Sveriges antidiskrimineringsbyråer

Transkript

1 Årsrapport 2014

2 Sveriges antidiskrimineringsbyråer Sveriges Antidiskrimineringsbyråer (SADB) är ett nätverk och samarbetsforum mellan ideella antidiskrimineringsbyråer. Samarbetsforumets syfte är att föra en dialog, utbyta erfarenheter och kompetens samt att på en nationell nivå uppmärksamma byråernas arbete mot diskriminering. Varje byrå arbetar på lokal och regional nivå med att motverka diskriminering samt främja jämlikhet och mångfald. Byråerna är religiöst och partipolitiskt obundna. Förutom att byråerna samarbetar med varandra samarbetar de även med bland annat Diskrimineringsombudsmannen. Under 2014 finansierades samtliga byråer i nätverket av myndigheten för ungdoms- och civilsamhällsfrågors (MUCF) bidrag för antidiskrimineringsverksamhet. Av byråerna fick dessutom nio stycken medel från kommuner och två stycken från Landsting. Följande byråer ingick i Sveriges Antidiskrimineringsbyråer 2014: Luleå Rättighetscentrum Norrbotten Umeå Rättighetscentrum Västerbotten Sundsvall/Östersund Diskrimineringsbyrån i Västernorrland och Jämtland Uppsala Diskrimineringsbyrån Uppsala Stockholm Byrån för lika rättigheter Eskilstuna Diskrimineringsbyrån Humanitas Örebro Örebro Rättighetscenter mot diskriminering Norrköping Byrån mot diskriminering i Östergötland Karlstad Antidiskrimineringsbyrån i Värmland Trollhättan Antidiskrimineringsbyrån i Trollhättan Göteborg Göteborgs Rättighetscenter mot diskriminering Kalmar Antidiskrimineringsbyrån Sydost Helsingborg Antidiskrimineringsbyrån i Helsingborg Malmö Malmö mot diskriminering

3 Ärendehantering hos byråerna En central del av byråernas verksamhet är att hjälpa individer som blivit utsatta för diskriminering genom juridiskt stöd och rådgivning. Byråerna hjälper kostnadsfritt individer genom att bland annat utreda, förhandla, förlika eller anmäla vidare fall av diskriminering. Flera byråer driver fall i domstol. Under 2014 handlades 1614 inkomna individärenden vilket är en ökning med 10 % jämfört med Rådgivning Rådgivningsärenden är förfrågningar från individer som inte faller inom Diskrimineringslagen. Dessa ärenden medför ingen uppföljning eller formell avslutning från byråns sida. Under 2014 inkom 692 rådgivningsärenden. Arbetsrätt, asyl- och migrationsrätt, frågor rörande funktionsnedsättning och tillgänglighet samt gällande Diskrimineringslagens tillämpning har varit de främsta områden som rådgivningsärenden handlade om. Insatsärenden Insatsärenden är de ärende där de beskrivna omständigheterna faller inom ramarna för diskrimineringslagen och medför vidare utredning. I detta skede förekommer ofta kontakt med motpart eller andra berörda parter. Byrån fungerar som stöd om individen själv vill agera eller som ombud genom medling, förlikning, stämning i domstol, eller förebyggande insatser. Under året har byråerna handlagt 922 insatsärenden. En anmälan kan beröra flera diskriminerings-grunder, till exempel ålder och kön. Därför anger siffrorna ovan inte det totala antalet ärenden, utan det totala antalet anmälda diskrimineringsgrunder. Diskrimineringsgrunder Etnisk tillhörighet är den diskrimineringsgrund som föranlett flest anmälningar även i år. Totalt har det kommit in 434 ärenden vilket är en ökning med 22 % jämfört med föregående år. Ett av dessa ärenden rörde en person som ansökt om försörjningsstöd. Vid ansökan blev personen uppmanad att uppvisa permanent uppehållstillstånd trots att hen var svensk medborgare. Handläggaren hade uttryckt att det inte var möjligt att handlägga ärendet för än det begärda uppehållstillståndet uppvisades. Vidare hade även handläggaren ifrågasatt klientens medborgarskap då hen inte var född av två svenska föräldrar. Byrån utredde ärendet och konstaterade att klienten diskriminerats av socialtjänsten, som nekade. Ärendet anmäldes vidare till Diskrimineringsombudsmannen (DO). Händelsen fick stor medial uppmärksamhet vilket resulterade i en offentlig ursäkt. 149 anmälningar gällde diskrimineringsgrund funktionsnedsättning. Ett av dessa handlade om en elev som av läraren behandlades sämre jämfört med andra elever på grund av funktionsnedsättning. Eleven hade bland annat hänvisats att studera i skolans källare. Byrån tog kontakt med berörd kommun som lovade att utreda händelsen, men utan förändring. Ärendet anmäldes till Skolinspektionen som krävde av huvudmannen att vidta åtgärder. Ärenenden uppdelat efter diskrimineringsgrund Etnicitet Funktionsned. Kön Könsid./uttryck Religion Sexuell läggning Ålder Övrigt 2014

4 Byråerna har även handlagt 59 anmälningar på grund av kön vilket är en ökning med 37 % jämfört med En anmälan handlar om könsdiskriminering i skolan. Eleven hade utsatts för övergrepp av en grupp pojkar. Skolans rektor hade efter händelsen ställt frågor till flickan om hur hon vid tillfället varit klädd och om hon hade dansat innan övergreppet skedde. Byrån trädde in som part i ärendet och stämde kommunen som huvudman. Rätten dömde berörd kommun att betala diskrimineringsersättning. Totalt inkom 16 ärenden gällande diskrimineringsgrunden könsidentitet eller -uttryck. Ett intressant rättsfall inom denna kategori gäller en person som skulle besöka en offentlig toalett. Klienten gick mot damtoaletten men blev stoppad av en vakt som hänvisade hen till herrtoaletten då vakten uppfattade att hen var en man. Klienten försökte förklara att hen inte alls är man, men blev trots det tvungen att gå på herrtoaletten. Samma sak hände igen någon månad senare och vid detta tillfälle tog vakten tag i klienten och uppträdde aggressivt. Byrån utredde ärendet och valde att anmäla händelsen till DO, som lade ner utredningen. Byrån fick kontakt med det ansvariga vaktbolaget och kom tillslut fram till en förlikning som innebar en diskrimineringsersättning och en skriftlig ursäkt till klienten. 69 ärenden gällande diskrimineringsgrunden religion eller annan trosuppfattning inkom under Ärenden gällande sexuell läggning har fördubblats jämfört med föregående år och inom åldersdiskriminering inkom 24 ärenden. Kategorin övrigt handlar om ärenden som faller utanför Diskrimineringslagen men som byråerna ändå valt att driva. 171 ärenden handlar bland annat om kränkande behandling i skolan, kränkande särbehandling på arbetsplatser, frågor kring myndighetsbeslut samt migrations- eller asylärenden. Samhällsområden Likt föregående år dominerar anmälningar inom arbetslivet med 214 inkomna ärenden. Ett av de områdena som ökat markant är anmälningar inom Socialförsäkringssystemet (71) med en ökning på 173 %. Även anmälningar inom utbildning (98) har ökat med 30 %. Varor, tjänster och bostäder uppgick till 108 anmälningar. Ett av dessa rörde en person med funktionsnedsättning som skulle åka spårvagn. Klienten hade inte löst biljett för sin assistent, vilket inte framgick av resevillkoren. Vid biljettkontroll blev hen ifrågasatt av kontrollanten som talade över huvudet på personen. Klienten påtalade detta ett flertal gånger till kontrollanten men utan förändring. Sedan uppmanade kontrollanten assistenten att lösa biljett och talade om för denne att klienten fortsättningsvis skulle åka färdtjänst. Uppmaningen tolkade klienten som att hen inte var välkommen att åka kollektivtrafik på grund av sin funktionsnedsättning. Byrån utredde resevillkoren och kom fram till att de var otydliga. Förlikningen av ärendet blev fortbildning av personal i diskriminerings- och bemötandefrågor samt ett förtydligande av resevillkoren. 250 Ärenenden uppdelat efter samhällsområden Arbetsliv Utbildning Arbetsmarknads politisk v. Start/bedriv. Medlemskap Varot/tjänster/bostäder Hälso-/sjukvård Socialförsäkringssystemet Offentlig anställning Övrigt

5 Övriga anmälningar fördelade efter samhällsområden är: Arbetsmarknadspolitisk verksamhet (29), Start/ bedrivande av Näringsverksamhet (1), Medlemskap i organisationer (4), Hälso- och sjukvård (99) vilket är en ökning med 27 % jämfört med 2013 och Offentliganställning (36). Inom kategorin Övrigt placeras ärenden inom samhällsområden som inte omfattas av diskrimineringslagen men som byråerna valt att handlägga. Det kan tillexempel röra sig om hatbrott eller trakasserier på internet. Under 2014 inkom 173 ärenden under denna kategori. Lösningar och resultat av den juridiska ärendehanteringen Av 922 ärenden har 572 avslutats genom att byrån för klientens räkning ingått en förlikning med motpart eller nått en annan för klienten tillfredställande lösning. Byråerna har avslutat 306 individärenden utan vidare åtgärder. Anledningen till detta har b.la. varit att klienten var okontaktbar eller att anmälan återkallats, bevissvårigheter, hänvisningar till andra instanser m.m. Kritik har dock riktas i vissa ärenden såsom bristande stöd- och anpassningsåtgärder eller otydliga regler vid uthyrningspolicys. När det gäller rättspraxis har Byråerna haft några fall som utmynnat i förlikning. Byråerna har under året fått 44 fällande domar eller offentliga beslut vilket är en ökning med 144 % jämfört med år Nedan följer exempel på förlikningar. Diskriminering på grund av könsidentitet/- uttryck vid antagande till utbildning Klienten, en transsexuell kvinna, sökte till Polishögskolan och blev i urvalsprocessen intervjuad av en psykolog. Då större delen av intervjun var fokuserad enbart på klientens kön och utseende kände hon sig väldigt illa till mods. Trots att psykologen ansåg att klienten utifrån erfarenheter och personlighet passade bra för polisyrket ifrågasatte psykologen om hon verkligen var trygg i sin könsidentitet eftersom hon inte hade korrigerat sitt kön. På dessa grunder fick klienten bedömningen inte rekommenderad. Efter en anmälan till Diskrimineringsombudsmannen som lade ned utredningen valde byrån att stämma Rikspolisstyrelsen. Efter att ärendet tagits upp i Tingsrätten kom parterna fram till en förlikning. Lösningar och resultat 7% 46% 47% Förlikningar Nedlagda Dom/offentligt beslut Etnisk diskriminering i samband med bostadsansökan Ett syskonpar som flytt från Syrien till Sverige har ansökt om en bostad. En bostadsrättsförening lovade dem en lägenhet. Några dagar senare togs löftet tillbaka med motiveringen att andra i föreningen inte ville bo med personer från Syrien eller araber. Byrån utredde ärendet och kom fram till att syskonen blivit utsatta för diskriminering. Bostadsföreningen grundade sitt handlande i förutfattade meningar och tron om att syskonen varken skulle sköta sig eller betala hyran på grund av sitt ursprung. Byrån ingick en förlikning om diskrimineringsersättning med berörd part. Utbildning och informationsinsatser Byråerna arbetar även förebyggande för att främja allas lika rätt och motverka diskriminering. Det förebyggande arbetet består främst av utbildningar och informationsinsatser. Under 2014 har byråerna sammanlagt anordnat 535 utbildnings- och informationstillfällen där cirka personer deltagit. Spridningen av kunskap

6 om diskriminering, likabehandling, normkritik och andra närliggande områden har blivit större under åren. Nedan följer några exempel på utbildnings- och informationsinsatser som byråerna utfört under Antidiskrimineringsbyrån i Helsingborg genomförde under slutet av året, tillsammans med organisationen DHS en paraplyorganisation för funkisorganisationer i Helsingborg, en utbildning i samband med internationella handikappdagen. Utbildningen handlade om den nya regleringen rörande bristande tillgänglighet. Byrån mot diskriminering i Östergötland fortsatte arbetet med projektet Vi avgör framtiden, ett projekt för att öka deltagande av kvinnor med utländsk bakgrund i föreningar i Norrköping. Byrån fortsatte även med projektet Re:agera som startades för att främja ungas engagemang för mänskliga rättigheter och för att förebygga diskriminering och kränkningar på internet. Båda projekten har drivits under 2014 och bidragit till ökade kunskaper och erfarenheter, engagemang och inflytande inom föreningslivet och samhället. Örebro Rättighetscenter har under året, tillsammans med RFSL Örebro, genomfört ett antal utbildningar för politiker och tjänstepersoner i samband med att en HBT-plan antogs. Under året har byrån även genomfört filmvisningar med workshops för länets gymnasieklasser. Årets film var Die Welle och workshopsdiskussionerna rörde mobbning, rasism, grupptryck och mänskliga rättigheter. Rättighetscentrum i Västerbotten har bland annat drivit utbildningar med temat Diskriminering en fråga om makt. Utbildningarna har fokuserat på att ge grundläggande kunskaper om diskrimineringslagen, kunskaper kring hur normer har kopplingar till makt och privilegier och hur det kan resultera i diskriminering. Målgruppen för utbildningarna har varierat men bland annat genomförts med personal från kriminalvården, häktet och frivården, Umeå universitet, fritidsledare, svenska kyrkan och biblioteket. Under året har Göteborgs Rättighetscenter drivit flera projekt, ett av dem är Göteborg mot islamofobi. Projektet syftar att motverka och förebygga diskriminering, kränkningar och hatbrott riktade mot muslimer i Göteborg. Målet är också att ta fram ett metodmaterial om att motverka islamofobi. Byrån mot diskriminering i Östergötland har under året genomfört utbildningar och föreläsningar om diskrimineringslagen, normer och fördomar, och en utbildning rörande minoritetslagstiftning, alla med kommunala verksamheter som målgrupp. Ett annat evenemang som byrån genomförde tillsammans med teatergruppen Fenix, genom s.k. forumteater, var Fika med fördomar. Föreläsningarna riktade sig till elever på Komvux och handlade om gränserna för trakasserier, rasism, härskartekniker och fördomar som på andra sätt kan ta uttryck runt till exempel ett fikabord. Projekt som byråerna har drivit Under 2014 har ett flertal projekt i olika stor omfattning drivits i syfte att stärka verksamheterna, utveckla arbetet mot diskriminering och för mänskliga rättigheter. Nedan följer några exempel på projekt som drivits under året: Rättighetscentrum Västerbotten har under 2014 startat ett tvåårigt projekt under namnet Brytiga Böcker med fokus på normkritiska och antidiskriminerande metoder. Projektet ska bl.a. undersöka hur en kan arbeta antidiskriminerande,

7 bryta begränsande normer och lyfta mänsklig mångfald med hjälp av littera-tur för barn och unga. Diskrimineringsbyrå Humanitas har drivit ett projekt Nätityder ett jämställdhetsprojekt som handlar om näthat. Under projektets gång har föreläsningar hållits för elever och skol-personal samt utbildningsmaterial och en mobilapp har tagits fram. Diskrimineringsbyrån Uppsala har avslutat ett lyckad treårigt projekt mot näthat Nätvaro. Syftet med projektet var att förebygga näthat genom utbildningsoch påverkansarbete, samt stödja personer som blivit utsatta. Milstolpar Fler avgöranden i domstol och engagemanget för diskrimineringsfrågorna Under året har flera byråer väckt talan för enskilde i domstol med lyckat resultat. Under året märks också att engagemanget för diskrimineringsfrågorna har fått ett ökat genomslag. Allt fler aktörer har efterfrågat byråernas utbildningar och samverkan, vilket därmed bildar till en större räckvidd för ett förebyggande och främjande arbete Bildandet av SADB - den gemensamma organisationen Sveriges Antidiskrimineringsbyråer har sedan 2006 varit organiserat som ett nätverk i vilket de flesta byråerna ingått. I nätverket har gemensamma projekt och aktiviteter planerats, dock har många av de viktiga frågorna som bland annat rör förutsättningar för verksamheten, så som finansiering, inte kunnat påver-kas med nätverket som plattform. Samtal har under många år förts kring frågan om att bilda en gemensam organisation och i september 2014 lyckades vi ta det första steget. Den gemensamma organisationen syfte är att främja och förbättra möjligheterna för medlemmarnas intressen i sin antidiskriminerings-verksamhet. Mer information om det pågående arbetet finns på

8 Kontaktuppgifter Vill du veta mer om vad Sveriges Antidiskrimineringsbyråer gör eller komma i kontakt med någon av de lokala byråerna? Gå in på Du kan också följa Sveriges Anti-diskrimineringsbyråers arbete på Facebook. Har du frågor om Sveriges Antidiskrimineringsbyråer? Kontakta: Vicci Nilsson, ordförande för den gemensamma organisationen på eller genom att mejla info@adbsverige.se Årsrapporten är sammanställd Örebro Rättighetscenter mot diskriminering. Layout: andersson.simon1@gmail.com