LINJÄRA DIFFERENTIALEKVATIONER AV FÖRSTA ORDNINGEN

Relevanta dokument
TENTAMENSSKRIVNING ENDIMENSIONELL ANALYS DELKURS B2/A , arctan x x 2 +1

TENTAMEN HF1006 och HF1008

Följande uttryck används ofta i olika problem som leder till differentialekvationer: Formell beskrivning

= (x, y) : x 2 +y 2 4, x 0, y (4r2 +1) 3 2

Följande uttryck används ofta i olika problem som leder till differentialekvationer: A=kB. A= k (för ett tal k)

Följande uttryck används ofta i olika problem som leder till differentialekvationer: Formell beskrivning

KURVOR OCH PÅ PARAMETERFORM KURVOR I R 3. P(t)=(x(t),y(t),z(t)) T=(x (t),y (t),z (t)) r(t)=(x(t),y(t),z(t))

INTEGRALER AV TRIGONOMETRISKA FUNKTIONER. Viktiga trigonometriska formler vid beräkning av integraler: (F1) (F2) (F3)

Ekvationen (ekv1) kan bl. annat beskriva värmeledningen i en tunn stav där u( x, betecknar temperaturen i punkten x vid tiden t.

Om exponentialfunktioner och logaritmer

KONTROLLSKRIVNING 3. Kurs: HF1012 Matematisk statistik Lärare: Armin Halilovic

Kurs: HF1012 Matematisk statistik Lärare: Armin Halilovic

Genom att uttrycka y-koordinaten i x ser vi att kurvan är funktionsgrafen till y = x 2. Lektion 2, Flervariabelanalys den 19 januari 2000

{ } = F(s). Efter lång tid blir hastigheten lika med mg. SVAR: Föremålets hastighet efter lång tid är mg. Modul 2. y 1

AMatematiska institutionen avd matematisk statistik

Tentamensskrivning i Matematik IV, 5B1210.

Differentialekvationssystem

Om exponentialfunktioner och logaritmer

Om antal anpassningsbara parametrar i Murry Salbys ekvation

a) Beräkna arean av triangeln ABC då A= ( 3,2,2), B=(4,3,3) och C=( 5,4,3).

TENTAMEN Datum: 14 april 09 TEN1: Omfattar: Differentialekvationer, komplexa tal och Taylors formel Kurskod HF1000, HF1003, 6H3011, 6H3000, 6L3000

Signal- och bildbehandling TSBB14

uhx, 0L f HxL, u t Hx, 0L ghxl, 0 < x < a

b) (2p) Bestäm alla lösningar med avseende på z till ekvationen Uppgift 3. ( 4 poäng) a ) (2p) Lös följande differentialekvation ( y 4) y

Lösningar till Matematisk analys IV,

Repetitionsuppgifter

MATEMATIKPROV, LÅNG LÄROKURS BESKRIVNING AV GODA SVAR

Föreläsning 19: Fria svängningar I

Hur simuleras Differential-Algebraiska Ekvationer?

Om de trigonometriska funktionerna

Tentamen TEN1, HF1012, 16 aug Matematisk statistik Kurskod HF1012 Skrivtid: 8:15-12:15 Lärare och examinator : Armin Halilovic

INSTUDERINGSUPPGIFTER

Anm 3: Var noga med att läsa och studera kurslitteraturen.

1 Elektromagnetisk induktion

Laborationstillfälle 4 Numerisk lösning av ODE

Lite grundläggande läkemedelskinetik

Reglerteknik AK, FRT010

VII. Om de trigonometriska funktionerna

Komplettering: 9 poäng på tentamen ger rätt till komplettering (betyg Fx).

Datorlaborationer i matematiska metoder E2, fk, del B (TMA980), ht05

INSTUDERINGSUPPGIFTER

vara en given funktion som är definierad i punkten a. i punkten a och betecknas f (a)

Liten formelsamling Speciella funktioner. Faltning. Institutionen för matematik KTH För Kursen 5B1209/5B1215:2. Språngfunktionen (Heavisides funktion)

TENTAMEN Datum: 12 mars 07. Kurs: MATEMATIK OCH MATEMATISK STATISTIK 6H3000, 6L3000, 6A2111 TEN 2 (Matematisk statistik )

AMatematiska institutionen avd matematisk statistik

FÖRDJUPNINGS-PM. Nr Räntekostnaders bidrag till KPI-inflationen. Av Marcus Widén

TENTAMEN HF1006 och HF1008 TEN2 13 jan 2014

DIFFERENTIALEKVATIONER AV FÖRSTA ORDNINGEN

Institutionen för tillämpad mekanik, Chalmers tekniska högskola TENTAMEN I HÅLLFASTHETSLÄRA KF OCH F MHA AUGUSTI 2017

Institutionen för tillämpad mekanik, Chalmers tekniska högskola TENTAMEN I HÅLLFASTHETSLÄRA F MHA APRIL 2016

Egenvärden och egenvektorer

Biomekanik, 5 poäng Kinetik Härledda lagar

H1009, Introduktionskurs i matematik Armin Halilovic. Definition. En cirkel är mängden av de punkter i planet vars avstånd till en given punkt är

Föreläsning 8. Kap 7,1 7,2

1. Rita in i det komplexa talplanet det område som definieras av följande villkor: (1p)

Demodulering av digitalt modulerade signaler

Skattning av respirationshastighet (R) och syreöverföring (K LA ) i en aktivslamprocess Projektförslag

TENTAMEN HF1006 och HF1008

Laplacetransformen. Från F till L. Den odiskutabla populäriteten hos Fourierintegralen. f HtL - w t t, w œ R (1)

Signal- och bildbehandling TSBB14

Diskussion om rörelse på banan (ändras hastigheten, behövs någon kraft för att upprätthålla hastigheten, spelar massan på skytteln någon roll?

1. Geometriskt om grafer

Laboration 3: Växelström och komponenter

FOURIERSERIER. Definition 1. (Trigonometrisk serie) Ett utryck av följande form. är en trigonometrisk serie.

Komplettering: 9 poäng på tentamen ger rätt till komplettering (betyg Fx).

( ) är lika med ändringen av rörelse-

Kvalitativ analys av differentialekvationer

Funktionen som inte är en funktion

Lektion 4 Lagerstyrning (LS) Rev NM

7. Fouriertransformen

Signal- och bildbehandling TSBB14

Fouriermetoder för VT2008

TENTAMEN HF1006 och HF1008

ES, ISY Andra kurser under ht 2014! Räkna inte med att ha en massa tid då! Och ni har nog glömt en del så dags...

5B1134 MATEMATIK OCH MODELLER FEMTE FÖRELÄSNINGEN INTEGRALER

5 VÄaxelkurser, in ation och räantor vid exibla priser {e ekter pºa lºang sikt

Lösning : Substitution

Bandpassfilter inte så tydligt, skriv istället:

Svar: a) i) Typ: linjär DE med konstanta koefficienter i homogena delen dy men också separabel ( y = 10 4y

System med variabel massa

SYSTEM AV LINJÄRA DIFFERENTIALEKVATIONER GRUNDLÄGGANDE BEGREPP

Fouriermetoder för. Signaler och System I HT2007

Program: DATA, ELEKTRO

Lösningar till tentamen i Kärnkemi ak den 21 april 2001

Tentamen i Linjär algebra, HF1904 Datum: 17 dec 2018 Skrivtid: 14:00-18:00 Lärare: Marina Arakelyan, Elias Said Examinator: Armin Halilovic

D-UPPSATS. Prisutvecklingen av järnmalm

Laboration 2. Minsta kvadratproblem

TENTAMEN HF1006 och HF1008

5. Tillståndsåterkoppling

SDOF Enfrihetsgradssystemet

Modeller och projektioner för dödlighetsintensitet

3 Rörelse och krafter 1

n Ekonomiska kommentarer

Anteckningar för kursen "Analys i en Variabel"

Tentamen i matematik. f(x) = 1 + e x.

y = sin 2 (x y + 1) på formen µ(x, y) = (xy) k, där k Z. Bestäm den lösning till ekvationen som uppfyler begynnelsevillkoret y(1) = 1.

Kap 3.7, 17.8 Linjära differentialekvationer med konstanta koefficienter.

m Animering m Bilder m Grafik m Diskret representation -> kontinuerlig m En interpolerande funktion anvšnds fšr att

Inflation: Ger kointegration bättre prognoser?

Transkript:

LINJÄRA DIFFERENTIALEKVATIONER AV FÖRSTA ORDNINGEN Linjär differenialekvaion (DE) av försa ordningen är en DE som kan skrivas på följande form ( = Q( () Formen kallas sandard form eller normaliserad form E sä a lösa ekvaionen är a muliplicera () med en så kallade inegrerande fakor = F Ae Ofas väljer vi ( för enkelhes skull) A= dvs följande inegrerande fakor F = e () Efer muliplicering får vi ekvaionen F ( F Q(, som kan skrivas på formen ( F ) Q( Härav F = F Q( och sluligen ( F Q( d () Man kan även skriva formel ( ) på följande sä: ( Q( e d () Eempel Lös följande differenialekvaion med avseende på ( ( =, > 0 Förs delar vi ekvaionen ( = med ( = (sandard form) Därefer besämmer vi P ( och Q ( : =, Q( = För a besämma inegrerande fakor F beräknar vi

Lägg märke ill a en konsan redan finns i formel () så a vi behöver endas en primiiv funkion = = ln = [efersom > 0] = ln och därför F e ln = = Den inegrerande fakorn subsiuerar vi i formel () ( F Q( d ( ( F Q( d ( = ( d ( = ( d = ( ( = ( = Svar: = Eempel (svår) Lös följande differenialekvaion med avseende på ( ( = sin( cos (, π 0 < < =, Q( =, sin cos = = = = = sin sin cos sin cos an cos cos [subsiuion an =, = d cos d = ln ( ) = ln an = ln(an ( noera a redan finns i formeln ) π Anmärkning : an = an efersom 0 < < Anmärkning : I några kurser finns inegralen = ln an på formelblad sin Inegrerande fakor F: ln(an F = an

Den inegrerande fakorn subsiuerar vi i formel () ( F Q( d ( ( F Q( d sin = ( an d = ( an cos d an cos cos = { Inegralen beräknar vi med subsiuionen : sin = d sin d = = = } cos cos = ( ) an cos Svar: = an cos Uppgif Beraka följande differenialekvaion med avseende på ( ( =, > 0 Besäm den lösning som saisfierar villkore ( ) = Vi använder formeln ( Q( e d Förs beräknar vi = = ln = ln ( anagande >0) Formeln ger ln ln ( e d = ( == ) ( Villkore ( ) = ger = och därför ( = Svar: ( = ) = Uppgif Lös följande DE med avseende på a) ( =, > 0

b) ( cos = sin cos, a) Förs delar vi ekvaionen ( = med ( = (sandard form) Därefer besämmer vi P ( och Q ( : =, Q ( = För a besämma inegrerande fakor F beräknar vi Lägg märke ill a en konsan redan finns i formel () så a vi behöver endas en primiiv funkion = = ln = [efersom > 0] = ln och därför F e ln = = Den inegrerande fakorn subsiuerar vi i formel () ( F Q( d ( ( F Q( d ( = ( d ( ) = ( ) ( = ( ) = ( ) = Svar a) = b) Från ekvaionen ( cos = sin cos får vi = cos, Q( = sin cos = cos = sin Inegrerande fakor F: sin F Den inegrerande fakorn subsiuerar vi i formeln ( F Q( d

( ( F Q( d = sin sin e ( sin cos e d { Inegralen beräknar vi med subsiuionen : sin cos e e d = sin = [par in] = e e = sin e sin sin sin ( sin e e ) sin = e sin sin e sin sin = cos = d } sin Svar b) = e sin Uppgif Lös följande DE med avseende på ( e, ( 0) = = =, Q ( = ( = Inegrerande fakor F: F Den inegrerande fakorn F subsiuerar vi i formeln = ( e e e d ( d ( F Q( d ( ( den allmänna lösningen) Begnnelsevillkore, ( 0) =, ger 0 ( 0) = Svar: ( Uppgif Besäm den allmänna lösningen ill differenialekvaion

= Vi använder formeln ( F Q( d där P ( =, Q( = Förs beräknar vi Lägg märke ill a en konsan redan finns i formel () så a vi behöver endas en primiiv funkion P ( = = Allså F Dea subsiueras i formeln ( F Q( d och fås ( ( e d ( Inegral löses med subs: = ) = ( e ( e ) ( = e Svar: ( = e Uppgif Använd subsiuionen z ( = ln( ) för a lösa följande (icke-linjära) ekvaion ln( ) = 0 med avseende på Vi anar a >0 och ( > 0 z ( = ln( ) z = Om vi dividerar DE med får vi ln( ) = 0 (*) Subsiuion i ekvaionen (*) ger en linjär DE med avseende på z z z = 0 eller

7 z z = (**) ln F Vi använder formeln z( ( F Q( d ln ln z( ( e d = ( ) = ( z( Efersom z ( = ln( ) har vi dvs Svar: ) = 7