Verksamhetsberättelse 2013-2014 Skolhälsovården Wallbergsskolan I den nya skollagen(2010:800) står det I en samlad elevhälsa ställs krav på tillgång till skolläkare, skolsköterska, psykolog och kurator samt personal med specialpedagogisk kompetens. Elevhälsan ska bidra till att skapa miljöer som främjar elevernas lärande, utveckling och hälsa. I lagen anges att elevhälsan ska stödja elevernas utveckling mot utbildningens mål. Elevhälsan har ett särskilt ansvar för att bevaka att skolan bidrar till att skapa goda och trygga uppväxtvillkor. En av skollagskommittèns utgångspunkter är att lärande och hälsa på många sätt påverkas av samma generella faktorer. Arbetet med elevhälsa bör i stor utsträckning vara förebyggande och ha en hälsofrämjande inriktning. Arbete med elevhälsa förutsätter vidare en hög grad av samverkan mellan elevhälsans personal och övriga personalgrupper samt att det finns kompetens att tillgå för detta arbete. Det är också angeläget att samverkan sker med övrig hälso- och sjukvård samt med socialtjänsten. I det individuellt inriktade arbetet har elevhälsan ett särskilt ansvar för att undanröja hinder för varje enskild elevs lärande och utveckling. De mer generellt inriktade uppgifterna, där elevhälsans medverkan är viktig, rör elevernas arbetsmiljö, skolans värdegrund som t.ex. arbetet mot kränkande behandling och undervisningen om tobak, alkohol och andra droger och övrig livsstilsrelaterad ohälsa, jämställdhet samt sex- och samlevnadsundervisning m.m. Elevhälsan har ett särskilt ansvar för att bevaka att skolan bidrar till att skapa goda och trygga uppväxtvillkor. Socialstyrelsen kom i augusti 04 ut med nya riktlinjer för skolhälsovården. Svenska skolbarns hälsoläge framstår som gott, men allt fler rapporter pekar på en förändrad bild med ökande förekomst av psykisk ohälsa, stressrelaterande besvär och livsstilssjukdomar. Skolhälsovården måste bli tydligare med fokuseringen på prevention och att tidigt upptäcka problem och svårigheter hos eleverna. Socialstyrelsen menar att en bra fungerande skolhälsovård tillsammans med skolans övriga elevvård och pedagogiska personal kan vara en viktig hälsofrämjande resurs för samhället. Den nya skollagen innebär dock att riktlinjerna behöver uppdateras. Individens möjlighet att påverka sin tillvaro har stor betydelse för hälsan. Vid hälsobesöken har jag en dialog med eleven om möjligheten att påverka sin egen hälsa. Eleverna och föräldrarna är de viktigaste samarbetspartnerna för skolan och det är viktigt att de känner att de har stöd från skola vid eventuella svårigheter men även att de känner att de har inflytande på skoldagen. Skolsköterskearbetet är variationsrikt, utmanande och inspirerande och den möjlighet som man som skolsköterska har, att man träffar alla barn enskilt, gör att man ofta får förtroendet att lyssna på barnens tankar och funderingar och på så sätt får man en möjlighet att fånga upp eventuella problem. Mötet ger möjlighet till att stärka eleven i deras förmåga till att kunna fatta sina egna beslut och genomföra de förändringar de tänkt sig. Jag har möjlighet att kontakta skolläkare Anders Skoglund vid behov.
Dokumentationen inom skolhälsovården sker sedan ett antal år i en databaserad skolhälsovårdsjournal vilket fungerar bra. Att dokumentera är en skyldighet man har som skolsköterska. Det ger dock en utmärkt möjlighet att planera, följa upp och utvärdera verksamheten. Här kan jag t.ex. se att jag haft 648 besök under läsåret varav 106 besök är akuta. Detta året har pojkarna varit de som haft flest besök hos mig. Kvalitetssäkringen av journalhanteringen är en process under ständig utveckling. Ett stort antal år framöver blir det både datajournal samt pappersjournal på varje elev. Eftersom jag även är systemadministratör kan jag själv, till viss del, gå in och ändra i journalsystemet så att jag på så sätt får ett journalsystem som är välfungerande för mig och skolsköterskan på Eketånga Montessoriskola för vem jag även är behjälplig med detta. I F-klass åk 2 finns det numera 21 elever/klass, åk 3 22 elever, åk 4 19 elever samt åk 5 22 elever vilket gör 126 elever på D-villan. Åk 6-9 har 89 st elever fördelat på 21-23 elever/klass. Detta gör att Wallbergsskolan sammanlagt har 215 elever. Som skolsköterska arbetar jag 80 % på skolan vilket gör att det blir 268 elever på en heltid. Mina arbetsuppgifter är väldigt varierande. Den ena dagen är inte den andra lik. Detta gör att skolsköterskearbetet är så stimulerande. Den mesta av min tid blir det samtal med eleverna vilket jag ser som en viktigt uppgift. Samtalen kan handla om allt möjligt både smått och stort. Att en vuxen har möjlighet att sitta enskilt och samtala med dem kan många gånger hjälpa dem med deras tankar och funderingar. Jag har även detta läsåret valt att vara rastvakt, vid två tillfällen/vecka, på D-villan. Detta har varit värdefullt eftersom jag får möjlighet att ännu mer lära känna barnen och se dem i den sociala situationen som rasterna är. Jag avlastar rektorn med att organisera det mesta som har med skolans hälsoarbetet att göra. I tjänsten ingår även arbetsuppgifter som innebär att jag gör hälsoundersökningar, på den personal som så önskar. Detta kan vara t.ex. blodtryck, vikt, syn och hörselkontroller. Kan även vara samtal kring kost och andra hälsofaktorer. Vb ber jag dem att söka sin husläkare eller skolläkaren tillika företagsläkare. Även personalens psykosociala miljö ingår i detta. Där arbetar jag gemensamt med rektorn, kontinuerligt, förebyggande genom t.ex. arbetsmiljöenkäter. Jag instruerar även HLR till all personal vartannat år.
Hälsokontrollerna Hämtat BVC-journalerna på de nya förskolebarnen samt upprättat skolhälsovårdsjournaler vilket innebär en ordentlig genomgång av BVCjournalerna. Gick igenom alla SHV-journaler och flyttade fram dem till rätt årskurs. På grund av två längre sjukskrivningsperioder, efter operationer, så fanns där inte tid för mig att hinna med mer än tre av hälsokontrollerna i läsårets F-klass. Valet att avvakta just de hälsosamtalen gjorde jag eftersom jag efter detta läsårets slutar på Wallbergsskolan. Det blir en bra början för den nya skolsköterskan att på så sätt direkt starta med dessa hälsosamtalen. Det gör att hon kan börja känna dessa elever och även deras vårdnadshavare. Gjort hörseltest på eleverna i åk 1, ca 10 minuter/elev med efterarbete. (21 elever) Hälsobesök i åk 2 med prorixvaccinering (vaccin mot mässling, påssjuka och röda hund) ca 20 minuter/elev samt efterarbete. (21 elever) Vaccination av flickorna i åk 5 med Gardasil(HPV vaccin), 20 minuter/elev samt efterarbete. Vaccinationen gavs vid två tillfällen under höstterminen samt vid ett tillfälle under vårterminen. (8 flickor) Hälsobesök i åk 6 med priorixvaccinering (vaccin mot mässling, påssjuka och röda hund), ca 30 minuter/elev samt efterarbete. (22 elever) Hälsobesök i åk 8 samt medicinsk studie och yrkesvägledning, ca 30 minuter/elev samt efterarbete. (23 elever) Gjort extrakontroller t.ex. syn, rygg, hörsel längd eller vikt kontroll. Alla nya elever som börjar på skolan träffar jag efter att jag fått deras skolhälsovårdsjournal och har även här ett samtal om hur de trivs mm. Inför hälsobesöket i F-klassen går jag igenom BVC-journalen igen. Vid hälsosamtalet pratar barnet, föräldern/föräldrarna samt jag kring hur det har varit under småbarnsåren d.v.s. barnets utveckling. Vi pratar både fysisk och psykosocial hälsa. Jag berättar även hur elevhälsan på skolan arbetar. Övriga hälsobesök sker utan föräldrarna om inte elev eller föräldrarna själva speciellt önskar att vara närvarande. Vid hörseltesten på eleverna i åk 1 pratar vi, bland annat, kring hur de mår samt hur de trivs i skolan och om det är något de funderar kring. När det gäller barn födda år 2002 eller senare erbjuds de vaccination MPRmässling, påssjuka, röda hund i åk 2 samt dtp- difteri, stelkramp, kikhosta i åk 8. Flickor födda 1999 och senare kommer även att erbjudas HPV vaccin mot livmodershalscancer. Äldre elever följer tidigare riktlinjerna från socialstyrelsen.
Inför hälsobesöken i åk 2, 4, 6 samt 8 informerar jag först klassen om hur hälsoundersökning och eventuell vaccinering går till. Eleverna i åk 4 och 8 får med hälsodeklaration hem som de, tillsammans med föräldrarna, fyller i. Alla eleverna får även ett papper där föräldrarna godkänner vaccineringen. Inför varje elev måste jag gå igenom journalen och kontrollera övriga vaccineringar ev. allergier mm. När eleven sedan kommer bjuder jag först på frukt och juice, därefter vaccinerar jag. När jag träffar åk 2 och åk 6 eleverna pratar vi också kring deras hälsa och hur de har det samt hur de trivs hemma, i skolan med kamrater mm. Vid hälsobesöket i åk 4 samt åk 8 utgår samtalet från hälsoprofilen som eleverna själva fyllt i samt från den hälsouppgift som eleverna fyllt i tillsammans med sina föräldrar. Vid alla hälsobesöken, oavsett ålder, pratar vi kring hur eleven mår, har det i skolan, trivsel, kroppsutveckling, pubertetsutveckling, livsstil, samlevnad och liknande allt utifrån vilken ålder eleven har. Vid hälsobesöken görs även vissa undersökningar t.ex. vikt, längd, syn samt rygg kontroller. Allt detta ger en sammanfattande uppfattning av elevens hälsotillstånd och utveckling. Undervisning Tillsammans med en pedagog har jag ungefär var 5: te vecka haft möte med kamratstödjarna i åk 2-5. På högstadiet har jag och en av pedagogerna också haft regelbundna möten med kamratstödjarna med ca 6 veckors mellanrum. Kamratstödjare finns i alla klasser från åk 2. De väljs två stycken, en tjej och en kille, genom en sluten omröstning i klassen. Deras uppgifter är att vara goda förebilder för sina kamrater, att hjälpa till att stoppa bråk genom att själva ingripa eller säga till någon vuxen. De ska även hälsa och prata med den som är utanför, ta med sig den som är utanför in i gemenskapen. De träffar jag och pedagogen har med kamratstödjarna samtalar vi kring hur det är på skolan och i klasserna. De får även vissa uppgifter med sig tillbaka till klassen som alla elever ska arbeta med. Detta arbete görs på lite olika sätt beroende på ålder. Arbetet kan vara att man t.ex. diskuterar i klassen hur en bra kompis ska vara. Kamratstödjarna på hela skolan organiserade en kompisdag på då eleverna delades in i åldersblandade grupper som sedan fick gå till olika stationer där de skulle samarbeta i olika övningar. Kamratstödjarna delades upp så att de var två/grupp för att finnas med och vid behov hjälpa till på stationerna. Detta upplägget hade vi för att kamratstödjarna själva skulle få medverka vid alla stationerna. Aktiviteterna var dans, måla stenar som numera pryder vägen mellan D-villan och Möllan, matstation med smakprov från olika världsdelar samt olika samarbetslekar. Kamratstödjarnas framarbetade enkät reviderades till viss del och lämnades sedan ut i slutet av vårterminen.
På grund av en stor arbetsbelastning, med bland annat dubbla riktlinjer från socialstyrelsen, när det gäller vaccinationer, där både den äldre och den nyare löper parallelt, samt mina två längre sjukskrivningar så fick jag även detta läsåret prioritera bort arbetet med livsviktigt lektionerna på Möllan. Upplägget med livsviktigt är inplanerade lektioner en gång/månad uppdelat i tjej - och killgrupper. Uppdelningen klassvis gör att eleverna känner sig tryggare. Under höstterminen går jag igenom respektive klass enkätsvar som då var sammanställda. Därefter har vi fortsatt att arbeta med kommunikation och olika sätt att kommunicera på. Lektionerna innehåller även samarbetsövningar samt arbete med social och emotionell kompetens likväl som frågor kring genus och jämställdhet. Jag använder mig av olika värderingsövningar. Detta gör att eleverna själva får tänka till och ta ställning, uttrycka sina åsikter, motivera sina ståndpunkter, lära sig lyssna på andra samt reflektera över olika attityder. En viktig del av skolans arbete är att träna ungdomar, till just detta, att ta ställning. Lära dem att kunna uttrycka sig samt förstå andras tankar och känslor. Våga uttrycka sina åsikter men även, efter att ha lyssnat på andras tankar och åsikter, våga ändra uppfattning. Vårens arbete fortsätter på samma sätt dock med mer inriktning mot sex och samlevnad, där vi bl.a. fysiologisk går igenom hur kvinnor och män ser ut och fungerar. Vi pratar även, bl.a. kring relationer, kärlek samt olika sorters sexualitet. Arbetet med livsviktigt sker hela tiden åldersrelaterat. I åk 5 har jag som tidigare år haft pubertetsprat i tjej-och killgrupper. Utifrån behov och önskemål har jag haft tjej-och killgrupper i flera klasser på D-villan. Här har vi diskuterat olika värdegrundsfrågor. Ibland har jag haft en del av gruppen på egen hand och ibland tillsammans med berörda pedagoger. Arbetet med värdegrunden sker, hela tiden, på olika sätt beroende på ålder hos eleven. De yngre eleverna har, oftast, mindre allvarliga konflikter som glöms bort när de är lösta. Hos de äldre eleverna kan konflikterna bli större och de är inte alltid lika lätta att lägga bakom sig. Kränkningarna sker oftast verbalt eller via SMS, MSN, facebook och liknande. Arbetet med värdegrunden måste hela tiden hållas levande därför är det viktigt att all personal är väl insatt i likabehandlingsplanen och att värdegrunden genomsyrar skolarbetet. Även elever och vårdnadshavare bör känna till likabehandlingsplanen och veta vad den innehåller. Det är viktigt att alla vuxna reagerar när de hör eller ser kränkande saker. Här är vi också beroende av att eleverna berättar när de hör och ser sådant. Ju äldre eleverna blir ju svårare är det sistnämnda eftersom det kan vara så att de eleverna som styr i klassen gör att man inte skvallrar. Varje individ har rätt att bli bemött med respekt och få skydd för sin integritet. Utbildning Repetitionsutbildning inom HLR för oss instruktörer.
Elevhälsoarbete Jag, specialpedagogen och rektorn utgör basen i elevhälsoteamet och pedagogerna är med när det gäller deras elever. Vi har arbetat fram rutiner som vi kontinuerligt utvärderar samt, vid behov, ändrar. Detta för att vi på bästa sätt, utifrån våra respektive kompetenser, ska finnas som stöttning för pedagogerna. Jag finns med i skolans Trygghetsgrupp där ett antal vuxna med olika yrkeskompetens ingår. Även två föräldrar är delaktiga i den gruppen. Jag sitter med i skolans krisgrupp där rektor, styrelseordföranden, samt två föräldrarepresentanter deltar. Vi träffades en gång föregående läsår. Tillsammans med rektorn samt specialpedagogen träffar jag alla klassföreståndare i början på höstterminen enskilt och går igenom varje klass, klasskonferens. Mycket tid går åt till samtal med elever, föräldrar samt personal. Dessa samtal sker ibland gemensamt med alla och ibland enskilt med någon av de nämnda. Samtalen med elever och föräldrar kan handla om det mesta, från småsår, stickor i fingret och annan praktisk sjukvård till svåra psykosociala problem. Det är många som inte mår bra i dagens samhälle och det speglar sig mycket hos barnen. En hel del av dessa samtal uppkommer efter hälsosamtalen med eleverna. Har även en del samtal med överviktiga barn och deras föräldrar. Samtalen med barnen sker tätt från en gång/ vecka till en gång/månad och regelbunden uppföljning med föräldrarna är viktigt. Jag och specialpedagogen är med på respektive arbetslagsmöten en gång/månad. Där utvärderar vi insatser som är gjorda för enskilda elever men även för klasserna som helhet. Jag samt specialpedagogen är även med på ett flertal möten med barn och föräldrar där barnen har åtgärdsprogram. Jag har kontakter med t.ex. barnhabiliteringen, barnkliniken, BVC, barnpsykiatriska kliniken, socialkontoret, kärnhuset(pedagogiskt resurscentrum) och vårdcentraler. Jag har möten med barnhabiliteringen, berörda på skolan, föräldrar och ibland berörd elev rörande särskilda behov hos den enskilda eleven. Dessa möten har även skett med barnpsykiatriska kliniken. Undertecknad är oftast sammankallande. Jag försöker alltid ha dörren öppen för elever och personal. Skulle jag vara upptagen kan de alltid lämna ett meddelande att de vill nå mig. Jag är ute i klasserna så mycket som tiden tillåter för att se eleverna i deras arbetsmiljö.
Jag har haft nätverksgruppsmöten med 8 skolsköterskor, alla med arbetsplats inom centrumområdet. Där samspråkar och diskuterar vi aktuella frågor vilket utgör en del av kvalitetssäkringen för vårt arbete. Vi har ofta fått en frågeställning från kommunens verksamhetschef att diskutera. Dessa möten känns viktiga för oss skolsköterskor på grund av vårt ensamarbete. Grundläggande styrdokument för skolhälsovård. Hälso- och sjukvårdslagen, patientjournallagen, socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om anmälningsskyldighet enligt Lex Maria samt lokal avvikelsehantering, socialstyrelsens allmänna råd om vaccination av barn, arkivlagen, lag om tillsyn över hälso- och sjukvård, sekretesslag, lag om åliggande för personal inom hälso- och sjukvården, skollagen 2010:800, FN:s barnkonvention. 20140807 Ulla Jönsson Skolsköterska Wallbergsskolan