Plan mot diskriminering och annan kränkande behandling Förskolor och pedagogisk omsorg i Munka Ljungby Gäller 2015-01-01 till 2015-12-31 Se även varje förskolas/dbv plan på Fronter Ansvariga Diana Danielsson rektor/förskolechef, Munkabyns förskola 8 avdelningar Jessica Söderberg förskolechef, Lunnagårdens förskola 4 avd., Lunnamöllans förskola 1 avd., och Möllebackens förskola 2 avd., Pedagogisk omsorg 5 dagbarnvårdare. Innehåll Bärande idé/vision... 2 Delaktighet och främjande insatser... 2... 3 Utvärdering av föregående års insatser... 3 Kartläggning och förebyggande åtgärder... 4 Årshjul för systematiskt arbete... 5 Rutiner för akuta situationer... 7 Synpunkts-/klagomålshantering... 8 Begrepp och definitioner... 9 Blanketter, logg, incidentrappor/tillbud, utredning... bilaga 1-3 Ängelholms kommun Munka Ljungby rektorsområde, Lyckg 4, 266 31 Munka Ljungby Tel: 0431-870 00
2 (9) Bärande idé/vision Utifrån Kraftsamling Ängelholm, inriktningsområde Kunskapsstaden har förskolor och skolor i Munka Ljungby valt fördjupningsområden. Ett av dessa är: Vi ser olikheter som en tillgång. Flera förskolor hämtar inspiration till sitt förhållningssätt dels från Reggio Emilias filosofi som betonar en demokratisk värdegrund, dels från läroplanens särskilt framhävande av alla människors lika värde. Vi vet att den barn-/människosyn vi bär med oss påverkar våra val. Därför är det viktigt att synliggöra hur olika val får konsekvenser i det dagliga arbetet. Om vi tror på barnets inneboende kraft och ser olikheter som något positivt har barnet lättare att lyckas. Vi har högre förväntningar om vad som är möjligt, har en inkluderande ingång och fördomar får mindre chans att slå rot. Den pedagogiska dokumentation, som används på samtliga förskolor, är ett bra verktyg i värdegrundsarbetet. Delaktighet och främjande insatser Barn görs delaktiga på många olika vis; i kartläggningen, i utformningen av insatserna, under genomförandet av insatserna och i utvärderingen. Det är viktigt att pedagogerna tar reda på upplevelser av diskriminering och kränkningar i vardagen. Barn kan berätta vilka platser som upplevs otrygga och farliga. Det är viktigt att barnen lär sig att de kan vända sig till en vuxen när något har hänt. Förskolan behöver också uppmärksamma barns upplevelser av diskriminering som beror på missgynnande arbetssätt. I arbetet med att vara en bra kamrat, se olikheter som en tillgång, vara gränsöverskridande, bearbeta konflikter, arbeta med känslor, identitet och självkänsla, reda ut missförstånd, kompromissa, ta hänsyn, visa ansvar och respekt organiserar pedagogerna barnen i mindre grupper, läser och samtalar kring böcker, visar på alternativa lösningar, försöker vara aktiva lyssnare och närvarande pedagoger, tar tillvara barnens olika hypoteser och fångar upp intressen, låter barnen välja aktiviteter och arbetssätt, lyfter positiva handlingar, ger förslag på olika redskap, stöttar och utmanar, uppmuntrar att barnen hjälper varandra, arbetar med filmer, stegvis, kompisböcker och stoppteater. Barnen skapar egna likabehandlingsplaner t.ex. likabehandlingsträd och pedagogerna iordningsställer lärmiljöer som inbjuder till samarbete och där material är lättillgängligt. Alla vårdnadshavare ska bli bemötta professionellt, känna sig välkomna och respekterade. Synpunkter ska inhämtas och beaktas. Samtal om planen förs på samrådsmöten, vid inskolningen, på utvecklingssamtal och via den digitala plattformen. Förutom den dagliga kontakten är Fronter ett bra exempel på möjlighet för föräldrar att få information och kunna påverka. Tolkar används vid behov. Planerna finns, förutom i pappersvariant, tillgängliga på Fronter i rum för vårdnadshavare och i varje avdelningsrum. Rutiner finns för hur förskolan utreder, åtgärdar och dokumenterar trakasserier eller kränkande behandling (sid. 7) och förskolornas klagomålsrutiner (sid. 8) görs kända. Årligen genomförs vårdnadshavarenkäter som ett viktigt underlag för förbättringsåtgärder. All personal deltar aktivt i samtal kring attityder, normer och värden, liksom reflektioner och upprättande av plan mot diskriminering och annan kränkande behandling. I syfte att skapa ett öppet samtalsklimat stödjer och utmanar vi varandra, är varandras kritiska lärande vänner och går till rätt person. Samtal förs på APT möten, husmöten, pedagogiska forum och på arbetslagsträffar. Vi ser olikheter som en tillgång har definierats och fördjupats på olika samtalsarenor t.ex. medarbetarsamtal och pedagogiska forum. Handledning har getts till arbetslag och s.k. lärande samtal tillsammans med resurspersoner i EH teamet har kontinuerligt genomförts. Samtliga pedagoger har arbetat med Unicefs material i syfte att inta ett normkritiskt perspektiv. Andra främjande insatser som ägt rum har varit diskussioner kring litteratur, delgivning av arbetssätt, analyser av filmsekvenser och utveckling av lärmiljöer t.ex. med avsikt att förhindrar stereotypa val. En av avdelningarna genomför en aktionsforskning kring genus. Pedagogerna ska se sig som mycket viktiga förebilder.
3 (9) en har ett särskilt ansvar för att planerna årligen upprättas och följs (se även årskalender sid. 5). Gruppen kan också vara behjälplig vid utredningar liksom i värdegrundsarbetets alla processdelar. Varje år träffas både förskolornas och skolornas trygghetsgrupp för erfarenhetsutbyte. Arbetet bör bedrivas på ett sådant sätt att planerna blir kända i verksamheten och hos barns vårdnadshavare. Jessica Söderberg, Förskolechef Diana Danielsson, Rektor/förskolechef Anna-Lena Nilsson, Fritidspedagog, Pedagogisk omsorg Viktor Svensson, Förskollärare, Munkabyns förskola Teresa Olsson, Förskollärare, Munkabyns förskola Anette Barkefors, Förskollärare, Möllebackens förskola Zandra Janver, Förskollärare, Lunnagårdens förskola Madeleine Svernedahl, Förskollärare Lunnamöllans förskola Utvärdering av föregående års insatser 2014 års planer har utvärderats i barngruppen, i trygghetsgruppen, på husmöten, i arbetslagen och på samrådsmöten. Delaktiga i utvärderingen har varit samtlig personal och barn med stöd av trygghetsgruppen liksom föräldrar på samrådsmöten, på utvecklingssamtal och via Fronterforum. Metoder: enkäter, samtal/diskussioner/intervjuer, observationer och pedagogisk dokumentation. Resultat Flera förskolor beskriver ett värdegrundsarbete där tryggare miljö t.ex. på förskolornas gårdar utvecklats eller att personalgruppen förbättrat sin egen konflikthantering genom att gå till rätt person. En av förkolornas nya organisation visar att bättre anpassade lokaler ger en tryggare miljö för barnen. Föräldrar på denna förskola hade i början av terminen synpunkter på öppningar och stängningar (se under kartläggning). Barnen i olika verksamheter har gjort framsteg genom att kunna identifiera känslor/ konfliktsituationer och bättre handskas med dessa situationer. Barnen hjälper varandra i mycket högre utsträckning och många av personalen tycker att mottot alla barn ses som allas barn efterlevs. Svar från vårdnadshavarenkäter från samtliga förskolor i Munka Ljungby visar att 90 % av vårdnadshavarna anser att förskolorna ger pojkar och flickor lika förutsättningar att utveckla förmågor och intressen, 99 % tycker att barnen känner sig trygga och 90 % menar att förskolan arbetar aktivt för att förebygga diskriminering och kränkande behandling. 5 % uppger att deras barn vid upprepade tillfällen blivit kränkta av andra barn. 87 % av vårdnadshavarna svarar att de känner till likabehandlingsplanen. 73 % anser att de fått lämna förslag till och synpunkter på likabehandlingsplanen vilket är en förbättring från 2013.
4 (9) Kartläggning och förebyggande åtgärder Höstens kartläggningar 2014 Lunnagården: Diskussioner i personal- och trygghetsgrupp indikerar att förskolan behöver mer tid att arbeta med sin gemensamma värdegrund liksom kring tryggheten och reglerna på utegården. Insamling av föräldrars synpunkter visar också på att tryggheten på förskolans gård kan nydanas. Påbörjad satsning på utegården stannade av innan sommaren och behöver återupplivas. Lunnamöllan: Munkabyn: Samtal med personal och insamling av föräldrars synpunkter pekar på att flera av föräldrarna tyckte att det kändes som en otrygg miljö vid hämtningar och lämningar (terminstart). Insatser se nedan, förebyggande åtgärder. Möllebacken: Observationer har visat att personalen har olika förhållningssätt Pedagogisk omsorg: Utifrån diskussioner i dagbarnvårdargruppen har man kommit fram till att förbättra arbetet med att Dra nytta av varandras olikheter. Några av förskolorna: Utifrån vårdnadshavarenkäten finns det några barn som vid upprepade tillfällen upplever sig kränkt av andra barn. Förebyggande åtgärder/ insatser inför 2015 Lunnagården: Förutom att personalen vill fortsätta samtal kring en gemensam värdegrund finns ambitionen att öka tryggheten på förskolans gård. Personal kommer att bli mer aktiva och barnen mer medvetna om sina rättigheter och skyldigheter. Detta ska genomföras genom organisering, olika hjälpmedel och tydlig rollfördelning. Samtal kommer att föras i arbetslagen, på planeringsdag och APT. Litteraturläsning. Tillsammans med barnen kommer personalen att uppdatera och föra samdiskussioner om utformningen av regler som ska gälla på förskolans gård. Lunnamöllan: Munkabyn: Personal vill genomföra värderingsövningar, filmanalyser m.m. i syfte att öka sina kunskaper samt bli medvetna om sitt eget förhållningssätt. Detta kommer att genomföras på medarbetarsamtal i grupp, pedagogiskt forum och APT möte. Förskolechef och trygghetsgruppen ansvarar. Vidare vill förskolan förbättra tryggheten vid lämningar och hämtningar. Detta görs genom organisering, igenkänningssymboler (mössor, västar) och bättre vikarieinformation. Möllebacken anser sig behöva gå på djupet med sitt gemensamma förhållningssätt gentemot barn. Personalen skall bl.a. delta i en serie samtal s.k. Vägledande samtal enlig ICDP men också fortsatta RE samtal. Förskolechefen ansvarar. Pedagogisk omsorg önskar arbeta med hur man drar nytta av varandras olikheter. Att alla barn är värdefulla och att allas röster är betydelsefulla. Hur vi med stort intresse lyssnar på varandra och provar varandras förslag och idéer. Alla verksamheterna: Arbetet gentemot barn/familjer med flera språk utvecklas ytterligare liksom främjandet av likabehandling oavsett etnisk tillhörighet. Kartläggning görs i januari 2015 då utvärdering av avdelningarnas projekt genomförs och i februari på lärande möten med arbetslag och resurspersoner. Intensifiera arbetet med filmanalyser från det dagliga arbetet och litteraturdiskussioner. Ännu fler insatser per avdelning formuleras efter det att kartläggningen i januari är slutförd. na ansvarar Se för övrigt under Främjande åtgärder
5 (9) Årsplanering - trygghetsarbete Förskolorna i Munka Ljungby Med plan menas Plan mot diskriminering och annan kränkande behandling Månad Handling Forum Ansvar Januari Uppföljning av avdelningarnas projekt. Utvärdering av barn med flera språk Planeringsdag na, LPL Februari Strategi för främjande insatser, kompetensutveckling, litteratur Samtal kring bl.a. barn med flera språk. Möte i trygghetsgruppen Lärande möten EHT team Mars Inlämning, Ratten, område: Samarbete med förskoleklass och skola Uppföljning av planen tillsammans med vårdnadshavare LPL Samråd Fronterforum Pedagoger Sammanställning, projekt. ped. dok Arbetslagsmöten Arbetslagen April Maj Inlämning, Ratten, område: Barns inflytande Erfarenhetsutbyte mellan trygghetsgrupperna Uppföljning av insatserna utifrån varje förskolas plan Sammanfattning och analys av uppföljningar från varje förskola. Utvärdering av föregående års insatser. Planen Arbetslag Möte med skolornas trygghetsgrupp Husmöten Möte i trygghetsgruppen och LPL Rektorer, förskolechefer och Juni Analys av vårdnadshavarenkäter vt. 2015 Sammanställning, projekt. ped. dok Arbetslagsmöten Arbetslagen Juli Inlämning, Ratten, områden: Barn i behov av stöd och Utveckling och lärande Arbetslag och LPL möten LPL Augusti Planering av insatser utifrån Arbetslagen Pedagogerna
6 (9) värdegrundsarbetet. Planering av läsåret och Litteraturläsning September Inlämning, Ratten: Förskola och hem Information till vårdnadshavare om värdegrundsarbetet och planen LPL möte Samrådsmöte LPL Pedagoger Planering av APT med temat: Normer och värden. Start nya kartläggningar, planen Oktober Forts utvärderingar och kartläggningar utifrån planen Arbetslag Husmöten APT Pedagoger srepresentanter Analys av medarbetarenkät (vartannat år) Möte i arbetsmiljögrupp Förskolechef Arbetsmiljögrupp Arbetslagen November Sammanställning av projekt. Ped. dok. Arbetslagsmöten Arbetslagen Nya planer upprättas Inlämning, Ratten, område: Normer och värden Halv dag LPL möten December
7 (9) Rutiner för akuta situationer Rutiner vid misstanke om diskriminering och kränkande behandling barn- barn Gå aldrig förbi en händelse utan att reagera! Vid upprepade tillfällen, rapportera till trygghetgruppen. När en pedagog får kännedom om kränkande behandling (från barn, föräldrar eller personal): Samla information Samtala med de inblandade barnen, var för sig Ev. samtal med dem inblandade barnen tillsammans Samtal med föräldrarna till de inblandade barnen Ev. observationer, samtal, handlingsprogram Uppföljningssamtal Dokumentera med hjälp av pedagogisk dokumentation och/eller logg. Blankett nr. 1 Bilaga 1 Rutiner vid misstanke om diskriminering och kränkande behandling vuxen barn Gå aldrig förbi en händelse utan att reagera! Den som sett/hört pratar med den person som agerat tvivelaktigt Kontakta förskolechefen Föräldrar kontaktas (förskolechefen eller den som förskolechefen utser). Utredning görs. Målet är att få en positiv lösning och att kränkningarna upphör. Skyddsombud/fackombud kan kontaktas. Handlingsplan kan upprättas. Uppföljningssamtal inom en vecka Upphör inte kränkningarna kan arbetsrättsliga påföljder bli aktuella Dokumentera Se blanketter bilagor 1-3 Rutiner vid misstanke om diskriminering och kränkande behandling barn vuxen Gå aldrig förbi en händelse utan att reagera! När en pedagog själv utsätts för eller får kännedom om kränkande behandling: Samla information, samtal med de inblandade, samtal med föräldrarna till det/de inblandade barnen, ev. observationer, fler samtal, åtgärdsförslag, uppföljningssamtal, dokumentera. Rutiner vid misstanke om diskriminering och kränkande behandling vuxen vuxen Gå aldrig förbi en händelse utan att reagera! Den vuxne eller en kollega till denne vänder sig till förskolechefen. Utredning görs. Samtal med alla parter, var för sig (förskolechef eller den som förskolechefen utser) och ev. tillsammans. Situationen och ärendets natur avgör den fortsatta handläggningen. Målet är att få en positiv lösning och att kränkningarna upphör. Skyddsombud/fackombud kan kontaktas. Handlingsplan kan upprättas. Uppföljningssamtal inom en vecka Dokumentera Se blanketter bilagor 1-3
8 (9) Synpunkts-/klagomålshantering För oss som arbetar i Munka Ljungby rektorsområde är det viktigt att dina synpunkter, positiva som negativa, framförs till oss som arbetar här. Beroende på vad din fråga eller synpunkter gäller tar du kontakt enligt följande. Du kan antingen ringa eller skicka ett mail till respektive pedagog/skolledare. Bemötande, lärande/utveckling, hantering och dagliga rutiner i förskolegrupp. Kontakta förskolläraren på ditt barns förskola. Förskolans övergripande rutiner, organisation, regelverk, lärande/utveckling. Kontakta ansvarig skolledare Namn Ansvar Telefon Mail Diana Danielsson Områdeansvarig. Rektor för Toftaskolans förskoleklasser med fritidshem. Förskolechef för Munkabyns förskola (tidigare Munkabyn och Katthult) 0431-46 84 40 diana.danielsson@engelholm.se Jessica Söderberg Förskolechef för pedagogisk omsorg, öppna förskolan, förskolorna Lunnagården, Lunnamöllan och Möllebacken. 0431-46 84 36 jessica.soderberg@engelholm.se Har du ytterligare synpunkter kan Du kontakta Förvaltningschef Tony Mufic 0431-870 00 eller tony.mufic@engelholm.se Klagomål som berör kommunens hantering av förskole-, fritidshems- och skolfrågor Om du anser att Ängelholms kommun inte fullgör sitt uppdrag enligt Skollagen eller relevanta förordningar kan du lämna dina synpunkter hos Skolinspektionen som är tillsynsmyndighet för skola och barnomsorg www.skolinspektionen
9 (9) Begrepp och definitioner Diskrimineringsgrunder En person är skyddad utifrån de sju diskrimineringsgrunderna: kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning och ålder. Direkt diskriminering Detta innebär att någon missgynnas genom att behandlas sämre än någon annan. För att det ska röra sig om diskriminering ska missgynnandet ha samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Indirekt diskriminering Man kan också i vissa fall diskriminera genom att behandla alla lika, så kallad indirekt diskriminering. Med detta menas att någon missgynnas genom tillämpning av en bestämmelse eller ett förfaringssätt som framstår som neutralt men som i praktiken missgynnar ett barn av skäl som har samband med en viss diskrimineringsgrund. Trakasserier Trakasserier innebär ett handlande som kränker någons värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Likabehandling Med begreppet likabehandling menas att alla barn ska behandlas så att de har lika rättigheter och möjligheter oavsett någon diskrimineringsgrund. Kränkande behandling Med kränkande behandling menas ett uppträdande som utan att ha samband med någon diskrimineringsgrund kränker ett barns eller en elevs värdighet. Det kan vara fysiska (t.ex. slag och knuffar), verbala (t.ex. hot, svordomar och öknamn), psykosociala (t.ex. ryktesspridning, blickar och utfrysning) eller med texter och bilder (t.ex. teckningar, lappar, fotografier, social medier). Mobbning är när någon vid upprepade tillfällen blir utsatt för kränkande behandling av en eller flera personer.