Vi är lärande vänner och går till rätt person. Munkabyns förskola. Gäller till

Transkript

1 Plan mot diskriminering och annan kränkande behandling Vi ser olikheter som en tillgång Vi är lärande vänner och går till rätt person Vi ser det positiva, kompetenta hos varandra Munkabyns förskola Gäller till Se även Munkabyns plan enligt Skolverkets mall inlagd på Fronter Ansvarig Diana Danielsson rektor/förskolechef har ett särskilt ansvar för att planerna årligen upprättas och följs. Gruppen kan också vara behjälplig vid utredningar liksom i värdegrundsarbetets alla processdelar. Arbetet bedrivs på ett sådant sätt att planen levs i verksamheten och är känd hos barns vårdnadshavare. Diana Danielsson, Rektor/förskolechef Viktor Svensson, Förskollärare, Munkabyns förskola Teresa Olsson, Förskollärare, Munkabyns förskola Lärprocessledarna på Munkabyns förskola har också ett visst övergripande ansvar och vi samarbetar kontinuerlig med övriga förskolor och skolor i Munka Ljungby Ängelholms kommun Munka Ljungby rektorsområde, Lyckg 4, Munka Ljungby Tel:

2 2 (8) Främjande insatser och barns, föräldrars och personals delaktighet Alla barn ska bemöta varandra med respekt och ges redskap för konfliktlösning. Barn görs delaktiga i arbetet med planerna både i kartläggningen (intervjuer, observationer m.m.), i utformningen av insatserna (t.ex. reflektera tillsammans med barnen), genomförande (t.ex. barnens egna planer och dagliga samtal), uppföljning och utvärdering (samtal, illustrationer m.m.). Barn kan t.ex. berätta vilka platser som upplevs som otrygga. Genom den pedagogiska dokumentationen görs barnen och de vuxnas värdegrund synlig. Alla förskolans barn är allas angelägenhet och pedagogerna ska bemöta alla barn utifrån att alla barn har lika värde. Barnen ska bemötas med respekt och lyhördhet, utifrån barnets förutsättningar och där pedagogerna ser varje barns kompetens och det positiva hos var och en. Pedagogerna ska skapa ett öppet klimat samt vara varandras lärande vänner. Var och en ska behandlas med respekt, se varandras olikheter som en tillgång, liksom att se det positiva hos varandra. Vi går alltid till rätt person för att reda ut oklarheter. En naturlig del i vardagen ska vara att man hjälper varandra över avdelningarna och finner bra rutiner för samordning och planering. Pedagogerna deltar aktivt och kontinuerligt i samtal kring attityder, normer, värden och upprättande av plan mot diskriminering och kränkande behandling. Förhållningssätt, normer och värden diskuteras på arbetsplatsträffar, arbetslagsplaneringar, lärande möten med EH teamet och pedagogiska forum. Pedagogerna är viktiga förebilder. Den pedagogiska dokumentationen är ett viktigt hjälpmedel att få syn på sitt eget och kollegors agerande. Alla vårdnadshavare ska bli bemötta professionellt, känna sig trygga, välkomna och respekterade. Pedagogerna utgår från det positiva hos föräldrarna. Planen mot diskriminering och kränkande behandling finns lättillgänglig för vårdnadshavarna på lärplattformen Fronter och väl synlig på varje avdelning. Vi erbjuder samtal kring planen och ger tydlig information på t.ex. inskolningsträffar, samrådsmöten, föräldraråd och utvecklingssamtal. Synpunkter ska inhämtas och beaktas och synpunktshaneringen ska vara känd. Tolkar används så fort behov föreligger. Rutiner finns för hur förskolan utreder, åtgärdar och dokumenterar trakasserier eller kränkande behandling liksom förskolornas synpunkts/klagomålsrutiner. Planerna finns upphängda på varje avdelning och förutom som pappersvariant finns de tillgängliga på den digitala plattformen Fronter i rum för vårdnadshavare samt i varje avdelningsrum. Vi vet att den människosyn vi bär med oss påverkar våra val. Därför är det viktigt att synliggöra hur olika val får konsekvenser i det dagliga arbetet. Om vi tror på barnets inneboende kraft och ser olikheter som något positivt har barnet lättare att lyckas. Vi har högre förväntningar om vad som är möjligt, har en inkluderande ingång och fördomar får mindre chans att slå rot.

3 3 (8) Utvärdering av 2015 års plan Metoder och Arbetssätt: Intervjuer med barn, observationer och andra samtal/diskussioner i vardagen och framför allt ett fördjupat arbete med pedagogisk dokumentation. Organisering i mindre grupperingar och iordningställande av lärmiljöer som inbjuder till samarbete. Samtal kring böcker, filmer, material som t.ex. Stegvis, kompisböcker och barnen är delaktiga med att göra egna likabehandlingsplaner. Värderingsövningar på APT t.ex. från Rädda barnens metodbok Olika men lika i syfte att inta ett normkritiskt perspektiv. Filmanalyser d.v.s. analys av egna filmsekvenser på pedagogiska forum. Utveckling av lärmiljöer i avsikt att förhindra stereotypa val. Skriftliga synpunkter till trygghetsgruppen från personalen kring förbättringsområden. Pedagogisk dokumentation sammanfattande protokoll gällande normer och värden. I syfte att skapa ett öppet samtalsklimat stödjer och utmanar vi varandra, är varandras kritiska, lärande vänner och går till rätt person. Den bärande idén Vi ser olikheter som en tillgång har definierats och fördjupats på olika samtalsarenor t.ex. medarbetarsamtal och pedagogiska forum. en har startat föräldraråd för ökat föräldrainflytande. En arbetsgrupp är tillsatt som ska arbeta fram ett nytt material kring barn och föräldrars inskolning till förskolan. För att öka säkerheten på övre gården behövs ett staket vid Prismans sandlåda Samt ett staket som delar av övre gården. Resultat: Utökat den bärande idén. Ännu ett steg i ambitionen att forma en gemensam värdegrundssyn Stärkt upp tryggheten vid lämningar och hämtningar (inköp av västar, mössor) Utifrån analyser av de pedagogiska dokumentationerna ser pedagogerna bl.a. ett ökat arbete med barnen kring olikheter som en tillgång, kamratskap, känslor, identitet, konflikthantering, hänsyn, respekt, genus och olika familjebildningar. De visar på vikten av pedagoger som förebilder, som lyssnande, närvarande och att ta tillvara barns hypoteser, fånga upp intressen, lyfta positiva handlingar, visa på alternativa lösningar, ge förslag på redskap, stötta och utmana, Pedagogerna lyfter fram många goda exempel på hur arbetet nått resultat där barnen är mycket måna om varandra, funnit metoder för att lösa problem själva och känner omtanke och förståelse för varandra.

4 4 (8) Kartläggning och förebyggande åtgärder trygghetsarbete Munkabyns förskola Med plan menas Plan mot diskriminering och annan kränkande behandling Månad Innehåll Forum Ansvar Januari Barn med flera språk Lärande möten Monica A inbjuds Februari Information och samtal kring Planen Föräldra-/samråd Förskollärarna på avd. Mars Sammanfattande protokoll lämnas in. Arbetslagen Förskollärarna på avdelningen Sammanställning av normer och värden från avdelningarnas sammanfattande protokoll från pedagogiska dokumentationer Trygghetgrupp Information till vårdnadshavare om Planen Öppet hus, utvecklingssamtal Förskollärarna på avdelningen Fronter en Utvärdering Barns inflytande till Ratten utifrån inlämnade sammanfattande protokoll Lärprocessledare Lärprocessledare i Munka Ljungby rektorsområde April Genomföra och sammanställa en kulturanalys som grund för fortsatt arbete med värdegrunden Arbeta fram fler gemensamma pedagogiska ställningstaganden Lärprocessledare (LPL) Anette Ahlvin och Marie Strand Samtal kring Planen Föräldraråd Arbetsgruppen Inskolningar presenterar ett gemensamt material för att stärka kvaliteten kring inskolningar. Inskolningsgruppen Malin Persson Analys av svaren från vårdnadshavarenkät (mars, april) kring värdegrunden. och LPL

5 5 (8) Maj Uppföljning av insatser utifrån Planen mot diskriminering och kränkande behandling. Viktor Svensson Teresa Olsson Ev. erfarenhetsutbyte mellan trygghetsgrupperna i rektorsområdet Trygghetsgrupper erna och rektorerna i Munka Ljungby Augusti Planering av insatser utifrån vårens uppföljning. Planera ev. kartläggningar LPL Trygghetgruppen tillsammans med LPL Litteraturläsning September Information till vårdnadshavare om Planen och värdegrundsarbetet lägg också ut planen på Fronter Föräldra- /samrådsmöte Pedagoger Planering av APT med temat: Normer och värden och LPL Trygghetsgrupp och förskolechef Oktober Slutföra ev. kartläggning Arbetslag, husmöten Viktor Svensson och Teresa Olsson Värdegrundsövningar/samtal APT Trygghetgruppen tillsammans med förskolechef November Ny plan upprättas tillsammans med förskolechef Utvärdering Normer och värden till Ratten.

6 6 (8) Rutiner för akuta situationer Rutiner vid misstanke om diskriminering och kränkande behandling barn- barn Gå aldrig förbi en händelse utan att reagera! Vid upprepade tillfällen, rapportera till trygghetgruppen. När en pedagog får kännedom om kränkande behandling (från barn, föräldrar eller personal): Samla information Samtala med de inblandade barnen, var för sig Ev. samtal med dem inblandade barnen tillsammans Samtal med föräldrarna till de inblandade barnen Ev. observationer, samtal, handlingsprogram Uppföljningssamtal Dokumentera med hjälp av pedagogisk dokumentation och/eller logg. Blankett nr. 1 Bilaga 1 Rutiner vid misstanke om diskriminering och kränkande behandling vuxen barn Gå aldrig förbi en händelse utan att reagera! Den som sett/hört pratar med den person som agerat tvivelaktigt Kontakta förskolechefen Föräldrar kontaktas (förskolechefen eller den som förskolechefen utser). Utredning görs. Målet är att få en positiv lösning och att kränkningarna upphör. Skyddsombud/fackombud kan kontaktas. Handlingsplan kan upprättas. Uppföljningssamtal inom en vecka Upphör inte kränkningarna kan arbetsrättsliga påföljder bli aktuella Dokumentera Se blanketter bilagor 1-3 Rutiner vid misstanke om diskriminering och kränkande behandling barn vuxen Gå aldrig förbi en händelse utan att reagera! När en pedagog själv utsätts för eller får kännedom om kränkande behandling: Samla information, samtal med de inblandade, samtal med föräldrarna till det/de inblandade barnen, ev. observationer, fler samtal, åtgärdsförslag, uppföljningssamtal, dokumentera. Rutiner vid misstanke om diskriminering och kränkande behandling vuxen vuxen Gå aldrig förbi en händelse utan att reagera! Den vuxne eller en kollega till denne vänder sig till förskolechefen. Utredning görs. Samtal med alla parter, var för sig (förskolechef eller den som förskolechefen utser) och ev. tillsammans. Situationen och ärendets natur avgör den fortsatta handläggningen. Målet är att få en positiv lösning och att kränkningarna upphör. Skyddsombud/fackombud kan kontaktas. Handlingsplan kan upprättas. Uppföljningssamtal inom en vecka Dokumentera Se blanketter bilagor 1-3

7 7 (8) Synpunkts-/klagomålshantering För oss som arbetar på Munkabyns förskola är det viktigt att dina synpunkter, positiva som negativa, framförs till oss som arbetar här. Beroende på vad din fråga eller synpunkter gäller tar du kontakt enligt följande. Du kan antingen ringa eller skicka ett mail till respektive pedagog/skolledare. Bemötande, lärande/utveckling, hantering och dagliga rutiner i förskolegrupp. Kontakta förskollärare på ditt barns förskola. Förskolans övergripande rutiner, organisation, regelverk, lärande/utveckling. Kontakta ansvarig skolledare Diana Danielsson eller diana.danielsson@engelholm.se Har du ytterligare synpunkter kan Du kontakta Förvaltningschef Thomas Karlegatt eller thomas.karlegatt@engelholm.se Klagomål som berör kommunens hantering av förskole-, fritidshems- och skolfrågor Om du anser att Ängelholms kommun inte fullgör sitt uppdrag enligt Skollagen eller relevanta förordningar kan du lämna dina synpunkter hos Skolinspektionen som är tillsynsmyndighet för skola och barnomsorg

8 8 (8) Begrepp och definitioner Diskrimineringsgrunder En person är skyddad utifrån de sju diskrimineringsgrunderna: kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning och ålder. Direkt diskriminering Detta innebär att någon missgynnas genom att behandlas sämre än någon annan. För att det ska röra sig om diskriminering ska missgynnandet ha samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Indirekt diskriminering Man kan också i vissa fall diskriminera genom att behandla alla lika, så kallad indirekt diskriminering. Med detta menas att någon missgynnas genom tillämpning av en bestämmelse eller ett förfaringssätt som framstår som neutralt men som i praktiken missgynnar ett barn av skäl som har samband med en viss diskrimineringsgrund. Trakasserier Trakasserier innebär ett handlande som kränker någons värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Likabehandling Med begreppet likabehandling menas att alla barn ska behandlas så att de har lika rättigheter och möjligheter oavsett någon diskrimineringsgrund. Kränkande behandling Med kränkande behandling menas ett uppträdande som utan att ha samband med någon diskrimineringsgrund kränker ett barns eller en elevs värdighet. Det kan vara fysiska (t.ex. slag och knuffar), verbala (t.ex. hot, svordomar och öknamn), psykosociala (t.ex. ryktesspridning, blickar och utfrysning) eller med texter och bilder (t.ex. teckningar, lappar, fotografier, social medier). Mobbning är när någon vid upprepade tillfällen blir utsatt för kränkande behandling av en eller flera personer.