Munkabyns förskola Munkabyns förskola

Transkript

1 Plan mot diskriminering och annan kränkande behandling Munkabyns förskola Munkabyns förskola Gäller till Upprättad Fastställd av Trygghetsgruppens deltagare Diana Danielsson, rektor/förskolechef, Malin Persson, förskollärare, Karin Persson, förskollärare, Trygghetsgruppen har ett särskilt ansvar för att initiera undersökningar, sammanställa och tillsammans med kollegor, barn och vårdnadshavare analysera resultat av insatser. Nya mål för främjande och förebyggande åtgärder arbetas fram. Arbetet bedrivs på ett sådant sätt att det levs i verksamheten. Gruppen är också behjälplig vid utredningar, i värdegrundsarbetets alla processdelar och i arbetet med att upprätta en ny plan. Ängelholms kommun Munka Ljungby rektorsområde, Lyckg 4, Munka Ljungby Tel:

2 2 Innehåll Presentation... 3 Delaktighet och ansvar... 4 Det gångna året Mål för Munkabyn Främjande... 6 Förebyggande... 6 Trygghetsarbete, insatser under Rutiner vid misstanke om diskriminering och kränkande behandling... 9 Synpunkts- och klagomålshantering Vad säger lagen Definitioner av begrepp... Diskrimineringsgrunder... Bilaga1 : Riskbedömning och handlingsplan för förebyggande insatser Bilaga 2: Insatser, resultat och analys av resultat Mål 1 Mål 2 Mål 3

3 3 Presentation Munka Ljungby Ro är ett rektorsområde i Ängelholms kommun. Området består av två grundskolor, Toftaskolan F-9 och Össjö skola F-6, fritidshem och förskoleverksamhet. Pedagogisk omsorg erbjuds också i hemmiljö av dagbarnvårdare. Det finns sex enheter med förskolor i Munka Ljungby: Munkabyns förskola, åtta avdelningar, Lunnagårdens förskola (fyra), Munkalyckans förskola (fyra), Möllebackens förskola (två), Lunnamöllans förskola (en) och Össjö femårsverksamhet (en). Ur Munkabyns Pedagogiska ställningstagande: Alla människor har olika förutsättningar. Därför bör vi mötas på olika sätt. Vår människosyn är en del av vår världsbild och formar hur vi beter oss mot andra människor. Vi vet vad vi ÄR men inte vad vi kan BLI i olika miljöer, med olika människor samt olika material Förskolan ses som en demokratisk mötesplats där alla ska uppleva delaktighet och kunna påverka sin dag. Att få sin röst hörd, att få arbeta med sina intressen och bli lyssnad på är väsentliga motivationsfaktorer.

4 4 Ansvar och delaktighet Barnens delaktighet Genom samtal, värderingsövningar, samarbetslekar och andra arbetssätt blir barnen delaktiga i värdegrundsarbetet. Barnen kan berätta om känslor, samspel och vilka platser de upplever mindre trygga. Även genom den pedagogiska dokumentationen görs barnen delaktiga. Personalens delaktighet Personalen definierar mål, begrepp och fastslår lämpliga utvärderings- och kartläggningsmetoder. De gör därmed planen till sitt eget verktyg. Planen och förskolans pedagogiska ställningstagande diskuteras på APT, husmöten och arbetslagsträffar. Personalen samtalar kontinuerligt om etiska dilemman. Vårdnadshavarnas delaktighet Planen finns väl synlig på varje avdelning och diskuteras vid samråd, utvecklingssamtal, drop-in och mer spontant i vardagsarbetet. Vårdnadshavare görs även delaktiga genom den pedagogiska dokumentationen. Planen ska alltid finnas lättillgänglig på den digitala lärplattformen Fronter. Ansvar Alla som arbetar på Munkabyn tar klart avstånd från alla former av diskriminering och kränkande behandling och agerar så snart någon får kännedom om att ett barn blivit utsatt. Alla ska vara bra förebilder genom att värna om goda relationer till barn och arbetskamrater. Alla ska aktivt arbeta med barnen för att förebygga och motverka alla former av diskriminering och kränkande behandling. Förskolechefen/rektorn har huvudansvar för att en plan mot diskriminering och kränkande behandling upprättas och följs. Förskolan uppmanar vårdnadshavare att ta kontakt med förskolan vid misstanke om att något barn är utsatt för någon form av diskriminering eller kränkande behandling. Förskolan trygghetsgrupp består av förskolechef/rektor och förskollärare som representerar olika arbetslag. Trygghetsgruppen har till uppgift att initiera undersökningar, sammanställa och tillsammans med kollegorna analysera resultat av insatser. Tillsammans beslutas främjande och förebyggande insatser. Trygghetsgruppen har på så vis en särskild roll i arbetet med att upprätta en ny plan

5 5 Det gångna året 2018 Förra årets insatser har utvärderats vid flera olika tillfällen (våren och hösten). Förbättringsåtgärder under 2018 var att öka tryggheten för barnen genom att minska antalet okända ansikten d.v.s. vikarier. Kommunens bemanningsföretag kunde inte alltid leverera kända och professionella vikarier vilket fick konsekvenser för barnens trygghet. Genom bättre dagliga rutiner och samverkan över gränserna på Munkabyn har intaget av vikarier minskat och förutsättningarna för barnens trygghet ökat. Tydligare vikarierutiner och introduktionsprogram för all ny personal är införda. Ett annat område som fokuserades på var att det ska ske professionellt arbete på förskolans gård och genom att vara närvarande och aktiva vuxna ser var och en vad som händer, vad som sägs och kan stötta och vägleda barn. Alla barn måste ses som allas barn. Pedagogerna har blivit mycket bättre på att fördela sig på förskolegården, vara mer aktiva i barnens lek, starta uteprojekt och att observerar vad som händer i barnens lek. Genom bl. a. dilemmadiskussioner och framarbetande av/samtal kring Munkabyns pedagogiska ställningstagande är förskolan på god väg och vill fortsätta detta arbete även under Åtgärder utifrån barnens och de vuxnas identifiering av otrygga zoner på förskolegården (hösten 2017) har också införts. Detta område kommer att fortgå under Under hösten 2018 gjordes en kompletterande kartläggning i form av riskbedömning och åtgärdsförslag kring säkerhet på förskolans gård. Säkerhetsenheten har varit inkopplad. Det som försvårar arbetet på förskolan är att det på samma gård finns en entré till Familjens hus (öppen förskola, BVC, MVC, Socionom).

6 6 Mål för Munkabyns förskola 2019 Främja Mål 1: Öka medvetenheten om ett interkulturellt- /respektive mångkulturellt förhållningssätt. Diskrimineringsgrund: Etnisk tillhörighet Viktiga begrepp: Likheter, olikheter som en tillgång Förebygga Mål 2: Viktiga begrepp: Munkabyns förskolegård är välkomnande, trygg och säker. Barn och vuxna inspireras av lust och glädje till samarbete. Välkomnande, trygg, säker, samarbete Mål 3: Viktiga begrepp: ge varje barn förutsättning att utveckla sin identitet och känna trygghet i den samt medvetenhet om rätten till sin kroppsliga/personliga integritet Lpfö18 Identitet, trygghet, integritet. Barnkonventionen och barns rättigheter Insatser för målen: Se Trygghetsarbete insatser 2019 sid. 9 och för mål 2 även Risker och Handlingsplan bilaga 1 Vart ska vi? Oktober - december Analysera, kartlägg Formulera mål, insatser Hur gör vi? Kontinuerligt - Genomför insatserna Dokumentera Munkabyns förskola Var är vi? Augusti - september Följa upp resultat Undersök Hur blev det? April-juni Uppföljning Utvärdering

7 7 Trygghetsarbete -insatser 2019 Munkabyns förskola Månad Insatser Forum Ansvar HUR GÖR VI? Januari Februari Genomgång av Plan mot diskriminering och kränkande behandling personal Planeringsdagar eller Arbetsplatsträff (APT) Förskolechef/rektor och deltagare i Trygghetsgruppen Planering av insatser utifrån uppsatta mål, se sid. 6. Arbetslagsplanering Trygghetsgrupp Arbetsplatsträffar Arbetslaget Trygghetsgruppen Pedagogista Delge varandra arbetssätt, metoder, förhållningssätt t.ex. på Husmöten, APT, digitalt, hylla på Regnbågen Hur gör vi barnen delaktiga? Arbetslaget Hur görs planen känd för vårdnadshavarna? Hur gör vi vårdnadshavarna delaktiga? Arbetslagsplanering Drop-in, Fronter, utvecklingssamtal Planen ska finnas väl synlig på avd. Lägg ut på nätet med info.brev Arbetslaget Rektor och arbetslag Mars April Lärande möten Föreläsning kring interkulturellt- respektive mångkulturellt förhållningssätt Flerspråkighet Arbetsplatsträff Förskolechef-/rektor Trygghetsgruppen, Malin Efterföljande samtal Husmöten Maj Juni Uppföljning och planering av nya insatser HUR BLEV DET? Uppföljning av planens mål. Uppföljning av hur barn och vårdnadshavare varit delaktiga. Se. bilaga 2: Trygghetsgrupp och utvecklingsgrupp Arbetslagen Trygghetsgruppen

8 8 Juli Augusti VAR ÄR VI? Genomgång av arbetslagens insatser utifrån planens mål Planeringsdagar Rektor initierar September Oktober Vårdnadshavarna görs delaktiga Samråd/ föräldramöte Arbetslagen Samtal kring dilemman Arbetsplatsträffar Trygghetsgrupp Uppföljning, utvärdering av de tre målen Inlämning av Sammanfattande resultat och analys av projekt, planens mål och området Normer och Värden Arbetslag Arbetslaget Rektor sammanställer och återkopplar Analys och åtgärdsförslag utifrån målen i Plan mot diskriminering och kränkande behandling Kartläggning Trygghetgrupp Rektor tillsammans med Trygghetsgruppen November December VART SKA VI? Nya mål Ny plan upprättas Trygghetgrupp Arbetsplatsträff Rektor tillsammans med Trygghetsgruppen

9 9 Rutiner vid misstanke om diskriminering och kränkande behandling Rutiner vid misstanke om diskriminering och kränkande behandling barn- barn Gå aldrig förbi en händelse utan att reagera! Vid upprepade tillfällen, rapportera till trygghetgruppen. När en pedagog får kännedom om kränkande behandling (från barn, föräldrar eller personal): Samla information Samtala med de inblandade barnen, var för sig Ev. samtal med dem inblandade barnen tillsammans Samtal med föräldrarna till de inblandade barnen Ev. observationer, samtal, handlingsprogram Uppföljningssamtal Dokumentera med hjälp av pedagogisk dokumentation och KIA Rutiner vid misstanke om diskriminering och kränkande behandling vuxen barn Gå aldrig förbi en händelse utan att agera! Den som sett/hört pratar med den person som agerat tvivelaktigt Kontakta förskolechefen Föräldrar kontaktas (förskolechefen eller den som förskolechefen utser). Utredning görs. Målet är att få en positiv lösning och att kränkningarna upphör. Skyddsombud/fackombud kan kontaktas. Handlingsplan kan upprättas. Uppföljningssamtal inom en vecka Upphör inte kränkningarna kan arbetsrättsliga påföljder bli aktuella Dokumentera Rutiner vid misstanke om diskriminering och kränkande behandling barn vuxen Gå aldrig förbi en händelse utan att agera! När en pedagog själv utsätts för eller får kännedom om kränkande behandling: Samla information, samtal med de inblandade, samtal med föräldrarna till det/de inblandade barnen, ev. observationer, fler samtal, åtgärdsförslag, uppföljningssamtal, dokumentera. Rutiner vid misstanke om diskriminering och kränkande behandling vuxen vuxen Gå aldrig förbi en händelse utan att agera! Den vuxne eller en kollega till denne vänder sig till förskolechefen. Utredning görs. Samtal med alla parter, var för sig (förskolechef eller den som förskolechefen utser) och ev. tillsammans. Situationen och ärendets natur avgör den fortsatta handläggningen. Målet är att få en positiv lösning och att kränkningarna upphör. Skyddsombud/fackombud kan kontaktas. Handlingsplan kan upprättas. Uppföljningssamtal inom en vecka Dokumentera

10 10 Synpunkts-/klagomålshantering Om elev eller vårdnadshavare vill framföra synpunkter eller klagomål på förskolan/skolans verksamhet ska ärendet lyftas i följande ordning enligt följande rutiner. Steg 1 Kontakt med personal inom aktuell verksamhet. 1. Personalen är första mottagare av synpunkter och klagomål från elev/vårdnadshavare och förhoppningen är självklart att dessa kan lösas direkt och ärendet avslutas då utan åtgärder. 2. Om elev/vårdnadshavare inte är nöjd med svar som personalen ger hänvisar man vidare till rektor/förskolechef. Kontaktuppgifter finns på skolans hemsida. 3. Berörd personal rapporterar ärendet till ansvarig rektor/förskolechef. 4. Information om inrapporterade synpunkter tas för kännedom upp på APT. Personalen tar emot ärendet direkt från vårdnadshavare/elev. Ger svar på klagomål inom 10 dagar. Avslutar ärendet eller hänvisar vidare till rektor/förskolechef. Informerar om kontaktuppgifter. Rapporterar händelsen till rektor/förskolechef. Steg 2 Kontakt med rektor/förskolechef inom aktuell verksamhet. Diana Danielsson eller diana.danielsson@engelholm.se 1. Rektor/förskolechef tar emot klagomål från elev/vårdnadshavare som en första kontakt eller som andra kontakt för klagomål som hänvisats vidare från personal. I fall de finns en påbörjad dialog med personal ska rektor/förskolechef fått information om detta. 2. Svar på klagomål ska ges inom 10 arbetsdagar. Behövs mer tid ska detta meddelas. 3. Om elev/vårdnadshavare inte är nöjd med svar som rektor/förskolechef ger hänvisas vidare till verksamhetschef. Information finns på Fronter och i G: arkiv. 4. Berörd rektor/förskolechef rapporterar ärendet till verksamhetschefen. 5. Samtliga ärenden sammanställs och redovisas till verksamhetschefen 2 gånger per år i samband med terminsavslut enligt planering i årshjulet Ratten. Tar emot ärendet från vårdnadshavare/elev. Ärenden som hänvisats vidare från personal ska vara överrapporterade. Initierar utredning. Ger svar på klagomålet inom 10 dagar. Avslutar ärendet eller hänvisar vidare till verksamhetschef. Informerar om kontaktuppgifter. Rapporterar händelsen till verksamhetschef eller chefsstöd. Samtliga inkomna ärenden sammanställs och redovisas till verksamhetschefen 2 gånger per år i enlighet med Ratten. Skriftliga klagomål diarieförs och blir allmän handling. Steg 3 Anmälan till verksamhetschefen Gunilla Ivarsson gunilla.ivarsson@engelholm.se 1. Anmälan till verksamhetschefen görs via brev, klagomålsblankett eller mejl till info@engelholm.se. Information finns på Fronter och i G: arkiv. 2. Samtliga ärenden tas emot och registreras av verksamhetschefens chefsstöd. 3. Svar på klagomål ska ges inom 10 arbetsdagar. Behövs mer tid ska detta meddelas. 4. Om elev/vårdnadshavare inte är nöjd med svar som verksamhetschefen ger hänvisas vidare till Skolinspektionen via 5. Samtliga ärenden sammanställs och redovisas till Välfärdsnämnden 1 gång per år i samband med terminsavslut enligt planering i årshjulet Ratten. Steg 3 Anmälan till Skolinspektionen Om klagomål kvarstår beträffande kommunens sätt att driva förskola, fritidshem eller skola utifrån skollag, förordningar och läroplaner framförs detta till Skolinspektionen. Detta gäller även i det fall det rör sig om en fristående skola.

11 11 Vad säger lagen? Planen mot diskriminering och kränkande behandling grundar sig, förutom på Skollagen (2010:800, kap 6 Åtgärder mot kränkande behandling) även på Diskrimineringslagen om förbud mot diskriminering och kränkande behandling av barn och elever (2008:567). Arbetet vilar mot förordningen om barns och elevers deltagande i arbetet med planer mot diskriminering och kränkande behandling (2006:1083). Lagen förtydligar och förstärker verksamheternas ansvar och ställer krav på ett aktivt och målinriktat arbete i syfte att främja barns och elevers lika rättigheter och lika tillgänglighet oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, könsidentitet eller könsuttryck, ålder eller funktionsnedsättning. Varje verksamhet som omfattas av lagen skall årligen upprätta en plan mot diskriminering och kränkande behandling. Lagen ställer också skärpta krav på att förebygga och förhindra trakasserier och annan kränkande behandling samt en skyldighet att utreda omständigheterna när det kommit till personalens kännedom att ett barn eller en elev blivit utsatt för trakasserier eller annan kränkande behandling. Här hittar du skollagen: Här hittar du diskrimineringslagen: _sfs Begrepp och definitioner Diskrimineringsgrunder En person är skyddad utifrån de sju diskrimineringsgrunderna: kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning och ålder. Med etnisk tillhörighet menas en individs nationella eller etniska ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande. Det kan handla om att vara exempelvis svensk, same eller chilenare. Etnisk tillhörighet handlar om hur du identifierar eller uppfattar dig själv. Det är alltså individen själv som definierar sin eller sina etniska tillhörigheter utifrån sin bakgrund och sin individuella historia. Nationellt ursprung betyder att personer har samma nationstillhörighet, som till exempel finländare, polacker eller svenskar. Etniskt ursprung innebär att personer har ett relativt enhetligt kulturmönster. Som exempel kan nämnas att en person tillhör någon av de nationella minoriteterna såsom samer och romer. Alla människor har en eller flera etniska tillhörigheter. Alla kan därför bli utsatta för etnisk diskriminering. Begreppet kön innebär att någon är kvinna eller man. Förbudet mot könsdiskriminering omfattar också personer som planerar att ändra eller har ändrat sin könstillhörighet. Med könsöverskridande identitet eller uttryck avses att någon inte definierar sig som kvinna eller man eller genom sin klädsel (eller på annat) sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön. Begreppet omfattar dels en persons mentala eller självupplevda könsbild, dels hur någon uttrycker det som kan

12 12 kallas personens sociala kön, till exempel genom kläder, kroppsspråk, smink eller frisyr. Diskrimineringsgrunden avser vad som ofta brukar kallas transpersoner. Det är ett paraplybegrepp för människor som bryter mot samhällets normer för könsidentitet och könsuttryck. Även en person som identifierar sig som transsexuell men inte tänker ändra sin könstillhörighet omfattas av denna grund och därmed av skyddet mot diskriminering. Med religion avses religiösa åskådningar som exempelvis hinduism, judendom, kristendom och islam. Annan trosuppfattning innefattar sådana övertygelser som har sin grund i eller samband med en religiös åskådning, till exempel buddism, ateism och agnosticism. Politiska åskådningar och etiska eller filosofiska värderingar som inte har samband med religion omfattas inte av diskrimineringslagens skydd. Med funktionsnedsättning menas varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga. Det kan vara till följd av en skada eller en sjukdom fanns vid födseln, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå. Tillfälliga begränsningar av en persons funktionsförmåga är inte en funktionsnedsättning i diskrimineringslagens mening. Funktionsnedsättning innebär en nedsättning av fysisk, psykisk eller intellektuell funktionsförmåga. Det är alltså något som en person har, inte något som en person är. En funktionsnedsättning kan märkas mer eller mindre i olika situationer som till exempel allergier, dyslexi, hörsel- och synskador med mera. Lagen definierar sexuell läggning som homosexuell, heterosexuell och bisexuell läggning. Ålder innebär uppnådd levnadslängd. Alla människor, oavsett ålder omfattas av lagens skydd mot diskriminering. Direkt diskriminering Detta innebär att någon missgynnas genom att behandlas sämre än någon annan. För att det ska röra sig om diskriminering ska missgynnandet ha samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Indirekt diskriminering Man kan också i vissa fall diskriminera genom att behandla alla lika, så kallad indirekt diskriminering. Med detta menas att någon missgynnas genom tillämpning av en bestämmelse eller ett förfaringssätt som framstår som neutralt men som i praktiken missgynnar ett barn av skäl som har samband med en viss diskrimineringsgrund. Trakasserier Trakasserier innebär ett handlande som kränker någons värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Likabehandling Med begreppet likabehandling menas att alla barn ska behandlas så att de har lika rättigheter och möjligheter oavsett någon diskrimineringsgrund. Kränkande behandling Med kränkande behandling menas ett uppträdande som utan att ha samband med någon diskrimineringsgrund kränker ett barns eller en elevs värdighet. Det kan vara fysiska (t.ex. slag och knuffar), verbala (t.ex. hot, svordomar och öknamn), psykosociala (t.ex. ryktesspridning, blickar och utfrysning) eller med texter och bilder (t.ex. teckningar, lappar, fotografier, social medier). Mobbning är när någon vid upprepade tillfällen blir utsatt för kränkande behandling av en eller flera personer.