Årlig plan och Plan mot kränkande behandling. Skörpagårdens förskola

Transkript

1 Årlig plan och Plan mot kränkande behandling. Skörpagårdens förskola Upprättad hösten 2013 Gäller Fastställd av: Likabehandlingsgruppen Personalen på Skörpagårdens förskola Föräldrarepresentanter

2 Innehållsförteckning 1. Vision Lagstiftning Kränkande behandling Definitioner Arbetsgång med Årlig plan Plan mot kränkande behandling Grupp för Årlig plan - Plan mot kränkande behandling Kartläggning Barnsamtal Föräldraenkät Utvecklingssamtal Kvalitetsredovisning Arbetsplatsträffar Incidentrapporter Mål Förebyggande åtgärder Åtgärder Vid misstanke om kränkande behandling mellan barn Vid misstanke om kränkande behandling från vuxen till barn Förväntansdokument Förväntningar på förskolans personal Förväntningar på föräldrarna Förväntningar på barnen

3 Bilagor Bilaga 1 Deltagare i Grupp för Årlig plan -Plan mot kränkande behandling Bilaga 2 Underlag för samtal med barn Bilaga 3 Incidentrapport anmälan om misstänkt kränkande behandling Bilaga 4 Dokumentation vid utredning av misstänkt kränkande behandling Bilaga 5 Uppföljning av åtgärder vid misstänkt kränkande behandling Bilaga 6 Litteratur- och film-tips 2

4 1. Vision Vi strävar efter att alla barn och vuxna inom Villans rektorsområde skall jobba och utvecklas i en trivsam miljö, där ingen känner sig diskriminerad eller kränkt. Vi bryr oss om varandra Vi visar respekt för varandra och ser positivt på våra olikheter. Ingen skall behöva känna sig ensam Vi låter alla vara med Vi är rädda om våra egna och andras saker 3

5 2. Lagstiftning Arbetet mot kränkande behandling regleras i två regelverk: Diskrimineringslagen (2008:567) och Skollagen kap 6. Ingen får utsättas för diskriminering, trakasserier eller annan kränkande behandling. Alla barn i förskolan har samma rättigheter. Lagen innebär bl. a. att diskriminering på grund av kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion, sexuell läggning, ålder eller funktionsnedsättning förbjuds i förskolan. 2.1 Kränkande behandling Kränkande behandling innebär att någon kränker principen om alla människors lika värde. Om en person känner sig kränkt skall detta föranleda en reaktion från de vuxna. Personen kan vara ett barn som kränker ett annat barn, en vuxen som kränker ett barn eller ett barn som kränker en vuxen. 2.2 Definitioner Diskriminering är när förskolan på osakliga grunder behandlar ett barn sämre än andra barn. Diskrimineringen kan vara direkt eller indirekt. Direkt diskriminering är när ett barn behandlas sämre än andra barn. Ett exempel kan vara när en pojke går före en flicka i kön till en förskola med motiveringen att det redan går så många flickor på den aktuella förskolan. Indirekt diskriminering är när man behandlar alla lika. Om exempelvis alla barn serveras samma mat, diskriminerar förskolan indirekt de barn som till exempel på grund av religiösa skäl behöver annan mat. 4

6 Diskrimineringsgrunderna är: Kön; exempel: ingen kränkning p.g.a. att du är pojke eller flicka. Könsöverskridande identitet eller uttryck; exempel: ingen kränkning för att du tycker om att klä dig i tjejkläder om du är kille. Etnisk tillhörighet; exempel: ingen kränkning om du kommer från ett annat land. Religion och annan trosuppfattning; exempel: ingen kränkning för att du har huvudduk. Sexuell läggning; exempel: ingen kränkning för att du tycker om en person av samma kön. Ålder; exempel: ingen kränkning p.g.a. att någon i gruppen inte är lika gammal som de andra. Funktionsnedsättning; exempel: ingen kränkning p.g.a. att någon sitter i rullstol. Trakasserier är en behandling som kränker ett barns värdighet och som har koppling till någon av de skyddade diskrimineringsgrunderna. Annan kränkande behandling innebär ett uppträdande som kränker ett barns värdighet, men som saknar koppling till en diskrimineringsgrund. Fysiska: t.ex. slag och knuffar Verbala: t.ex. hot, svordomar och öknamn Psykosociala: t.ex. utfrysning, grimaser, alla går när man kommer Texter och bilder: teckningar, lappar och fotografier Mobbning är när någon vid upprepade tillfällen blir utsatt för kränkande behandling av en eller flera personer. Repressalier får inte förekomma för att någon anmält att det förekommit diskriminering eller påtalat förekomst av trakasserier eller kränkande behandling. Befogade tillsägelser är inte en kränkning i lagens mening, även om eleven ifråga kan uppleva det som kränkande. 5

7 3. Arbetsgång med Årlig plan Plan mot kränkande behandling Skörpagårdens Årliga plan Plan mot kränkande behandling ska vara ett levande dokument, bland barn, personal och föräldrar. Varje år skall en ny plan upprättas under hösten. Till grund för arbetet ska uppgifter inhämtas från föregående års kvalitetsredovisning, föräldraenkät, underlag från samtal med barnen, arbetsplatsträffar, incidentrapporter och tillbudsrapporter. Årlig plan Plan mot kränkande behandling ska processas vid arbetsplatsträffar, i barngrupperna samt av föräldrarepresentanter från förskolan, innan den fastställs senast den 1 januari av Årlig plan Plan mot kränkande behandlingsgruppen och föräldrarepresentanterna. Planen ska finnas tillgänglig för alla på Skörpagårdens hemsida samt i pappersformat på varje avdelning på förskolan. 4. Grupp för Årlig plan -Plan mot kränkande behandling Förskolans grupp för Årlig plan Plan mot kränkande behandling består av en representant från varje avdelning samt rektor (se bilaga 1). Gruppen är ansvarig för att utreda kränkande behandling och vid behov agera. Gruppen träffas minst en gång per termin. Under träffarna diskuteras aktuella ärenden och situationer, olika aktiviteter som främjar likabehandling planeras och det görs en översyn av de behov som finns på förskolan. 5. Kartläggning och nulägesanalys Platser och tillfällen på förskolan där personalen bedömer att vi måste vara extra uppmärksamma: Utomhus I gattet mellan förrådet och Hallonet I buskarna längs staketet I lekstugorna Då barn vistas utomhus utan närvarande pedagog. Inomhus Toaletterna Rum med stängda dörrar Mellanrummet mellan Hallonet och Vinbäret Korridorerna 6

8 5.1 Barnsamtal Barnsamtal skall genomföras minst en gång per läsår med hjälp av underlag, bilaga Föräldraenkät En föräldraenkät skall årligen lämnas ut till samtliga föräldrar på förskolan. 5.3 Utvecklingssamtal Föräldrarna skall informeras och ges möjlighet att framföra sina synpunkter på förskolans Årliga plan Plan mot kränkande behandling vid utvecklingssamtal. 5.4 Kvalitetsredovisning Arbetet med Årlig plan - Plan mot kränkande behandling skall utvärderas årligen i förskolans kvalitetsredovisning. 5.5 Arbetsplatsträffar Innehållet i Årlig plan Plan mot kränkande behandling skall diskuteras och befästas hos personalen på förskolan. 5.6 Incidentrapporter Incidentrapport skall upprättas vid misstanke om kränkande behandling. 7

9 6. Mål Årlig plan Plan mot kränkande behandling skall bli känd hos personal, barn och föräldrar. Barn och föräldrar skall vara delaktiga i utformningen av Årlig plan plan mot kränkande behandling. Samtlig personal på förskolan skall vara insatt i arbetet med STEGVIS/START. Incidentrapport skall upprättas vid misstanke om kränkande behandling. Barnvariant av Årlig plan Plan mot kränkande behandling skall finnas. 7. Förebyggande åtgärder Mål: Årlig plan Plan mot kränkande behandling skall bli känd hos personal, barn och föräldrar. Årlig plan -Plan mot kränkande behandling aktualiseras varje år vid första planeringsdagen på höstterminen och vårterminen (ansvarig: Årlig plan plan mot kränkande behandlingsgruppen). Information till föräldrar om Årlig plan - Plan mot kränkande behandling varje år vid föräldramötet på höstterminen (ansvarig: arbetslaget). Information till föräldrar om Årlig plan Plan mot kränkande behandling vid inskolning av nya barn (ansvarig inskolningspedagog). Information till föräldrar om Årlig plan - Plan mot kränkande behandling vid utvecklingssamtal (ansvarig: barnets ansvarspedagog). Varje avdelning informerar i början av varje hösttermin om Årlig plan - Plan mot kränkande behandling i barngruppen (ansvarig: arbetslaget). 8

10 Mål: Barn och föräldrar skall vara delaktiga i utformningen av Årlig plan Plan mot kränkande behandling. Pedagogerna genomför planerade samtal med barnen minst en gång per läsår enligt bifogat samtalsunderlag bilaga 2 (ansvarig: arbetslaget). Pedagogerna genomför regelbundna observationer (ansvarig: arbetslaget). Föräldraenkät genomförs varje vårtermin för alla föräldrar på förskolan (ansvarig: de pedagoger som ansvarar för kvalitetsredovisningen, utvecklingsgruppen). Föräldrar ges möjlighet att diskutera förskolans arbete med Årlig plan Plan mot kränkande behandling vid utvecklingssamtal (ansvarig: barnets ansvarspedagog). Mål: Samtlig personal på förskolan skall vara insatt i arbetet med STEGVIS/START STEGVIS/START är ett arbetsmaterial och arbetssätt för socialt och emotionellt lärande som riktar sig till barn i åldrarna 1-6 år) De pedagoger som gått STEGVIS-utbildning informerar och utbildar övrig personal Samtliga avdelningar arbetar med STEGVIS/START i barngrupperna i någon form.. 9

11 8. Åtgärder Mål: Incidentrapport skall upprättas vid misstanke om kränkande behandling 8.1 Vid misstanke om kränkande behandling mellan barn För att stoppa kränkande behandling måste all personal ingripa. När något misstänkt händer stanna till och hör efter. Gå aldrig förbi en händelse utan att reagera. Förskolans personal ska reagera bestämt och konsekvent (All personal). Informera händelsen till berörd personal. (Den som uppmärksammar kränkningen) När en pedagog får kännedom om kränkande behandling (från barn, förälder eller annan personal): 1. Berörd personal samlar information (Pedagog från barnets avdelning) 2. Samtal med de inblandade 3. Samtal med föräldrar Vid upprepad kränkande behandling: Anmäl till rektor och Årlig plan Plan mot kränkande behandlingsgruppen (pedagoger, barn, föräldrar) Arbetsgången för gruppen för Årlig plan-plan mot kränkande behandling vid upprepad kränkande behandling: 1. Samla information (utredning) 2. Samtala med de inblandade barnen var för sig 3. Eventuellt samtal med de inblandade barnen tillsammans 4. Samtal med föräldrarna till de inblandade barnen 5. Eventuella fortsatta åtgärder, till exempel: ytterligare samtal, observationer och åtgärdsprogram. 6. Uppföljningssamtal med de inblandade barnen var för sig 7. Uppföljningssamtal med föräldrar till de inblandade barnen 10

12 8.2 Vid misstanke om kränkande behandling från vuxen till barn 1. Prata med den som agerat tvivelaktigt (den som sett/hört något tvivelaktigt). 2. Kontakta förskolechefen (den som sett/hört något tvivelaktigt). 3. Föräldrar kontaktas om man inte gjort detta tidigare i processen (förskolechefen eller den förskolechefen utsett). 4. Utredning görs, d v s samtal med barnet och den vuxne, var för sig (förskolechefen eller den förskolechefen utsett) 5. Situationens och ärendets natur avgör den fortsatta handläggningen. Målet är att man får en positiv lösning och att kränkningen upphör (förskolechefen eller den förskolechefen utsett). 6. Uppföljning inom en vecka (förskolechefen eller den förskolechefen utsett). 9. Förväntansdokument 9.1 Förväntningar på förskolans personal Föregår med gott exempel. Är väl förtrogna med förskolans Årlig plan-plan mot kränkande behandling. För kontinuerliga diskussioner om värdegrundsfrågor samt om sin egen och förskolans barnsyn. Arbetar aktivt och regelbundet med förebyggande insatser i barngrupperna. Reagerar och agerar alltid vid misstanke om kränkande behandling. Följer förskolans rutiner vid misstanke om kränkande behandling. Informerar gruppen för Årlig plan-plan mot kränkande behandling vid upprepad kränkande behandling. Kontaktar föräldrar om något inträffat. Årlig plan-plan mot kränkande behandling är ett levande dokument i alla grupper. 9.2 Förväntningar på föräldrarna Föregår med gott exempel samt reagerar och agerar vid all misstanke om kränkande behandling. Tar del av Årlig plan-plan mot kränkande behandling. Informerar förskolan, t ex personal på avdelningen eller någon i gruppen för Årlig plan- Plan mot kränkande behandling vid misstanke om att något barn är utsatt för kränkande behandling. Respekterar och accepterar att förskolans personal tar kontakt om något hänt. 9.3 Förväntningar på barnen Föregår med gott exempel. Berättar för någon vuxen när de upplever att något obehagligt inträffar. 11

13 Bilaga 1 Deltagarförteckning Skörpagårdens grupp för Årlig plan-plan mot kränkande behandling Johanna Rundgren Förskolechef johanna.rundgren@engelholm.se Tel: Mia Blücker Hallonet maria.blucker@engelholm.se Tel: Pernilla Ellerstrand Jordgubben pernilla.ellerstrand@engelholm.se Tel: Lilian Persson Krusbäret lilian.persson@engelholm.se Tel: Jessica Fjätström Vinbäret jessica.fjatstrom@engelholm.se Tel: Ängelholms kommun Östra vägen 2, Ängelholm Tel: E-post: Bilaga info@engelholm.se 2 12

14 Underlag för samtal med barn Känner du dig rädd någon gång här på förskolan? Ev. följdfrågor: var, när, hur, ute resp. inne? Vet du om någon annan är rädd här på förskolan? Vilka barn leker du med här på förskolan? Vad leker ni? 13

15 Bilaga 3 Incidentrapport anmälan om misstänkt kränkande behandling Datum Inblandade Upprättad av Vad har hänt? Kortfattad beskrivning, ange plats, dag, klockslag Inlämnas till rektor Mottagen (datum och signatur) Fortsatt utredning (ja eller nej) 14

16 Bilaga 4 Dokumentation vid utredning av misstänkt kränkande behandling Upprättad av Datum Inblandade Bakgrundsinformation Enskilda samtal Information till föräldrar (datum och vilken/vilka som kontaktas) Kommentar från förälder Forts. 15

17 Åtgärder och vem som gör vad Uppföljning (datum och ansvarig) Underskrift Personal Föräldrar 16

18 Bilaga 5 Uppföljning av åtgärder vid misstänkt kränkande behandling Upprättad av Datum Inblandade Vad har de överenskomna åtgärderna lett fram till? Ev. nya åtgärder och vem som gör vad Ev. ny uppföljning (datum och ansvarig) Underskrift Personal Föräldrar 17

19 Bilaga 6 Litteratur- och film-tips Boktips Grodan och främlingen av Max Velthuis Grodan och kärleken av Max Velthuis Alfons och odjuret av Birgitta Bergström Pricken av Margret Rey Filmtips Happy feet av Kennedy Georg Miller film Skönheten och odjuret av W. Disney Boktips vuxen: Hissad och dissad om relationsarbete i förskolan; Margareta Öhman (Liber, 2009) 18