Institutionen för teknisk mekanik, Chalmers tekniska högskola TENTAMEN I FINIT ELEMENTMETOD (M3) MHA MARS 2002

Relevanta dokument
TENTAMEN I FINIT ELEMENTMETOD MHA JANUARI 2016

TENTAMEN I FINIT ELEMENTMETOD MHA AUGUSTI 2016

TENTAMEN I FINIT ELEMENTMETOD MHA AUGUSTI 2018

TENTAMEN I FINIT ELEMENTMETOD MHA AUGUSTI 2017

TENTAMEN I FINIT ELEMENTMETOD MHA JANUARI 2018

TENTAMEN I FINIT ELEMENTMETOD MHA JANUARI 2017

TENTAMEN I FINIT ELEMENTMETOD MHA APRIL 2016

Sammanfattning av ALA-B 2007

1 (3k 2)(3k + 1) k=1. 3k 2 + B 3k(A + B)+A 2B =1. A = B 3A =1. 3 (3k 2) 1. k=1 = 1. k=1. = (3k + 1) (n 1) 2 1

LINJÄRA DIFFERENTIALEKVATIONER AV FÖRSTA ORDNINGEN

Tentamen TMV210 Inledande Diskret Matematik, D1/DI2

Laboration 1a: En Trie-modul

Svar: a) i) Typ: linjär DE med konstanta koefficienter i homogena delen dy men också separabel ( y = 10 4y

Föreläsning 11: Grafer, isomorfi, konnektivitet

Mitt barn skulle aldrig klottra!...eller?

Kontrollskrivning Introduktionskurs i Matematik HF0009 Datum: 25 aug Uppgift 1. (1p) Förenkla följande uttryck så långt som möjligt:

v v v v 5 v v v 4 (V,E ) (V,E)

2. Bestäm en ON-bas i det linjära underrummet [1 + x, 1 x] till P 2 utrustat med skalärprodukten

Räkneövning i Termodynamik och statistisk fysik

4.1 Förskjutning Töjning

Kaffe 5 kr Bulle 5 kr Kaffe och bulle 8 kr

24 poäng. betyget Fx. framgår av. av papperet. varje blad.

4.1 Förskjutning Töjning

TENTAMEN I MATEMATIK MED MATEMATISK STATISTIK HF1004 TEN

Om i en differentialekvation saknas y, dvs om DE har formen F ( x, . Ekvationen z ) 0. Med andra ord får vi en ekvation av ordning (n 1).

Algoritmer och datastrukturer, föreläsning 11

SEPARABLA DIFFERENTIALEKVATIONER

Headset för det Mobila kontoret

Vill veta kvaliteten hos våra vattenföringsdata?

Tentamen i FEM för ingenjörstillämpningar (SE1025) den 3 juni 2010 kl

1 e x2. lim. x ln(1 + x) lim. 1 (1 x 2 + O(x 4 )) = lim. x 0 x 2 /2 + O(x 3 ) x 2 + O(x 4 ) = lim. 1 + O(x 2 ) = lim = x = arctan x 1

Kontinuerliga fördelningar. b), dvs. b ). Om vi låter a b. 1 av 12

Tentamen i Matematik 1 HF1901 (6H2901) 8 juni 2009 Tid:

TNA003 Analys I Lösningsskisser, d.v.s. ej nödvändigtvis fullständiga lösningar, till vissa uppgifter kap P4.

Kurs: HF1903 Matematik 1, Moment TEN2 (Analys) Datum: 21 augusti 2015 Skrivtid 8:15 12:15. Examinator: Armin Halilovic Undervisande lärare: Elias Said

14. MINSTAKVADRATMETODEN

TENTAMEN Kurs: HF1903 Matematik 1, moment TEN2 (analys) Datum: 22 dec 2016 Skrivtid 8:00-12:00

(x y) 2 e x2 y 2 da, D. där D är den triangelskiva som har sina hörn i punkterna (0, 0), (0, 2) och (2, 0). dx + y 3 e y dy,

Vid tentamen måste varje student legitimera sig (fotolegitimation). Om så inte sker kommer skrivningen inte att rättas.

TENTAMEN I FINIT ELEMENTMETOD MHA APRIL 2018

Föreläsning 7: Trigonometri

Kontrollskrivning 3 till Diskret Matematik SF1610, för CINTE1, vt 2019 Examinator: Armin Halilovic Datum: 2 maj

TENTAMEN Kurs: HF1903 Matematik 1, Moment: TEN2 (analys) Datum: Lördag, 9 jan 2016 Skrivtid 13:00-17:00

Robin Ekman och Axel Torshage. Hjälpmedel: Miniräknare

Finaltävling den 20 november 2010

KONTINUERLIGA STOKASTISKA VARIABLER ( Allmänt om kontinuerliga s.v.)

Användande av formler för balk på elastiskt underlag

spänner upp ett underrum U till R 4. Bestäm alla par av tal (r, s) för vilka vektorn (r 3, 1 r, 3, 22 3r + s) tillhör U. Bestäm även en bas i U.

Tentamen i ETE115 Ellära och elektronik, 4/1 2017

============================================================ V1. Intervallet [a,b] är ändligt, dvs gränserna a, b är reella tal och INTE ±.

Undervisande lärare: Fredrik Bergholm, Elias Said, Jonas Stenholm Examinator: Armin Halilovic

Skriv tydligt! Uppgift 1 (5p)

Preliminär version 2 juni 2014, reservation för fel. Tentamen i matematik. Kurs: MA152G Matematisk Analys MA123G Matematisk analys för ingenjörer

1. Låt M, +,,, 0, 1 vara en Boolesk algebra och x,

Del 1 Teoridel utan hjälpmedel

Trigonometri. 2 Godtyckliga trianglar och enhetscirkeln 2. 3 Triangelsatserna Areasatsen Sinussatsen Kosinussatsen...

Föreläsning 1. Metall: joner + gas av klassiska elektroner =1/ ! E = J U = RI = A L R E = J = I/A. 1 2 mv2 th = 3 2 kt. Likafördelningslagen:

Frågor för tentamen EXTA50 Samhällsmätning, 9 hp, kl januari, 2015.

Anmärkning1. L Hospitals regel gäller även för ensidiga gränsvärden och dessutom om

TENTAMEN. HF1903 Matematik 1 TEN2 Skrivtid 13:15 17:15 Fredagen 10 januari 2014 Tentamen består av 3 sidor

Uppgiftssamling 5B1493, lektionerna 1 6. Lektion 1

Vilken rät linje passar bäst till givna datapunkter?

Tentamen 1 i Matematik 1, HF dec 2016, kl. 8:00-12:00

V1. Intervallet [a,b] är ändligt, dvs gränserna a, b är reella tal och INTE ±. är begränsad i intervallet [a,b].

SF1625 Envariabelanalys

ATLAS-experimentet på CERN (web-kamera idag på morgonen) 5A1247, modern fysik, VT2007, KTH

ProMinent. Driftinstruktion Ultromat AT/96 och ATF/96 Serie V 4.0 Trekammaranläggning för beredning av polyelektrolyt

Algebra och geometri 5B Matlablaboration

Slumpjusterat nyckeltal för noggrannhet vid timmerklassningen

Tentamen i ETE115 Ellära och elektronik, 10/1 2015

V1. Intervallet [a,b] är ändligt, dvs gränserna a, b är reella tal och INTE ±. är begränsad i intervallet [a,b].

Gauss och Stokes analoga satser och fältsingulariteter: källor och virvlar Mats Persson

Tentamen 2008_03_10. Tentamen Del 1

Hittills på kursen: E = hf. Relativitetsteori. vx 2. Lorentztransformationen. Relativistiskt dopplerskift (Rödförskjutning då källa avlägsnar sig)

Kvalificeringstävling den 2 oktober 2007

arctan x tan x cot x dx dz dx arcsin x x 1 ln x 1 log DERIVERINGSREGLER och några geometriska tillämpningar

Tentamen Programmeringsteknik II Skrivtid: Skriv läsligt! Använd inte rödpenna! Skriv bara på framsidan av varje papper.

Tentamen i ETE115 Ellära och elektronik, 3/6 2017

som gör formeln (*) om vi flyttar första integralen till vänsterledet.

där a och b är koefficienter som är större än noll. Här betecknar i t

Uppsala Universitet Matematiska Institutionen Thomas Erlandsson

Tentamen ETE115 Ellära och elektronik för F och N,

SF1626 Flervariabelanalys Tentamen 8 juni 2011, Svar och lösningsförslag

Skriftlig tentamen i Elektromagnetisk fältteori för π3 (ETEF01) och F3 (ETE055)

TATA42: Föreläsning 4 Generaliserade integraler

f(x)dx definieras som arean av ytan som begränsas av y = f(t), y = 0, t = a och t = b, se figur.

Innehåll. Om gasfjädrar 1. Modeller (1 dan = 1 kgf = 2.25 lbf) Cylinder. Initialkraft dan. diameter mm < 250 < < F INIT < < F INIT

Tentamen i Analys B för KB/TB (TATA09/TEN1) kl 08 13

Tentamen 1 i Matematik 1, HF sep 2017, kl. 9:00-13:00

============================================================ V1. Intervallet [a,b] är ändligt, dvs gränserna a, b är reella tal och INTE.

Tentamen i SG1140 Mekanik II, Inga hjälpmedel förutom: papper, penna, linjal, passare. Lycka till!

Integralen. f(x) dx exakt utan man får nöja sig med att beräkna

TENTAMEN. Matematik för basår I. Massimiliano Colarieti-Tosti, Niclas Hjelm & Philip Köck :00-12:00

SF1625 Envariabelanalys

TATA42: Föreläsning 4 Generaliserade integraler

Tentamen i Hållfasthetslära gkmpt, gkbd, gkbi, gkipi (4C1010, 4C1020, 4C1035, 4C1012) den 4 juni 2007

S E D K N O F I AVM 960 AVM 961 AVM

Uppsala Universitet Matematiska Institutionen Bo Styf. Sammanfattning av föreläsningarna 5-7.

9. Vektorrum (linjära rum)

Tentamen i EDA320 Digitalteknik-syntes för D2

Transkript:

Institutionn för tknisk mknik, Chlmrs tknisk högskol TNTAMN I FINIT LMNTMTOD (M3) MHA 0 4 MARS 00 Tid och plts: 8 45 45 i M hust Hjälpmdl: Ordöckr, lxikon och typgodkänd räknr. Lärr: Ptr Möllr, tl (77) 505 Lösningr: Anslås på nslgstvln vid ingångn till institutionns loklr snst 5/3. S ävn kursns www sidor på http://www.m.chlmrs.s/sv/vlkommn.html följ länkn Utildning/Grundutildning. Btygsättning: n fullständig och korrkt lösning på n uppgift gr poäng nligt vd som ngs på uppgiftslppn. Smärr fl ldr till poängvg. Ofullständig lösning (svr på ställt prolm skns) llr omfttnd fl gr int något poäng. Rsulttlist: Mximl poäng är 0. Dt krävs 8 poäng för tyg 3; poäng gr tyg 4; Lösningr för tyg 5 krävs 6 poäng. Osrvr tt ovnstånd är tygssättning på nrt tntmn; för godkänd xmintion krävs dssutom godkänd inlämningsuppgiftr. Anslås snst /3 på smm ställ som lösningrn. Rsulttn sänds till tygsxpditionn snst 8/3 för kursdltgr som int hr ll inlämningsuppgiftr godkänd vid dtt tillfäll inrpportrs tygt U (undrkänd). Grnskning: /3 0 00 00 i hållfsthtslt. Tänk på: Skriv så tt dn som sk rätt, kn läs och förstå hur du tänkr. Dn som rättr tntmn gissr int llr ntr int vd du mnr/tänkr ndst vd som vrklign skrivs hr tydls vid poängsättningn. Förklr/dfinir införd tckningr. Rit tydlig figurr. Ang i förkommnd fll vd som är positiv/ngtiv riktingr (på t.x förskjutningr och krftr). Gör du ntgndn utövr d som ngs i uppgiftstxtn, så ng dtt xplicit och förklr dss. 00 03 4/PWM

Btrkt tt tjockväggigt rör md rdin och hålts rdi. Om rört är lstt md tt inr tryck och tt yttr tryck, och om p i p y p y r plnt spänningstillstånd nts, så kn dn rdill förskjutningn räkns gnom tt lös rndvärdsprolmt u p i d d -- [ ru] 0 r σ r ( ) p i σ r ( ) p y När u är känd, kn rdill och tngntill spänningr räkns som σ r ------------- du ν + ν u -- σ r ϕ ------------- u ν -- r ν du + : Låt v v( r) vr n tstfunktion (viktsfunktion) och vis tt dn svg formn v rndvärdsprolmt kn skrivs ------------- ν d d -- [ vr] [ ur] ----------- [ v ( )u ( ) v ( )u ( )] r + ν v( )p i v( )p y (p) : Antg tt prolmt F diskrtisrs md linär lmnt så tt u N + N på tt lmnt, smt tt tstfunktionrn väljs nligt Glrkin. Vis tt lmntstyvhtsmtrisn för tt lmnt md nodkoordintr r j och r j + lir K ------------- ν r j + r j ( N ) dn dn ------------- + N r + r dn N N dn ------------- + N r + N + r dn N N dn ------------- + N r + N + r ( N ) ------------- + N r + r om < r j < r j < +. (p) 00 03 4/PWM

c: G n fysiklisk förklring till vrför styvhtsmtrisn K (för dt givn rndvärdsprolmt) lir positivt dfinit, trots tt dt int finns någr väsntlig rndvillkor. (p) Lösning : Multiplicr diffrntilkvtionn md n tstfunktion vr ( ) och intgrr övr ytn: π d d d d v -- [ ru] rdθ 0 π v. Prtilintgrr: r -- [ ru] r 0 r 0 d d ( vr) -- [ ru] r d v [ ru] d d -- [ rv] [ ru]. Utvckl nu rndtrmn: r d v [ ru] ν v du u+ r vr u -- du + vr ν u r -- du + + ( ν) u r -- r ------------- vr ------------- ν ν u -- du r + + ( ν) u -- r ν ------------- vr σ + r ( ---------------- u + ν) -- r ν ------------- v( )σ r ( ) ( ( + ν) + )v ( ) v( )σ r ( ) ( ( + ν) )v ( ) ν ------------- v( )p i v( )p y + ( ( + ν) ( )v ( ) u ( )v ( )) Vi hr lltså d d d -- [ rv] [ ru] v [ ru] 0, vilkt ftr utvckling v rndtrmn och r multipliktion md ------------- gr ν ------------- ν -- d d [ rv] [ ru] ----------- ( u ( )v ( ) u ( )v ( )) v( )p r + ν i v( )p y Lösning : Låt N N och, så tt på lmntt. Sätt in N T N dtt i vritionsformulringn och välj viktsfunktion nligt Glrkin, d v s v och N v N. Sml d två vln i n kolumnvktor; då fås: 3 00 03 4/PWM

------------- ν -- d r ( N ) T d [ ] [ r ( N )] r r j + d ------------- ν -- r ( N ) T d [ ] [ r ( N )] r r j K. Vi d hr tt [ r ( N )] N dn + r dn smt på smm sätt tt N + r N + r d [ r ( N ) T ] ( N ) T d( N ) T + r N dn + r N + r T. Intgrndn lir lltså: d -- r ( N ) T d [ ] [ r ( N )] r -- dn dn r N + r N + r N + r N + r T ( N ) dn dn ------------- + N r + r dn N N dn ------------- + N r + N + r dn N N dn ------------- + N r + N + r ( N ) ------------- + N r + r vrur rsulttt följr. Lösning c: Prolmt är rottionssymtriskt så dt finns int md någr stlkroppsförskjutningr. I t x uttryckn för spänningrn finns dt md n trm u r, så ävn i tt fll då u c (konstnt) uppträdr spänningr och därmd dformtionr. 4 00 03 4/PWM

Btrkt rndvärdsprolmt u f i R u 0 på Γ g ( u) T n h på Γ h där är Lplc oprtorn ( ), n utåtriktd normlvktor x + y u div( u) n ( n ) till områdt, smt f och h är givn funktionr. : Använd Guss Grns torm, vdivqd vq T ndγ ( v), för tt vritions- T qd formulr prolmt. Dt sk klrt frmgå hur rndvillkorn kommr in i formulringn. Ang också rgulrittskrv på d ingånd funktionrn. Finit lmntformulr sdn prolmt vis spcillt B mtrisns utsnd. (3p) Γ : Vilk villkor måst F nstsn uppfyll för tt pproximtionn säkrt sk konvrgr mot dn xkt lösningn u? (p) c: Vis tt styvhtsmtrisn K lir singulär om d väsntlig rndvillkorn int ts md i prolmt ovn. (p) Lösning : Multiplicr diffrntilkvtionn md n tstfunktion v v( x, y) och intgrr övr områdt: v( u) d vf d. Låt q u, så tt u divq och nvänd Guss Grns torm på vänstrldt; då fås ( v) T ( u) d v ( u ) T ndγ + vf d. Γ På dn dl v rndn där ( u) T n är givn (nturligt rndvillkor) kn rndintgrln räkns då v vlts, mn på Γ g (där u 0 ) är ( u) T n oknt; vi måst därför välj v så tt v 0 på Γ g. Vi måst vi kräv tt u 0 på Γ g för tt t hänsyn ävn till dt väsntlig rndvillkort. 5 00 03 4/PWM

För tt intgrlrn sk kunn räkns måst funktionrn vr kvtiskt intgrrr och h kvtiskt intgrrr först drivtor (rgulrittskrv). Om vi dfinirr funktionsrum- mt V v v( x, y):v 0påΓ g v d ( v) T, <, ( v) d<, så kn vritionspro- lmt lltså formulrs: Bstäm u V så tt ( v) T ( u) d vhdγ + vf d v V Γ h Finit lmntformulring: Approximr u md N, där N N N n är n sfunktionr vld ur V ( N i T V ) och n är (oknt) nodvrilr. Bsfunktio- nrn är n s för F rummt V h : V h v v( x, y):v v i N i. Mn hr tt V h V N i n i ftrsom V. Sätt in pproximtionn i vritionsprolmt och låt likhtn vr uppfylld för vln v N i, i,, n (Glrkins mtod); vritionskvtionn lir då stisfird för ll v V h. Vi får lltså F formulringn Bstäm V h så tt ( v) T ( ) d vhdγ + vf d v Vi sättr nu in N och smlr d n vln v tstfunktion i n vktor: Γ h V h ( N) T ( N) d llr, där N T h d Γ + N T f d K f Γ h f N T hdγ + N T f d och K ( N) T ( N) d Γ h B T Bd. Alltså hr mn: B N x N N n y N x N y N x N y N n x N n y 6 00 03 4/PWM

Lösning : För tt konvrgns säkrt sk fås, måst F pproximtionn vr konform, d v s kompltt och komptil. lmntn är kompltt om mn kn välj nodvrilr så tt lir konstnt (övr lmntn) smt välj nodvrilr så tt först drivtorn (v ) lir konstnt. lmntn är komptil om är kontinurlig övr lmntgränsrn. Lösning c: ftrsom vi hr tt 0 på Γ g så gällr tt om c (konstnt), så måst 0 i (d v s tt om är n konstnt, så måst konstntn vr noll, p g dt väsntlig rndvillkort). Om rndvillkort int kts, så kn vi h c 0, så tt ( N) B 0. Dtt gr tt K B T Bd T B 0d, så tt 0 T K 0 trots tt 0 (ftrsom c 0 ). Alltså är K singulär. 7 00 03 4/PWM

3 n tunn dulsymmtrisk plåtit hr tt pr kntsprickor (inr öppningsvinklr π ) och utsätts för gning i y ld nligt figurn. Mn önskr räkn spänningstillståndt i komponntn gnom tt lös lsticittskvtionrn md finit lmntmtod. Plnt spänningstillstånd nts och mtrilts lsticittsmodul är och Poissons tl är ν. Dtljns tjocklk är konstnt och tckns t. H y x σ : Skiss tt lämpligt lmntnät för dn önskd spänningsräkningn. Använd något llr någr 0 tl lmnt och skriv md någon rd txt vrför du konstrurt lmntnätt som du gjort. Smtlig rndvillkor på smtlig dl rändr v dn nlysrd itn sk också frmgå v lösningn. (3p) σ W : Antg tt dt kvtionssystm K f som F modlln gr upphov till, sk löss md n dirkt mtod (d v s gnom tt fktorisr styvhtsmtrisn). Bskriv i ord hur nodvrilrn äst ör numrrs md hänsyn till räkningsrtt. (p) c: Spänningsintnsittsfktorn är proportionll mot spricköppningn r ( ) K I ( ) och omvänt proportionll mot r, där r är vståndt från ( ) spricksptsn: K I ----------. Gnom tt pproximr ( ) md nodförskjutningrn nligt F räkningn, kn mn få n r uppskttning v. Vilkt är troligst: tt dt uppskttd värdt på är högr llr lägr än tt nlytiskt räknt värd? Svrt sk motivrs! (p) K I 8 00 03 4/PWM

Lösning : Utnyttj symmtrin och diskrtisr /4 dl v skivn, så tt äst möjlig pproximtion kn fås för tt givt ntl frihtsgrdr. lmntstorl- u x 0 t y 0 y t 0 σ kn görs min kring spricksptsn, ftrsom mn hr n spännings-koncn- t 0 trtion (singulrittn i xkt lösningn) här. Rndvillkor: Prolmt skrivs v t x 0 u y 0 x styckn ordningns diffrntilkvtionr, så dt krävs villkor på vrj dl t 0 v rndn. Låt t x n x σ x + n y σ xy och t y n x σ xy + n y σ y tckn komponntrn v trctionvktorn (krft/yt). På d fri olstd rändrn gällr tt normlspänningn ( llr σ y ) och tngntilspänningn (här lik md σ xy ) är noll, så mn får villkorn t 0. På dn lstd rndn gällr, σ xy 0, n x 0 och n y, så här fås t x 0 smt σ y σ σ x t y σ. På symmtrirändrn gällr tt förskjutningn vinklrätt mot rndn sk vr noll smt tt skjuvspänningn längs rndn sk vr noll; dtt ldr till d villkor som ngs i figurn. Lösning : Nodrn (llr snrr frihtsgrdrn/nodvrilrn) sk numrrs i topogrfiskt kortst ld, så tt skillndn mlln högst och lägst nummr på vrj lmnt lir tt så litt tl som möjligt. Härignom lir styvhtsmtrisns ndd B litn, vilkt är fördlktigt ftrsom räkningsrtt är proportionllt mot B n, där n är ntlt oknt nodvrilr. Lösning c: n konform F modll är styvr än dt kontinurlig prolmt, så d räknd förskjutningrn lir i gnomsnitt för små. Mn måst då förvänt sig tt spricköppningn ( ( )) nligt F lösningn lir undrskttd, vilkt ldr till tt för lågt värd på spänningsintnsittsfktorn. 9 00 03 4/PWM

4 Figurn visr tt D lsticittsprolm vrs lösning mn vill pproximr md n konform finit lmntmtod. Antg tt mn utgår från n gnsk grov diskrtisring md linär 3 nods lmnt (CST lmnt) och nvändr n dptiv h mtod för tt pproximr lösningn. : Rdogör för vd som mns md dptivitt och förklr vd h mtod tydr. (p) m 3 m 3 m 3 σ n 0,5 MP 96 GP ν 0.3 Plnt spänningstillstånd : I vilkt llr vilk områdn förväntr du dig tt tt dptivt F progrmmt sk gnrr d till storlkn minst lmntn? Motivr svrt. (p) m 3 m 3 m 3 c: n konform F diskrtisring v prolmt ldr till kvtionssystmt K f, där styvhtsmtrisn K är symmtrisk och positivt dfinit. Vis tt lösningn K f minimrr dn potntill nrgin Π( v) --v T Kv v T f, d v s vis tt Π( ) Π( v), md Π( ) Π( v) ndst om v. (p) Lösning : Md dptivitt mns tt F progrmmt kn uppsktt diskrtisringsflt och, om dtt är störr än någon ngivn tolrns, kn än diskrtisringn i nlight md n uppskttning v flts fördlning övr områdt så tt flt minskr. Gnom tt upprp dnn procdur kn diskrtisringsflt rducrs nr till (undr) dn givn tolrnsn. h mtod innär tt mn minskr diskrtisringsflt gnom tt nvänd lmnt md min storlk (d v s flr lmnt). Lösning : Md tt dptivt progrm som nvändr sig v h mtod förväntr mn sig tt få d till storlkn minst lmntn i d områdn först drivtorn vrirr snt (n drivtorn är stor). I tt lsticittsprolm fås singulär punktr där spänningrn (först 0 00 03 4/PWM

drivtor) vrirr snt l vid inåtvänd hörn och där rndvillkor äns rupt. I dt givn prolmt finns 5 sådn punktr (s mrkringr i figurn rvid). Lösning c: Låt v vr n litn godtycklig vrition v vktorn v och räkn vritionn Π i punktn v : Π( v) Π( v + v) Π( v) -- ( v + v) T Kv ( + v) ( v+ v) T f --v T Kv v T f -- v T Kv --v T + K v+ -- v T K v v T f Trmn där v ingår kvtiskt försumms i jämförls md d trmr där v ingår linärt ftrsom vritionn är litn. Vi är v T Kv v T K v ftrsom K är symmtrisk. Vi hr lltså tt Π( v) v T Kv v T f v T ( Kv f). Mn sr då tt md v K f, så fås Π 0 (för godtycklig (mn litn) vrition v ), d v s F lösningn gör Π sttionär. För tt vis tt dn sttionär punktn är tt minimum, måst vi vis tt n vritionn är positiv. Vi hr: ( Π) Π( v + v) Π( v) v T [ Kv ( + v) f ] v T ( Kv f ) v T K v ftrsom K är positivt dfinit så gällr v T K v > 0 (för v 0 ), så n vritionn är positiv och, lltså, dn sttionär punktn tt minimum. ntydight i lösningn ( Π( ) Π( v) ndst om v) följr trivilt v tt K är positivt dfinit. 00 03 4/PWM