Plan mot diskriminering och kränkande behandling läsåret 2013/14 för verksamheten på Långaröd skola i Hörby kommun. Ansvarig för planen Rektor Ulla-Britt Evers-Lidheimer Målsättning Alla elever på Långaröd skola uppleva skolan som en trygg och bra lärmiljö, där man trivs och utvecklas maximalt efter sin förmåga. Inga elever eller vuxna ska utsättas för eller utsätta någon för kränkande behandling eller diskriminering varken i den fysiska skolmiljön eller på nätet. All personal ska vara engagerad i att förhindra att all form av kränkande behandling eller diskriminering uppstår. Lagarna om förbud mot diskriminering och kränkande behandling av barn och elever Det finns två lagar som ska skydda elever från kränkningar, diskriminering och trakasserier i skolan. Skollagen (6: e kapitlet) och diskrimineringslagen (2008:567). Kränkande behandling definieras av skollagen, medan trakasserier finns definierade i diskrimineringslagen. Lagarnas syfte är att förtydliga ansvarsfördelningen när det gäller att garantera alla barns och elevers trygghet i skolan och att förverkliga FN: s barnkonvention i skolan. Med lagarna får barn och elever ett rättsskydd likvärdigt det skydd som finns för skolans anställda. Lagarna skall också främja likabehandling och motverka diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling. Lagen gäller alla skolformer som regleras i skollagen. Diskriminering är när skolan på osakliga grunder behandlar en elev sämre än andra elever och missgynnandet har samband med kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder.
Trakasserier är när någon kränker en elevs värdighet och det har samband med kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Det kan handla om att retas, mobba, frysa ut någon, knuffas med mera. Trakasserier kan också vara av sexuell natur. De kallas då för sexuella trakasserier. Det kan handla om beröringar, tafsande, skämt, förslag, blickar eller bilder som är sexuellt anspelande. Med kränkande behandling menas en kränkning av en elevs värdighet som saknar koppling till en diskrimineringsgrund. Kränkningar kan vara fysiska, (slag, knuffar), verbala, (hot, svordomar, öknamn), psykosociala, (utfrysning) eller i form av texter och bilder, (sms, mms, fotografier etc). Framtagande och implementering av planen Rektor och en arbetsgrupp bestående av personal från elevhälsoteamet arbetar med framtagandet av planen. Diskussioner kring främjande åtgärder har skett i personalgrupper i samband med möten under vårterminen i arbetslagen. Vid första verksamhetsrådet på höstterminen presenteras planen för vårdnadshavarna. De har då möjlighet att skriftligt komma med synpunkter på planen. Ansvariga klassföreståndare informerar vårdnadshavarna om planen vid första föräldramötet på höstterminen. Planen presenteras och diskuteras i elevgrupperna på klassråd och på elevråd. Planen finns publicerad på Långaröds hemsida och på Schoolsoft. Utvärdering Utvärdering av skolans plan mot diskriminering och kränkande behandling 2012/13 har ägt rum i elevhälsoteamet under ledning av rektor. Under läsåret har ett arbete påbörjats med personalgruppen i skolområde 1 under namnet Bemötande som framgångsfaktor. Arbetet har skett under ledning av Karl Witting. Han arbetar med pedagogisk rådgivning och handledning enligt CPS-modellen, vilket betyder Collaborative Problem Solving som bygger på den amerikanske psykologen Ross W Greenes filosofi. På svenska betyder det ungefär - problemlösning i samförstånd. I boken Vilse i skolan, där Karl har skrivit förordet, berättas om hur man praktiskt går tillväga i modellens tre steg empati, definition och inbjudan som skapar förutsättningar för ett lyckat resultat. Personalen har under en uppstartsdag i augusti lyssnat till en föreläsning om Ross W Greenes filosofi som sedan har följts upp genom träffar i mindre diskussionsgrupper under läsåret, även dessa under ledning av Karl Witting. Utbildningsinsatsen avslutades med en gemensam föreläsning. Utbildningsinsatsen med Karl Witting har av en stor del av personalen upplevts som mycket positiv.
Den har bidragit till att personalen närmar sig ett gemensamt synsätt eller värdegrund gällande bemötande av eleverna. Ross W Greenes filosofi går nämligen enkelt ut på att alla elever vill göra rätt om de kan. Kartläggning Eleverna medverkar i arbetet med planen genom att kartläggning sker hur stämningen upplevs på skolan/fritids. Varje elev fyller i ett enkelt frågeformulär som täcker hur skoldagen/fritids upplevs. Detta sker i oktober respektive mars varje år. Sammanställning och utvärdering sker i klassen/skolan. Klassläraren ansvarar och vid skolkonferensen 1-2 ggr per månad lyfts denna fråga. Klasskonferensen och elevrådet har punkten- stämningen på skolan-, varje möte. Resultat och analys Enligt frågor om diskriminering och kränkningar trivs eleverna mycket bra på skolan. De önskar längre raster. På frågan av eleverna var det finns mest oro på skolan, svarar de: - i omklädningsrummen vid idrotten - bakom kullen - bakom buskarna intill vägen - vid rutschkanan vid fritids - vid staketet bakom skolbyggnaden Enligt diskussioner i arbetslagen har det framkommit att rastvakterna har fungerat bra men att det ibland behövs mer personal när det kan vara oroligt av olika anledningar. Då samordnas detta mellan kollegerna. Främjande insatser läsåret 2013/14 Det främjande arbetet handlar om att identifiera och stärka de positiva förutsättningarna för likabehandling på Långaröd skola/fritids. De främjande insatserna utgår ifrån skolans övergripande uppdrag att verka för demokratiska värderingar och mänskliga rättigheter. Målet med skolans främjande arbete är att skapa en trygg och harmonisk arbetsmiljö för elever och personal. Alla elever ska veta att all personal bryr sig om eleven när den kommer och behöver hjälp. För att nå dessa mål arbetar vi aktivt enligt följande.
Skolledningen ansvarar för att: alla som arbetar på skolan skall sträva mot ett gemensamt förhållningssätt och en värdegrund som skall fokusera på det positiva hos var och en elever, föräldrar och personal varje läsår uppdaterar skolans trivselregler(ordningsregler) så att de känns angelägna och viktiga planen mot diskriminering och kränkande behandling presenteras noggrant vid nyanställning av personal ett tydligt rast-värd system upprättas Klasslärare ansvarar för att: eleverna vid varje terminsstart blir informerade om och förstår innehållet i Planen mot diskriminering och kränkande behandling planen mot diskriminering och kränkande behandling diskuteras vid det första föräldramötet varje läsår de schemalagda klassråden har ett strukturerat innehåll med inriktning att tillsammans med eleverna utveckla regler för arbetet och samvaron i den egna gruppen klargöra och med eleverna diskutera det svenska samhällets värdegrund och dess konsekvenser för det personliga handlandet. All personal ansvarar för att: uppmärksamma och vidta nödvändiga åtgärder för att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling, diskriminering och trakasserier. Specialpedagog och skolkurator ansvarar för att: granska vad skolan främst behöver göra för att förebygga och motverka diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Detta genomförs med en enkätundersökning bland samtliga elever i början av varje läsår. Planerade förebyggande åtgärder inför läsåret 2013/14 De förebyggande åtgärderna bygger på de risker skolan har identifierat i kartläggningarna gällande kränkande behandling, diskriminering och trakasserier. Läsåret 2013/14 skall personalen arbeta med Samtalet som framgångsfaktor. Utbildningen påbörjades under en av uppstartsdagarna i augusti -13 då Lasse Lindsjö föreläste. Han är leg psykolog och har speciallistkompetens i pedagogisk psykologi. Föreläsningen kommer att följas upp under läsåret med hjälp av Karl Witting som är lärare och pedagogisk konsult. Det blir alltså fortbildning för personalen i samtalsmetodik. Det påbörjade arbetet med utvärderande diskussioner kring värdegrundsfrågor på arbetsplatsmöten fortsätter även nästa läsår. På dessa månatliga arbetsplatsmöten arbetar
skolledningen med att få till stånd en samsyn i personalgruppen rörande ett gemensamt förhållningssätt för olika former av beteendeproblematik/normbrytande beteende. Elevhälsoteamet, bestående av rektor, skolsköterska, kurator och specialpedagoger, går kontinuerligt igenom elevärenden med fokus på trygghetsfrågor och utvecklingsfrågor. En utemiljögrupp bildas för att förbättra elevernas arbetsmiljö och möjlighet till meningsfull sysselsättning på raster. Handlingsprogram för hantering av kränkningar, trakasserier och konflikter Den vuxne som uppmärksammar konflikten, reagerar och tar tag i situationen snarast, enligt följande: Konflikten bör lösas i ett annat rum/plats än där den uppstod. En i taget berättar vad de själva har gjort. Frågar de inblandade hur de kände vid konflikttillfället. Vad kunde ha gjorts istället? Alternativa lösningar. Om konflikten är svårlöst eller irriterad, bestäm återträff och be de inblandade att låta varandra vara i fred. Klasslärare är ansvariga för: Att uppföljning av konflikten sker. Vårdnadshavare till elever som är inblandade skall informeras skyndsamt. Om problematiken kvarstå, anmäl till elevhälsan på blanketten Aktualisering av elevärenden. Handlingsprogram för om elev känner sig kränkt av personal Elev som känner sig kränkt av vuxen kontaktar rektor, skolkurator eller någon vuxen på skolan som man har förtroende för. Informationen skall omgående föras vidare till rektor som är ansvarig i dessa ärenden. Den personal som får kännedom om att en kollega har behandlat en elev kränkande, är skyldig att vända sig till rektor. All information skall skriftligen dokumenteras och lämnas till rektor. Rektor har huvudansvaret för utredningen. Elev som känner sig kränkt av personal ska erbjudas samtalsstöd av skolsköterska eller kurator.
Handlingsprogram mot upprepade kränkningar och trakasserier eller allvarliga kränkningar Åtgärder på organisationsnivå Rektor är ansvarig för att: Fortbildningsdagar och annan information om kränkande behandling genomförs med jämna mellanrum. Personalen är den viktigaste resursen i arbetet mot kränkningar. Rast-värd systemet med gemensamma förhållningsregler för ett ökat ingripande. En vaken och påpasslig vuxentillsyn kan betyda oerhört mycket för att förbättra de utsatta elevernas situation. Skolsköterska och skolkurator är ansvariga för: Att undersökning av förekomsten av mobbning sker med frågeformulär varje läsår. Åtgärder på klassnivå: Alla klasslärare är ansvariga för att: Klassregler mot mobbning och kränkande behandling upprättas. Aktiva klassråd hålls, där man med regelbundenhet går igenom hur veckan har varit. Sådana samtal förväntas utgöra ett betydande grupptryck på elever som har tendenser att kränka andra. Alla lärare är ansvariga för att: aktivt arbeta för att gruppen fungerar väl arbeta med gemensamma positiva aktiviteter för att stärka vi-känslan i gruppen. Åtgärder på individnivå: Klasslärare är ansvarig för att arbetet bedrivs enligt nedan 1. Om det framkommer att någon elev blir kränkt har klassläraren huvudansvaret för att åtgärder enligt handlingsplanen sätts in samt återkopplar dokumentationen till rektor. Som vuxen eller som vårdnadshavare anmäler man direkt till klasslärare. 2. Klasslärare startar upp arbetet tillsammans med övriga berörda klasslärare och tar gemensamma beslut om fortsatta åtgärder för att omgående stoppa kränkningarna. Vårdnadshavare till berörda elever informeras skyndsamt. 3. Utredningen inleds med ett enskilt samtal med den utsatte.
4. Samtal genomförs med den eller dem som har utfört kränkningen. Åtgärdsprogram för samtliga inblandade upprättas. Det är viktigt att alla inblandade elever får komma till tals innan åtgärdsprogram upprättas. 5. Uppföljningsmöte hålls efter en vecka för att kontrollera att kränkningarna upphört och åtgärdsprogrammen utvärderas. Vilka åtgärder fungerade, vilka nya åtgärder skall vidtas? 6. En ny uppföljning sker av klassläraren inom en månad. Om kränkningarna har upphört sker uppföljningar under en 12-månadersperiod till exempel i samband med ordinarie utvecklingssamtal. 7. Om kränkningarna inte har upphört efter andra uppföljningen kallas elev och vårdnadshavare till möte med skolkurator, skolsköterska och berörda klasslärare. Åtgärdsprogram utvärderas och nytt upprättas med nya åtgärder. 8. Kvarstår kränkningarna kallar rektor till möte med Elevhälsoteamet och vårdnadshavare. 9. Om problem kvarstår och åtgärder i åtgärdsprogram inte leder till någon lösning av kränkningen, görs en anmälan till sociala myndigheter och/eller polisen. Denna anmälan görs av rektor. Under hela processen dokumenteras allt i form av protokoll och minnesanteckningar. Åtgärdsprogrammen skall upprättas i samråd med både vårdnadshavare och elev. Uppföljning Uppföljning av främjande och förebyggande åtgärder ska redovisas i skolans kvalitets-redovisning. Långaröd augusti 2013 Ulla-Britt Evers-Lidheimer Rektor