Centralskolan - förskoleklassens, grundskolans och fritidshemmets kvalitetsrapport 2014 1
Innehåll 1 Allmän del 3 1.1 Kort beskrivning av skolan... 3 1.2 Ledningen av utbildningen... 3 1.3 Beskrivning av skolans organisation... 5 1.4 Integrerade grundsärskoleelever... 5 1.5 Verksamhetens idé och organisation av utbildningen och undervisningen... 5 1.6 Organisationens Förbättringshistoria beskrivning av större förändringar och utvecklingsarbeten under de senare åren... 5 1.7 Socioekonomisk fördelning... 6 1.8 Lokaler, utrustning och skolbibliotek... 6 1.9 Organisation av elevhälsa... 6 1.10 Arbete med särskilt stöd... 7 1.11 Inflytande och samråd... 7 1.12 Trygghet och studiero... 8 1.13 Åtgärder mot kränkande behandling och arbete för likabehandling, trygghet och trivsel... 8 1.14 Undervisning i Modersmål, svenska som andraspråk och studiehandledning... 9 1.15 Utvecklingssamtal och individuella utvecklingsplaner... 9 2 Resultat och analys 10 2.1 Grundskolan kunskapsresultat... 10 2.1.1 Årskurs 2... 10 2.1.2 Årskurs 3... 10 2.1.3 Årskurs 5... 11 2.2 Enkätresultat grundskolan... 11 2.2.1 GR-enkäten... 11 2.3 Förskoleklassen... 11 2.4 Fritidshemmet... 12 2.4.1 GR-enkätens resultat på frågorna om fritidshemmet... 12 2.5 Synpunkter och klagomål... 12 3 Strategisk del 13 3.1 Sammanfattning och kort uppföljning av föregående års strategier för utveckling, från 2013 års kvalitetsrapport... 13 3.2 Strategier för 2014... 13 3.2.1 Infrastruktur... 14 3.2.2 EL entreprenöriellt lärande... 14 3.2.3 Screening matematik och svenska... 15 3.2.4 Matematiklyftet... 15 3.2.5 Intensivträning... 16 2
1 Allmän del 1.1 Kort beskrivning av skolan Centralskolan (förskoleklass, grundskolan, fritidshem och fritidsklubb) är en F-5 skola och är en del i Enhet Central. Hela Enhet Central består av sex förskoleavdelningar, två dagbarnvårdare och en F-5 skola. Totalt finns det 238 barn på Enhet Central. Enheten ligger i de centrala delarna av Floda i Lerums kommun. I huvudbyggnaden finns skolan och fyra förskoleavdelningar samt även en samlingslokal för dagbarnvårdarna. Den socioekonomiska sammansättningen på barnunderlaget är blandad. Bebyggelsen består av lägenheter, rad/parhus och fristående hus. Förskoleklassen och grundskolan har tillsammans 121 elever och är en av kommunens minsta skolor. Bild 1. Placerade elever Centralskolan Årskurs: Fsk.kl 1 2 3 4 5 Totalt: Antal: 26 22 14 15 27 17 121 1.2 Ledningen av utbildningen Enheten har en gemensam chef. Hon är både förskolechef för de sex förskoleavdelningarna, våra två dagbarnvårdare samt rektor för F-5 skolan med tillhörande fritidshem och fritidsklubb samt chef för specialpedagog och administratör. Den övergripande organisationsstrukturen är formad som bild 2 visar. Rektorn/förskolechefen har delegerat vissa ledningsuppgifter (Skollagen 2 kap. 10 ) för elevhälsoarbete, enhetens systematiska kvalitetsarbete, åtgärder mot kränkande behandling och ordningsregler till enhetens specialpedagog. Bild 2. Organisation Enhet Central Förskolechef Rektor EHT Specialpedagog Administratör Vaktmästare Lingon Blåbär Knyttet Igelkotten Grankotten Tallkotten DBV Asp förskoleklass Asp klass 1 Björk klass 2-3 Ek klass 4-5 Lind klass 4-5 3
Det systematiska kvalitetsarbetet på enheten drivs via olika forum beroende på utvecklingsfråga och vilka som deltar. Det systematiska kvalitetsarbetet är även starkt ihopkopplat med pedagogernas planering av verksamheten. Våra mötesforum är: Nyckelpersonträff På Centralskolan träffas nyckelpersonerna för skola och fritidshem en gång i månaden. Syftet är att lyfta specifika och gemensamma utvecklingsfrågor för grundskolan och fritidshem samt organisation. Grundskolelärarkonferens Alla grundskolelärarna samt förskoleklasspedagogen träffas varje vecka för att lyfta gemensamma utvecklingsfrågor så som bedömning för lärande, systematiskt kvalitetsarbete, IKT och entreprenöriellt lärande. Fritidspedagogskonferens Fritidpedagogerna träffas en gång i veckan för att planera sin verksamhet samt utveckla sitt arbete kring barns språkutveckling. Arbetslagskonferens Varje arbetslag träffas varje vecka för att analysera och planera sitt arbete, på kort och lång sikt samt diskutera utvecklingsfrågor. Matematiklyftet Alla grundskolelärare deltar i matematiklyftet varje varje tisdag med fokus att utveckla didaktiken i matematik. Det är ett kollegialt lärande där litteratur, diskussioner, planeringar utgår från och praktiseras direkt i den egna undervisningen. Arbetslagsträff (APT) All personal träffas regelbundet under terminen för att arbeta med gemensamma frågeställningar samt systematiskt kvalitetsarbete. APT kan ske gemensamt för hela enheten eller delas upp mellan skola och förskola, beroende på vilka frågor som behandlas. 4
1.3 Beskrivning av skolans organisation Läsåret 2014/2015 är skolan organiserad i tre arbetslag. På enheten har vi en renodlad förskoleklass som har sina lokaler i klassrummet intill årskurs ett på bottenplan. Förskoleklassen är en brygga mellan förskolan och skolan. Förskoleklassen och åk 1 bildar ett arbetslag, vår 2-3:a ett arbetslag och våra två 4-5:or ett arbetslag. Årskurserna två till fem har sina lokaler en trappa upp. Bild 3. Förskoleklass (26 elever) Asps fritidshem Asp 1 (22 elever) (48 elever) Björk 2-3 Björks fritidshem (29 elever) (25 elever) Ek 4-5 Lind 4-5 (22 elever) (22 elever) Klubben Eleverna i förskoleklass till och med årskurs 3 har möjlighet till skolbarnsomsorg på fritidshem. Vi har ett fritidshem för eleverna från förskoleklass till och med åk 1 och ett för eleverna i åk 2 och 3. På våra två fritidshem är totalt 73 stycken elever inskrivna. Eleverna i årskurs 4 och 5 (samt elever i åk 6 på Alléskolan) har tillgång till fritidsklubben som är en öppen verksamhet. De har sina lokaler längst upp på tredje våningen i samma rum som musiken. 1.4 Integrerade grundsärskoleelever Våra integrerade grundsärskoleelever har klasstillhörighet tillsammans med sina kamrater i samma årskurs. Varje elev som läser enligt grundsärskolans kursplan har en individuell studieplan. 1.5 Verksamhetens idé och organisation av utbildningen och undervisningen På Centralskolan arbetar vi aktivt med trygghet, trivsel och arbetsglädje för alla barn och vuxna. Vi strävar efter att ständigt utveckla våra metoder för att nå ett bättre resultat. Vi utgår från devisen; trygga barn som lär för livet förverkligar sina drömmar. På grund av lokalernas beskaffenhet har vi valt att ha yngreåren, förskoleklass och årskurs 1, belägna på skolans nedervåning. Årskurs 2-5 huserar på skolans övervåning. Arbetslagen är uppdelade i förskoleklass-åk 1, åk 2-3 samt åk 4-5. Dock finns ett poröst tänk mellan åk 2-3 och åk 4-5 som innebär att personalen går in i varandras klasser. 1.6 Organisationens Förbättringshistoria beskrivning av större förändringar och utvecklingsarbeten under de senare åren Centralskolan har under lång tid fokuserat sitt arbete på barns trygghet. Då vi är en liten enhet och barnantalet skiftar kraftigt i de olika årskurserna har vi haft behov av att se över vår organisation inför varje läsår. Vi kunde tidigt erbjuda tillgång till ipad:s, både i grundskolan och på fritidshemmen. Flodas gemensamma EHT har under många år 5
arbetat för likvärdighet. Det har bland annat skett genom gemensamma handlingsplaner för övergångar mellan skolor och att erbjuda handledning att utvecklas i sin pedagogiska yrkesroll. 1.7 Socioekonomisk fördelning Kommunens socioekonomiska fördelning har genererat ett mindre bidrag som subventionerat möjligheten för en pedagog att ha avstämnings och uppföljningsträffar varje vecka med en vårdnadhavare. 1.8 Lokaler, utrustning och skolbibliotek Enheten har tillgång till matsal, idrottshall, musiksal, textil och träslöjdslokaler. Skolans lokaler används för pedagogisk verksamhet (fritidshem och grundskola) under hela dagen. Skolgården har en sandlåda med två lekredskap, en mindre asfalterad plan samt en fotbollsplan. Skolan har ett bibliotek med en budget på 13 000 kr för nyinköp per läsår. Böckerna i skolbiblioteket används i första hand för att erbjuda eleverna ett skönlitterärt urval utifrån olika läsnivåer. I alla hemklassrum samt på klubben finns projektorer som möjliggör att visa dokument och filmer från datorn i storbildsformat. På skolan, fritidshemmet och fritidsklubben finns totalt 45 stycken ipads med tillgång till pedagogiska appar för färdighetsträning samt informationshämtning. Alla pedagoger i skolan har tillgång en egen dator. Eleverna i åk 4 och 5 har möjlighet att leasa en ipad. Träslöjden har en maskinpark för ändamålet som under föregående läsår fräschats upp. Idrottshallen är materiellt väl utrustad. Vissa av huvudbyggnadens lokaler har under året fått en allmän erforderlig uppfräschning med nya golv och målade väggar. Andra delar av huvudbyggnaden lokaler samt utemiljön är fortfarande i stort behov av uppfräschning. Vi har under sommaren fått vår innergård renoverad så att vi kan börja nyttja den igen. Till skolgården har även en ny rutschkana köpts in. 1.9 Organisation av elevhälsa All personal på Enhet Central är en viktig del i elevhälsan och har i uppdrag att främja hälsa och skapa förutsättningar för lärande hos alla barn och elever i enlighet med skollagen. Den enskilda pedagogen eller arbetslaget kan söka stöd hos Elevhälsoteamet (EHT) för hur de skall arbeta med och bemöta barn i behov av särskilt stöd. De kan även vid behov använda EHT som bollplank i andra frågor. Elevhälsoteamet består av: enhetens rektor tillika förskolechef, specialpedagog, skolsköterska, kurator och skolpsykolog. Vid behov ingår även skolläkare. Elevhälsoteamet tar upp enskilda elevärenden och barnärenden som är i behov av särskilt stöd utifrån organisation, grupp och individperspektiv. Här lyfts även policyoch utvecklingsfrågor kring elevvård och elevhälsa. Elevhälsoteamet har en stödjande, handledande och utredande roll för arbetslagen, pedagogerna, vårdnadshavare, barn och elever. 6
1.10 Arbete med särskilt stöd All personal på Enhet Central har ansvar och uppdrag att stötta och stimulera alla barn och elever i sin personliga utveckling och i sitt lärande. De barn och elever som är i behov av särskilt stöd får det i första hand inom ramen av sin grupp och de pedagoger som är knutna till arbetslaget. Ansvaret för extra anpassningar, åtgärdsprogram och tillhörande utredningar och analys åligger mentorer och arbetslag med stöd av enhetens specialpedagog. Rektor har dock det övergripande ansvaret. Genom att enheten är organiserad från förskola till åk 5 finns det en röd tråd i arbetet kring barn i behov av särskilt stöd. Vi har en möjlighet att följa och stödja det lilla barnet på förskolan upp till förskoleklass och de första fem åren i grundskolan. Den lilla enhetens fördel är att beslutsvägarna är korta vilket även gynnar arbetet med barn i behov av särskilt stöd. Den lilla enhetens nackdel är det finns färre möjligheter att fördela uppdrag och hitta många olika organisatoriska lösningar. Förskoleklass Arbete med att möta barn i behov av särskilt stöd sker i huvudsak inom ramen för den ordinarie verksamheten. Enhetens specialpedagog kartlägger och utreder vid behov på vilket sätt skolan kan stötta barn i behov av särskilt stöd. Grundskolan och grundsärskolan Arbete med att möta barn i behov av särskilt stöd sker i huvudsak inom ramen för den ordinarie verksamheten. Det inkluderar även de grundsärskolebarn som är individintegrerade. Lösningarna är individuella utifrån behov. Enhetens specialpedagog kartlägger och utreder vid behov på vilket sätt skolan kan stötta barn i behov av särskilt stöd. Hon stöttar vid behov med handledning, material och hjälp med teknisk utrustning. Fritidshem och fritidsklubb Fritidshemmen och fritidsklubben samarbetar kring barn i behov av särskilt stöd. Enhetens specialpedagog kartlägger och utreder vid behov på vilket sätt fritidshemmet respektive fritidsklubben kan stötta barn i behov av särskilt stöd. Se: Handlingsplan elevhälsoarbete 1.11 Inflytande och samråd På enheten finns både arbetsenhetsråd och enhetsråd. Samtliga föräldrar i verksamheten är välkomna till både arbetsenhetsrådsmöten och enhetsrådsmöten. Arbetsenhetsrådets syfte är att i dialog och samråd hantera de frågor som ligger nära barnen/elevernas vardag. Detta skall ske genom att föräldrar ges möjlighet att utöva inflytande över hur målen konkretiseras i den pedagogiska verksamheten. Varje verksamhetsår väljs två föräldrarepresentanter från varje klass/grupp, en ordinarie och en ersättare. Tillsammans med ansvariga pedagoger utgör dessa arbetsenhetsrådet och ansvarar gemensamt för att rådet arbetar utifrån aktuella riktlinjer. Arbetsenhetsråden träffas regelbundet över verksamhetsår. Vår enhet är indelad i tre arbetsenhetsråd; 7
1. Centralskolans förskola 2. Violens förskola 3. Skolan (förskoleklass, grundskola 1-5 samt fritids och fritidsklubb) Enhetsrådets syfte är att i dialog och samråd hantera frågor av övergripande karaktär innan beslut fattas av rektor. Det kan t.ex. gälla frågor rörande budget, organisation, utvecklings- och framtidsfrågor. Enhetsrådet är öppet för alla vårdnadshavare och möten sker regelbundet under verksamhetsåret. 1.12 Trygghet och studiero Trygghet är grunden för allt lärande och kommer alltid i första hand. På Centralskolan arbetar alla pedagoger utifrån att skapa en så trygg miljö som möjligt. Detta gör de genom att se individen och medvetet utgå från att rättvisa inte är att alla gör samma. I klasserna kopplar man ihop trygghet och studiero med inflytande och samråd genom att dessa frågor lyfts på klass- och elevråd. Läsåret startar med att klasserna de första veckorna har fokus på att skapa trygga grupper och arbeta med skolans gemensamma ordningsregler: Var rädd om dig själv, var rädd om din kompis, var rädd om våra saker, och ingen skall vara ensam mot sin vilja. I klasserna och arbetslagen arbetar man på olika sätt med att skapa gemenskap i den lilla och den större gruppen samt mellan yngre och äldre. Det sker i olika grupperingar under skoldagen eller vid temadagar då olika åldrar blandas och har gemensamma aktiviteter. Skolans storlek möjliggör att alla individer är kända för både barn och vuxna. Alla barn ska vara allas ansvar. Se: Riktlinjer för att främja likabehandling och för att motverka diskriminering och kränkande behandling. Likabehandlingsplan samt Barnversionen av likabehandlingsplanen 1.13 Åtgärder mot kränkande behandling och arbete för likabehandling, trygghet och trivsel. Förskoleklassen, grundskolan, fritidshemmet och fritidsklubben har en gemensam grund i sina Riktlinjer för att främja likabehandling och för att motverka diskriminering och kränkande behandling på enheten. Även de årliga planerna har en gemensam grund men hur man arbetar mot målen kan skilja sig åt beroende på verksamhetsform. I de årliga planerna beskrivs även hur trygghetsgruppen och arbetslagen planerar att arbeta med trygghet och likabehandlingsfrågor under året. Två pedagoger tillsammans med enhetens specialpedagog utgör skolans trygghetsgrupp. Skolans trygghetsgrupp har inbokade möten under terminen för aktuella ärenden och att arbeta förebyggande med trygghetsfrågor. Skolans trygghetsgrupp samarbetar med elevrådet när det gäller ordningsregler och att kartlägga samt utvärdera vilka trygghetsfrågor som vi behöver arbeta vidare med. Vid läsårets början läggs fokus på trygghet och att arbeta ihop gruppen. Varje klass arbetar aktivt under året med likabehandlingsplanen samt lyfter regelbundet upp frågor om trivsel och trygghet. Se: Riktlinjer för att främja likabehandling och för att motverka diskriminering och kränkande behandling. Likabehandlingsplan samt Barnversionen av likabehandlingsplanen 8
1.14 Undervisning i Modersmål, svenska som andraspråk och studiehandledning Modersmålsundervisningen är centralt organiserad genom att sektor Lärande tillhandahåller modersmålslärare i de aktuella språken samt att ansökan om modersmålsundervisning sker till sektor Lärande av vårdnadshavare. Vi har 23 barn med 18 olika språk som har rätt till modersmålsundervisning. Under läsåret 14/15 bedrivs modersmålsundervisning i sex språk på skolan av gästande modersmålslärare som träffar den eller de aktuella eleverna en gång i veckan. Inget eller mycket lite samarbete sker mellan modersmålslärarna och Centralskolans pedagoger då modersmålslärarna endast är på skolan under den tid de träffar eleverna. Anledningen till att inte alla elever har modersmålsundervisning är antingen att vårdnadshavarna har valt att avstå av olika skäl, inte ansökt eller att det är för få elever inom kommunen som har ansökt om samma modersmål. I slutet av varje läsår lämnar modersmålsläraren ett papper till klassföreståndaren med sin bedömning. Den skrivs in av klassförståndaren i Unikum i eleven individuella utvecklingsplan (IUP). Vi har ingen behörig lärare i svenska som andraspråk efter årskurs 2. Undervisningen i svenska som andraspråk ingår som en naturlig del i ordinarie undervisning. Det som skiljer i praktiken är att eleverna bedöms utifrån kunskapskraven i svenska som andraspråk. 1.15 Utvecklingssamtal och individuella utvecklingsplaner Alla elever och deras föräldrar erbjuds ett utvecklingssamtal i början av varje termin. Utvecklingssamtalen leds av eleverna själva. På utvecklingssamtalet bestämmer eleven, mentor och vårdnadshavare vilka framåtsyftande mål eleven skall arbeta mot under terminen. Elevernas måluppfyllelse samt sociala trivsel dokumenteras i en digitalt IUP. Eleverna skriver själva eller med hjälp i sin IUP. En summativ sammanfattning för alla ämnen sker i slutet av läsåret och dokumenteras i elevens digitala IUP. I den digitala IUP:n skrivs även extra anpassningar som görs för att eleven skall kunna nå målen i läroplanen. 9
2 Resultat och analys Lerums kommuns skolenheters systematiska kvalitetsarbete utgår från skolenheternas resultat. Dessa resultat värderas och analyseras av skolans personal. Utifrån resultaten och analyserna beslutas sedan om strategier och åtgärder för förbättrade resultat och för högre kvalitet. I denna kvalitetsrapport beskrivs den befintliga verksamheten i den första delen, den allmänna delen. I den strategiska delen beskrivs det utvecklingsarbete som pågår eller som planeras att påbörja under innevarande läsår. I årskurs 1 till 5 består kunskapsresultaten av bedömningar gjorda av undervisande lärare utifrån läroplanens kunskapskrav. I årskurs 2 används ett särskilt utvärderingsverktyg i matematik kallat UIM (Utvärdering I Matematik) och bedömningen av läs- och skrivförmågan görs med stöd av materialet Språket lyfter. Alla resultat redovisas som andel elever (i procent) som nått kunskapskraven eller förväntade resultat för den aktuella årskursen. Enkätresultaten kommer från en elevenkät som är gemensam för alla GR s (Göteborgsregionens kommunalförbund) kommuner. Svaren redovisas som ett index på en 100-gradig skala. NKI står för Nöjd kund index och är resultaten på tre särskilda frågor som mäter hur den som svarar på enkäten uppfattar den totala kvaliteten i verksamheten. NKIresultaten går inte att jämföra direkt med resultaten inom övriga områden beroende på frågornas konstruktion. NKI-värdet är så gott som alltid lägre än resultaten inom övriga områden. 2.1 Grundskolan kunskapsresultat 2.1.1 Årskurs 2 Kunskapsresultat åk 2 Totalt Flickor Pojkar Totalt Flickor Pojkar Totalt Totalt Totalt 2014 2013 2012 2011 2010 Andel elever som kan läsa och skriva enligt språket lyfter 94 100 91 89 92 85 89 94 83 Andel elever som kan räkna enligt UIM (4 kravnivåer) 53 50 55 58 54 62 76 2.1.2 Årskurs 3 Kunskapsresultat åk 3 Totalt Flickor Pojkar Totalt Flickor Pojkar Totalt Totalt Totalt Andel elever som når målen i: 2014 2013 2012 2011 2010 Andel elever som når målen i alla ämnen 74 77 71 58 83 46 71 Andel elever som når målen i svenska 89 100 79 74 100 62 92 94 76 Andel elever som når målen i matematik 81 85 79 58 83 46 78 94 100 10
2.1.3 Årskurs 5 Kunskapsresultat åk 5 Totalt Flickor Pojkar Totalt Flickor Pojkar Totalt Totalt Totalt Andel elever som når målen i: 2014 2013 2012 2011 2010 Svenska 92 85 100 84 90 78 94 90 96 Matematik 100 100 100 95 90 100 94 80 78 Engelska 64 42 85 74 90 56 88 85 78 Bild 100 100 100 100 100 100 100 Hem- och konsumentkunskap 100 100 100 100 100 100 Idrott och hälsa 100 100 100 95 90 100 88 Musik 100 100 100 100 100 100 100 NO 100 100 100 95 90 100 94 SO 100 100 100 100 100 100 94 Slöjd 100 100 100 100 100 100 100 Teknik 100 100 100 100 100 100 Alla ämnen 71 57 92 74 90 56 2.2 Enkätresultat grundskolan 2.2.1 GR-enkäten 2014 2013 2012 2011 GR-enkäten Totalt Flickor Pojkar Totalt Flickor Pojkar Totalt Totalt NKI 77 Inget värde Inget värde 78 84 72 69 Åk 2 Trivsel och trygghet 91 Inget värde Inget värde 95 98 91 96 98 Delaktighet och inflytande 83 Inget värde Inget värde 80 86 73 100 96 Skolmiljö 59 Inget värde Inget värde 61 65 57 69 80 Kunskap och lärande 82 Inget värde Inget värde 85 88 81 92 100 Bemötande 93 Inget värde Inget värde 89 94 83 94 100 Fritidshem 84 Inget värde Inget värde 85 86 83 95 Inget värde ELI (Entreprenöriellt lärandeindex) 81 95 Åk 5 NKI 73 81 65 67 74 58 46 Trivsel och trygghet 100 100 100 96 100 90 90 Inget värde Delaktighet och inflytande 81 74 86 89 96 78 91 Inget värde Skolmiljö 75 83 67 72 74 69 68 Inget värde Kunskap och lärande 95 97 92 93 100 84 90 Inget värde Bemötande 93 100 93 98 100 96 93 Inget värde Fritidshem 93 Inget värde Inget värde 96 Inget värdeinget värde 90 Inget värde ELI (Entreprenöriellt lärandeindex) 87 79 2.3 Förskoleklassen Förskoleklassen är bryggan mellan förskolan och grundskolan, både i det praktiska arbetet med att skola in barnen till större självständighet, grundskolans rutiner och kunskapsmässigt vara bryggan mellan Lpfö och Lgr11. I förskoleklassen läggs grunden för skolans trygghetsarbete. De tränar på vår gemensamma konflikthanteringsmodell, att stanna upp, reflektera och sedan komma med lösningar. Samma grundsyn finns även vidare i organisationen när barnen blir äldre och skall möta dem. Förskoleklassen har fokus på att träna in självständighet i det lilla, som att resa sig upp från sin plats och vässa pennan för att sedan återvända. Även att träna in rutiner för hur kommunikation går till vid en samling eller hur man förmedlar att man behöver gå iväg på toaletten. Undervisningen i förskoleklassen skall stärka elevernas medvetenhet om och tilltro till den egna språkliga och kommunikativa förmågan. Det sker genom leken, både den fria och den styrda, högläsning samt multisensorisk inlärning. Förskoleklassen ingår i Flodas gemensamma plan för screening i svenska i syfte att ge stöd till planering av arbetet på organisation, grupp och individnivå en av grunderna för ett formativt förhållningssätt 11
2.4 Fritidshemmet 2.4.1 GR-enkätens resultat på frågorna om fritidshemmet 2014 2013 2012 2011 GR-enkäten Totalt Flickor Pojkar Totalt Flickor Pojkar Totalt Totalt Åk 2 Fritidshem 84 Inget värde Inget värde 85 86 83 95 Inget värde 2.5 Synpunkter och klagomål Dialogen mellan vårdnadshavare och skola skall i första hand ske mellan vårdnadshavare och berörd personal. När vårdnadshavare har behov av att lyfta frågan ytterligare kontaktar de rektor via mail, telefon eller besök. Beroende på ärendets karaktär besvaras det skriftligen, muntligt eller genom ett kallat möte med eventuellt berörd personal. De synpunkter och klagomål som kommit in från föräldrar har berört brist på kommunikation vid klassindelning, missnöje med ett specifikt ämne utifrån bemötande samt missnöje för brist på ifyllnad i Unikum och information av hur en elev låg i förhållande till kunskapsmålen. 12
3 Strategisk del 3.1 Sammanfattning och kort uppföljning av föregående års strategier för utveckling, från 2013 års kvalitetsrapport Föregående läsår har vi påbörjat initieringen till pedagogisk utveckling och ökad måluppfyllelse. Behovet av att öka vår måluppfyllelse har blivit ännu tydligare, framförallt i basämnena matematik, svenska och engelska. Vi har goda resultat när det gäller barns trygghet men behöver arbeta mycket mer med de didaktiska frågorna för varje ämne genom tydligare planering på vad vi skall göra, vart vi skall nå och varför - det gäller alla årskurser. Centralskolans formativa arbetssätt behöver utvecklas och läroplanens kunskapsmål och kunskapskrav behöver förtydligas så att vet vad de skall lära sig och varför. Fokus framöver kommer framförallt att vara i matematik. 3.2 Strategier för 2014 Bild 4. Ökad måluppfyllelse Infrastruktur EL - entreprenöriellt lärande Screening i sv & ma Matematiklyftet Intensivträning 13
3.2.1 Infrastruktur Syfte: Vi har behov av att se över vår inre infrastruktur så att alla vet vad som händer och när det händer och vart det händer både rent organisatoriskt som planeringsmässigt ute i verksamheten. Arbetet verksamhetsåret 2014-1015: Årshjul med alla aktiviteter och hållpunkter i skolan under året. När de är och vem som ansvarar för dem. Här ingår även vårt systematiska kvalitetsarbete. Att planera in och synliggöra när vi analyserar resultat för trygghet och kunskapskrav och diskuterar fram lösningar för utveckling samt att alla skolformer är inkluderade (förskoleklass, fritidshem och grundskola). LPP - allt som görs i grundskolan skall planeras och dokumenteras med LPP:er och publiceras i Unikum. Grundskollärarna skall där ha en tydlig koppling till läroplanen i sitt val av moment. För eleverna skall det vara tydligt vad de skall göra och varför de skall göra det. Röd tråd planera och strukturera upp teman och ämnesområden från förskoleklass upp till åk 5. Se över infrastrukturen kring de olika mötesforumen som finns och eventuellt behövs. 3.2.2 EL entreprenöriellt lärande Syfte: Att utveckla det entreprenöriella lärandet genom att locka fram och utveckla elevens inneboende nyfikenhet, initiativförmåga och sätta elevens lärande i ett sammanhang. Genom att utgå från elevens egna inre drivkraft främjas kreativitet och ökar dess självförtroende för sin egen förmåga till problemlösning Arbetet verksamhetsåret 2014-1015: Läsåret startar med föreläsning kring EL med Christian Jerhov, kommunens verksamhetsutvecklare, för grundskolelärarna. Grundskolelärarna får i uppgift att formulera sin egen tanke/strategi kring EL. - den följs upp genom schemalagda besök av rektor och enskilda samtal. Arbetslaget diskuterar utvecklingsarbete kring EL genom att hitta ett utvecklingsområde som skall grunda sig i ett faktiskt behov för att utveckla kompentenser hos eleverna, samtidigt som det är ligger inom pedagogernas utvecklingszon inte komfortzon. Arbetet följ upp på APT under året. 14
3.2.3 Screening matematik och svenska Syfte: För att öka likvärdigheten mellan skolorna i Floda har enheterna tillsammans utarbetet en gemensam screeningplan för ämnen svenska och matematik. Planen stäcker sig från förskoleklass till årskurs nio. Resultaten av screeningarna skall ses som avstämningar som ger god information om vilka kunskaper som utgör styrkor och vilka kunskaper som eleven genom undervisning behöver utveckla mer. På så sätt fyller screeningarna en formativ funktion. Screeningsresultaten ger även en bild av hur undervisningen har fungerat, vilket i sin tur kan ge uppslag till hur undervisningen behöver utvecklas. Screening ska ingå som en naturlig del i skolans systematiska kvalitetsarbete och har som syfte att ge stöd till planering av arbetet på organisation, grupp och individnivå. Screening lyfter fram gruppens och enskilda elevers styrkor och eventuella svårigheter vilket ger pedagogerna ett underlag för hur de skall lägga upp och planera undervisningen en av grunderna för ett formativt förhållningssätt. Screening är ett pedagogiskt verktyg för att upptäcka elevers olika förmågor för att kunna anpassa och utveckla undervisning och insatser samt utvärdera om undervisningen har önskad effekt (Järpsten, 2010). Analys av screeningresultaten ska ligga till grund för att utvärdera och ge underlag att utveckla undervisningen. Screening innebär inte att kategorisera elever utan är ett sätt att tidigt identifiera dem som är i behov av extra stödinsatser för att exempelvis inte utveckla läs- och skrivsvårigheter (Wolf, 2010). Analysen av screeningresultaten ger även riktlinjer vilka stödinsatser som eventuellt behöver sättas in samt ger oss återkoppling på att det vi gör ger önskad effekt. Arbetet verksamhetsåret 2014-1015: Sker enligt gemensam screeningplan i Floda för svenska och matematik. Utvärdering och uppföljning av Flodas specialpedagoger i slutet av läsåret. 3.2.4 Matematiklyftet Syfte: Matematiklyftet syftar till att utveckla lärarnas didaktik för att stärka elevernas måluppfyllelse. Det är ett kollegialt lärande där litteratur, diskussioner, planeringar utgår från och praktiseras direkt i den egna undervisningen. Arbetet verksamhetsåret 2014-1015: Varje tisdag handleds alla grundskolepedagoger, av kommunen utsedd handledare. I handledningen får pedagogerna varje vecka uppgifter som de skall planera in i sin matematikundervisning, utföra och analysera. Alla årskurser har bytt till ett nytt läromedel som stämmer väl överrens med matematiklyftets upplägg och syfte. 15
3.2.5 Intensivträning Syfte Intensivträning skall ske i början av läsåret för att effekten skall kunna tillgodoses under resten av läsåret. TIL (tidig intensiv lästräning) är en intensiv lästräningsmetod där barnet dagligen tränar avkodning, läsförståelse, grammatik och kopplingen mellan bokstavsljud och grafem. Arbetsminnesträning via ett datoriserat arbetsminnesprogram syftar till att förbättra arbetsminneskapaciteten som i sin tur kan påverka koncentration och möjligheten till inlärning. Forskning visar att arbetsminnet kan förbättras markant genom fem veckors intensivträning och att resultatet efter sex månader har en markant högre förmåga än tidigare. Arbetet verksamhetsåret 2014-1015: Under fem veckor i början av hösterminen 2014 utökar vi med en halvtidstjänst för att möjliggöra intensivträning för sju elever i åk 2-5. Intensivträningen fokuserar på läsning enligt TIL och arbetsminnesträning utifrån individens behov. 16