Kvalitetsrapport Krokoms skolområde

Transkript

1 Kvalitetsrapport Krokoms skolområde

2 Krokoms skolområde Magnus Sidén, rektor

3 Förord Centrala krokoms skolområde har under det gångna året levererat bättre kunskapsresultat än tidigare. Trivseln bland eleverna är mycket god. Kvalitetsarbetet har blivit mycket bättre då vi nu analyserar alla ämnen i alla årskurser, vilket var ett förbättringsområde utifrån Skolinspektionens tillsyn som genomfördes under mars månad. Fritidshemmen har utvecklat kvalitetsarbetet genom tydliga målformuleringar kopplat till Lgr 11. Pedagogernas kompetens och behörighet är hög vilket skapat de goda resultaten. Det har även resulterat i bra arbetslag med kunskapsresultat och mål i fokus.

4 Innehåll 1 Inledning Bakgrund Syfte Dokumentation Presentation av rektors ansvarsområde Organisation Materiella förutsättningar Statistik Personal Elever Ledning och utveckling av utbildningen Kommunövergripande verksamhetsmål - Fritidshem Kommunövergripande verksamhetsmål Förskoleklass, grundskola och grundsärskola Rektors mål för enheterna Fritidshem Rektors mål för enheterna Förskoleklass och grundskola Läraravtalet Grundläggande värden och inflytande Fritidshem Förskoleklass och Grundskola Trygghet, god miljö och studiero Fritidshem Förskoleklass Grundskolan Utveckling och lärande Fritidshem Undervisning och lärande Förskoleklass Grundskola Arbetet med särskilt stöd Fritidshem Förskoleklass och grundskola Bedömning och betygsättning i alla ämnen Nationella prov Betyg Genomsnittligt meritvärde... 51

5 1 Inledning Denna kvalitetsrapport ska ge en bild över det systematiska kvalitetsarbete vad gäller målarbete och utvecklingsarbete som bedrivs inom Krokoms skolområde. Kvalitetsrapporten ska spegla det som skett i verksamheterna under läsåret Bakgrund Vi har idag lagar, förordningar och styrdokument som visar på vad förskolan, fritidshemmet, förskoleklassen, grundskolan och grundsärskolan ska uppnå i det pedagogiska arbetet. Dessutom tillkommer kommunens egna mål som ska uppnås. Varje förskola och skola arbetar sedan med hur det ska uppnås. Genom ett systematiskt kvalitetsarbete som vi är ålagda att utföra enligt skollagen får vi kontroll på om hur blir vad. Systematiskt kvalitetsarbete handlar om att äga, säkra och att ständigt förbättra processer genom att klargöra, vad som ska göras, hur och när samt var ansvaret ligger. Definition av kvalitet Hur väl verksamheten: uppfyller nationella mål svarar mot nationella krav och riktlinjer uppfyller andra uppsatta mål, krav och riktlinjer, förenliga med de nationella kännetecknas av en strävan till förnyelse och ständiga förbättringar utifrån rådande förutsättningar (Skolverket, BRUK) Varje huvudman, rektor och förskolechef har ett ansvar att systematiskt planera, följa upp och analysera resultaten i förhållande till nationella mål, krav och riktlinjer. En viktig del av det systematiska kvalitetsarbetet på enhetsnivå är att det bedrivs tillsammans med personal, barn och elever samt vårdnadshavare. 1.2 Syfte Syftet med kvalitetsrapporten är att den ska vara ett underlag för insatser så att verksamheten kan utvecklas och nå uppsatta mål och resultat. Kvalitetsrapporten ska vara ett stöd för utveckling av verksamheten. För att nå dit är det viktigt att följa upp verksamheten och analysera utifrån de resultat som presterats. Genom målarbete kan avgränsningar och uppföljningar göras för att på ett mer strukturerat och likvärdigt sätt följa upp olika verksamheter. 1.3 Dokumentation Dokumentationen av det sysytematiska kvalitetsarbetet sker på olika sätt: Via barn- och utbildningsförvaltningens modell för målarbete vilken används för verksamhetsmål, utvecklingsarbeten och läraravtalet m.m. Grundskolan dokumenterar pedagogiska planeringar, individuella utvecklingsplaner, skriftliga omdömen, och betyg i lärplattformen InfoMentor. 5

6 Grundskolan använder Infomentor även till nationella prov. Åtgärdsprogrammens dokumentation sker för närvarande inte i InfoMentor då sekretessfrågan är under utredning. Det förebyggande arbetet mot mobbing, diskriminering och kränkande behandling dokumenteras enligt plan mot diskriminering och kränkande behandling. Fritidshemmen dokumenterar i pedagogiska planeringar. Fritidshemmet kompletterar skolans dokumentation kring enskilda elever. Dessutom rapporteras olika resultatindikatorer in i Kolada (Kommundatabasen), KKiK (Kommuners kvalitet i korthet) och SCB (Statistiska centralbyrån). 6

7 2 Presentation av rektors ansvarsområde 2.1 Organisation Krokoms skolområde består av tre skolor och två fritidshem: Aspås skola, Hissmoskolan samt Kvarnbackskolan Aspås fritidshem samt Krokoms fritidshem 2.2 Materiella förutsättningar Lokalerna är på det stora hela bra både för fritidshem och skola. En begränsande faktor är att klassrummen, framförallt på Hissmoskolan och Kvarnbackskolan, är små vilket gör att vi inte kan ha klasser som är större än 20 elever. Klasstorlek är en viktig faktor för att använda resurser på optimalt sätt. Utemiljöerna har en del ytterligare att önska. Hissmoskolans gård skulle behöva en rejäl ansiktslyftning detta då trycket är hårt från de ca 100 elever som använder sig av den på fritids-, och skoltid. Vi behöver göra nödvändiga inköp för att kunna ge eleverna den undervisning som läroplanen föreskriver i ämnet musik. Då i huvudsak Kvarnbackskolan. 7

8 3 Statistik 3.1 Personal Fritidshem, förskoleklass, grundskola, grundsärskola Tabell 1. Personaltäthet, behörig personal, andel kvinnor 15 okt 2013 Enhet Antal elever per lärare (heltidstjänst) Andel (%) med pedagogisk högskoleutbildning Andel (%) kvinnor Fritidshem* 16,25 85% 50% Förskoleklass 11, % 100 % Grundskola Grundskola * Antal elever i fritidshem omfattas oavsett vistelsetid och antal anställda oavsett tjänstgöringsgrad 3.2 Elever Fritidshem, förskoleklass, grundskola, grundsärskola Tabell 2. Antal inskrivna elever 15 okt 2013 Enhet Totalt Flickor Pojkar Fritidshem* 143 st 70 st 73 st Förskoleklass 37 st 18 st 19 st Grundskola åk 1 50 st 25 st 25 st Grundskola åk 2 37 st 17 st 20 st Grundskola åk 3 49 st 21 st 28 st Grundskola åk 4 37 st 22 st 15 st Grundskola åk 5 50 st 28 st 22 st Grundskola åk 6 40 st 18 st 24 st * Antal elever i fritidshem omfattas oavsett vistelsetid och antal anställda oavsett tjänstgöringsgrad 8

9 4 Ledning och utveckling av utbildningen 4.1 Kommunövergripande verksamhetsmål - Fritidshem Folkhälsa Mål I samarbete med skolan ska fritidshemmen komplettera skolans värdegrund och uppdrag Mätning Varje elevs IUP beskriver det enskilda barnets kunskapsnivå. I samarbete med fritidshemmet planeras eventuella insatser som kompletterar det enskilda barnets kunskapsnivå och utveckling. Målet är delvis uppnått Kommentar Skolan och fritidshemmet genomför gemensamma planeringar för att synkronisera sina aktiviteter i undervisningen Demokrati Mål Alla vuxna inom fritidshemmet ska bedriva verksamheten utifrån ett demokratiskt förhållningssätt där elevernas inflytande och delaktighet tas tillvara, särskild hänsyn ska tas till våra nationella minoriteter. Målet är delvis uppnått Kommentar Detta mål ingår i vårt värdegrundsarbete och är ett ständigt kvalitetsarbete för att vidmakthålla och utveckla Trygghet Mål Alla barn i fritidshemmet ska känna sig välkomna, respekterade och uppleva trygghet. Mätning Genom samtal med barnen, vardaglig kontakt med vårdnadshavarna samt vid utvecklingssamtalet kontrolleras att vi når och arbetar med detta mål. 9

10 Målet är delvis uppnått Kommentar Det är varje personals ansvar inom fritidshemmet att ständigt kontrollera att vi når detta mål och vidta åtgärder då så inte är fallet Tillväxt och utveckling Mål 1 Verksamheten ska främja kultur, kreativitet och mångfald i enlighet med gällande styrdokument. Målet är delvis uppnått Kommentar Genom att allsidigt arbeta med läroplanens uppdrag och nyttja närmiljön uppfylls detta mål. Skolan och fritidshemmets aktiva arbete med planen för kränkningar och trakasserier ska också ingå i det vardagliga arbetet. Mål 2 Alla elever i fritidshemmet ska ha god kännedom om regionens ursprung, arv och framtida möjligheter för kommunens näringar Målet är delvis uppnått Kommentar Genom att allsidigt arbeta med läroplanens uppdrag och nyttja närmiljön uppfylls detta mål. Skolan och fritidshemmets aktiva arbete med planen för kränkningar och trakasserier ska också ingå i det vardagliga arbetet Krokoms kommun som länsaktör Mål Aktiviteterna i fritidshemmet ska genomföras så att kreativitet, fantasi och uppfinningsrikedom stimuleras. Mätning I samband med fritidshemmens utvärderingsdag sammanställs aktiviteter som har haft extra mycket av ovanstående karaktär. Målet är delvis uppnått 10

11 4.2 Kommunövergripande verksamhetsmål Förskoleklass, grundskola och grundsärskola Folkhälsa Mål 1 Alla elever ska gå ut grundskolan med behörighet till gymnasiet. Mätning Betyg i årskurs 9 Målet är inte uppnått Kommentar Antal behöriga elever till gymnasiet är 88,1 procent. Mål 2 (Målet gäller inte för grundsärskolan) Alla elever i åk 3, 6 och 9 ska ha godkänt på nationella proven. Mätning Nationella prov Målet är inte uppnått Kommentar Alla elever har inte godkänt på alla delprov. Vi arbetar med att förbättra analyserna för att få kunna se vad som behöver åtgärdas. Mål 3 Nolltolerans mot droger, alkohol och tobak bland ungdomar. Mätning Luppen, CAN och hälsosamtal Målet är uppnått Kommentar Nolltolerans är ett mål, men det finns ungdomar i kommunen som nyttjar droger, alkohol och tobak på fritiden. Arbete pågår för att motverka detta. Mål 4 Inom verksamheterna ska varje enskild persons situation och förutsättningar beaktas så att delaktighet och gemenskap möjliggörs. 11

12 Mätning Medarbetarenkät, Luppen och samtal. Målet är uppnått Kommentar Ett ständigt pågående arbete i våra verksamheter. Elevråd och klassråd finns på alla skolor. Elever i årskurs 8 deltar i åsiktscafe tillsammans med politiker på alla skolområden. Dessa caféer resulterar i att medborgarförslag skrivs av ungdomarna Demokrati Mål Alla vuxna inom skolan ska bedriva verksamheten utifrån ett demokratiskt förhållningssätt där elevernas inflytande och delaktighet tas tillvara, särskild hänsyn ska tas till våra nationella minoriteter. Mätning Luppen och enkäter. Målet är delvis uppnått Kommentar Arbetet med våra nationella minoriteter behöver förbättras. En fortbildningsdag har genomförts för personal i samverkan med den samiska samordnaren Trygghet Mål Alla barn i skolan ska känna sig välkomna, respekterade och uppleva trygghet. Mätning Utvecklingssamtal, Olweusenkäten, Luppen och hälsosamtal. Målet är delvis uppnått Kommentar Alla elever ska ha samma rätt att känna sig trygga, respekterade och välkomna till skolan. Kränkningar finns fortfarande i våra skolor och arbetet med att förhindra och förebygga kränkningar är ett ständigt arbete i våra verksamheter. Enligt senaste Olweusenkäten har mobbningen i Krokoms kommun minskat med hälften sedan starten

13 4.2.4 Tillväxt och utveckling Mål 1 Verksamheten ska främja kultur, kreativitet och mångfald i enlighet med gällande styrdokument. Målet är delvis uppnått Kommentar Arbetet fortgår Mål 2 Alla elever i skolan ska ha god kännedom om regionens ursprung, arv och framtida möjligheter för kommunens näringar. Målet är delvis uppnått Kommentar Kommunen har under året genomfört en Framtidsdag för alla elever i åk 9, där kommunens verksamheter och näringslivet i kommunen har medverkat. Syftet var att visa eleverna på de möjligheter till sysselsättning som finns i kommunen. Representanter för näringslivet har också besökt elever på några av kommunens skolor Krokoms kommun som länsaktör Mål Öka samverkan mellan skolan och näringsliv. Målet är uppnått Kommentar Samverkan mellan skola och näringsliv sker i samband med skolbesök och Framtidsdagen. 13

14 4.3 Rektors mål för enheterna Fritidshem Mål enligt styrdokument Fortbildning för lärarna om fritidshemmets uppdrag samt kvalitetsarbete Förbättringsområde Tydliggörande av fritidshemmets uppdrag Indikatorer Kvalitetsrapporten för respektive fritidshem är en tydlig indikator. Handlingar/ insatser RUN:s fortbildning som löpt under tre terminer där alla tillsvidareanställda lärare i fritidshemmet har deltagit. Resultat/ vad har vi hittills uppnått Alla lärare i fritidshemmet har genomfört RUN:s fortbildning. Arbetet med kvalitet har genomsyrat verksamheten under innevarande år och utmynnat i respektive kvalitetsrapport. Analys av resultatet Pedagogerna i fritidshemmet har en fördjupad förståelse av fritidshemmets uppdrag vilket syns väl i deras kvalitetsrapport. Även förståelsen av kvalitetsarbete i fritidshemmet är fördjupad vilket kvalitetsrapporten vittnar om. Önskad effekt Ja Fortsatta åtgärder och förbättringsområden Fortsätta att stötta och stimulera lärarna i fritidshemmet att arbeta vidare på inslagen väg. 4.4 Rektors mål för enheterna Förskoleklass och grundskola Nya språket lyfter Mål Lärarna ska vara förtrogna med arbetsgången i Nya språket lyfter för att utöka sin bedömningskompetens inom språkutveckling. Arbetet syftar även till att låta lärarna reflektera över hur deras undervisning kan utvecklas till att omfatta alla elever och ge alla elever möjlighet att nå kunskapskraven och kunskapsmålen i Lgr-11. Förbättringsområde Nya språket lyfter implementeras i verksamheten och blir ett stöd att följa elevens utveckling i svenska och svenska som andraspråk. Indikatorer Lärarna känner sig förtrogna med materialet och kan uttrycka detta genom samtal. 14

15 Handlingar/ insatser Kompetensutveckling för personalen under fem tillfällen under läsåret. Denna leds av specialpedagog. Under året utarbetas rutiner för hur dokumentationen ska gå till. Diskussioner i arbetslag och möjlighet till självreflektion kring undervisning i svenska och svenska som andraspråk. Resultat/ vad har vi hittills uppnått Under läsåret har fem tillfällen genomförts med föreläsningar och diskussioner utifrån Nya språket lyfter. Vid tillfällena har lärare som undervisar i svenska och svenska som andraspråk deltagit. Lärarna har mellan tillfällena getts i uppdrag att läsa och prova materialet med elever utifrån observationspunkter och avstämningspunkter. Vid träffarna har diskussioner utgått från lärarnas undervisning och vad de kan göra för att skapa förutsättningar för att alla elever ska utvecklas efter sin förmåga. Vid den sista träffen beslutades att inköp av elevdokumentation genomförs och att arbetet fortsätter under kommande läsår utifrån Att undervisa i läsförståelse. Analys av resultatet Målet är uppnått såtillvida att lärarna på två skolor har fått möjlighet att skapa en förståelse för materialet samt att diskussioner genomförts som lett till reflektioner av sin egen undervisning. De deltagande lärarna har varit positiva till materialet, dock har det tagit tid att vänja sig vid upplägget. Samtliga lärare var överens om att arbeta vidare med detta till hösten vilket visar att materialet ses som ett stöd för kommande bedömning. Lärarna får genom materialet även ett stöd att bedöma utifrån andra delar än kunskapskraven för åk 3, då eleven går i åk 1 och 2. Detta kan komma att skapa en trygghet i bedömning av elevernas kunskaper i svenska. Önskad effekt Ja Fortsatta åtgärder och förbättringsområden Under nästa läsår kommer fokus att rikta mot kompetensutveckling utifrån boken Att undervisa i läsförståelse. Detta för att utveckla lärarnas undervisningsstrategier och kunna omsätta metoder i läsförmåga till fler ämnen Språkscreening Mål Elever i behov av särskilt stöd i sin läsutveckling ska tidigt identifieras och ges stöd. Lärare som undervisar i läsinlärning ska vara förtrogen med Läsettan. De lärare som ska genomföra och analysera Läsettan under läsåret ska vara väl förtrogna med materialet. Förbättringsområde Lässcreening på samtliga elever ska genomföras och åtgärder genomföras för de som är i behov av stöd för att nå uppsatta mål. 15

16 Indikatorer Resultat på screening visar att arbete ger resultat. Resultat över tid visar på utveckling av elevers läsförmåga. Handlingar/ insatser Undervisande lärare på Hissmoskolan samt Aspås åk fk-3 deltar i en halvdags utbildning på Ås skola. En lärare per arbetslag deltar tillsammans med specialpedagog i den fördjupade utbildningen på Ås skola. Läsettan genomförs på samtliga elever i en årskurs under hösten 2013, samt i åk 1 under maj Resultatet av Läsettan analyseras och omsätts till praktik för elever som behöver stöd för att komma vidare i sin läsutveckling. Specialpedagog genomför screening i läsning med samtliga elever. Resultatet analyseras och åtgärder vidtas. Dessa utvärderas. Resultat/ vad har vi hittills uppnått Läsettan är genomförd med samtliga elever i åk 1 under maj månad. Resultaten är analyserade och redovisade och insatser är omsatta i praktiken för de elever som hamnat på låga resultat. Fortbildning i Läsettan genomfördes men pga omständigheter hade inte alla lärare möjlighet att delta. Dock finns det lärare på skolan som har utbildningen och kan vidareföra denna erfarenhet till sina kollegor. Specialpedagog har i samråd med lärare framarbetat en plan för screening av läsoch skriv. Denna har omsatts i praktiken och alla elever har vid två tillfällen deltagit i screening. Resultaten visar att samtliga elever vid de olika tillfällena förbättrat sin läsning. Vidare visar detta att de insatser som genomförts för elever i behov av särskilt stöd gett resultat. Analys av resultatet Elever har genom screening upptäckts tidigt och åtgärder har kunnat genomföras. Dessa har utvärderats kontinuerligt och samtliga elever har uppnått uppsatta mål. Elever som legat långt fram i sin läsutveckling har också kunnat upptäckas tidigt och på så sätt getts möjlighet att utvecklas vidare. Denna satsning har synliggjort behovet av kompetensutveckling inom läsundervisning, vilket också delvis tillgodosetts under året genom kollegial handledning. Ett steg i detta var även innehållet i Läsettan då läsutveckling och forskning är tydliga inslag i denna utbildning. Önskad effekt Ja Fortsatta åtgärder och förbättringsområden Fortbildning kommer att fortgå under kommande år genom studiecirklar i att undervisa i läsförståelse. 16

17 Screening kommer att utvecklas för att även genomföras inom matematik samt mer riktat mot skrivande Ledarskap i klassrummet Mål Under läsåret skall vi samtala i arbetslaget om undervisningen ur olika perspektiv som utgår ifrån John Steinbergs bok Lektionen är helig. Syftet är att föra upp frågan om undervisning på agendan samt genom samtal reflektera kring den egna och andras erfarenheter. Förbättringsområde Att genom samtal och reflektion utveckla undervisningen. Indikatorer Medvetna samtal om undervisning har ägt rum regelbundet. Handlingar/ insatser Uppstart av området sker under den första veckan med en kort introduktion om ledarskap och presentation av läsårets arbete. 11 september deltog all undervisande personal i föreläsning av John Steinberg. Återkommande kompetensutveckling har genomförts vid 10 tillfällen under läsåret genom diskussioner och uppgifter utifrån Lektionen är helig. Detta har ägt rum på arbetslagsmöten. All personal har fått ett exemplar av boken Lektionen är helig. Resultat/ vad har vi hittills uppnått Vi har genomfört tio tillfällen under läsåret där vi arbetat med boken och dess frågeställningar. Ett studieuppehåll vidtogs i samband med Skolinspektionens tillsyn vecka 11. Därefter har konferensfokus legat på Skolinspektionens synpunkter och de förbättringsåtgärder vi behöver vidta. Analys av resultatet Helt klart är att bokens frågeställningar är ständigt aktuella i skolan. Undervisning behöver ständigt diskuteras och reflekteras kring samt förbättras. Bokens frågeställningar är något som ligger varje pedagog nära. Önskad effekt Delvis Fortsatta åtgärder och förbättringsområden Processen måste tas vid kommande läsår. Detta får planeras tillsammans med berörda pedagoger. Arbeta vidare med bokens kapitel med tillhörande frågeställningar under kommande läsår. 17

18 4.5 Läraravtalet Mål enligt styrdokument Alla elever skall nå minst kunskapskravet E Förbättringsområde Högre måluppfyllelse Indikatorer Resultat på Nationella prov och skriftliga omdömen i Infomentor Handlingar/ insatser mer tid tillsammans på arbetsplatsen några upplever att man är mer ledig på fritiden bra att även lärare i övningsämnen får insikt i elevernas kunskapsnivå i t ex matte bra med en arbetskväll i månaden med ett längre sammanhängande pass Resultat/ vad har vi hittills uppnått Resultaten på NP i alla tre kärnämnena har varit bättre i år än i fjol. Ingen är underkänd Analys av resultatet Arbetet i arbetslaget har gett önskad effekt. Vi har arbetat tillsammans med att förstå och tolka Lgr 11, på det sättet har vi på ett bättre sätt kunnat planera, genomför samt följa upp undervisningen. Även elevers kunskaper har på ett bättre sätt kunnat bedömas av oss pedagoger. Önskad effekt Ja Fortsatta åtgärder och förbättringsområden Hela arbetslaget är inte delaktigt Alla som ingår i avtalet är inte på skolan på heltid Göra en längre hållbar planering som innefattar både gemensamma och årskursvisa/ämnesvisa diskussioner. Detta görs vid höstterminens början. 18

19 5 Grundläggande värden och inflytande Lgr 11, Kap 2.1 Normer och värden Skolans mål är att varje elev kan göra och uttrycka medvetna etiska ställningstaganden grundade på kunskaper om mänskliga rättigheter och grundläggande demokratiska värderingar samt personliga erfarenheter, respekterar andra människors egenvärde, tar avstånd från att människor utsätts för förtryck och kränkande behandling, samt medverkar till att hjälpa andra människor, kan leva sig in i och förstå andra människors situation och utvecklar en vilja att handla också med deras bästa för ögonen, och visar respekt för och omsorg om såväl närmiljön som miljön i ett vidare perspektiv. 5.1 Fritidshem Lgr 11 Mål Erbjuda eleverna meningsfull fritid som är varierande och utgår från elevernas intresse. Planerade handlingar Analys Öka elevernas delaktighet Erbjuda egna aktiviteter som passar de äldre eleverna Ha varierade aktiviteter Skapa en trygg miljö Fritidshemmen har genom stormöten försökt öka elevernas delaktighet. På dessa möten får eleverna berätta vad som är bra och mindre bra. De har fått ge förslag på vad som ska köpas in till fritids och önska kommande aktiviteter. Stormötena har ägt rum några gånger per termin. För de äldre eleverna har Aspås fritidshem startat upp Klubben. Där har elever från årskurs 3 och uppåt fått önska vad de velat göra. Klubben har idag ägt rum på tisdagar eftersom det är endast den dagen det varit möjligt i vår verksamhet. Klubben har varit ett lyft för både pedagoger och de äldre eleverna. Genom sitt förhållningssätt har pedagogerna försökt skapa en trygg miljö för eleverna. De finns alltid där för dem och genom fasta rutiner och ramar vet barnen vad som gäller. Personalgruppernas sammansättning är relativt ny, men relationen stärks hela tiden vilket ökar personalens sammanhållning. 19

20 5.1.2 Redovisning av enkäter, barnintervjuer och forum för elevmedverkan Enligt enkätundersökningar som genomfördes ansåg eleverna att de aktiviteter vi erbjudit har varit tillfredsställande. På frågan om eleverna fått vara delaktiga, vara med och bestämma över aktiviteterna svarade övervägande att de fått det. Frågan om eleverna känner sig trygga på fritids samt om det finns någon vuxen att anförtro sig till är mycket viktig och arbetas med hela tiden. De allra flesta eleverna svarade att det fanns någon de kunde prata med och att de allra flesta känner sig trygga på fritids. 5.2 Förskoleklass och Grundskola Lgr 11 I förskoleklass och grundskolan bedrivs ett aktivt arbete med Olweusprogrammet där vi har haft Olweusmöten varannan vecka. I dessa möten har upplägget sett olika ut utifrån vilket område pedagogerna arbetat med. Pedagogerna har använt olika lekar, aktiviteter, hörnövningar, filmer, diskussioner och rollspel för att förtydliga viktiga frågor tillsammans med eleverna. Normer och värden är något som genomsyrar hela verksamheten vilket gör att frågor uppkommer i det dagliga arbetet varje dag. I samlingar och på raster framförallt utöver våra planerade aktiviteter. Innehållet har pedagogerna styrt efter gruppens behov och upprepat vissa aktiviteter fler än en gång. I arbetet med värdegrunden har vi i början av varje lektion berättat innehållet samt varför vi arbetar och pratar om berörda frågor. Hur det påverkar deras vardag och samspel med andra människor. I detta arbete har vi vuxna styrt planeringen (efter elevernas behov) men eleverna har varit mer delaktiga i genomförande och utvärdering som sker efter arbetspassen på olika sätt, muntligt eller visa med tummar upp eller ner. Vi har försökt att ta fasta på intressen och frågeställningar som eleverna själva lyfter fram. Exempel på detta är arbetet med boken om monster som vi högläste ur, diskuterade kring och sedan använde som grund till ett bild- och skrivarbete. Klassens boktips är också ett sätt att följa barnens intressen där barnen har fått tagit med sig en bok hemifrån som vi har haft till högläsning. Även gosedjurspartyt hade sin upprinnelse i att flera elever gärna ville ha med sina gosedjur in i klassrummet. Det resulterade i ett arbete där eleverna berättade och skrev om sina gosedjur under två dagar. Under båda dessa arbeten har eleverna varit engagerade och fått till goda resultat, vilket visar på hur viktigt det är att även lyfta in arbetsområden som är relevanta för deras vardag. Vi har också valt olika ingångar till olika ämnesområden för att kunna möta de olika eleverna på ett varierat sätt. Även under det stora temaarbetet spökägget har elevernas egna tankar styrt riktningen det tagit. Målen utifrån Lgr 11 känner vi att vi delvis har varit tydliga med att synliggöra för eleverna. I arbetet med Olweusarbetet känner vi att vi varit tydliga med att berätta varför vi bör lära om detta, vilka mål arbetet har. Detta har sedan utvärderats tillsammans med eleverna efter varje Olweusmöte. Andra ämnen känner vi att vi inte varit lika tydliga vilket vi kommer att arbeta mer och bättre med till hösten. 20

21 5.2.2 Redovisning av enkäter, barnintervjuer, elevråd, klassråd och föräldraforum Ambitionen har varit att ha klassråd varannan vecka. Framför allt har mer konkreta frågor lyfts, t ex mer lekredskap, sådant som ligger eleverna närmast. Vid elev- resp. klassråd har vi tränat mötesteknik. Ett utvecklingsområde är att göra eleverna mer medvetna om hur den demokratiska processen fungerar. Föräldraråd: På föräldrarådet har vi vid läsårets första möte arbetat med skolans plan mot diskriminering och annan kränkande behandling. Föräldrarådets representanter har läst igenom och i det fall det behövts kommit med synpunkter och förslag på förtydliganden och förbättringar. Föräldrarådet gav sitt stöd för vår plan detta år. 21

22 6 Trygghet, god miljö och studiero 6.1 Fritidshem Arbetet med diskriminering och kränkande behandling Mål Stärka gruppen och individen genom Olweusarbete. Planerade handlingar Analys Lekar Drama Film Diskussioner Olweusarbetet sker kontinuerligt i fritidshemmen. Det finns alltid pedagoger i elevgruppen som arbetar aktivt för att stärka individen och gruppen. Pedagogerna försöker alltid tillsammans med eleverna lösa konflikter och håller ett extra vakande öga på de elever som lätt blir utanför, och försöker styra in eleverna i leken. De planerade aktiviteter vi genomfört har varit i form av gruppstärkande övningar, lekar och diskussioner Redovisning av enkäter, barnintervjuer och forum för elevmedverkan Majoriteten av eleverna på fritidshemmen känner sig trygga och anser att det finns någon vuxen att anförtro sig till. Olweusarbetet har utvärderats genom direkta frågor till eleverna. De flesta ansåg att de lärt sig något i Olweusarbetet, exempelvis: Vara med andra kompisar Inte slåss Inte rivas Vara snäll Samarbeta Resultaten från Olweusenkäten (åk 3-6) är sammanslagen för Aspås skola och Kvarnbackskolan. Enkäten har besvarats av 170 elever. Av dessa anger 88% av eleverna att de trivs bra eller mycket bra i skolan. Det är 8 elever som anger att de blir mobbade, vilket överensstämmer med antalet från föregående år. Det är fler flickor än pojkar som anger att de är utsatt för mobbing. Detta skiljer sig från föregående år. Vi kan därmed konstatera att mobbning inte minskat. Det finns elever på skolorna som inte berättat för någon att de är utsatta. Sju elever trivs 22

23 dåligt eller mycket dåligt i skolan och två elever anger fortfarande att de inte har någon kompis i sin klass. Antalet elever som inte trivs i skolan har ökat. Antalet elever som utsätter andra elever för mobbning har ökat till 4 från 2 men det finns fortfarande en minskning från två år tillbaka i tiden. Något färre elever anger att de berättar för vuxna eller kompisar om de blivit utsatta för mobbning. Andelen elever som tycker att vuxna ofta eller nästan alltid gör något för att stoppa mobbning har minskat marginellt till 78%. I år uppger 60% av eleverna att klassläraren har gjort mycket eller ganska mycket för att motarbeta mobbning i klassen de senaste månaderna. En lägre andel elever upplever att de är rädda för att bli utsatt för mobbning, vilket är positivt. De som blir utsatta känner sig otrygga på fler antal platser på skolan. De platser som anges är på skolgården, klassrummet (under undervisning och ej undervisning), gymnastiksal/omklädningsrum, korridorer och matsal. Klassrummen och korridorer upplevs som tryggare än föregeånde medan matsalen blivit en otryggare plats. Vägen till och från skolan var oförändrat. Högst otrygghet är det på skolgården (50%). Det som är nytt i årets enkät är nätet och där uppger ca 13% att de varit utsatta. Den verbala mobbingen, att bli fråntagen saker och hot har minskat medan uteslutning och sårande meddelanden via IKT har ökat. Fysiska kränkningar ligger kvar på föregående års nivå. 6.2 Förskoleklass Arbetet med diskriminering och kränkande behandling Utgår från respektive skolas plan mot diskriminering och annan kränkande behandling Lgr 11 - förskoleklass Det viktigaste från början i förskoleklassen är att skapa en trygg grund för barnen, lära känna varandra och få en trygg grupp. Lekar och samarbetsövningar har varit en bra start för att skapa bra förutsättningar för fortsatt arbete. Att fokus från början har varit på lek och sociala färdigheter har varit en viktig faktor för att tex uppstarten med att skriva sig till läsning har fungerat bra i grupperna eftersom detta arbetssätt kräver samarbete i gruppen. Även för att våga berätta för varandra i olika gruppkonstellationer är den sociala träningen och fokus på gruppen viktig. Från början arbetades mycket med gruppsammanhållning i klassrummet samt ute på rasterna. Rastlekar genomfördes i början på varje rast, där gemensamma lekar introducerades och sedan övergick i friare lek på gården. Från novemberlovet fram till sportlovet genomfördes styrda rastkompisar av de vuxna. Pedagogerna har bestämt vem var och en ska leka med, medan eleverna själva får diskutera fram vad de vill leka innan de går ut på gården. Från början hade de rastkompisen hela rasten men sedan bestämdes att halva rasten var de styrd till sin rastkompis för att sedan fritt få bestämma. Detta har senare utvärderats av eleverna. 23

24 6.2.3 Redovisning av enkäter, barnintervjuer, elevråd, klassråd och föräldraforum I förskoleklass har skolsköterskan genomfört hälsoenkät med 26 elever, varav 12 pojkar och 14 flickor. I denna framkommer att 96% av eleverna trivs bra i skolan och med skolans lokaler. Eleverna uppger att de kan koncentrera sig och har arbetsro i skolan ofta och alltid men det finns även enstaka som upplever att de sällan eller aldrig kan koncentrera sig i skolan. 14 av eleverna anger att de vet någon som blivit utsatt av en annan elev och 13 elever anger att de själva blivit utsatta. Ingen elev har sett någon annan bli utsatt eller har själv blivit utsatt av vuxna. Alla elever berättar att de vet vad de ska göra om de ser någon bli utsatt eller själv blir utsatta för kränkningar. Ingen elev har sett någon bli utsatt eller har själv blivit utsatt för kränkningar av en vuxen. 6.3 Grundskolan Arbetet med diskriminering och kränkande behandling Vid kränkningar både inomhus och utomhus har personalen markerat och agerat. Elever som varit bra förebilder har lyfts fram, exempelvis genom Fair play priser vid innebandyturneringen. I övrigt hänvisar vi till skolans pågående Olweusarbete Olweusprogrammet Under året har genomförts ett aktivt arbete med Olweusprogrammet för att säkerställa alla delar i detta. För att utveckla klassmötena har kurator delgett uppgifter att arbeta med i klasserna och dessa har kontinuerligt föjts upp och utvärderats. Uppgifterna har varit uppskattade av både lärare och elever och har lett till en större förståelse och samarbetsförmåga hos eleverna. På EHT har läget på skolan gällande Olweusarbetet lyfts varannan vecka. Detta har gett kontinuitet i arbetet. Mellan dessa tillfällen har anmälningar kunnat göras till rektor och EHT har då kunnat samråda även mellan möten. Under året har vi haft utredningar enligt Olweus och dessa har dokumenterats samt följts upp och åtgärder utvärderats. I samtliga fall som uppkommit under året har åtgärder lett till resultat och kränkningar och ev mobbing har upphört. Skolgårdskartläggning har genomförts vid två tillfällen under året. Dessa har visat att eleverna trivs bra på sina skolor. Eleverna har lyft några ställen som mer otrygga än andra. Flera platser som tidigare lyfts som otrygga förekommer inte längre utan ses i dagsläget som trygga platser på skolan. Det är positivt att inga elever lyfter omklädningsrummen som otrygga platser eftersom det prioriterats under året att lärare ska kunna finnas där när eleverna byter om. Detta arbete verkar således gett effekt. Det råder lugnt klimat på skolorna vilket är ett positivt resultat av systematiskt arbete med värdegrundsfrågor och nolltolerans mot kränkningar. Enstaka elever uppger fortfarande att de sett andra bli utsatta eller själv blivit utsatta men antalet har minskat. Dock behöver det genomföras ytterligare arbete för att säkerställa skolmiljön för alla elever. Under året har en kortfattad enkät använts i en klass pga grupputredning utifrån kränkningar. Denna enkät kan komma att användas i samtliga klasser för att på ett enkelt och snabbt sätt få en värdemätning utifrån trivsel och arbetsro. Utifrån denna 24

25 kan även arbete genomföras för att förbättra situationen vilket i sin tur kan följas upp och utvärderas mer kontinuerligt Redovisning av enkäter, barnintervjuer, elevråd, klassråd och föräldraforum Hälsoenkäten i årskurs 4 är genomförd av 28 elever, vara 13 pojkar och 15 flickor. 93% av de som svarat på enkäten anger att de trivs i skolan. Dock finns enstaka elever som trivs mycket dåligt i skolan. Det finns även enstaka elever som uppger sig alltid vara stressade över skolarbetet och att de sällan har arbetsro och kaa koncentrara sig på lektionerna, vilket kan vara bidragande orsaker till otrivsel. Ingen elev vet om någon annan eller har själv blivit utsatt av någon vuxen. Några elever vet någon som blivit illa behandlad av andra elever och 5 anger att de själva varit utsatta. Metoden har förflyttats från via sms/internet till annat sätt från föregående år. Detta kan också vara en bidragande orsak till otrivsel vilket bör följas upp under kommande läsår. På föräldrarådet har vid läsårets första möte arbetats med skolans plan mot diskriminering och annan kränkande behandling. Föräldrarådets representanter har läst igenom och i de fall det behövts kommit med synpunkter och förslag på förtydliganden och förbättringar. Föräldrarådet gav sitt stöd för planerna detta år. 25

26 7 Utveckling och lärande 7.1 Fritidshem Lgr 11 Vi har valt att lägga upp dagarna på fritids beroende på vilka pedagoger som arbetar, då vi har olika intressen och kunskapsområden. De områdena vi har valt att fokusera på detta läsår är: Skapande. Eleverna lär sig finmotorik, fantasi, matematik och att vara noggranna, eftersom resultatet blir annorlunda beroende på om man stressar eller lägger ner mycket tid. IT Eleverna tränar finmotoriken. Vad eleverna lär sig beror vilken app de använder sig av. Gör man exempelvis en film så måste man planera upp hur man ska gå tillväga för att göra den och vad som ska finnas med i filmen. Vilket gör att språket utvecklas. Rörelse. Eleverna tränar både fin- och grovmotoriken samt får intresse för att utföra rörelse på sina egna villkor. Olweus Detta arbete sker dagligen, men en dag i veckan lägger vi extra fokus på att arbeta med att stärka gruppen genom samarbetsövningar, träna respekt och samspela med andra. Individen tränas även på att våga stå i centrum. Vare sig det är fri lek eller någon styrd aktivitet lär sig eleverna någonting, men det är inte alltid eleverna tänker på att de lär sig något Redovisning av enkäter, barnintervjuer och forum för elevmedverkan Vi ställde frågan om eleverna lärt sig något när de skapat på fritids. Alla tyckte att de lärt sig något, detta t.ex. Träna fantasin Att alla kan göra något Lära sig nya saker Göra fjärilar Göra vimplar och flaggor Hur ugglor ser ut Mäta tyg Göra figurer Tyda mönster Pillra finmotorik 26

27 På frågan om eleverna lärt sig något under IT-projektet svarade de flesta att de lärt sig något, bl.a. det här: Filma i slowmotion Mer om datorer Spela matte Strategi Logik Konstruktion Samma fråga ställdes vad gällde rörelse, där blev utfallet att hälften tyckte de lärt sig något och det var nya lekar. 27

28 8 Undervisning och lärande 8.1 Förskoleklass Lgr 11 I förskoleklassen har under läsåret genomförts temaarbeten tillsammans med hela skolan där eleverna arbetat i tvärgrupper med områden som Barnkonventionen, OS och håll Sverige rent. Krokoms förskoleklass har gått till biblioteket 2 gånger under läsåret och haft teater på besök. Målet har varit att eleverna i förskoleklassen ska få med sig en bra grund att stå på inför deras framtida skolgång. Vår tanke var att de ska mötas av utmaningar som väcker deras lust till fortsatt lärande. Vi har använt oss av olika arbetsmetoder, tex temaarbete Spökägget, Att skriva sig till läsning med datorns hjälp, matematik (till stor del utomhus), språkgrupper, samarbetsövningar, lekar och skapande arbete. För att möta elevers enskilda behov har vi arbetat i mindre grupper i klassen, tvärgrupper över klasserna samt enskild aktivitet när behoven har uppkommit. Barnen som kom till förskoleklassen var nya för varandra och kom från en verksamhet som till stor del styrs av barnens vilja. För att skapa en bra övergång mellan förskola och förskoleklass ska skolliknande verksamhet styras in gradvis vilket vi tycker att vårt tänk gett. I vissa delar av undervisningen har vi tydliggjort målen för eleverna genom att berätta varför vi arbetar med detta. Eleverna har påverkat undervisningen till stor del genom att vi vuxna har varit lyhörda och lyssnat in deras intressen. I vår planering av aktiviteter har vi sedan tagit in elevernas önskemål men ändå inom de ramar för vad vi vill att de ska få med sig från aktiviteten vi gjort. Att arbeta med variation har gett oss och eleverna mycket kunskaper och möjlighet för dem att få visa hur och när de lär som bäst. Vi fick chans att se vilka områden som fångade eleverna och synliggjorde styrkor och svagheter. Att leka in mycket kunskap i tex vårat temaarbete som satte barnens fantasi på prov tycker vi har varit ett bra arbetssätt som gett oss och barnen en rolig undervisningsform. Temaarbetet sträckte sig under nästa hela läsåret med mer intensivt arbete från början till mer sporadiskt arbete på slutet där vi såg andra områden att prioritera. I temaarbetet har vi kunnat väva in alla mål som förskoleklassen arbetat mot med framförallt fantasin och datorn som verktyg. Ett ägg som hittades i skogen gav upphov till mycket skratt och många utmaningar som berörde värdegrunden likaväl som språk och matematik. Temaarbetet tycker vi framförallt har gett mycket i arbetet med att skriva sig till läsning. Det vi tycker har varit en svårighet tidigare med att hitta den röda tråden med arbetet med datorn har varit mycket bättre. Genom temat fick vi ett bättre flyt och kunde på ett bättre sätt väva in arbetet med datorn i det övriga arbetet. Under temaarbetet har vi löpande dokumenterat arbetet och kopplat arbetet till Lgr 11. Denna dokumentation får varje barn när vi slutar inför sommaren. Eftersom vi började arbeta i våra klasser för att stärka gruppen med samarbetsövningar och styrda klasskompisar så kunde vi på ett bra sätt arbeta 28

29 med tvärgrupper i klassrummet. Efter fonolektestet såg vi ett behov att varje barn skulle få träna på det som de behövde när det gäller läs och skrivinlärningen. Vi började arbeta med tvärgrupper utifrån kunskapsnivå. Detta arbetade vi med 1 gång i veckan under en period och med detta arbetssätt i kombination med att skriva sig till läsning kunde vi se bra resultat. Eleverna fick utvecklas utifrån sin kunskapsnivå. Den trygga grund de kände för varandra i tvärgrupperna tror vi är en bidragande faktor till att resultaten blev så pass positiva, jämfört om vi startat terminen med språkgrupperna. Under de första veckorna tycker vi det är viktigt att man fortsätter att fokusera på gruppen. Använda många lära känna lekar, namnlekar för att skapa en bra grund att fortsätta arbetet ifrån. Vi tycker att arbeta tematiskt har varit ett bra arbetssätt som vi gärna vill fortsätta med. Det ger oss och barnen ett bättre sätt att följa en röd tråd i vårt arbete. Som vi tidigare nämnt tror vi även att arbetet med målträdet gör det lättare att tydliggöra målen för eleverna som ska genomsyra hela undervisningen. Eftersom vi har varit fyra på två klasser har vi haft möjlighet att dela upp barnen bra efter kunskapsnivå i tex språkgrupper. Detta kan även göras inom flera områden vilket vi tar med oss till höstens planering. Vi känner oss nöjda med det gångna läsåret. Resultaten i gruppen har varit bra och vi känner att vi har sett framsteg hos alla elever i deras utveckling, både socialt och kunskapsmässigt. Beroende på hur gruppen ser ut samt resursfördelning får vi planera upp höstens arbete och ta med oss alla goda exempel vi har från detta läsår i den kommande planeringen för nästa grupp. 8.2 Grundskola Lgr 11 Förväntningar Lärmiljö Materialåtgång Kompetens Delaktighet Individuella utvecklingsplaner Vi upprättar Individuella Utvecklingsplaner vid utvecklingssamtalen på höstterminen och följer upp dem på vårterminen. Vi behöver utveckla arbetet med IUP genom att hjälpa eleverna att se vilka förmågor de tränar i det dagliga skolarbetet Pedagogiska planeringar Vi har använt befintliga planeringar och gjort om dem till att passa den egna gruppen. 29

30 Vi har tränat och skrivit egna planeringar, några med tillhörande bedömningsmatriser. Vi befinner oss på lite olika nivå och behöver fortsätta utveckla förmågan att skriva pedagogiska planeringar Redovisning av enkäter, barnintervjuer, elevråd, klassråd och föräldraforum Vi behöver utveckla detta område. 30

31 9 Arbetet med särskilt stöd 9.1 Fritidshem Organisering av elevhälsoarbete Under året har EHT bestått av rektor, skolsköterska, kurator och specialpedagog. Elevhälsoteamet har sedan januari haft tillgång till skolpsykolog via den centrala elevhälsan. Denne har dock nyttjats främst vid påbörjande av kompletterande utredningar. EHT har under läsåret haft som mål att bli en integrerad del av skola och fritidshem samt att komma närmare verksamheten. Utifrån detta genomförs EHT varannan vecka tillsammans med personal från både fritidshem, förskoleklass och grundskola. Vid mötena ges möjlighet för flera aktörer att komma till tals i det åtgärdande arbetet. Vi kan på detta sätt bidra med olika kunskap utifrån elevens förutsättningar och även stötta varandra i det dagliga arbetet med elever. Efter de gemensamma mötena har även konsultation i mindre sammanhang varit möjliga. EHT har även kunnat bistå vid elevsamtal och föräldrasamtal där personal eller föräldrar så velat. EHT har även haft som mål att säkerställa Olweusprocessen utifrån arbetet med mobbning och kränkande behandling. Detta arbete har både varit förebyggande och åtgärdande. Under året har skolans kurator bistått pedagogerna med arbetsmaterial till klassmöten för att förebygga kränkningar och mobbning. EHT har även varit aktiva i utredningar enligt Olweus samt haft en tydlig roll i att säkerställa att dokumentation genomförs och hanteras samt sparas. EHT har även haft som mål att korta ledtiden för elever i behov av särskilt stöd, dvs från anmälan till beslut och eventuellt upprättande av åtgärdsprogram. Denna ledtid är i dagsläget ca tre veckor från anmälningsdatum Övrigt Det är önskvärt att återkoppling från EHT gällande elever i behov av särskilt stöd utvecklas och blir tydligare. Det behöver också utvecklas ett tydligare samarbete mellan skola och fritidshem gällande elever i behov av särskilt stöd. 9.2 Förskoleklass och grundskola Organisering av elevhälsoarbete Under året har EHT bestått av rektor, skolsköterska, kurator och specialpedagog. Elevhälsoteamet har sedan januari haft tillgång till skolpsykolog via den centrala elevhälsan. Denne har dock nyttjats främst vid påbörjande av kompletterande utredningar. EHT har under läsåret haft som mål att bli en integrerad del av skolan och att komma närmare verksamheten. Utifrån detta genomförs EHT varannan vecka tillsammans med personal från både förskoleklass och grundskola. Vid mötena ges möjlighet för flera aktörer att komma till tals i det åtgärdande arbetet. Vi kan på detta sätt bidra med olika kunskap utifrån elevens förutsättningar och även stötta 31

32 varandra i det dagliga arbetet med elever. Efter de gemensamma mötena har även konsultation i mindre sammanhang varit möjliga. EHT har även kunnat bistå vid elevsamtal och föräldrasamtal där personal eller föräldrar så velat. EHT har även haft som mål att säkerställa Olweusprocessen utifrån arbetet med mobbning och kränkande behandling. Detta arbete har både varit förebyggande och åtgärdande. Under året har skolans kurator bistått pedagogerna med arbetsmaterial till klassmöten för att förebygga kränkningar och mobbning. EHT har även varit aktiva i utredningar enligt Olweus samt haft en tydlig roll i att säkerställa att dokumentation genomförs och hanteras samt sparas. EHT har även haft som mål att korta ledtiden för elever i behov av särskilt stöd, dvs från anmälan till beslut och eventuellt upprättande av åtgärdsprogram. Denna ledtid är i dagsläget ca tre veckor från anmälningsdatum Åtgärdsprogram Läsåret påbörjades med en föreläsning av specialpedagog kring arbetet med åtgärdsprogram och den process som eventuellt leder till beslut om åtgärdsprogram dvs pedagogisk kartläggning som grund för beslut. Denna föreläsning hade som mål att säkerställa att alla pedagoger skulle vara förtrogna med och omsätta rutinerna för elever i behov av särskilt stöd. I föreläsningen deltog samtliga pedagoger från förskoleklass, grundskola och fritidshem. Föreläsningen har följts upp under året genom att EHT varit delaktig både i pedagogiska kartläggningar och utfärdande av åtgärdsprogram, utifrån respektive kompetens. Vårdnadshavare, elev och undervisande lärare har i samtliga fall varit involverade i både kartläggning och upprättande av åtgärdsprogram. Uppföljning och utvärdering av upprättade åtgärdsprogram visar att de åtgärder som genomförts i de flesta fall gett resultat. I de fall inga resultat kan ses har åtgärder förändrats för att arbetet ska ge resultat. Under året har de åtgärdsprogram som upprättats främst varit riktade mot läs- och skrivutveckling samt social utveckling. De åtgärder som varit aktuella har varit stöd i form av kompensatoriska hjälpmedel, individuell undervisning, datorstöd med läsinlärningsprogram, inloggningsstöd till Legimus, samtalsstöd och individuella scheman för att skapa rutin och förutsägbarhet samt dagliga samtal och utvärderingen av dagen. Många åtgärder, då inte åtgärdsprogram beslutats, har även rymts inom ledning och stimulans och därmed dokumenterats via elevens individuella utvecklingsplan Övrigt Under läsåret har systematisk screening av elevernas läsutveckling initierats och genomförts. Detta för att tidigt identifiera elever i behov av särskilt stöd. Denna screening har i sin tur analyserats och åtgärder har satts in på såväl grupp- som individnivå. Samtliga elever har i utvärdering av dessa åtgärder höjt sin läsförmåga, både vad gäller avkodning och läsförståelse. Resultaten från screening återförs och diskuteras med undervisande lärare som kompletterar med information på individ- och gruppnivå för att säkerställa att ingen elev faller igenom i sin läsutveckling. I detta ingår även hänsyn även tas till resultat som är inlagda i Infomentor. 32

33 Skolkurator och skolsköterska har träffat elever i åk fem, vid 1-2 tillfällen för att informera om hur det är för barn att växa upp i dysfunktionella miljöer och vilken hjälp som finns att tillgå i samhället. Syftet är att fånga upp barn i behov av stöd och bredda kunskaperna hos alla barn om vilken hjälp som finns att tillgå när de möter svårigheter i livet. 33

34 10 Bedömning och betygsättning För att på bästa sätt bidra till elevers lärande och utveckling följs följande upp: i alla ämnen Nationella prov Betyg Meritvärden Behörighet till gymnasieskola 10.1 i alla ämnen Alla barn och elever ska ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån sina egna förutsättningar ska kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål. Elever som lätt når de kunskapskrav som minst ska uppnås ska ges ledning och stimulans för att kunna nå längre i sin kunskapsutveckling Årskurs 1 Mål enligt styrdokument Alla elever ska nå kunskapsmålen i alla ämnen Resultat Tabell 3. Fördelning av måluppfyllelse per ämne i årskurs 1, läsåret 2013/14 Ämne Antal elever som inte uppnår kunskapskraven Antal elever med godtagbara kunskaper Antal elever med mer än godtagbara kunskaper Bild Engelska Idrott och hälsa Matematik Modersmål Musik Naturorienterade ämnen Samhällsorienterade ämnen Svenska Svenska som andraspråk Källa: InfoMentor Målet är uppnått Tabell 4. Fördelning av måluppfyllelse per ämne i årskurs 1, läsåret 2013/14 34

35 Ämne Antal elever som inte uppnår kunskapskraven Antal elever med godtagbara kunskaper Antal elever med mer än godtagbara kunskaper Bild Engelska Idrott och hälsa Matematik Musik Naturorienterade ämnen Samhällsorienterade ämnen Svenska Källa: InfoMentor Målet är uppnått Analys Undervisningen har utgått från Lgr 11 och läraren har tagit hjälp av olika hjälpmedel och läromedel i sin undervisning. Delar av dagarna har årskursen samläst med förskoleklassen vilket gett möjlighet att vara två lärare och på så sätt kunna prioritera att elever i behov av särskilt stöd fått möjlighet till detta. De goda resultaten kan även ses som följd av att undervisningen till stor del bedrivits i åldershomogen och liten grupp. På detta sätt har läraren haft utrymme att möta alla elevers behov. Eleverna har fått vara med och välja i vilken ordning de ska genomföra uppgifter utifrån ett arbetsschema, som i sin tur varit individanpassat. I matematik har undervisningen baserats på ett läromedel som upplevs vara nära kopplat till Lgr11. Lektionerna har genomförts med tydlig genomgång och sedan arbete i boken för att befästa kunskapen. Utöver detta har olika former av kompletterande och konkret material använts. I flera ämnen har målen tydliggjorts för eleverna i början av ett arbetsområde. I samband med detta har lärare inventerat elevernas förkunskaper och tagit reda på var intresset för ytterligare lärande finns. Eleverna är även delaktiga i utvärdering av arbetsområden. Fortsatta åtgärder och förbättringsområden Sammantaget är resultatet goda då alla elever når godtagbara nivåer i samtliga ämnen. Dock kan kunskapsutvecklingen vidareutvecklas genom att fler elever når mer än godtagbara kunskaper. Detta kan även ha samband med ovana att bedöma och bedömningskompetens, vilken kan behöva utvecklas. Under läsåret har ingen undervisning i engelska genomförts på en skola, vilket behöver åtgärdas under kommande år Årskurs 2 Tabell 5. Fördelning av måluppfyllelse per ämne i årskurs 2, läsåret 2013/14 35

36 Ämne Antal elever som inte uppnår kunskapskraven Antal elever med godtagbara kunskaper Antal elever med mer än godtagbara kunskaper Bild Engelska Idrott och hälsa Matematik Modersmål Musik Naturorienterade ämnen Samhällsorienterade ämnen Svenska Svenska som andraspråk Källa: InfoMentor Målet är inte uppnått Analys I svenska har läsförståelse och läsinlärning prioriterats under året. Detta har gett resultat då skolområdet i år har färre elever som riskerar att inte uppnå kunskapskraven gällande läsning. Tydlighet och en möjlighet att säkerställa elevens läsförmåga genom bla screening som återkommer kontinuerligt under läsåret. Det finns en skriftlig verksamhetsplan för schemalagd screening. Regelbunden utvärdering och beskrivning av insatser för elever som riskerar att inte uppfylla kunskapskraven. Detta enligt en utvärderings- och insatsblankett som fylls i och lämnas till rektor. Läroplanens krav på individanpassad undervisning uppfylls, bla genom en tillfredsställande och varierad materialbank avseende laborativa material, datorer, böcker och kopieringsunderlag i matematik. Detta gör att elevers behov gällande olika inlärningsstilar kan mötas. Analys gällande resultatet i matematik är att lokala det via pedagogiska planeringar har upprättats undervisningsmål utifrån centralt innehåll och kunskapskrav. Dessa planeringar ger kriterier för att, genom en formativ bedömning observera elever som riskerar att inte uppnå kunskapskravet i ett tidigt skede samt att ge dem det stöd de har rätt till. Dock kvarstår det att målet ännu inte är uppfyllt. Tiden för engelska i åk 1-2 är mycket liten tilltagen vilket leder till att eleverna endast förbereds inför senare årskurser i ämnet. Eleverna har erbjudits en varierad undervisning och vi har skapat intresse för att lära sig mer. I ämnet idrott och hälsa har fokus under året varit att genomföra bra och långsiktigt planering utifrån Lgr11. I detta arbete har lektionerna anpassats utifrån elevernas aktuella behov samt efter kontinuerliga utvärderingar tillsammans med eleverna. Detta är en trolig orsak till det goda resultatet. För att ytterligare ge eleverna möjlighet att utvecklas och nå mer än godtagbara kunskaper kan arbetet med att dokumentera utvärderingarna mer individuellt utvecklas. Under kommande år 36

37 behöver även arbetet med allemansrätten, dans, rytm och kost utvecklas så att alla elever tillgodogör sig detta. Musiken har varit planerad utifrån Lgr11 och eleverna utvecklats positivt inom de delar ämnet som berörts under läsåret. Ämnets kunskapskrav i årskurs sex är högt ställda vilket innebär att det är viktigt att tidigt arbeta för att utveckla elevernas förmåga till musicerande. På skolan finns viss tillgång till rytminstrument och musikinstrument dock skulle detta kunna utvecklas ytterligare. Ipad har varit ett hjälpmedel som använts i musikundervisningen. I SO och NO såväl som bild är resultaten goda. Genom att integrera ämnena i SO respektive NO finns det stora variationer och det ger god möjlighet att i hög grad nå kunskapskraven. Undervisningen i ämnena har varit varierad och utgått från pedagogiska planeringar med tydliga kravnivåer. De formativa bedömningarna inom undervisningen har bidragit till goda resultat och bör fortsätta att utvecklas under kommande läsår. Utöver detta är det viktigt att hålla kvar glädjen i undervisningen och låta eleverna prova nya saker. Fortsatta åtgärder och förbättringsområden Det påbörjade arbetet mellan Hissmoskolan och Kvarnbackskolan bör utvecklas exempelvis vad gäller resultat och analys utifrån alla ämnen och skriftliga omdömen. Detta så att återkoppling görs utifrån vilka utvecklingsmöjligheter som finns inom de olika ämnena. Kompetensutveckling hos lärarna vad gäller läs- och skrivutveckling samt bedömning för lärande behöver utvecklas. Detta går i linje med kommunens satsning på utvecklingsområden. I undervisningen utvecklas och prioriteras boksamtal i grupper där man tar hänsyn till resultat och utifrån förmågan att uttrycka sig och samtala i grupp. Fortsatt arbete med screening- och utvärderingsblanketten gällande kunskapsresultatet. Diskussioner i lärarlaget gällande den formativa bedömningen som görs med eleverna. Detta görs vid lärarmöten en gång/vecka. I engelska kommer under kommande läsår kommunikation, ordförråd, läsning av enkla texter samt att skriva enkla ord att prioriteras i undervisningen. Det finns behov av fortbildning i att undervisa i engelska för att höja kompetensen hos lärarna. Ytterligare utvecklingsbehov är att tydliggöra målen och få eleverna mer delaktiga i undervisningen och målen. I flera ämnen, såsom idrott och musik, genomförs under kommande läsår skolövergripande kollegialt lärande för att utveckla undervisningen. Detta för att lärarna som undervisar i dessa ämnen är enstaka eller få på små skolor i kommunen. Resultaten är goda även om inte 100% uppnått godtagbara resultat. Detta visar att det finns ett bra och väl utvecklat arbete kring elever i behov av särskilt stöd. Dock är det få elever som når mer än godtagbara kunskaper vilket är ett utvecklingsområde för skolområdet. Detta kan delvis bero på osäkerhet i bedömning i de tidiga årskurserna men ett riktat arbete för att få fler elever att nå mer än godtagbara nivåer kan genomföras. 37

38 Det finns önskemål om att arbeta med NTA i undervisningen. Dock kräver detta ett kommunbeslut vilket medför att det kommer att bli svårt att genomföra under kommande läsår. Resultat Tabell 6. Fördelning av måluppfyllelse per ämne i årskurs 2, läsåret 2013/14 Ämne Antal elever som inte uppnår kunskapskraven Antal elever med godtagbara kunskaper Antal elever med mer än godtagbara kunskaper Bild Engelska Idrott och hälsa Matematik Musik Naturorienterade ämnen Samhällsorienterade ämnen Svenska Källa: InfoMentor Målet är inte uppnått Analys Eleverna har haft tillgång till god och varierad undervisning inom Många områden går in i varandra och går även att koppla mellan olika ämnen. Under enbart åk 2 har vi självfallet inte hunnit med alla områden som det centrala innehållet erbjuder. Elever i behov av särskilt stöd har fått goda möjligheter att utveckla sina kunskaper tack vare att undervisningen har varit varierad. Det är också en stor fördel att eleverna är relativt få och åldershomogena i klassen eftersom läraren kan lägga mer fokus på att anpassa undervisningen efter de behov som finns. Eftersom vi arbetat mycket med diskussioner för att alla elever ska kunna delta har det också gynnats av en liten grupp där eleverna känner sig trygga och törs säga sina åsikter. Det har varit lättare att se och fånga upp elever som inte riktigt hängt med i diskussionerna. Att ha möjligheten att dela gruppen efter deras kunskapsnivåer möjliggör att de elever som behöver extra träning kan få det. När en resurs i klassrummet kan rikta sig till den elev som har flera svårigheter hjälper det den eleven framåt i sin utveckling. Det medför också att övriga elever kan få en väl anpassad undervisning utifrån deras förutsättningar. Tack vare att det är en mindre, åldershomogen klass kan jag som pedagog när som helst avbryta arbetet när jag ser att det behövs repetition och extra genomgång av ett arbetsområde. Det ger eleverna mindre frustration, vilket jag upplever att det lätt blir i matematiken när elever inte förstår. Under året i åk 2 jobbat upp en betydligt bättre känsla av att jag kan hos eleverna. Detta beror delvis på övertygelse, pushning framåt och snabb feedback till eleverna. 38

39 Fortsatta åtgärder och förbättringsområden Fortsätta att arbeta varierat i mindre grupper där eleverna kan fångas upp och där behoven kan mötas på ett bättre och snabbare sätt. Hitta mer lättillgängligt material att arbeta med så att fokus kan ligga på elevernas utveckling, inte att pedagogen själv ska köpa in och tillverka egna material. Arbeta med de områden i Lgr11 som inte hunnits med under detta läsår samt fortsätta att arbeta i mindre grupper där individanpassad undervisning kan ges. Fortsätta arbeta upp trygghet i gruppen samt hitta smågrupper som passar utifrån varje elevs förutsättningar och kunskapsnivå. Arbeta vidare med arbetsron i gruppen. Intensivinsatser under perioder för elever som ännu inte nått godtagbara kunskaper inom något ämne Årskurs 3 Mål enligt styrdokument Alla elever ska nå kunskapsmålen i alla ämnen Resultat Tabell 7. Fördelning av måluppfyllelse per ämne i årskurs 3, läsåret 2013/14 Ämne Antal elever som inte uppnår kunskapskraven Antal elever med godtagbara kunskaper Antal elever med mer än godtagbara kunskaper Bild Engelska Idrott och hälsa Matematik Modersmål Musik Naturorienterade ämnen Samhällsorienterade ämnen Svenska Svenska som andraspråk Källa: InfoMentor Målet är inte uppnått Analys Undervisningen har i samtliga ämnen bedrivits av utbildad lärare som utgått från Lgr 11 i all planering och genomförande av undervisning. Undervisningen har varit varierad och utgått från elevens förkunskaper samt delaktighet för eleverna i 39

40 planering och genomförande, genom att de fått lämna önskemål. Det finns elever som skulle behöva stöd i form av en till en undervisning alternativt undervisning i mindre grupp för att kunna tillgodogöra sig begrepp mm. Detta har inte alltid gått att tillgodose vilket delvis påverkar resultatet för dessa elever. Eleverna har god motivation och glädje i sitt lärande. Eleverna behöver få stöd i sin fortsatta skrivutveckling i samtliga ämnen, både med datorns hjälp och för hand. Fortsatta åtgärder och förbättringsområden Under kommande läsår arbetas vidare med att prioritera innehåll och undervisning så eleverna ges möjlighet att nå så långt som möjligt i sin kunskapsutveckling. I vissa ämnen kan ett samarbete mellan årskurserna utvecklas för att underlätta för elever i behov av särskilt stöd samt i planering och genomförande av undervisning. Inom musik och bild är det önskvärt att utrustning och material ses över och utvecklas vidare för att ha materiella tillgångar till det som behövs för att undervisning ska kunna genomföras utifrån Lgr11. Resultat Tabell 8. Fördelning av måluppfyllelse per ämne i årskurs 3, läsåret 2013/14 Ämne Antal elever som inte uppnår kunskapskraven Antal elever med godtagbara kunskaper Antal elever med mer än godtagbara kunskaper Bild Engelska Idrott och hälsa Matematik Musik Naturorienterade ämnen Samhällsorienterade ämnen Svenska Källa: InfoMentor Målet är inte uppnått Analys Undervisningen har under året bedrivits i en liten, åldershomogen klass. Detta har inneburit att läraren har möjlighet att hinna hjälpa alla elever och på så sätt behöver ingen elev misslyckas i sitt lärande. Undervisningen har varit intressant och allsidig och tilltalat alla elever. Undervisningen har haft klargjorda, höga förväntningar på eleverna och föräldrarna har hela tiden varit underrättade och stöttat. Vidare har tydlig struktur och stort engagemang medfört att alla elever genomfört arbetsuppgifter vilket i sin tur resulterat i hög måluppfyllelse. Enkelheten att i åldershomogen klass kunna genomföra genomgångar och uppföljningar när klassen är redo för det och inte när schemat tillåter det har gjort undervisningen trivsam, trygg och positiv. Alla har lyckats i klassrummet och integrering har varit ledord, samtidigt som det rått ett lugnt och tryggt arbetsklimat. 40

41 Under året har det varit möjligt för elever i behov av särskilt stöd att nyttja del av idrotten till detta, då extra tid för idrott är inlagd på schemat. Detta har gett mycket goda resultat. Fortsatta åtgärder och förbättringsområden En förutsättning för att lyckas är fortsatta höga förväntningar, ökad elevdelaktighet och goda föräldrakontakter under kommande år. Fortsätta arbeta för att alla elever ska nå målen i alla ämnen och i detta arbete se till möjligheten att fortsätta använda de extra idrottslektionerna Årskurs 4 Mål enligt styrdokument Alla elever ska nå kunskapsmålen i alla ämnen Resultat Tabell 9. Fördelning av måluppfyllelse per ämne i årskurs 4, läsåret 2013/14 Ämne Antal elever som inte uppnår kunskapskraven Antal elever med godtagbara kunskaper Antal elever med mer än godtagbara kunskaper Bild Engelska Idrott och hälsa Matematik Modersmål Musik Naturorienterande ämnen Samhållsorienterande ämnen Slöjd Svenska Svenska som andraspråk Källa: InfoMentor Målet är inte uppnått Analys När elevernas resultat från föregående år jämförs med innevarande år kan utläsas att stora framsteg gjorts även om målet ännu ej är uppfyllt. Under året har genomförts stora satsningar inom kunskapsutveckling och lärarna som arbetat i klasserna har haft möjlighet att inrikta sig mer mot enstaka ämnen. Detta har inneburit att de utvecklat och planerat undervisning för två klasser och därmed även kunnat utvärdera sin undervisning. Planering och utvärdering har skett gemensamt i teamet. Under året har även genomförts satsningar organisatoriskt genom att extra resurser har tilldelats grupperna för att stärka 41

42 kunskapsutvecklingen, främst hos elever i behov av särskilt stöd. Detta arbete har börjat ge resultat men mer tid behövs. Anpassningar har genomförts så alla elever har haft möjlighet att följa undervisningen utifrån sina förutsättningar. Undervisningen har varit varierad i samtliga ämnen även om tillgången till material har varit varierad. Främst lyfts musik och NO som ämnen där materialtillgången behöver utvecklas. Dock finns Skelleftetekniken i NO vilket tillgodoser delar av behovet, även om arbetsmetoden behöver utvecklas och kompletteras för att eleverna ska nå målen. Stor del av undervisningen har även byggt på kommunikation, exempelvis EPA-metoden och undervisning på engelska, vilket många elever varit i stort behov av för att utvecklas vidare. Detta har gett goda resultat främst i engelska men även i matematik och övriga ämnen. Fortsatta åtgärder och förbättringsområden Under kommande läsår kommer klasserna att gemensamt bilda en större klass som under lektionstid bemannas med två lärare. Detta för att kunna tillgodose de behov som finns i klasserna samt utveckla samarbetet mellan lärarna och ge möjlighet till kollegialt lärande. Ämnesintegrering och samplanering i större utstäckning än i dag behöver utvecklas för att målen ska nås. Det ses som utgångsläge att utgå från förmågorna i läroplanen och därifrån planera temaarbeten. Ytterligare behöver elevernas delaktighet utvecklas samt fortsatt arbete med att lektionerna är vigda till undervisning och lärande så att rätt prioriteringar fortsätter att gälla. Under kommande läsår prioriteras utveckling av distansstudier för elever med mycket höga kunskapsnivåer. Det har under läsåret varit mycket positivt för elev att kunna följa del av undervisningen i årskurs 6. Resultat Tabell 10. Fördelning av måluppfyllelse per ämne i årskurs 4, läsåret 2013/14 Ämne Antal elever som inte uppnår kunskapskraven Antal elever med godtagbara kunskaper Antal elever med mer än godtagbara kunskaper Bild Engelska Idrott och hälsa Matematik Musik Naturorienterade ämnen Samhällsorienterade ämnen Slöjd Svenska Teknik Källa: InfoMentor Målet är inte uppnått 42

43 Analys Genom att vi haft den lilla grupp vi haft under året har arbetet kunnat anpassas i hög grad. Tid för egen undervisning har kunnat tillgodoses. En annan fördel för de svaga eleverna har varit att man vågat trots att det inte trott sig kunna. En utmaning för kommande år är att få de eleverna som ligger i det övre spannet att få rätt utmaning så att de får utvecklas maximalt. En nackdel med den lilla gruppen med så stor spridning som denna är att det lätt hamnar i att hitta lösning för att de svaga eleverna skall kunna hänga med. Här behöver vi hitta en bättre modell. Varje moment har förtydligats för eleverna genom att vi gått igenom vad som förväntas samt hur detta skall redovisas. Vi har till stor del utgått från tänket i the Big five. Reflektion, argumentation, metakognition, diskussion, analys. Dessa ledord har följt med oss under året och har även funnits uppsatta i klassrummet som en påminnelse samt checklista. Genom att möta eleven där denne är i sin utveckling och utmana på den nivå som ger mest för just den eleven har elevernas behov och förutsättningar tillgodosett. Gruppen har under året haft mycket stor spännvidd så det har gjort sig själv att hela tiden behöva anpassa för att motivera och utveckla. Eleverna har varit med och påverkat undervisningen genom att de fått komma med egna förslag kring hur de dels vill presentera, dels vilka material de vill arbeta med. De har vid varje nytt område fått vara med och tänka hur de lär sig bäst samt vad de vill utmanas i. Fortsatta åtgärder och förbättringsområden De elever som riskerar att inte nå E-nivån behöver i större utsträckning ett anpassat material samt till viss del hjälpmedel, exempelvis i form av miniräknare. Hjälp med att tolka och förstå uppgifter samt vad det är som frågas efter. De elever som har svårighet i matematik har även stora svårigheter i sin läsförståelse. Här behöver man stärka ytterligare för att denna skall bli bättre. Utifrån den analys som gjorts kan man behöva förstärka matematikundervisningen för främst två av eleverna. Vilka visat har en större svårighet för ämnet Årskurs 5 Mål enligt styrdokument Alla elever ska nå kunskapsmålen i alla ämnen Resultat Tabell 11. Fördelning av måluppfyllelse per ämne i årskurs 5, läsåret 2013/14 Ämne Antal elever som inte uppnår kunskapskraven Antal elever med godtagbara kunskaper Antal elever med mer än godtagbara kunskaper 43

44 Ämne Antal elever som inte uppnår kunskapskraven Antal elever med godtagbara kunskaper Antal elever med mer än godtagbara kunskaper Bild Engelska Idrott och hälsa Matematik Modersmål Musik Samhällsorienterande ämnen Slöjd Svenska Svenska som andraspråk Källa: InfoMentor Målet är inte uppnått Analys Planeringen av undervisningen har utgått från Lgr11 och matriser har skapats för att tydliggöra målen för eleverna. Dessa har tydliggjorts i pedagogiska planeringar. Ämnesområden har delvis kopplats samman via ämnesintegrering. Undervisningen har varierats genom olika arbetssätt och olika lärstilar vilket bidragit till att möta eleverna utifrån individuella förutsättningar och behov. Eleverna har varit delaktiga i planering, genomförande och utvärdering genom att skriva loggböcker. De elever som inte beräknas nå kunskapskraven är elever med läs- och skrivsvårigheter vilket påverkar resultatet i flera ämnen. I arbetet i klassen har texter mm ofta bearbetats tillsammans och stor del av undervisningen bygger på kommunikation för att underlätta för eleverna. Under läsåret har även arbetats utifrån läsförståelseforskning och metoden har omsatts med eleverna. Detta har gett goda resultat i läsförståelsearbetet. Undervisningen har delvis varit modellande tex i engelska vid faktatexter. Eleverna har även fått redovisa arbeten och fått ge kamratomdömen på exempelvis texter i svenska. Fortsatta åtgärder och förbättringsområden Under kommande läsår prioriteras arbete med genrepedagogik för att utveckla elevernas kunskapsnivåer. Kommunikation i text och tal kommer att fortsätta utvecklas och prioriteras under kommande läsår. I detta arbete ingår även att få eleverna mer delaktiga i planering, genomförande och utvärdering av undervisningen. Tabell 12. Fördelning av måluppfyllelse per ämne i årskurs 5, läsåret 2013/14 Ämne Antal elever som inte uppnår kunskapskraven Antal elever med godtagbara kunskaper Antal elever med mer än godtagbara kunskaper Bild

45 Ämne Antal elever som inte uppnår kunskapskraven Antal elever med godtagbara kunskaper Antal elever med mer än godtagbara kunskaper Engelska Idrott och hälsa Matematik Musik Naturorienterade ämnen Samhällsorienterande ämnen Slöjd Svenska Teknik Källa: InfoMentor Målet är inte uppnått 10.2 Nationella prov Ämnesproven i årskurs 3, 6 och 9 är obligatoriska. Proven syftar till att studera hur bra eleverna når upp till kravnivåerna för respektive årskurs och är tänkt att vara ett stöd för lärarnas bedömning av elevernas måluppfyllelse. Proven skall också fungera som underlag för uppföljning och utvärdering på såväl lokal som nationell nivå Årskurs 3 Resultat Godkänt alla delprov Delprov H Delprov G Delprov F Delprov E Delprov D Delprov C Delprov B Delprov A 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Flickor Pojkar Totalt Diagram 1. Andel (%) elever som uppnått kravnivån på de olika delproven i svenska, årskurs 3 vårterminen

46 Godkänt alla delprov Delprov G Delprov F Delprov E Delprov D Delprov C Delprov B Delprov A 75% 80% 85% 90% 95% 100% Flickor Pojkar Totalt Diagram 2. Andel (%) elever som uppnått kravnivån på de olika delproven i matematik, årskurs 3 vårterminen Målet är inte uppnått Analys Årets resultat på nationella proven i åk 3 i svenska och matematik är mycket goda jämfört med föregående år. Under de senaste tre åren har resultaten i varierat mellan 40,6% och 100% godkända elever på de olika delproven. Årets resultat visar på en variation mellan 84% och 100% godkända elever. Liknande utveckling har skett inom matematik då resultaten tidigare legat på 51,9% till 100% för att i år variera mellan 92% och 100% godkända elever. Undervisningen har varit riktad mot att skapa positiv stämning där gruppen vill arbeta och att det råder ett tillåtande klimat. Vidare har vikten av att tydliggöra mål och kunskapskrav för eleverna prioriterats samt att tydliggöra läroplanens olika delar genompedagogiska planeringar. En bidragande orsak till att resultaten ökar är den kontinuitet som skapats för eleverna genom att läraren har möjlighet att börja arbeta i förskoleklass och sedan följa eleven tom åk 3 jämfört med tidigare då eleven bytte lärare både inför åk 1 och åk 3. Fortsatta åtgärder och förbättringsområden För att vidare utveckla elevernas resultat ser vi att det är viktigt att eleverna är på skolan och tar del av undervisningen. Det är avgörande för elevens kunskapsutveckling att denne har god närvaro i skolan. Ytterligare faktorerar att arbeta vidare med är att utvecklar den lärarledda undervisningen, där exempelvis texter modellas och begrepp samtalas om och förklaras. Vidare är det avgörande för elever i behov av särskilt stöd att stödet kontinuerligt utvärderas och att effekterna av detta tydliggörs. Undervisningen kring faktatexter behöver fortsatt utvecklas för att alla elever ska nå ovanstående mål. 46

47 Godkänt alla delprov Delprov H Delprov G Delprov F Delprov E Delprov D Delprov C Delprov B Delprov A 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Flickor Pojkar Totalt Diagram 3. Andel (%) elever som uppnått kravnivån på de olika delproven i svenska, årskurs 3 vårterminen Godkänt alla delprov Delprov G Delprov F Delprov E Delprov D Delprov C Delprov B Delprov A 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Flickor Pojkar Totalt Diagram 4. Andel (%) elever som uppnått kravnivån på de olika delproven i matematik, årskurs 3 vårterminen Målet är inte uppnått Årskurs 6 Mål Alla elever ska uppnå kunskapsmålen i svenska, matematik, engelska, NO och SO. Resultat Tabell 13. Andel (%) elever i åk 6 med godkänt provbetyg per ämnesprov läsåret 2013/14 Ämnesprov - ämne Andel (%) elever med godkänt provbetyg Engelska åk 6 - EN 100% 47

48 Ämnesprov - ämne Andel (%) elever med godkänt provbetyg Matematik åk 6 - MA 100% NO-ämnen åk 6 - FY 100% SO-ämnen åk 6 - GE 91% Svenska åk 6 - SV 100% Svenska åk 6 - SVA 100% Källa: InfoMentor Målet är inte uppnått Analys Eleverna i årskurs 6 har haft en mycket god kunskapsutveckling utifrån de kunskaper som testas i de nationella proven. Resultaten för samma klasser på ämnesproven i årskurs 3 varierade mellan 40,6% och 96,9% på delproven i matematik samt 64,5% och 96,8% godkända elever på delproven i svenska. Över tid har resultaten i åk 6 förbättrats så att endast enstaka elever inte når godkänt på alla prov. Under de senaste åren har undervisningen utvecklats och fokus har varit kunskap och ledarskap i skolans utvecklingsarbete. Detta tillsammans med välutbildad, engagerad och erfaren personal har troligtvis stärkt eleverna i deras kunskapsutveckling. Resultatet kan härledas till att eleverna har fått mycket lärarledd undervisning där modellande och explicit undervisning varit en tydlig del i undervisningen. Tydliggörande av mål för elever och föräldrar är ytterligare orsaker till de goda resultaten såväl som tidiga upptäckter och insatser för elever i behov av särskilt stöd. Vidare har det kollegiala lärandet varit utvecklande för lärarna samt att lärarna ofta använt EPA-metoden i undervisningen vilket ger alla elever tid och möjlighet att först reflektera enskilt, sedan i par och slutligen i helgrupp kring frågeställningar och kunskapsutveckling. Undervisningen har också varit varierad och individanpassad utifrån de behov eleverna. I klassrummet har en god lärmiljö bidragit såväl som höga förväntningar på eleverna från lärarnas sida. Utifrån förväntningar har varje elevs kunskapsutveckling följts och nya utvecklingsmöjligheter för den enskilda eleven skapats. Fortsatta åtgärder och förbättringsområden Skolan behöver utveckla undervisningen kring att skriva faktatexter såväl som skrivförmågan i form av stavning, interpunktion och skrivlust. Den explicita undervisningen bör omfatta även skrivförmågan då arbetet hittills påbörjats inom läsförmåga. Vidare behöver fortsatt arbete kring att tidigt upptäcka och sätta in åtgärder för elever i behov av särskilt stöd utvecklas och systematiskt utvärderas. Arbetet med det kollegiala lärandet kan utvecklas vidare genom att möjlighet till detta ges på organisatorisk nivå. Elevernas begreppsförståelse är ett tema som kan utvecklas via fortsatt undervisning och samtal. Mål Alla elever ska uppnå kunskapsmålen i svenska, matematik, engelska, NO och SO. 48

49 Resultat Tabell 14. Andel (%) elever i åk 6 med godkänt provbetyg per ämnesprov läsåret 2013/14 Ämnesprov - ämne Andel (%) elever med godkänt provbetyg Engelska åk 6 - EN 100 Matematik åk 6 - MA 100 NO-ämnen åk 6 - KE 100 SO-ämnen åk 6 - SH 100 Svenska åk 6 - SV 100 Källa: InfoMentor Målet är uppnått 10.3 Betyg Årskurs 6 Mål enligt styrdokument Alla elever ska nå målen i alla ämnen Resultat Tabell 15. Antal elever med betyg F-A i årskurs 6 per ämne, läsåret 2013/14 Ämne - F E D C B A Total Bild Biologi Engelska Fysik Geografi Hem- och konsumentkunskap Historia Idrott och hälsa Kemi Matematik Modersmål Musik Religionskunskap Samhällskunskap Slöjd Svenska Svenska som andraspråk Teknik Källa: InfoMentor 49

50 Målet är inte uppnått Analys av resultatet 94% av eleverna i årskurs 6 har lägst betyget E i samtliga ämnen. Detta att jämföra med 89% föregående år. En viss förbättring har således skett utifrån att nå lägsta nivå för E. Undervisningen har utgått från Lgr11 och eleverna har kontinuerligt fått information om vilka mål ett arbetsområde avser att ge möjlighet att uppnå. Variationen av undervisningen samt möjligheter till kommunikation har bidragit till goda resultat. Genom att använda sig av variation kan också olika elevers behov och förutsättningar tillgodoses. Elevernas nyfikenhet har stimulerats genom olika undervisningsmetoder och att de varit delaktiga i delar av planering och utvärdering. För att säkerställa att alla elever når minst E-nivå och att fler elever når högre nivåer behövs mer riktad resurs. Skrivandet har utvecklats mycket i olika ämnen, dels med stöd av tre stjärnor och en önskan dels utifrån arbetet med the big question. Skelleftetekniken, som utgör del av NO-undervisningen, behöver utvecklas för att tillgodose elevernas kunskapsutveckling. På det sätt den används idag uppfyller den inte målen då det blir för svårt att koppla ihop teori och praktik på ett sätt som blir meningsfullt för eleverna. I några SO- och NO-ämnen saknas ett basläromedel. Detta har dock tillgodosetts med hjälp av digitala medier, biblioteket sam varierad litteratur som funnits på skolan. Fortsatta åtgärder och förbättringsområden Arbetet med tydliga målbeskrivningar i pedagogiska planeringar fortsätter under kommande år. I detta arbete genomförs tydligare utgångsläge i förmågorna som återfinns i Lgr11. Säkerställa att NO-undervisningen utvecklar elevernas kunskapsutveckling utifrån Lgr11. Skelleftetekniken utvärderas och nytt beslut om metod fattas. Utveckla skrivandet och läsförståelsen vidare hos eleverna. Ge stöttning till elever med läs- och skrivsvårigheter så de når målen i alla ämnen. Resultat Tabell 16. Antal elever med betyg F-A i årskurs 6 per ämne, läsåret 2013/14 Ämne - F E D C B A Total Bild Biologi Engelska Fysik Geografi Hem- och konsumentkunskap Historia Idrott och hälsa Kemi

51 Ämne - F E D C B A Total Matematik Musik Religionskunskap Samhällskunskap Slöjd Svenska Teknik Källa: InfoMentor Målet är uppnått 10.4 Genomsnittligt meritvärde Årskurs 6 Meritvärdet utgörs av summan av betygsvärdena för de 16 betygen i elevens slutbetyg dividerat med antal elever som fått betyg i minst ett ämne enligt det måloch kunskapsrelaterade betygssystemet i årskurs 6. Meritvärdet för en elev utgörs av summan för de 16 bästa betygen i elevens slutbetyg (E=10, D=12,5, C=15, B=17,5 och A=20). Det möjliga maxvärdet är 320 poäng. Redovisningen avser det genomsnittliga meritvärdet för alla elever i årskurs sex. Mål Höja meritvärdet Resultat Tabell 17. Genomsnittligt meritvärde i årskurs 6 jämfört över tid År Genomsnittligt 198,5 196,8 meritvärde Källa: InfoMentor Nej Analys av resultatet Resultatet tyder på att fler elever når E-nivå än tidigare år. Dock har meritvärdet inte ökat. Det visar att arbetet med att få fler elever att nå längre än E-nivå behöver utvecklas. Fortsatta åtgärder och förbättringsområden Höja meritvärdet till 215 inom två år. Resultat Tabell 18. Genomsnittligt meritvärde i årskurs 6 jämfört över tid 51

52 År Genomsnittligt 234,8 187,1 meritvärde Källa: InfoMentor Nej 52