Handbk Samrdnad Individuell Plan 2016 Sammanställd ch revideras av den Lkala Ledningsgruppen Västbus.
Inledning Tanken med denna handbk är att du sm handläggare ch/eller sm sammankallande ska få infrmatin m samt praktisk hjälp vid upprättande av en Samrdnad Individuell Plan. Handbken innehåller infrmatin sm är både övergripande ch lkalt för Vänersbrg. Handbken är framtagen utifrån erfarenheter under PRIO- arbetet samt under Psynkprjektet. En del material är taget direkt från Psynkprjektets infrmatinsmaterial m Samrdnad Individuell Plan. Handbken kmmer att revideras varje år av den lkala ledningsgruppen Västbus. Om du saknar någt i handbken eller m du har några frågr kntakta din representant i den lkala ledningsgruppen. I handbken används rdet barn, sm betyder barn ch ungdmar d.v.s. upp till ch med 20 år. Sist i Handbken finns ett eempel på en ifylld SIP. Den bygger på barnsamtalet sm gavs sm eempel i Handbk m Västbus. Mer infrmatin m Mötesledarrllen ch Västbussamverkan finns att läsa m i Handbk m Västbus.
Innehållsförteckning Samrdnad Individuell Plan. 1 Lagparagraf 2 kap. 7 SOL ch 3 f HSL 1 Målgrupp 1 Syftet med SIP 1 Samtycke. 2 Skillnad mellan SIP ch andra planer.. 2 Försklan ch sklans arbete med SIP... 2 SIP för placerade barn. 2 När behövs en SIP?. 3 Rutin för SIP. 4 Planens innehåll. 5-6 Kpia på SIP:en.. 6 Uppföljning av planens innehåll.. 7 SIP:en avslutas 7 Eempel på en upprättad SIP.. 8-11
1 Samrdnad Individ Plan En Samrdnad Individuell Plan, SIP, är ett verktyg sm används i samverkan där grundtanken är ett gemensamt möte med en gemensam plan. Det spar både tid ch energi för alla. Syftet med planen är: att den enskilde ska få ett ökat inflytande ch därmed mer delaktig i sin egna vård- ch msrg, där egna önskemål ch självupplevda behv är grunden. att säkerställa samarbetet ch ansvarsfördelningen mellan huvudmännen så att den enskildes behv av häls- ch sjukvård ch scialtjänst tillgdses. En SIP ska upprättas när insatser från scialtjänst, förskla ch skla tillsammans med häls- ch sjukvård behöver synkrniseras kring barnet. En SIP upprättas alltid vid ett Västbusmöte, men ska även upprättas för andra målgrupper m behv finns. Barnet ch vårdnadshavares delaktighet är en central del i allt arbete kring SIP. Det är deras behv ch önskemål sm ska utgöra utgångspunkten i arbetet med planen. Även närståendes möjlighet att delta i arbetet lyfts fram i lagteten. Att få med barnets röst är av största vikt, då barnens tankar ch synpunkter annars allt för fta får stå tillbaka för andra intressen. Genm att få med barnets röst sm en naturlig del i arbetet stärks barnperspektivet, barnets perspektiv ch barnens rättigheter i samhället. Vårdnadshavaren ska ges möjlighet att aktivt delta såväl i planering sm under mötet. Barnet kan ch ska delta berende på ålder ch mgnad. I Västbusarbetet finns en rutin för att ta tillvara barnens ch vårdnadshavarens tankar ch synpunkter. Använd ch följ gärna den rutinen inför andra möten där en SIP ska upprättas för barn ch unga. Se vidare under rubriken Förarbete under Västbus sidan 5-6. Lagparagraf 2 kap. 7 SL ch 3 f HSL Sedan 1 januari 2010 finns det i Scialtjänstlagen ch i Häls- ch sjukvårdslagen en bestämmelse m att kmmun ch landsting ska upprätta en Samrdnad Individuell Plan, m den enskilde har behv av insatser från båda huvudmännen. Denna bestämmelse inbegriper även privata utförare sm kmmun ch landsting har upprättat avtal med. Av planen ska framgå 1. vilka insatser sm behövs, 2. vilka insatser respektive huvudman ska svara för, 3. vilka åtgärder sm vidtas av någn annan än kmmunen eller landstinget, ch 4. vem av huvudmännen sm ska ha det övergripande ansvaret för planen. Lag (2009:981) Den prpsitin sm ligger till grund för lagen är Prp. 2008/09:193 Vissa psykiatrifrågr m.m. Arbetet ska påbörjas utan dröjsmål. Målgrupp SIP är inte begränsad till en viss målgrupp utan är avsedd för alla sm har behv av samrdning för att få sina behv tillgdsedda, avsett ålder ch strlek på behvet. Prblematiken kan vara scial, fysisk ch psykisk. Persnen ska ha behv av insatser från både scialtjänstlagen ch häls-ch sjukvårdslagen. I Vänersbrg är även förskla ch skla en jämbördig part i SIP-arbetet. Syftet med SIP Syftet är att tydliggöra huvudmännens gemensamma ansvar ch säkerställa samverkan ch insatserna, så att individens samlade behv tillgdses.
2 Samtycke Kntrllera att samtycke finns innan kallelsen/inbjudan skickas, annars inhämta. Samtycke från båda vårdnadshavarna krävs. Det vårdnadshavarna samtycker till är: - att ett möte enligt Västbus hålls - vilka verksamheter ch närstående sm ska bjudas in - vilka prblemmråden sm får diskuteras - att en SIP upprättas - hur länge samtycket ska gälla Om en eller båda vårdnadshavare inte samtycker till ett möte där SIP ska upprättas kan inget möte hållas. Mtivera tveksamheterna ch dkumentera det enligt verksamhetens rutiner. Annan insats får då planeras, eempelvis m det finns skäl till en anmälan enligt 14 kap. 1 scialtjänstlagen. Knsultatinsmöte enligt Västbus kan ckså vara aktuellt. Barnet kan i vissa fall berende på ålder ch mgnad lämna samtycke. Blankett för samtycke kan hämtas på Västbus hemsida. http://epi.vgregin.se/sv/vastbus/dkument/mallar/ Skillnad på en SIP ch andra planer Om det redan finns en plan enligt någn annan bestämmelse eller på frivillig grund, är det tillräckligt med den planen så länge samtliga krav sm gäller för Samrdnad Individuell Plan uppfylls. Det gäller alltså att det i planen ska framgå vilka insatser sm behövs, vilka insatser respektive huvudman ska ansvara för, vilka åtgärder sm vidtas av någn annan än kmmunen eller landstinget, ch vem av huvudmännen sm ska ha det övergripande ansvaret för planen. Försklans- ch sklans arbete med SIP Det finns inget sm hindrar att förskla ch skla deltar i ett arbete med SIP även m de inte nämns i lagstiftningen. Försklan ch sklan har dck en viktig rll i arbetet med SIP då de träffar alla barn dagligen ch kan upptäcka m barn har behv av mer hjälp ch stöd än vad de själva kan erbjuda. Sklan har skyldighet att samverka enligt skllagen. I Vänersbrg har chefer beslutat att förskla ch skla är en jämbördig part i SIP-arbetet, vilket innebär samma ansvar för att ta initiativ till att upprätta en SIP likt verksamheter sm lyder under SOL eller HSL. SIP för placerade barn Verktyget SIP kan användas sm ett kmplement i det arbete sm scialtjänsten gör i barnavårdsärenden i enlighet med systemet Barns behv i centrum, BBIC. Om barnet är mhändertaget med stöd av LVU ch barnets vårdnadshavare inte samtycker till att starta ett SIP-arbete kan dck scialnämnden besluta m att ett sådant arbete ändå ska påbörjas, m SIParbetet bedöms sm nödvändigt för att barnet ska få behövlig vård ch att det inte kan ske på annat sätt. Med scialnämndens beslut m medelbart mhändertagande ch förvaltningsrättens beslut m vård följer nämligen en rätt för scialnämnden att bestämma hur vården ska rdnas ch var den unge ska vistas under vårdtiden (se 11 LVU). Det är dck viktigt att vården i möjligaste mån utfrmas så att den främjar den enskildes samhörighet med anhöriga ch andra närstående samt kntakt med hemmiljön (jmf 6 kap 1 SL).
3 När behövs en SIP? När samrdning ch samverkan upptäcks ch efterfrågas När kmpetens behövs från fler verksamheter När ansvarsfördelning behöver tydliggöras För att tidigt kunna erbjuda samrdnade insatser För att identifiera vad barnet behöver För att försäkra sig m att såväl familj sm verksamheter känner till vilka insatser sm pågår eller planeras För att lättare kunna följa barnets framsteg För att säkerställa att barnets ch familjens behv av stöd blir tillgdsett När det är svårt att få kntakt När insatser behöver ges samtidigt eller i en särskild rdningsföljd
4 Rutin för Samrdnad Individuell Plan SIP är lagstadgad, vilket innebär att SIPmöten ska pririteras. Syftet är att tydliggöra huvudmännens gemensamma ansvar ch att säkerställa samarbetet så individens samlade behv tillgdses. Planen används i samband med ett samverkansmöte ch/eller Västbusmöte. Samverkan ch upprättande av SIP kring det enskilda barnet ch familjen sker enligt följande: 1. Undersök alltid m den enskilde har flera pågående insatser samtidigt eller m behv av fler insatser finns. Om så är fallet bedöm m det finns behv av att samrdna insatserna. Denna bedömning behöver sm regel ske kntinuerligt. 2. Om ett behv av samrdning finns ska vårdnadshavarna infrmeras m ch ge sitt samtycke till ett samverkansmöte eller ett Västbusmöte, berende på prblematiken. Samtycke från båda vårdnadshavarna krävs. Mtivera m tveksamhet finns. Om samtycke ej går att få ska detta dkumenteras enligt respektive verksamhets rutiner. Samtycket ska innefatta: Vilka sm får delta på mötet Vilka frågr ch vad sm får tas upp på mötet Under hur lång tid samtycket gäller. Samtycket kan vara skriftligt eller muntligt. Använd gärna blanketten sm finns på Västbus hemsida. 3. Ett förberedelsearbete kan ibland behövas för att skapa ett bra möte. Detta ska alltid innefatta samtal med föräldrar ch barn m hur mötet ska gå till ch vilka sm ska delta. Barn kan vara delaktiga i mötet på lika sätt. Barnets rätt att kmma till tals ska respekteras. Använd gärna Rutin vid Förarbete Västbus, sm finns i Handbken m Västbus sidan 5-6. 4. Kalla till ett möte. Bedöm tillsammans med vårdnadshavare/na ch barnet vilka sm behöver kallas ch håll mötet utan dröjsmål. Kallelsen ska innehålla syftet med mötet d.v.s. varför man ska ha mötet. De prfessinella kallas. Vårdnadshavare, barnet eller närstående bjuds in. 5. Kallade aktörer är skyldiga att delta/ska priritera. (Lagstadgat) Om den kallade inte kan närvara ska den utse en annan persn i verksamheten sm kan delta samt ge nödvändig infrmatin till persnen m barnet samt m planerade ch möjliga insatser. Kallelse till scialtjänst myndighet får inte ersätta anmälan. 6. Samverkansmötet: Utse en ledare ch en dkumentatinsansvarig för mötet. En Samrdnad Individuell Plan upprättas under mötet, sm tydliggör de gemensamma målen. Se till att barnet ch föräldrarna samt de andra aktörerna får ett eemplar av den dkumenterade planen. Om den inte delas ut under mötet infrmera m när den skickas ut senast en vecka efter mötet m inget annat kmmits överens m. Använd SIP-blanketten sm finns på Västbus hemsida. http://epi.vgregin.se/sv/vastbus/dkument/mallar/ Tips kring rllen sm Mötesledare finns i Handbk m Västbus. 7. Bka ett uppföljningsmöte.
5 Planens innehåll Blanketten för SIP finns att hämta på Västbus hemsida. Rubrikerna i blanketten fylls i på följande sätt: Persnuppgifter Fyll i barnets ch vårdnadshavarnas persnuppgifter. Tänk på att båda vårdnadshavarna ska samtycka ch bjudas in till mötet. Även anhöriga ch bekanta ska bjudas in ifall barnet ch vårdnadshavarna önskar. Inbjudna/kallade Barnet, vårdnadshavarna ch de anhöriga/bekanta bjuds in till mötet. De prfessinella kallas. Under denna rubrik skrivs alla inbjudna/kallade. Syfte med mötet Vad är syftet/rsaken till att samverkan kring barnet ska ske? Varför träffas ni? Skriv ett eller flera syften. Tidigare ch pågående åtgärder/insatser Skriv det sm är nödvändigt för mötet t.e. tidigare åtgärdsprgram i sklan, vårdplan inm BUP, genmförandeplan inm scialtjänsten, tidigare SIP eller andra saker sm gjrts för att möta barnet/den unges behv sm kan vara bra att veta m. Nuläge, behv ch resurser Skriv vad barnet har för behv ch resurser samt vad sm fungerar bra. Barnets synpunkter Vad tycker barnet m hur det fungerar just nu ch vad de vill? Använd gärna rutinen m Rutin vid Förarbete vid Västbus. Barnets tankar ch synpunkter ska ligga sm grund för mötet. Om barnet inte kan närvara se till att någn tillvaratar dess tankar ch synpunkter. Förälder/vårdnadshavarens synpunkter Skriv vad förälder/vårdnadshavaren har för tankar ch synpunkter. Använd gärna rutinen m Förarbete vid Västbus. Förälderns/Vårdnadshavarens tankar ch synpunkter ska ligga sm grund för mötet. Om förälder/vårdnadshavaren inte kan närvara se till att någn tillvaratar dess tankar ch synpunkter. Barnets behvsmråden Här ska gemensamma mål skrivas m vilka insatser/åtgärder sm ska vidtas för att målet ska uppnås samt m vem sm är ansvarig för respektive insats/åtgärd. Beskriv insatser så knkret sm möjligt, även gärna namn på vem sm ska utföra insatsen. Det är viktigt att familjen är med ch sätter målen då det ökar deras mtivatin. Målen ska frmuleras på ett enkelt ch knkret sätt. De aktiviteter sm barnet eller vårdnadshavare själva ska genmföra kan ckså skrivas i planen. Ibland är alla överens m de uppsatta målen ch ibland är man inte överens. Om man tycker väldigt lika bör detta framgå av planen. Det är viktigt att verksamhetsföreträdarna är lyhörda gentemt barnet ch dennes familj ch frågar efter deras behv inm de lika mrådena. En planering för stödinsatser kan ges under en längre tid ch beröra stra delar av barnets livssituatin, men det kan ckså behövas göras en planering av insatser för krtare tid för att medelbart lösa en aktuell situatin. Till eempel kan barnet under en längre tid behöva insatser för sitt tvångsmässiga beteende från barn- ch ungdmspsykiatrin samtidigt sm det behöver medelbar insats för sin dyslei genm hjälpmedel i sklan.
Målen delas upp i krt- ch långsiktiga för att man lättare ska kunna se vilka steg man behöver ta på krt sikt för att nå de långsiktiga målen. När målen uttrycks knkret ch tydligt blir de begripliga för barnet ch dess vårdnadshavare men även för verksamhetsföreträdarna. Målen ska visa på önskat resultat, vad sm är pririterat ch ge riktning för mötesdeltagarna under en viss tidsperid. Tidsperiderna varierar berende på verksamhetens typ. Frågr sm kan användas under denna rubrik är: När ska insatsen påbörjas? När ska insatsen ges? Hur fta ska insatsen ges? Var ska insatsen ges? Vem ska utföra insatsen? Vid upprättande av mål rekmmenderas att använda SMARTA MÅL, vilket innebär att varje bkstav har sin egen betydelse ch alla bkstäver utgör viktiga ingredienser för att målet ska bli så bra ch effektivt sm möjligt. S Specifika Vad ska uppnås? Varför? Hur? M Mätbara Hur vet du att du lyckats, är på rätt väg? A Accepterade Är du med på tåget? Vill jag detta? R Realistiska Rimligt att nå? Hinder? T Tidsatta När ska det vara klart? När ska jag må målet? 6 Förutm detta pratade vi m Skriv m det är någt annat sm kmmit upp under mötet sm kan vara bra att få med. Tid för uppföljning Bka tid för uppföljning ch besluta m vilka sm ska vara med. Huvudansvarig för SIP: Huvudregeln bör vara att den huvudman sm den enskilde bedöms ha mest kntakt med får det övergripande ansvaret. Den sm har huvudansvaret behöver inte vara den sm initierat eller kallat till planeringen. Detta bör istället avgöras utifrån den enskildes önskemål ch behv, i detta fall vårdnadshavarens ch barnets, ch av insatsernas karaktär. Rllen sm huvudansvarig kan skifta under tiden man arbetar med planen. Jag/vi gdkänner SIP muntligen eller med underskrift Vårdnadshavaren eller m barnet är över 18 år gdkänner planen antingen via namnteckning eller m de får den uppläst med ett kryss. Den ansvariga för dkumentatinen ch sm fått planen gdkänd av vårdnadshavarna/barnet skriver sin namnteckning. Även m barnet är under 18 år kan den skriva sin namnteckning i syfte att öka delaktigheten. Kpir på SIP:en Vårdnadshavarna får en kpia av planen. Närstående till familjen kan ckså få en kpia m inte vårdnadshavaren mtsätter sig detta. De samverkande parterna erhåller varsin kpia sm förs in i barnets jurnalhandlingar inm häls- ch sjukvården ch i mtsvarande dkumentatinssystem inm scialtjänsten, förskla ch skla. Originalet ska förvaras hs den sm sammankallat till mötet. Planen ska förvaras sm en sekretesshandling.
7 Uppföljning av planens innehåll Planen ska följas upp. Hur fta detta behövs varierar berende på barnets situatin. Första uppföljningen planeras vid sittande möte. När en Samrdnad Individuell Plan ska följas upp bedöms den utifrån barnet ch dennes familjs specifika situatin ch mående. Uppföljningar kan innehålla uppgifter m: Hur det går för barnet jämfört med tidigare uppsatta mål Ny infrmatin eller ändrade mständigheter, eempelvis sklbyte eller ny adress Har de inblandade genmfört de insatser de åtagit sig enligt planen? Har insatserna givit önskad effekt på krt ch lång sikt? Behövs annan insats? SIP:en avslutas SIP:en avslutas när de uppsatta målen är uppfyllda eller när barnet inte längre har behv av insatser sm behöver samrdnas. Det kan vara att insatser avslutas eller att rätt insatser är påbörjade ch fungerar. Det är viktigt för alla invlverade, såväl för barnet, dennes vårdnadshavare sm för övriga aktörer, att få veta när planen inte längre gäller. Planen avslutas m samtycke dras tillbaka. När planen avslutas dkumenteras detta i respektive dkumentatinssystem hs berörda verksamheter.
Västbus Samverkan för barn ch ungas bästa Datum för upprättande: 2014-04-11 Ny X Uppföljning SIP Egen anteckning, t e kd: 8 Samrdnad individuell plan Barnet/den unge X Namn Persnnummer Namn Telefnnummer Vera Anderssn 940101-0101 Majah Anderssn 0521-122 22 Adress: Telefnnummer: Adress Trggatan 22, 462 85 Vänersbrg 0521-122 22 Trggatan 22, 462 85 Vänersbrg Annan anhörig/närstående (ange funktin/relatin) X Namn Persnnummer Namn Telefnnummer Ellinre Petterssn 0530-221 22 Sven Petterssn 0521-133 33 Adress Adress Kungsgatan 8, 464 94 Mellerud Kyrkgatan 1, 468 00 Vargön Inbjudna/kallade Namn Funktin/relatin/verksamhet Kntaktuppgifter Deltg Vera Anderssn Se föregående sida X Majah Anderssn Mder Se föregående sida X Sven Petterssn Fader Se föregående sida X Alice Petterssn Faster Se föregående sida X Karin Svenssn Psyklg BUP karin.svenssn@vgregin.se X Ulf Kvarnström Läkare BUP ulf.kvarnstrm@vgregin.se X Mats Olfssn Scialsekreterare IFO mats.lfssn@vanersbrg.se X Ida Hurtig Specialpedagg Ida.hurtig@vanersbrg.se X Lisa Karlssn Sklkuratr Lisa.karlssn@vanersbrg.se X Sven Svenssn Rektr, Trpasklan Sven.svenssn@vanersbrg.se X
9 Syftet med mötet: Varför träffas vi i dag?? Vi träffas för att tillsammans hjälpa Vera, så att hennes sklgång ska fungera ch för att hn ska må psykiskt ch fysiskt bättre samt att hn blir av med sitt tvångsbeteende. Tidigare ch pågående åtgärder/insatser: t e åtgärdsprgram i sklan, vårdplan inm BUP, genmförandeplan inm scialtjänsten, tidigare SIP eller andra saker sm gjrts för att möta barnet/den unges behv ch sm kan vara bra att känna till. Berätta m det sm är viktigt för just detta möte. Sklscial kartläggning 2013-11-15 vid Trpasklan Vårdplan vid BUP. Pågående utredning vid IFO. Barnsamtal enligt Västbus 2015-04-09 Nuläge, behv ch resurser: Hur är det just nu? Vad är svårt? Vad fungerar bra?? Vera går i årskurs 8 vid Trpasklan. Hn har måluppfyllelse i 5 av de 16 sklämnena. Vera har sedan årskurs 7 en hög frånvar. Vera medicinerar sedan 3 månader tillbaka mt depressin. Både Vera ch föräldrarna tycker sig märka en viss psitiv förändring. Hn har sedan ett år tillbaka prblem med att äta samt att hn tvättar sina händer tvångsmässigt. Behv finns att samrdna insatserna i sklan, BUP ch scialtjänst, för att tillsammans med föräldrarna hjälpa Vera att få en fungerande livssituatin. Barnet/ungdmens synpunkter: Vad tycker barnet/ungdmen m hur det är just nu? Vilka önskemål finns? Vem tillvaratar barnet/ungdmens synpunkter m denne inte medverkar? Samtal med sklkuratr ägde rum 2015-04-09, sm dkumenterades ch gdkändes av Vera. Sklan är sammankallande till dagens möte ch därför förvaras riginalet av Barnsamtalet i elevakten. Vera tycker det är bra att hennes föräldrar ch de inbjudna verksamheterna vill hjälpa henne att få sitt liv att fungera. Vera vill känna att hn lyckas i sitt sklarbete, men känner att hn själv inte har kraft att förändra sin sklsituatin. Hn tycker att hn idag inte själv kan påverka sitt mående. Vera vill ha hjälp.
10 Förälder/vårdnadshavares synpunkter: Vad tycker förälder/vårdnadshavare m hur det är just nu? Vilka önskemål finns? Båda föräldrarna önskar hjälp ch stöd från berörda verksamheter. Utöver pågående insatser önskar mdern praktisk hjälp med att få Vera till sklan. Idag väcker mdern Vera innan hn åker till arbetet. Det innebär att hn inte vet ifall Vera går upp ur sängen eller m hn ligger kvar. Oftast ringer mdern Vera en halvtimme senare, men det är inte alltid sm Vera svarar eller säger sanningen. Båda föräldrarna önskar att Vera får mer stöd i sklan, för att få högre måluppfyllelse ch högre närvar. De önskar ckså frtsatt hjälp från BUP gällande hennes depressin ch tvångsbeteende. Föräldrarna har idag funderingar på m Vera har neurpsykiatrisk funktinsnedsättning pga. hennes inlärningssvårigheter. Barnet/den unges behvsmråden Mål: Hur vill barnet/ungdmen ch förälder/vh att det ska vara? På krt sikt? På lång sikt? Vera ska stiga upp kl 6.30 måndag till fredag, för att hinna ch kmma till sklan. Ökad sklnärvar ch måluppfyllelse Den psykiska hälsan ska förbättras ch Vera ska bli av med sitt tvångsbeteende Insatser/åtgärder: Vad ska vi göra ch när? Ansvarig: Vem/vilka ska göra det? Uppföljning: När ch hur följer vi upp målet ch det vi bestämt? Mdern väcker Vera måndag nsdag samt är hemma ch hjälper henne att kmma i tid till sklan. Fadern väcker Vera trsdag ch fredag samt hjälper henne kmma i tid till sklan. Föräldrarna för dagbk m hur det går. a) Planering av sklämnena b) 5 skltimmars enskild undervisning i matematik c) Speciallärare i klassen under svenska ch engelska d) Uppföljning ch samtal m sklsituatinen e) Belöningssystem enligt Veras önskemål f) Allsidig elevutredning startas - pedaggisk a)psyklgbehandling 2ggr/vecka mt depressin ch tvångsbeteende b)medicinering mt depressin. c)föräldrarna dkumenter i dagbk m Veras mående. d)elevassistent Lars följer Vera från ch till sklan ch BUP. e)faster träffar Vera en vardagskväll i veckan. Föräldrarna a) Specialpedagg Ida Hurtig b) Speciallärare Carl Larssn c) Speciallärare Carl Larssn d) Sklkuratr Lisa Karlssn e) Föräldrarna f) Rektr ch specialpedagg Ida Hurtig a) Psyklg Karin Svenssn vid BUP b) Läkare Ulf Kvarnström vid BUP c) Föräldrarna d) Elevassistent Lars Larssn e) Faster Alice Scialsekreterare Mats Olfssn utreder Veras behv ch resurser. När Vera själv kmmer till sklan, efter att mdern väckt henne ch åkt till arbetet. a) När en planering finns ch följs. b) Vid måluppfyllelse. c) Vid måluppfyllelse. d) När Vera inte längre känner behv av samtal. e) När Vera inte har giltig sklfrånvar f) Vid gjrd pedaggisk utredning När depressinen är hanterbar eller brta. När tvångsbeteendet är brta.
11 Förutm detta pratade vi m: Är det någt annat vi pratat m under mötet sm kan vara bra att skriva ner? Vera byter sklämnet tyska till svensk/engelska 3 maj. Mdern är ensam vårdnadshavare. Tid för uppföljning Huvudansvarig för SIP Datum ch tid Plats Namn Verksamhet 2015-04-30 Klckan 14.15 16.00 Trpasklan Sven Svenssn Rektr Trpasklan Inbjudna/kallade Kntaktuppgifter Alla deltagare sm deltagit vid dagens möte samt speciallärare Carl Larssn. Sven.svenssn@vanersbrg.se Jag/vi gdkänner SIP muntligen eller med underskrift Datum Namnteckning förälder/vårdnadshavare Gdkänd via telefn Datum Namnteckning barnet/den unge Gdkänd via telefn 2014-04-11 Majah Anderssn 2014-04-11 Vera Anderssn Datum Namnteckning förälder/vårdnadshavare Gdkänd via telefn Datum Namnteckning dkumenterande SIP Gdkänd via telefn 2014-04-11 Sven Petterssn 2014-04-11 Lisa Karlssn Planen ska förvaras sm en sekretesshandling.