1 Armin Halilovic: EXTRA ÖVNINGAR

Relevanta dokument
Taylors formel används bl. a. vid i) numeriska beräkningar ii) optimering och iii) härledningar inom olika tekniska och matematiska områden.

vara en T- periodisk funktion som är integrerbar på intervallet ges av formlerna

INTEGRALKRITERIET ( även kallas CAUCHYS INTEGRALKRITERIUM )

Matte C. Översikt. Funktioner. Derivatan. Användning av derivatan. Exponentialfunktionen. Logaritmiska funktioner. Geometriska summor

som är styckvis kontinuerlig och har styckvis kontinuerlig derivatan. Notera att f (x)

ÖPPNA OCH SLUTNA MÄNGDER. KOMPAKTA MÄNGDER. DEFINITIONSMÄNGD. INLEDNING. Några viktiga andragradskurvor: Cirkel, ellips, hyperbel och parabel.

I den här stencilen betraktar vi huvudsakligen reella talserie, dvs serier vars termer ak

Kompletterande material till kursen Matematisk analys 3

EGENVÄRDEN och EGENVEKTORER

vara en funktion av n variabler som har kontinuerliga derivator av andra ordningen i närheten av punkten )

vara ett polynom där a 0, då kallas n för polynomets grad och ibland betecknas n grad( P(

11.7 Kortversion av Kapitel INTEGRALBEGREPPET

DIAGONALISERING AV EN MATRIS

NEWTON-RAPHSONS METOD (en metod för numerisk lösning av ekvationer)

vara en funktion av n variabler som har kontinuerliga derivator av andra ordningen i en öppen omgivning D av punkten ) A =.

c k P ), eller R n max{ x k b dx def lim max n f ( def definition. [a,b] om

Integraler. Integraler. Integraler. Integraler. Exempel (jfr lab) Integrering i Matlab. cos(3 xdx ) Från labben: Informationsteknologi

TNA001 Matematisk grundkurs Övningsuppgifter

1. BERÄKNING AV GRÄNSVÄRDEN ( då x 0 ) MED HJÄLP AV MACLAURINUTVECKLING. n x

FOURIERSERIER. Definition 1. (Trigonometrisk serie) Ett utryck av följande form. är en trigonometrisk serie.

H1009, Introduktionskurs i matematik Armin Halilovic POLYNOM, POLYNOMDIVISION, ALGEBRAISKA EKVATIONER, PARTIALBRÅKSUPPDELNING. vara ett polynom där a

är ett tal som betecknas det(a) eller Motivering: Determinanter utvecklades i samband med lösningsmetoder för kvadratiska linjära system.

f(x i ) Vi söker arean av det gråfärgade området ovan. Området begränsas i x-led av de två x-värdena där kurvan y = x 2 2x skär y = 0, d.v.s.

som gör formeln (*) om vi flyttar första integralen till vänsterledet.

ICKE-HOMOGENA DIFFERENTIALEKVATIONSSYSTEM ( MED KONSTANTA KOEFFICIENTER I HOMOGENA DELEN)

vara ett polynom där a 0, då kallas n för polynomets grad och ibland betecknas n = grad( P(

============================================================ vara en given funktion som är definierad i en punkt. i punkten a och betecknas f (a) def

TILLÄMPNINGAR AV DIAGONALISERING Beräkning av potenser A n. Rekursiva samband (s.k. differensekvationer).

Svar till tentan

c n x n, där c 0, c 1, c 2,... är givna (reella eller n=0 c n x n n=0 absolutkonvergent om x < R divergent om x > R n n lim = 1 R.

APPROXIMATION AV SERIENS SUMMA MED EN DELSUMMA OCH EN INTEGRAL

Analysens grunder. Tomas Ekholm Niklas Eriksen. Matematiska institutionen, 2001 Finansierat av Marianne och Marcus Wallenbergs Stiftelse

ORTONORMERAT KOORDINAT SYSTEM. LÄNGDEN AV EN VEKTOR. AVSTÅND MELLEN TVÅ PUNKTER. MITTPUNKT. TYNGDPUNKT. SFÄR OCH KLOT.

Rättande lärare: Niclas Hjelm & Sara Sebelius Examinator: Niclas Hjelm Datum: Tid:

FORMELBLAD cos( ) cos cos. 21. sin( ) sin cos. 23. tan TRIGONOMETRISKA FUNKTIONER I RÄTVINKLIGA TRIANGLAR. Pytagoras sats:

FORMLER TILL NATIONELLT PROV I MATEMATIK KURS A, B OCH C

KVADRATISKA MATRISER, DIAGONALMATRISER, MATRISENS SPÅR, TRIANGULÄRA MATRISER, ENHETSMATRISER, INVERSA MATRISER

LINJÄRA DIFFERENTIALEKVATIONER AV HÖGRE ORDNINGEN

1 av 10. (sys1) ELEMENTERA OPERATIONER Vi får göra följande elementära operationer med ekvationer utan att ändra systemets lösningsmängd:

SYSTEM AV LINJÄRA DIFFERENTIALEKVATIONER GRUNDLÄGGANDE BEGREPP

19 Integralkurvor, potentialer och kurvintegraler i R 2 och R 3

NEWTON-RAPHSONS METOD (en metod för numerisk lösning av ekvationer)

Huvud metod för beräkning av massan för en av en kropp med densiteten ρ ( x, är trippelintegral

16.3. Projektion och Spegling

ORTONORMERADE BASER I PLAN (2D) OCH RUMMET (3D) ORTONORMERAT KOORDINAT SYSTEM

TENTAMEN. Tillämpad digital signalbehandling. Sven Knutsson. Typgodkänd räknare Sven Knutsson: Signalprocessorn ADSP-2105

TENTAMEN. Digital signalbehandling. Sven Knutsson. Typgodkänd räknare

UPPSKATTNING AV INTEGRALER MED HJÄLP AV TVÅ RIEMANNSUMMOR. Med andra ord: Vi kan approximera integralen från båda sidor

1 av 12. (sys1) ELEMENTERA OPERATIONER Vi får göra följande elementära operationer med ekvationer utan att ändra systemets lösningsmängd:

Approximationen med den här metoden kallas minstakvadratmetoden.

H1009, Introduktionskurs i matematik Armin Halilovic. Definition. Mängden av alla lösningar till en ekvation kallas ekvationens lösningsmängd.

Ekvationen (ekv1) kan beskriva en s.k. stationär tillstånd (steady-state) för en fysikalisk process.

Y=konstant V 1. x=konstant. TANGENTPLAN OCH NORMALVEKTOR TILL YTAN z = f ( x, LINEARISERING NORMALVEKTOR (NORMALRIKTNING) TILL YTAN.

NEWTON-RAPHSONS METOD (en metod för numerisk lösning av ekvationer)

Problem 2 löses endast om Du hade färre än 15 poäng på duggan som gavs arctanx sin x. x(1 cosx) lim. cost.

Kompletterande lösningsförslag och ledningar, Matematik 3000 kurs C, kapitel 1

Något om funktionsföljder/funktionsserier

EGENVÄRDEN och EGENVEKTORER

(sys1) Definition1. Mängden av alla lösningar till ett ekvationssystem kallas systemets lösningsmängd.

Del A. x 0 (1 + x + x 2 /2 + x 3 /6) x x 2 (1 x 2 /2 + O(x 4 )) = x3 /6 + O(x 5 ) (x 3 /6) + O(x 4 )) = 1 + } = 1

Symmetriska komponenter, Enlinjediagram och Kortslutningsberäkningar

FAFF Johan Mauritsson 1. Geometrisk optik - reflektion och brytning. Våglära och optik. Geometrisk optik - reflektion och brytning

SF1625 Envariabelanalys

H1009, Introduktionskurs i matematik Armin Halilovic. använder vi oftast induktionsbevis.

FÖ 5: Kap 1.6 (fr.o.m. sid. 43) Induktionsbevis

Uppsala Universitet Matematiska Institutionen Bo Styf. Genomgånget på föreläsningarna Föreläsning 26, 9/2 2011: y + ay + by = h(x)

Geometrisk optik. Optiska system F9 Optiska instrument. Brytningsindex. avbildning med linser. Begrepp inom geometrisk optik. Brytningslagen FAF260

Tentamenskrivning, , kl SF1625, Envariabelanalys för CINTE1(IT) och CMIEL1(ME ) (7,5hp)

SF1625 Envariabelanalys

INLEDNING: Funktioner (=avbildningar). Beteckningar och grundbegrepp

TNA001- Matematisk grundkurs Tentamen Lösningsskiss

Kontrollskrivning 3 i SF1676, Differentialekvationer med tillämpningar. Tisdag kl 8:15-10

9. Bestämda integraler

Tentamen SF1633, Differentialekvationer I, den 22 oktober 2018 kl

V1. Intervallet [a,b] är ändligt, dvs gränserna a, b är reella tal och INTE ±. är begränsad i intervallet [a,b].

Definition 1 En funktion (eller avbildning ) från en mängd A till en mängd B är en regel som till några element i A ordnar högst ett element i B.

Ekvationen (ekv1) kan bl. annat beskriva värmeledningen i en tunn stav där u( x, betecknar temperaturen i punkten x vid tiden t.

LINJÄR ALGEBRA II LEKTION 1

============================================================ V1. Intervallet [a,b] är ändligt, dvs gränserna a, b är reella tal och INTE.

V1. Intervallet [a,b] är ändligt, dvs gränserna a, b är reella tal och INTE ±. är begränsad i intervallet [a,b].

Borel-Cantellis sats och stora talens lag

Inledande matematisk analys (TATA79) Höstterminen 2016 Föreläsnings- och lekionsplan

Algebraiska uttryck: Introduktionskurs i matematik. Räknelagar: a = b a. a b. Potenser: 1. = ( n gånger )

FORMLER TILL NATIONELLT PROV I MATEMATIK KURS C, D OCH E

Tenta i MVE025/MVE295, Komplex (matematisk) analys, F2 och TM2/Kf2


4. Uppgifter från gamla tentor (inte ett officiellt urval) 6

Föreläsning 7: Trigonometri

101. och sista termen 1

============================================================ V1. Intervallet [a,b] är ändligt, dvs gränserna a, b är reella tal och INTE ±.

Lektionssammanfattning Syra-Bas-Jämvikter

Kontrollskrivning 3 till Diskret Matematik SF1610, för CINTE1, vt 2019 Examinator: Armin Halilovic Datum: 2 maj

Uppgifter 3: Talföljder och induktionsbevis

SF1626 Flervariabelanalys Tentamen 8 juni 2011, Svar och lösningsförslag

Uppsala Universitet Matematiska Institutionen Bo Styf. Sammanfattning av föreläsningarna 1-6, 29/10-8/11, = m n

Förslag till övningsuppgifter FN = Forsling/Neymark, K = Kompendiet Vektorer, linjer och plan, ÖT = Övningstentamen

Anmärkning: I några böcker använder man följande beteckning ]a,b[, [a,b[ och ]a,b] för (a,b), [a,b) och (a,b].

LINJÄR ALGEBRA II LEKTION 4

FORMLER TILL NATIONELLT PROV I MATEMATIK KURS E

TEKNISKA HÖGSKOLAN I LUND Institutionen för elektrovetenskap. Tentamen i Digital Signalbehandling ESS040 (ETI240/ETI275)

Transkript:

Armi Hlilovi: EXTRA ÖVNINGAR Tylors ormel TAYLORS FOREL Tylors ormel krig pukte Om uktioe oh dess + örst derivtor är kotiuerlig i det slut itervllet [, ] eller [,], dvs vi tillåter < då gäller. som ligger mell oh är ett tl oh! där!!! R R b Tylors polyom v ordig T!!! Tylors serie! eller kortre!! T T Speiellt ll då = klls ot ör luris ormel polyom, serie. luris ormel. som ligger mell oh är tl oh! där!!! R R Amärkig. Etersom ligger mell oh k vi skriv där är ett tl som stisierr. Därmed hr vi ett ekvivlet sätt tt ge restterme:! R Amärkig : Ibld beskriver vi! R på kortre sätt B R där B är begräsd i ärhete v. Vi k beskriv R äve med big O betekig O R.

Armi Hlilovi: EXTRA ÖVNINGAR Tylors ormel Amärkig : Noter tt Tylors polyom v ordig T!! hr grd oh tt grde blir < om....! ============================================================ b luris polyom v ordig!!! luris serie Om restterme ör it i luris ormel går mot då hr vi eller kortre!!! Viktig luriutvekligr: e!!!! R si!!! R! os R!!! l R p p! p p! p p p! p p p! R Eempel. Bestäm Tylorpolyomet v ordig yr till uktioe l, krig pukte =. Lösig: Vi beräkr uktioe oh derivtor i pukte.

Armi Hlilovi: EXTRA ÖVNINGAR Tylors ormel l l Värde substituerr vi i ormel ör Tylors polyom v ordig T!!! oh år T l!!! Dett ger T l. Svr: T l ====================================================. ÖVNINGAR Uppgit. Bestäm Tylorpolyomet v ordig krig pukte 8 ör uktioe y. Lösig:, 8 8 /, 8 /, 8 9 8 /, 8 7 Tylors polyom v ordig : T! 8 8 8 88 7! Svr:

Armi Hlilovi: EXTRA ÖVNINGAR Tylors ormel T 88 7 8 8 8 Uppgit. Bestäm luripolyomet =Tylorpolyomet krig pukte v ordig ör uktioe y os. b Aväd ör tt bestämm luripolyomet v ordig 8 till uktioe y os Lösig os, si, os, si, os,.!!!!!!. Alltså os R b Eligt hr vi os t t t R Om vi substituerr t år vi 8 os R Svr: b 8 Uppgit. Aväd ormel si...!!! R! ör tt bestämm luripolyomet v ordig ör uktioe y si. Lösig:

Armi Hlilovi: EXTRA ÖVNINGAR Tylors ormel t t Etersom si t R, substitutio!! si R R!! Svr: luripolyomet v ordig är t ger. Uppgit. Aväd ormel e... R!!!! ör tt bestämm luripolyomet v ordig ör uktioe y e. Lösig: t t t Etersom e t R, substitutio t ger!!! 9 9 e R = R!!! Svr: luripolyomet v ordig ör uktioe y e är 9 9. Uppgit. Bestäm luripolyomet =Tylorpolyomet krig v ordig ör uktioe y e. b Bestäm luriserie ör uktioe Lösig: e, e, e, e, y e.!!!!!! Svr b

Armi Hlilovi: EXTRA ÖVNINGAR Tylors ormel!!!... =!... Svr b... =! Svr: b! Uppgit. Bestäm luripolyomet =Tylorpolyomet krig pukte = v ordig ör uktioe y b Beräk pproimtivt. med hjälp v Tylorpolyomet. Uppsktt elet med hjälp v ormel ör restterm: R= ett tl mell oh.!, där är Lösig: /,, /,,,. 8 Eligt Tylors ormel krig gäller R!! där R, är ett tl mell oh! P =.!! 8 Svr P 8 /, 8 / b För tt beräk. substituerr vi =. i uktioe y, som vi pproimerr med polyomet P : 8.. P.... 9. 8 Svr b.. 9

Armi Hlilovi: EXTRA ÖVNINGAR 7 Tylors ormel För elet gäller R = = 8!! Svr R <. /. =. /... Uppgit 7. Bestäm luripolyomet p v ordig till uktioe / oh uppsktt elet R, då. b Aväd ör tt bestämm luripolyomet till uppsktt elet g / oh Lösig: /,,,!! / 9 /, där ligger mell oh. p R. / 9 9 b 9 Vi bryter ut Först utveklr vi Frå hr vi 9 / 9 / / oh öreklr g / med hjälp v dele: t t t / 9 /, där ligger mell oh t Härv vi substituerr t / = = där ligger mell oh t= / 9 7

Armi Hlilovi: EXTRA ÖVNINGAR 8 Tylors ormel Vi multiplierr med oh år: Därör g / För elet vid de här utveklige gäller 9 R. / 9 9 9 Svr: p oh R 9 b p där R 9 Amärkig: Som vi ser i b dele är elet litet: R. 9 Om vi t e beräkr med e miiräkre / g ör =. år vi g... Beräkig med luris polyom p ger äst smm värde, p... Uppgit 8. Vis tt e t! t! t! t e, där ligger mell oh t. b Aväd ör tt utvekl oh. Fuktioe beräk Lösig: e e d e oh vis tt e /!!! e, där ligger mell skr elemetär primitiv puktio. Aväd b ör tt pproimtivt oh uppsktt elet vid pproimtioe. Aväd luris ormel b Om vi substituerr t i dele dvs i ormel t t t t e e, där ligger mell oh t år vi omedelbrt b dele dvs!!! e e, där ligger mell oh t.!!! e d e d d!!!!!! e d Vi pproimerr e d med Felet vidpproimtioe blir R d!! e d. Därör! 8

Armi Hlilovi: EXTRA ÖVNINGAR 9 Tylors ormel R e d! e! d e vi hr vät e e oh e Alltså R 7 d e! e Uppgit 9. Tre uktioer g oh h hr vi edståede luris utvekligr. B 7 g B 7 8 9 B h där B, B, B är begräsde då går mot Hur vet vi tt uktioer hr e sttioär pukt =? b Avgör ör vrje uktio om pukte = är mimipukt, miimipukt eller terrsspukt. Lösig: Eligt deiitioe, e pukt är e sttioär pukt ör uktioe om =. I luris ormel R!! står örst derivt rmör term. Fuktioe B skr de lijär terme som betyder tt =. Därör är = e sttioär pukt ör uktioe. Smm resoemg gäller ör g oh h. b i B B Etersom B går mot då går mot hr vi tt om är är. Vi ser tt om är är smt ör > ör både egtiv oh positiv. Därör hr uktioe miimum mi = i pukte =. 7 ii g B B Etersom B går mot då går mot hr vi tt g om är är. Vi ser tt g om är är smt ör < ör både egtiv oh positiv. Därör hr uktioe mimum g m = i pukte =. 7 8 iii Frå h 9 B hr vi 7 9 om är är. h 9

Armi Hlilovi: EXTRA ÖVNINGAR Tylors ormel Fuktioe h k t både större värde ä, om >, oh midre värde ä, om < 7 etersom 9 k h både positiv oh egtiv värde. Därör är pukte = e terrspukt. si Uppgit. Bestäm luriserie ör uktioe Lösig: 7 7 si!!! 7!!! 7!! Svr:!! 7! Uppgit. Vi beräkr tlet med hjälp v luris polyom. Hur måg termer i luris utveklig e R!!!! sk vi väd ör så tt elet blir midre ä.? Lösig: Felet beräks med hjälp v ormel! För uktioe gäller,,., Därör! 7!!!! där ligger mell oh. Härv!!! Nu är kvr tt bestämm ör vilket turligt tl =,,,. gäller! eller ekvivlet! Såd olikheter löser vi geom tt test värde =,, tills vi år örst som stisierr olikhete. + 7 +! 7 Som vi ser i tbelle, 7 dvs stisierr olikhete. Svr: Amärkig ör dett blir.78!!

Armi Hlilovi: EXTRA ÖVNINGAR Tylors ormel Uppgit. [I de här uppgite väds lyses huvudsts ] Fi ett tredjeordigspolyom p sådt tt p, p, p oh p där e t t dt Lösig: Lägg märke till tt itegrle skr e elemetär primitiv uktio luripolyomet v ordig till,!! stisierr krvet.! Vi beräkr,, oh : t t lyseshuvudsts = e dt d e d e., Därör!!!. :, Uppgit. [I de här uppgite väds lyses huvudsts] Är e god pproimtio till. Lösig: Lägg märke till tt uktioe skr e elemetär primitiv uktio Vi bestämmer luripolyomet v ordig till,!!! Vi beräkr derivtor,,, oh :

Armi Hlilovi: EXTRA ÖVNINGAR Tylors ormel Därör,,,!! Alltså. Svr: Etersom är lik med luripolyomet v ordig till k m säg tt r e br pproimtio till. BEVIS FÖR TAYLORS FOREL ED HJÄLP AV ROLLES SATS Nedståede bevis är INTE OBLIGATORISKT i kurse. Sts Tylors ormel Atg tt uktioe oh dess örst derivtor är kotiuerlig i det slut itervllet,, oh tt derivt eisterr i det öpp itervllet,b. Då gäller!!! Bevis. Först bildr vi e uktio F som uppyller villkor i Rolles sts:. F är kotiuerlig i. F är deriverbr i,b. F= oh Fb= Låt!!!!!!! Eligt tgde i stse om derivtor är kotiuerlig i de slut itervllet, oh deriverbr i det öpp itervllet, Det är okså ekelt tt kotroller tt oh. Därmed är ll villkor ör Rolles sts uppylld. Eligt Rolles sts is det ett tl mell oh b sådt tt. Först bestämmer vi :!!!

Armi Hlilovi: EXTRA ÖVNINGAR Tylors ormel!!!! Eter öreklig i dr rde år vi!!! Nu leder till!!!!! Vi delr med oh år!! som k skrivs som! vd skulle beviss.!!!!!