ein Bilaga 1 Skolinspektionen Verksam hetsrapport efter granskning av förskolans arbete med jämställdhet vid Kungsgårdens förskola, Söderhamns kommun
1 (9) Innehåll Inledning Frågeställning Bakgrundsuppgifter om förskolan Resultat Inledning Skolinspektionen genomför under våren och hösten 2016 en kvalitetsgranskning av förskolans arbete med jämställdhet. Syftet med kvalitetsgranskningen är att belysa om barnen erbjuds en jämställd förskola där flickor och pojkar får möjligheter att pröva och utveckla förmågor och intressen utan begränsningar utifrån stereotypa könsmönster. Granskningen av förskolans arbete med jämställdhet genomförs i 18 kommuner med både fristående och kommunala huvudmän. Kungsgårdens förskola i Söderhamns kommun ingår i urvalet av förskolor. Kungsgårdens förskola besöktes den 15-16 juni 2016, då observationer och intervjuer genomfördes. Ansvariga utredare har varit Magdalena Molin och Sebastian Thimfors. Skolinspektionen har inför besöket begärt in förskolans verksamhetsredogörelse samt dokument från huvudmannen då dessa utgör en del i Skolinspektionens arbete för att bedöma ansvarstagandet på huvudmannanivå. I denna rapport redovisar Skolinspektionens utredare sina iakttagelser, analyser och bedömningar. Vidare görs en kort beskrivning av kvalitetsgranskningens syfte och frågeställning. Vägledande för bedömningarna avseende jämställdhetsarbetet på förskolorna är skollagenl, läroplanen för förskola2, Skolverkets allmänna råd samt relevanta utredningar och forskning. Bedömningar baseras på en analys av de data som framkommit med hjälp av olika metoder som använts vid granskningen. När kvalitetsgranskningen är avslutad i dess helhet redovisas de samlade resultaten i en övergripande kvalitetsgranskningsrapport. För de verksamheter som ingått i urvalet är förhoppningen att rapporten kan användas i jämförande syfte, den kan också fungera som ett stöd för förskolor och huvudmän som inte ingått i granskningens urval. Det enskilda beslutet kan därmed sättas in i ett större sammanhang. 1 Skollagen (2010:800) 2 Lpfö 98 - reviderad 2010
2 (9) Frågeställning För att uppnå syftet med kvalitetsgranskningen är följande frågeställning utgångspunkt: Arbetar förskolan med att erbjuda barnen möjligheter att pröva och utveckla förmågor, kunskaper och intressen utan begränsningar från stereotypa könsmönster? I granskningen av verksamhetens kvalitet har framförallt tre områden granskats mer ingående. Dessa tar sin utgångspunkt i huruvida 1) det finns förutsättningar för arbetet med att motverka traditionella könsmönster och könsroller, 2) järnställdhetsarbetet genomsyrar förskolans verksamhet för att motverka traditionella könsmönster och könsroller, 3) flickor och pojkar har samma möjligheter att pröva och utveckla förmågor och intressen utan begränsningar utifrån stereotypa könsroller. En sammanfattning av bedömningsunderlag av ovanstående tre områden beskrivs under bilaga 1. Beskrivning av huvudman och Kungsgårdens förskola Kungsgårdens förskola är en kommunal förskola i Söderhamns kommun. I kommunen bor cirka 25000 invånare. Det finns 15 kommunala förskolor och 7 fristående förskolor samt en förskola på entreprenad. Barn- och utbildningsnämnden är ansvarig nämnd i Söderhamns kommun. Barn- och utbildningsförvaltningen är ansvarig förvaltning och har hand om verksamhet som omfattar allt från förskola, grundskola, förskoleklass, fritidshem och kulturskola. Det finns en egen verksamhetschef för förskolan. Kungsgårdens förskola är belägen cirka en mil nordväst om Söderhamn i samhället Kungsgården i Norrala socken. Förskolan har 40 inskrivna barn i åldrarna 1-5 år varav 21 är pojkar och 19 är flickor. Förskolan består av en avdelning. På avdelningen finns 6,75 anställda varav 4 är förskollärare och 2,75 är barnskötare. Förskolan leds av en förskolechef som har ansvar för fyra förskolor, två pedagogisk omsorg samt en öppen förskola. Vid tiden för Skolinspektionens granskning har förskolechefen påbörjat ett nytt uppdrag som verksamhetschef för förskolan i Söderhamns kommun. Förskolan ligger ute på landet i ett område med villor. Det firms närhet till skog och ängar. På förskolans gård finns tillgång till rutschkana, en båt, gungor, lekstuga och sandlåda. Det finns även ett förråd med cyklar. Barnen har även möjlighet till vattenlek och det finns ett "älgpass" uppbyggt på gården.
3 (9) Kungsgårdens förskola har i inomhusmiljön tillgång till två avdelningar av förskolans byggnad. I den ena delen har personalen anpassat verksamheten utifrån de yngre barnens behov och i den andra för de äldre barnen. Personalen roterar mellan de olika avdelningarna och arbetar därmed med alla barn på förskolan. I den del av huset som är mer avsedd för de äldre barnen finns tillgång till ett stort rum med pussel, pyssel, spel och en ateljé för skapande. Det finns även två mindre rum med bland annat bygglek och utklädningskläder samt en hall för barnens ytterkläder. Arbetslaget uppger att förskolans arbetssätt bygger på Reggio Emiliainspirerad pedagogik. Den pedagogiska verksamheten sker både ute och inne samt utgår från den planering som arbetslaget gör. Förskolechefen uppger att förskolan har haft jämställdhetsuppdraget som fokusområde under en längre tid vilket har omfattat såväl miljö, material och förhållningssätt. Kommunen har två genuspedagoger med uppdrag att kartlägga förskolornas miljö och ge stöd och vägledning när det gäller jämställdhetsuppdraget. Söderhamns kommun har också haft utbildning för all personal som arbetar inom den kommunala förskolan när det gäller jämställdhet. Resultat 1. Det finns förutsättningar för arbetet med att motverka traditionella könsmönster och könsroller Inom detta område granskas om huvudmannen och förskolechefen inkluderar jämställdhetsuppdraget i ett dokumenterat systematiskt kvalitetsarbete. Vidare granskas om förskolechefen inkluderar jämställdhetsuppdraget i sitt pedagogiska ledarskap. I detta ingår t ex att förskolechefen säkerställer att det ges gemensam kollegial tid för reflektion och att säkerställa att personalen kritiskt granskar sina värderingar, föreställningar och förhållningssätt. Området granskar också om personalen har kompetens att, och ges kompetensutveckling så att de, på vetenskaplig grund och/eller beprövad erfarenhet kan arbeta med uppdraget. Skolinspektionen har under granskningen intervjuat representant för huvudmannen, förskolechef och arbetslaget på förskolan. Skolinspektionen kan i granskningen konstatera att Söderhamns kommun har tagit fram fokusmål för verksamheten som handlar likvärdighet, jämställdhet och barns inflytande. Detta beslutades av nämnden i början av 2016. Förskolechefen för Kungsgårdens förskola beskriver att jämställdhetsuppdraget är en del av förskolans sys-
Verksam hetsrapport 4 (9) tematiska kvalitetsarbete. Förskolans arbete utgår från läroplanens mål och dokumenteras i en handlingsplan. Varje månad lämnar arbetslaget in en rapport utifrån handlingsplanen och sedan arbetar de utifrån en bedömningsmatris och utvärderar arbetet. I intervjun med representanten för huvudmannen uppger hen att verksamheterna i kommunens styr- och ledningsfilosofi ska arbeta fram olika aktiviteter för att uppnå de förväntade effekterna. Alla ska sträva mot samma mål men det kan vara olika typer av aktiviteter för de olika förskolorna som kommer att genomföras för att nå målen. Förskolechefen uppger i intervjun att hen har identifierat jämställdhetsuppdraget som ett utvecklingsområde på hens förskolor redan innan kommunen fattade beslut om målen. Detta då detta framkommit i uppföljning och utvärdering av verksamheten. Arbetslaget på Kungsgårdens förskola bekräftar i intervjun att de är väl medvetna om att kommunen har mål för jämställdhet och att det är en del i förskolans systematiska kvalitetsarbete. Förskolechefen beskriver i intervjun att hen använder arbetsplatsträffarna som forum för att diskutera jämställdhetsuppdraget men att hen även är med avdelningsvis på förskolorna för att ta del av hur personalen arbetar och tänker kring jämställdhetsuppdraget och läroplansuppdraget. Kungsgårdens förskola har även egna forum där personalen möts och diskuterar. Arbetslaget uppger i intervjun att de har en så kallad genusgrupp som består av några av pedagogerna på förskolan tillsammans med personal från andra förskolor. Gruppen syftar till att öka medvetenheten hos arbetslag och föräldrar och utveckla verksamheten utifrån ett jämställdhetsperspektiv. Arbetslaget berättar i intervjun att genuspedagogema varit ute på förskolan och kartlagt miljö och material. De säger vidare att de har diskuterat förhållningsätt och även tagit del av litteratur gällande jämställdhet. Förskolechefen och arbetslaget uppger att de deltagit i kompetensutveckling när det gäller järnställdhetsuppdraget. Sammanfattningsvis bedömer Skolinspektionen att det finns det finns förutsättningar för arbetet med att motverka traditionella könsmönster och könsroller i förskolan. Huvudmannen har mål för jämställdhetsuppdraget och inkluderat detta i ett systematiskt kvalitetsarbete. Förskolechefen inkluderar järnställdhetsuppdraget i ett systematiskt kvalitetsarbete som utgår från målen i förskolans läroplan. Förskolechefen inkluderar jämställdhetsuppdraget i sitt pedagogiska ledarskap genom att se till att personalen får gemensam kollegial tid och möjlighet att reflektera. Personalen har kompetens så att de på vetenskaplig grund och/eller beprövad erfarenhet kan arbeta med uppdraget.
5 (9) 2. Jämställdhetsarbetet genomsyrar förskolans verksamhet för att motverkar traditionella könsmönster och könsroller. Området granskar om jämställdhetsarbetet genomsyrar verksamheten, snarare än att det bedrivs som projekt eller att enstaka medarbetare är bärare av uppdraget. Här granskas därför om all pedagogisk personal medverkar i arbetet och om läroplanens mål är kända och tolkade av all personal. Området granskas också utifrån om förskolans miljö är utformad för att motverka traditionella könsmönster och könsroller och om förskolans material är anpassat för uppdraget. Genom att observera verksamheten och intervjua arbetslag och förskolechef kan Skolinspektionen konstatera att det på Kungsgårdens förskola finns en medveten strategi och kunskap om jämställdhetsuppdraget. Arbetslag och fokusgrupp beskriver i intervjun hur de omsätter arbetet i praktiken och hur det utformar miljön. Vidare beskriver arbetslaget i intervjun att de hur de arbetar enligt läroplanens mål och uppdrag och omsätter dessa i praktiken. Förskolechefen berättar i intervjun att personalen har filmat varandra vid flera tillfällen och haft handledning av kommunens genuspedagoger. Vidare säger hen att arbetslaget på Kungsgården är medvetna pedagoger och intresserade av att utveckla kunskapen ytterligare när det gäller jämställdhetsuppdraget. Arbetslaget beskriver att de anpassat miljön ur ett jämställdhetsperspektiv och att detta är ett pågående arbete. Allt material såsom pussel, spel, bilder och böcker har de tillsammans med genuspedagogerna gått igenom för att ta bort sådant som signalerar och förstärker stereotypiska könsroller. Vidare har de tagit bort gamla leksaker som de fått av föräldrar som också förstärker traditionella könsroller och könsmönster. Arbetslaget beskriver också att de arbetar med samarbetsövningar och styrda lekar som arbetsmetod i jämställdhetsuppdraget. Pojkar och flickor får lösa olika uppgifter tillsammans och även arbeta med olika projekt som exempelvis språkutvecklande lekar och ett projekt som handlade om vulkaner. Barnen får även vara med och dramatisera sagor med stöd av anställda i kommunens kulturskola. Arbetslaget menar att detta arbetssätt bidrar till att ge alla barn oavsett kön möjlighet att utvecklas utifrån sina egna förmågor och intressen. Förskolechefen uppger i intervjun att förskolan erbjuder utforskande material och att allt material är tillgängligt för barnen. Materialet behöver inte vara tydligt färdiga saker enligt förskolechefen utan ska stimulera barnen att hitta på
Verksam hetsrapport 6 (9) egna saker. Vidare säger förskolechefen att miljön inte är färdigorganiserad ännu och att det ska till flera "stationer" mellan vilka barnen kan gå emellan och välja olika aktiviteter utifrån läroplansuppdraget. Skolinspektionen kan i observationer iaktta att det finns skapande material, pussel, bygglek, böcker tillgängliga för barnen. Det färdiga material som finns visar att både pojkar och flickor kan vara på olika sätt oavsett kön. Det finns två rum med bygglek och utanför dessa rum finns tillgång till utklädningskläder. Böckerna som är tillgängliga för barnen och som de vuxna läser för barnen visar olika huvudkaraktärer och teman. Personalen berättar i intervjun att de väljer böcker med olika huvudkaraktärer och som visar att pojkar och flickor kan göra samma saker. När arbetslaget gjorde kartläggning av miljö och material var litteraturen också föremål för kartläggning vilket har ökat personalens medvetenhet om betydelsen av förebilder i litteraturen. Gården på Kungsgårdens förskola erbjuder barnen ett brett utbud av aktiviteter. Här finns allt från cyklar, vattenlek, dockor och dockvagnar, sandlåda till gungor. Det finns också ett "älgpass" som kommit till på barnens begäran då det finns föräldrar som deltar i älgjakt på höstarna och därmed väckt barnens intressen. Observationer av gården visar att den erbjuder möjligheter och aktiviteter utan att begränsa barnen utifrån traditionella könsmönster och könsroller. Sammanfattningsvis bedömer Skolinspektionen att förskolans verksamhet genomsyras av jämställdhetsarbetet. Det finns en gemensam bild och kunskap hos personalen om innehållet i förskolans jämställdhetsarbete och hur detta ska bedrivas utifrån läroplanens mål. Förskolans miljö och material är i hög utsträckning utformad och anpassat för att motverka traditionella könsroller och könsmönster. Det finns en variation av huvudkaraktärer och tematik i det utbud som förskolans litteratur erbjuder barnen
7 (9) 3. Flickor och pojkar har samma möjligheter att pröva och utveckla förmågor, kunskap och intressen utan begränsningar utifrån stereotypa könsroller. Granskningen av området tar i stora delar sin utgångspunkt i vad forskning visat att förskolor ofta brister i vad gäller jämställdhetsuppdraget. Området granskar därför om personalen förhåller sig likvärdigt till flickor och pojkar avseende den språkliga och fysiska interaktionen och i att ge stöd i vardagliga situationer. Vidare granskas därför också om personalen vägleder flickor respektive pojkar så att deras möjligheter att pröva olika miljöer och material breddas och varieras. I området ingår också att granska om förskolan erbjuder aktiviteter så att flickor och pojkar har samma möjligheter att pröva och utveckla förmågor, kunskap och intressen. Då forskning pekar på att det kan skilja sig mellan olika miljöer och situationer granskas området särskilt utifrån detta. Utifrån observationer som Skolinspektionen genomfört har inga märkbara skillnader i hur personalen samspelar med barnen iakttagits när det gäller bemötandet av pojkar eller flickor. Arbetslaget gör inte skillnader i hur de uppmärksammar eller hur de tilltalar barnen. Barnen får positiv uppmärksamhet oavsett kön. Det skiljer sig heller inte mellan olika typer av situationer eller aktiviteter. Vidare visar observationerna att barnen uppmuntras att vara sig själva oavsett om de är pojkar eller flickor. Arbetslaget uppger att de vet vad som behöver stärkas och uppmuntras hos barnen och utgår från detta i samspelet med barnen, vilket även Skolinspektionens observationer visar. Förskolechefen uppger i intervjun att personalen i arbetslaget är medvetna om att deras förhållningsätt, kroppsspråk och fysiska samspel och påverkar barnen. Enligt förskolechefen möter all personal barnen likvärdigt och alla barn bemöts utifrån individ och inte utifrån könstillhörighet. Arbetslaget uppger att de även tidigare, innan de började arbeta medvetet med jämställdhetsuppdraget, inte gjorde skillnad på barnen utifrån kön. Men arbetslaget berättar i intervjun att de har blivit mer medvetna om förhållningsätt och språkbruk i samspel med barnen i och med att det finns ett tydligt fokus på jämställdhetsuppdraget. Arbetslaget säger att "vi ger stöd utifrån individens behov inte utifrån kön". Arbetslaget beskriver också att de försöker vägleda barnen att pröva olika aktiviteter. De säger vidare att miljön och material i sig erbjuder ett brett utbud av aktiviteter och olika val. Arbetslaget menar att de är praktiskt lagda och tycker exempelvis om att snickra och vara ute i naturen vilket visar barnen att det är
8 (9) möjligt att utföra aktiviteter som betraktas som traditionellt manliga. Dock betonar arbetslaget och förskolechefen att vuxnas könstillhörighet har betydelse i förskolan då det kan signalera att det "bara" är kvinnor som kan arbeta i förskolan. Och att det är viktigt med manliga förebilder på förskolan för alla barn. Vid tiden för Skolinspektionens granskning har förskolan avslutat planerade aktiviteter och gruppindelningar för terminen. Den mesta tiden vistas barnen ute på gården och har fria aktiviteter och lek. Vädret gör att barnen inte behöver mycket hjälp i hallsituationen och de flesta klarar att ta på skor och tröja själva. Observationerna visar dock att arbetslaget uppmuntrar barnen oavsett ålder eller kön att klara sig själva. Vid lunchen hjälper barnen till att ta fram mat och sedan tar de att ta mat själva och skickar vidare till barnet som sitter bredvid. Pedagogerna frågar barnen om de vill ha hjälp med att till exempel hälla upp vatten eller mjölk. Skolinspektionen noterar att personalens bemötande av barnen är likvärdigt, oberoende av kön Arbetslaget har tagit ut stafflin på gården så att barnen kan måla när de själva väljer. Både pojkar och flickor målar tillsammans och en av pedagogerna är delaktig och målar tillsammans med barnen. Personalen är aktiva och närvarande i samspelet med barnen. Observationer visar att pojkar och flickor leker tillsammans på gården. Vid flera tillfällen leker en grupp pojkar med dockvagnar och dockor och flickorna badar i vattenspridaren, men lekarna växlar och pojkar och flickor deltar tillsammans i olika typer av lekar Skolinspektionen har i observationer iakttagit hur personalen samspelar med barnen och låter dem pröva olika aktiviteter. Några i arbetslaget tar med de äldre barnen för att gå till en bäck för att fånga insekter. Vid bäcken är alla barn engagerade tillsammans med pedagogerna och undersöker vad som finns i bäcken och på marken. Barnen ställer frågor och pedagogerna möter barnen och ställer följdfrågor oavsett om det är pojkar eller flickor. Arbetslaget uppger i intervjun att det finns barn som alltid vill leka samma saker i perioder men att de då aktivt försöker utmana barnet att pröva nya saker. Om det är något barn som inte vill delta i någon aktivitet försöker pedagogerna hitta något som kan intressera barnet inom ramen för aktiviteten. Arbetslaget uttrycker att den största utmaningen när det gäller jämställdhet är att få barnen att tycka att alla är lika mycket värda oavsett kön. Förskolechefen säger i intervjun att den största utmaningen när det gäller jämställdhetsuppdraget är att få arbetssätt och förhållningssätt att sätta sig i "ryggmärgen".
9 (9) Sammanfattningsvis bedömer Skolinspektionen att flickor och pojkar har samma möjligheter att pröva och utveckla förmågor, kunskaper och intressen utan begränsningar utifrån stereotypiska könsroller. Den språkliga och fysiska interaktionen mellan personal och flickor respektive pojkar, är likvärdig. Personalen ger stöd i vardagliga situationer i lika hög utsträckning till flickor respektive pojkar. Vidare visar granskningen att personalen vägleder flickor respektive pojkar, så att deras möjligheter att pröva olika material och miljöer, breddas och varieras.
Bilaga 1 Bilaga 1 1. Det finns förutsättningar för arbetet med att motverka traditionella könsmönster och könsroller. Inom detta område granskas hur huvudmannen systematiskt och kontinuerligt planerar, följer upp och utvecklar utbildningens utifrån att förskolans uppdrag att motverka traditionella könsmönster och könsroller. I värdegrunden förskrivs att förskolan aktivt och medvetet ska "påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta dem".4 Arbetet med jämställdhet och demokratiska värden är således en viktig förutsättning för att klara förskolans lärandeuppdrag och förbereda för skolan och den omvärld barnen befinner sig i. Vidare granskas förskolechefens roll och ansvar för systematisk och kontinuerlig planering, uppföljning, utvärdering och utveckling av verksamheten. De allmänna råden för systematisk kvalitetsarbete understryker att kvalitetsarbetet på enhetsnivå ska genomföras under medverkan av förskollärare och övrig personal. De allmänna råden för förskolans med kommentarer utgår från prioriterade områden som Skolverket identifierat som viktiga att ge stöd och vägledning i. Ett sådant område är värdegrundsarbetet där det betonas att personalen behöver analysera, reflektera och kritiskt granska sina egna värderingar, föreställningar om traditionella könsmönster och förhållningssätt och hur detta uttrycks i verksamheten.6 Analysen bör innehålla vilka konsekvenser detta kan få för barnen. Arbetet kräver att värderingar tydliggörs i den dagliga verksamheten. Det är viktigt att fortlöpande kartlägga och analysera behovet av kompetensutveckling för att tillhandahålla kompetensutveckling utifrån personalens behov i förhållande till förskolans uppdrag, för att de professionellt ska kunna utföra sina uppgifter.7 Enligt delegationen för jämställdhet är viktiga framgångsfaktorers att granska sig själv, kunskap, reflektionstid, att sätta in förskolans jämställdhetsarbete i ett större sammanhang (demokrati och makt), engagemang på alla nivåer, kontinuerlig dokumentation/observation, analys och utvärdering av arbetet, och slutligen tålamod (tid). 3 4 kap. 3 skollagen (2010:800) 4 Lpfö 98/2010, s. 8 5 SKOLFS 2013:179, Kommentarerna till rådet om barngruppernas storlek och sammansättning reviderades 2016. 6 Ibid s. 29-30 7 Lpfö 98/2010, s. 16 s SOU 2006:75 s. 125 ff
Bilaga 1 2. Jämställdhetsarbetet genomsyrar förskolans verksamhet för att motverka traditionella könsmönster och könsroller. Inom detta område granskas bland annat om all personal medverkar i arbetet med att motverka stereotypa könsmönster och könsroller samt om jämställdhetsarbetet drivs som en process. Jämställdhet, som grundläggande demokratiskt värde, ska både gestaltas och förmedlas. Enlig skollagen ska utbildningen utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar och de mänskliga rättigheterna, där alla människors lika värde och jämställdhet är viktiga utgångpunkter. Var och en som verkar inom utbildningen ska främja detta.9 Det främjande arbetet innebär att personalen bland annat ges tid att diskutera sådant som genomsyrar den pedagogiska verksamheten. Enligt allmänna råd om arbetet mot diskriminering och kränkande behandling är det en av verksamhetens fortgående uppgifter och kan därför inte drivas enbart som ett enskilt projekt'''. I propositionen "Kvalitet i förskolan" betonas att jämställdhet ska vara en synlig och tydlig del av värdegrundsarbetet." Dessutom betonas att de nationella målen och riktlinjerna i läroplanen ska vara kända och tolkade av all personal (även nyanställda) på förskolan för att jämställdhetsarbetet ska bli effektivt och ge resultat.12 Vidare granskas om förskolans miljö är utformad och material är anpassat så att det motverkar stereotypa könsroller och könsmönster. Förskolans lärandemiljö ska utformas så att barnen får tillgång till en bra miljö och material för utveckling och lärande.13 Materialen ska tilltala olika sorters intressen och innehåll. Material inklusive litteratur ska erbjudas så att de motverkar traditionella könsroller och könsmönster. Skolverket framhåller i de allmänna råden för förskolan att förskolans miljö signalerar vilket beteende som är förväntat, vilka möten och aktiviteter som är möjliga och signalerar även hur viktiga olika aktiviteter är." 9 1 kap. 5 skollagen (2010:800) 10 SKOLFS 2012:10 11 Prop. 2004/05:11 s. 58 12 Prop. 2004/05:11 s. 58 13 Ibid s. 16 14 SKOLFS 2013:179, sid. 27-28
Bilaga 1 3. Flickor och pojkar har samma möjligheter att pröva och utveckla förmågor, kunskap och intressen utan begränsningar utifrån stereotypa könsroller. Inom detta område granskas den språkliga och fysiska interaktionen mellan personal och flickor respektive pojkar. Förskolans jämställdhetsarbete handlar om att sätta barnen i fokus så att de får möjlighet att utvecklas och bredda sina lekmönster och intressen. En del i detta är att förskolans personal behöver vara uppmärksam på hur de utformar verksamheten utifrån ett lärandeperspektiv, till exempel inom språklig utveckling, genom sitt omsorgsbeteende och språkbruk. Det är därför viktigt att personalen är medvetna om sitt förhållningssätt och (i förkommande fall) vilka skillnader de gör på individer utifrån vilket kön de har och att lika villkor skapas för både flickor och pojkar. Ett sätt att göra detta på är att vara medveten om till exempel vilket stöd som ges i vardagliga situationer samt vilken vägledning som pojkar respektive flickor får, för att pröva olika miljöer så att det breddas och varieras. Vuxnas förhållningssätt påverkar barns förståelse och respekt för de rättigheter och skyldigheter som gäller i ett demokratiskt samhälle och därför är vuxna viktiga som förebilder. "Förskolan ska motverka traditionella könsmönster och könsroller. Flickor och pojkar ska i förskolan ha samma möjligheter att pröva och utveckla förmågor, kunskap och intressen utan begränsningar från stereotypa könsroller."15 I kommentarer till den reviderade läroplanen betonas att förskolan ska bidra till att barnen utvecklas allsidigt utifrån sina förutsättningar. Det innebär att pojkar respektive flickor ska ges samma möjligheter att pröva och utveckla förmågor, kunskap och intressen för språk, skapande, undersökande och experimenterande etc. Det handlar om vilka förväntningar de vuxna har på flickor respektive pojkar och hur de bemöts i olika situationer. I jämställdhetsarbete ingår att reflektera över hur de som arbetar i förskolan bedömer och bemöter flickor och pojkar, deras egenskaper och val av aktiviteter. 15 Lpfö 98/2010, s. 5