150901 Arbetsplan för Stora Mellby förskola Läsåret 2015/2016, Barn- och ungdomsförvaltningen, Utvecklingsenheten Telefon: 0322-61 60 00 Fax: 0322-61 63 40 E-post: barn.ungdom@alingsas.se
Barn- och ungdomsförvaltningens vision: Lust att lära Lärande Samskapande Styrkebaserad Vi sätter Lärandet i centrum för barn, elever, medarbetare och ledare Vi skapar delaktighet som präglas av att vi tillsammans ser möjligheter att skapa den framtid, den verksamhet och det bemötande vi vill ha. Vi bygger en styrkebaserad organisation som tar till vara på individers förmågor och skapar framtidstro. Barn och ungdomsförvaltningens målsättning är att visionen ska genomsyra alla verksamheter och vara verklig för varje barn/elev, så att varje dag i vår verksamhet ger dem lust att lära. på St Mellby förskola för att barnen ska nå sina mål Normer och värden Att barn och föräldrar ska känna sig välkomna och känna sig delaktiga på förskolan. Arbetar för att få ihop barngruppen. Barnen får lära känna varandra genom gruppstärkande lekar, i den lärande leken och genom de vardagliga rutinerna. Barn och personal har kommit överens om gemensamma regler som gäller på förskolan. Dessa sitter uppsatta väl synligt. Vid inskolning är någon av föräldrarna med under den första tiden då barnet lär känna miljön, kompisar och personal. Barn som behöver, får under inskolningen, ha napp eller nalle med sig vilket gör dem mer trygga. Arbetar med bemötande mot varandra Hur är en bra kompis? De äldre barnen utarbetar regler för den egna gruppen. Pratar om känslor. Hur man kan känna sig i olika situationer. Hur ser man ut då man är arg, glad, ledsen, sur. Diskuterar med barnen att man kan vara bra på olika saker. Vad är lika och vad är olika? Behandla alla med respekt och att alla är lika mycket värda. De äldre barnen på Bikupan arbetar med forumteater. En situation spelas upp av pedagogerna,och barnen får komma med förslag på hur situationen ska lösas på bästa sätt. Ligga steget före för att hindra konflikter Dela barngruppen i mindre grupper för att minska konflikter Personalen diskuterar kontinuerligt rutinsituationer och planerar verksamheten för att skapa LUST ATT LÄRA i en lugn miljö. I Bjärke område har vi tillsammans kommit överens om en värdegrund och självklara regler som ska genomsyra alla våra verksamheter. Dessa sitter uppsatta i hallen för att även föräldrar ska kunna diskutera dem med sina barn.
Observera i barngruppen, bl.a genom sociogram och filmning. Genomföra sociogram, ett material där vi ser vem som leker med vem och kan upptäcka om något barn blir utanför. GR-enkäten som föräldrar får fylla i. Föräldrars negativ och positiv respons. Genom att ha ett styrkebaserat förhållningssätt. Vi har upprättat en Plan mot Diskriminering och kränkande handlingar. Där finns en gång att följa om ett problem uppstår. Den är väl förtrogen i personalgruppen. Planen ligger utlagd på förskolans hemsida. Dialog på planeringskonferenser med alla tre avdelningarna kring normer och värden. Förskolechefs verksamhetsbesök och uppföljningar bidrar till kvalitetssäkringen. Kunskaper, utveckling och lärande På Stora Mellby förskola vill vi att barnen skall bli inspirerade av naturkunskap, teknik, matematik och problemlösningar. Utifrån barnens ålder och förutsättningar kommer vi att lägga fokus på språket. Genom arbetet med språket väver vi in de olika delarna utifrån läroplanen. Under året kommer vi använda oss av arbetsmaterialet Före Bornholmsmodellen språklekar. Vi kommer även använda oss av tecken för att förstärka barns talspråk. För att utveckla barnens läsförståelse arbetar vi med materialet Läsfixarna. Detta hjälper pedagogerna att ställa rätt frågor till barnen under högläsning, och får dem att förstå informationen som finns mellan raderna i en bok. I vår verksamhet strävar vi efter en god lärandemiljö genom att: Prioritera den lärande leken. Vara lyhörda och närvarande pedagoger. Utgå ifrån barnens intressen. Planera aktiviteter utifrån temat. Barn känner trygghet. Aktivt arbeta med bra förhållningssätt. Dramatisera, spela teater, använda handdockor som metod för att prata om situationer som uppstått. Genomföra lustfyllda samlingar. Ta tillvara på naturliga stunder under dagen (tex samtal vid matbordet) för att lyfta fram barnens tankar. Byta ut leksaker. Ha lättillgängligt material. Ha en inspirerande miljö.
med språket: På småbarns avdelningarna har vi bilder på barnets familj och vardagsnära händelser uppsatta, för att lättare kunna föra en dialog med barnen. Vi använder oss av flanosagor. Där bilder förstärker sagans innehåll. Använder oss av språkpåsar som tränar olika delar i språket tex prepositioner. Gjort i ordning språklådor som fokuserar på ljudet i ordets början. Tränar på olika sätt att barnet ska känna igen bokstäverna i sitt förnamn. Väcka nyfikenhet på bokstäver och ord. Vi använder oss av Läsfixarna för att främja barnens läsförståelse. Arbeta med rim och ramsor Sångkort Sånglekar och rörelse Förstärka språket genom tecken. Persontecken och på föremål i närmaste omgivningen. Tecken för färger. Barnen har en skrivarhörna Skriva egna inbjudningar till tex Lucia. Teater Mungympa, blåsövningar, såpbubblor i helgrupp och åldersindelat Varför och hur vi arbetar med tecken: Alternativt komplement till språket Stärker barns talspråk Persontecken Sånger och ramsor som vi tecknar till Trollerimaskin Lär oss nya ord i samlingen eller när tillfälle ges med naturkunskap: Vi uppmärksammar barnen på naturens skiftningar speciellt för årstiden lär barnen om allemansrätten Regelbundna utflykter i närmiljön, tex skogen, återvinningsstationen på skolan, följa bäcken Naturens kretslopp Väderobservationer Plantering i drivbänkar, inne i krukor Experiment med teknik: Olika byggtekniker, tex kuddar, lego, snögubbe, klossar, koja, sandslott, kaplastavar. Färg och form Följa instruktion, ritning tex lego, knex
med matematik och problemlösningar: Mönster, målar, pärlplattor Färg och form Se matematik i våra böcker Räkna i matsituationen, tex räkna Havrefras, duka Fruktstund, bråkräkning (division) Vi delar frukt i samlingen.ex Hur många frukter behövs för att alla ska få? Träna begrepp, Fler-färre, stor-större- störst, liten-mindre-minst kort-kortare-kortast lång-längre-längst. Prepositioner; över, under, bakom, framför o.s.v. Räknesagor Kims lek Sortering och klassificering Volym Rumsuppfattning, kurragömma Tränar på klockan Mäta Väga Spelar spel Lyhörda och närvarande pedagoger som ser barnens utveckling Vi använder arbetsmaterialet TRAS Utvecklingssamtal Föräldramöte Daglig kontakt i tamburen Observationer i barngruppen Ser när barnen lär av varandra och att de visar det i den fria leken det som vi tagit upp i en samling Föräldrarna delger oss personal när det är något barnet har lärt sig som det visat upp hemma Uppföljning då vi ser om barnen har tagit till sig det som tidigare sagts Synliggöra barns lärandeprocesser via dokumentation som barnens digitala portfolio, Pluttra, där vi ser barnens utveckling. Intervjuer Barns ansvar och inflytande Vi lyssnar på barngruppen Utgår från barnens intresse Lärande lek där barnen själv väljer aktivitet med hjälp av pedagogerna som styr upp om det behövs. Lär barnen ta ansvar för sina egna handlingar, tex respektera varandra och vara rädda om våra gemensamma saker. Välja bok vid läsvila
Barnen får vara med och bestämma regler på förskolan. Välja sitt egna persontecken (TAKK tecken som alternativ och kompletterande kommunikation) Varje barn håller ordning på sina kläder i tamburen. Barnen tar på sig själva med hjälp av pedagoger Hjälper varandra vid på- och avklädning och tex nå böcker i bokhyllan, stapla kuddar och pussla. Plockar undan efter sig Dukar av efter de har ätit. Utifrån barnets ålder och mognad får de ta mat själva och de får tänka på hur mycket de orkar äta. Varsamma om våra saker inomhus och utomhus. Ansvarsbarn/ Arbetsbin Tittar så att var sak är på sin plats Håller upp dörrar åt varandra Vara i centrum på samlingen eller vid födelsedagsfirande Ta hand om varandra, visa empati. Välja vem de vill leka med. Pedagogerna uppmärksammar att alla barn har någon att leka med. Barnen får vara med och bestämma vad som ska dokumenteras i Pluttra. De äldre barnen har egna loggböcker Observationer i barngruppen Sociogram, två olika Föräldrarnas iakttagelser som berättas till oss i tamburen och vid uppföljningssamtal, utvecklingssamtal, överskolningssamtal Föräldramöte Den fria leken Vardagssituationer Barnintervjuer GR-enkäten Diskussioner på personalkonferenser Förskolechefens iakttagelser vid verksamhetsbesök. Lust att lära Vår vision är att: Alla barn ska få lust att lära Alla barn ska få möjlighet och ges möjlighet att nå sin fulla potential. Pedagogerna tar tillvara på barnens intresse genom att vara lyhörda och lyssna på vad barnen tycker är intressant. Samlingarna är roliga, lustfyllda och väcker intresse Barnen ska komma vidare i lärandeprocessen genom att stegra svårighetsgraden
Byter ut material, tex spel, pussel Spela lustfyllda, pedagogiska spel på ipaden. Spela vanliga, traditionella spel. Lek med pedagoger på barnens initiativ t.ex. jagalek, doktor eller bygglek då de vuxna har möjlighet att föra leken vidare och införa mer kunskap. När barnen frågar något försöker vi svara om vi kan eller ta reda på svaret. Ibland söker vi information på ipaden. Yoga, massagevila Organiserad lek som ex.v. hinderbana. GR-enkäten Förskolechefens iakttagelser vid verksamhetsbesök. Uppföljningssamtal, utvecklingssamtal, överskolningssamtal Föräldramöte Daglig kontakt i tamburen Att barnen vill lära sig mer Observationer i den fria leken Arbete med barn i behov av särskilt stöd Observationer i barngruppen Diagnosmaterialet TRAS språkutvecklingsmaterial Vi har tillgång till specialpedagog, psykolog och kurator. De kan hjälpa oss arbeta vidare genom att ge tips och ideér och rådgivning. Förskolechefen träffar alla förskolor i området för att hjälpa arbetslagen att upptäcka, åtgärda och följa upp insatser till barn i behov av särskilt stöd. Dessa kallas för trianglar. Vid utvecklingssamtal, som erbjuds en gång per termin, går vi tillsammans med föräldrarna igenom barnets styrkor och utveckling. Genom triangelbesöket Specialpedagogens åtgärdsprogram Uppföljningssamtal, utvecklingssamtal, överskolningssamtal GR-enkäten Förskolechefens iakttagelser vid verksamhetsbesök.
Samverkan Genom samverkan hoppas vi pedagoger kunna öka föräldrars inflytande över verksamheten. Samverkan mellan förskola och föräldrar sker genom: Daglig kontakt i tamburen vid hämtning och lämning, Föräldramöten Luciafirande/adventsfirande, Sommaravslutning på förskolans dag, Inskolning, uppföljningssamtal och överinskolning, Utvecklingssamtal där barnens utveckling står i fokus, Vår digitala portfolio, PLUTTRA, där föräldrar kan se sitt barns portfolio över nätet och även lämna kommentarer och se viktig information, Almanackan i tamburen där det står vad vi har gjort under dagen, s hemsida där det står information om förskolan, Informationsbladet med viktig information gällande förskolan. Dropp in fika Så sker samverkan på St Mellby enhet: Överskolning från Bikupan till Fritidshemmet, och Blomman/Biet till Bikupan. Gemensamma aktiviteter tillsammans med skola och fritidshem, bl.a. kommer ettorna och läser för förskolebarnen. Personalen strävar efter att stärka samarbetet mellan arbetslagen på de olika avdelningarna. Avdelningarna turas om att öppna och stänga Blomman och Biet har åldersindelade grupper tillsammans Personalen tar hand om varandras barn vid dagtidsplanering, Biet och Blomman samt Bikupan och fritids är tillsammans på fredagar. Överlämningskonferens med personal från Bikupan, Fritidshemmet och Förskoleklass Lek ute tillsammans på gården då tillfälle ges Samverkan med närsamhället: Biet och Blomman gör vårutflykt till Mellby Västergård. Ett närliggande lantbruk. Bikupan gör en utflykt på våren med kommunal buss till Gräfsnäs slottspark. Förskolan samarbetar med föräldraföreningen SMAFF. De ordnar aktiviteter för barnen och vi får lämna förlag på vad som kan ge våra barn en guldkant i verksamheten. Kyrkans barntimmar
Resultatet av GR-enkäten diskuteras på personalplanering och gemensamt bestämmer personalen hur vi ska gå vidare för att kunna förbättra vår verksamhet. Resultatet redovisas för föräldrarna genom infobrev och på föräldramöte Utvecklingssamtal i förskolan är ett dokument som ligger till grund för utvecklingssamtalet. Uppföljningssamtal sker några månader efter inskolningsstart för att prata om hur inskolningen upplevdes. På föräldramöte diskuterar vi med föräldrarna hur vi ska utveckla vår verksamhet. Kvalitetssystem - förklaringar I början av läsåret revideras respektive upprättas verksamhetens Arbetsplan Beskriver verksamheten på ett övergripande sätt. Här beskrivs hur förskolan/skolan/frtidshemmet arbetar för att uppfylla läroplanens mål, hur arbetet följs upp, vilket läsårets utvecklingsarbete är, hur samverkan med andra sker mm Utvecklingsplan En taktisk agenda är ett verktyg/dokument för att formulera, planera och följa upp ett utvecklingsarbete. Det är ett intern dokument som kontinuerligt följs upp under läsåret för att följa utvecklingen och kunna styra arbetet framåt kontinuerligt. I slutet av läsåret sammanställs en Nulägesanalys Är till för att ge en helhetsbild, ett nuläge av verksamheten och ligger till grund för beslut som ska fattas om vad verksamheten behöver utveckla under kommande läsår. Det som förskolan/skolan/fritidshemmet bedömer är det mest angelägna att arbeta med kommande läsår förs in i en taktiska agenda. Nulägesanalysen är en sammanställning över vad som framkommit under året från Rundan rektors/förskolechefens veckovisa besök i verksamheten som belyser: 1. Lärandemiljö, 2. Kunskapssyn, 3. Bedömning och dokumentation, 4. Ansvar och inflytande Utvecklingsplan Förskolans/skolans/fritidshemmets inre utvecklingsarbete under läsåret Kunskapsuppföljning Skolan: Redogörelse för hur man lyckats med Kunskapsmålen, Särskilt stöd, Närvaro. Förskolan: Redogörelse för hur man arbetat med Särskilt stöd GR-enkät årlig enkät till alla föräldrar med barn i förskola, åk 2, åk 5 och åk 8, samt alla elever i åk 2, åk 5 och åk 8
Plan mot diskriminering och kränkande behandling arbetet mot kränkande behandling Övrigt som förskolan/fritidshemmet/skolan bedömer ger en bild av nuläget i verksamheten, t.ex. om man haft ett ALP-besök under läsåret
Årsplan Årsplanering för Stora Mellby enhet - förskola, skola och fritidshem. Dessa aktiviteter är delvis gemensamma. JANUARI Snöaktiviteter Gemensam utedag APRIL Påsklov Påskpyssel Äggjakt 6-års information Städdag samma dag Valborgsfirande JULI Sportlov Semledagen Alla hjärtans dag Sommaröppet Höstlov Utvecklingssamtal FN-dagen Vi i femman MARS Plantering Friendsaktivitet Våffeldagen MAJ JUNI Vårfest Skolresa Förskolans dag, sommarfest Överinskolning Djurens dag Utflykt för barnen i förskolan AUGUSTI OKTOBER FEBRUARI Skolstart Inskolning Bestämmer dagar när ettorna kommer och läser för förskolebarnen NOVEMBER Barnboksvecka Övning lucia Stockholmsresa 6-or Barnkonventionen Rädda ägget 5-or Skolavslutning Midsommarfirande Fritidshemmets dag SEPTEMBER Hösten Skoljoggen/promenad Föräldramöte DECEMBER Adventsfirande Lucia Julpyssel Julfest på förskolan Nobelfesten