Vad gör du här? Det bästa är att veta vad man letar efter innan man början leta efter det. Vad har du packat ned? Förväntningar Förhoppningar Farhågor

Relevanta dokument
Vad gör du här? Det bästa är att veta vad man letar efter innan man början leta efter det. Förväntningar Förhoppningar Farhågor

Utvecklande samtal i arbetslaget Per Fagerström

Varje basgrupp: Inventera varandras kartor och sök efter mönster; likheter och olikheter. Tänk även på att resonera och redogöra för olika

Vad gör du här? A* handleda kollegor gruppdynamik, rollfördelning och förväntningar

Hans- Åke Scherp Docent i pedagogik

Föreställningskarta Reflektioner, synpunkter. Föreläsning: Utvecklingsperspektiv och gruppdynamikens påverkan på handledningsarbetet.

Enkät till lärare. 2. Kön: kvinna man. 1. Kommun: Skola: 3. Jag är förskollärare. fritidspedagog. grundskollärare gymnasielärare

Storgrupp. Att formulera en lärfråga. Viktningsmodellen som underlag för lärande samtal och att se mönster

Att leda lärande samtal 26 februari 2018

Föreställningskarta - ett verktyg för lärande

Vad är problemet? Vad är utmaningen i att få till långsiktiga avtryck i vardagen?

Handledare? Samtalsledare? Lärsamtalsledare? Vem är jag i det här? Expert? Handledare? Fördela ordet? Leda samtalet? Vad förväntas av mig?

bjuder in till Lärstämma

Att synliggöra lärande. Så låt oss prata om hur, vad och varför. Pernilla Liljeberg Sandra Stene

Föreställningskarta - ett verktyg för lärande

Kvantifierade resultatindikatorer Performance Indicators

Enkät till skolledare

Lesson study - Att lära av varandra. Staffan Åkerlund

!"#$%&'()*+,(-. /0+(#1)2).(3"4042')

Bedömning för lärande. Sundsvall

Det lärande samtalet. Vad är ett lärande samtal?

Glappet mellan skolans praktik och forskningen

Vi kan inte lösa de problem vi skapat med samma tänkande som skapade dem. Albert Einstein.

Det pedagogiska ledarskapet och huvudmannens stöd

Delutvärdering Matte i Πteå Moa Nilsson Juli 2014

Matematiklyftet i förskoleklassen. Lärportalen. för matematik

Språk- läs- och skrivutvecklare Skolverket Sept

Kompetensutveckling i den moderna kunskapsorganisationen

Ny skollag och reviderad läroplan VAD HAR HÄNT? Perspektiv på förskolans utveckling, uppdrag och förskollärarens utökade ansvar

UAL:en. Utvecklings- och arbetsplan för lärare Komvux Malmö Södervärn

Attraktiv Förskola - En del av det systematiska kvalitetsarbete i Norra Hisingen

Svea Montessoriförskola. Danderyds kommun

NATURVETENSKAP OCH TEKNIK. Planera och organisera för kollegialt lärande

Ökad kvalitet. Kjell Hedwall avdelningschef för utbildningsavdelningen i Skolverket

Extramaterial till Samhällskunskap 7-9

Matematikundervisning genom problemlösning

Värdegrund, vision, arbetsmetod. För var och en. inom Strands förskolor. Att få växa och utvecklas med förundran

Modell- /forskarskolorna i Sundsvall. Lust att lära läsåret

Vad skall en matematiklärare kunna? Översikt. Styrdokument. Styrdokument. Problemlösning

Verksamhetsidé för Norrköpings förskolor. norrkoping.se. facebook.com/norrkopingskommun

LEDA PÅ VETENSKAPLIG GRUND - UTMANINGAR OCH MÖJLIGHETER

Introduktion för lärare, förskollärare och fritidspedagoger i Götene kommun

Neglinge gårds förskola. Nacka kommun

Kurs: Handledning 100p. Handledarkurs. Studiehandledning. Namn:

Matematiklyftet 2013/2014

Välkomna till Handleda vidare På uppdrag av Skolverket

Pedagogiskt café. Problemlösning

TEGELS FÖRSKOLA. Lokal utvecklingsplan för Reviderad

Vad kan vi i Sverige lära av Singapores matematikundervisning?

Paper från lärgruppen i matematik S:t Olofsskolan

Skolledarkonferens september 2016

Hans-Åke Scherp Docent i pedagogik

Publiceringsår Diskussionsfrågor. Undervisningssituationen för elever som är mottagna i grundsärskolan och får sin undervisning i grundskolan

Hur ser mitt uppdrag ut?

Flerspråkighet en möjlighet!

Hur kan skolledare skapa förutsättningar för ett formativt förhållningssätt hos sina lärare?

Uppdrag till Statens skolverk om förslag till förtydliganden i läroplanen för förskolan

Kompetensutveckling att leda kollegialt lärande. Arbetslagsledare Gråbo förskolor Uppstart 25 augusti 2017, 13-16

Samtalsmodeller och verktyg för handledningssamtal och kollegialt lärande. Läslyftet Handledarutbildning 2018/19

En förskola för alla där kunskap och människor växer

Utmaning. Statsbidraget ger: Möjlighet till nedsättning i tid för handledaren på 10-20% Tillgång till handledarutbildning

Läslyftet i Örebro kommun. Kortfattad information utifrån rektor och lärares perspektiv Läs mer på Skolverket samt Läs- och skrivportalen

Förskolan Smedby Verksamhetsbeskrivning

Matematikutvecklare som resursperson och handledare

A L V I K S S K O L A N S K O L L E G I A L A L Ä R A N D E

Verksamhetsplan Förskolan 2017

Formativ Undervisning

Arbetsinriktning för Stallarholmsskolan Ht- 2012

TRÄFF FÖR BFL-PILOTER 19/9. Piloternas roll Återkoppling Att leda lärande samtal Handlingsplan

Formativ bedömning i matematikklassrummet

Formativ bedömning i matematikklassrummet

Forskningsbaserad skolutveckling i teori och praktik

Förslag till beslut Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden föreslås besluta att ställa sig bakom yttrande

HANDLEDARUTBILDNING LÄSLYFTET KOLLEGAHANDLEDNING I GRUPP LÄRANDE SAMTAL

Verksamhetsplan för Ringarens förskola

Information- Slutrapport kollegialt lärande

Elevsamtal med eleverna kring deras lärande

Pedagogisk dokumentation kring Matematikverkstaden på Bandhagens skola.

Att leda kollegialt lärande i Läslyftet. En resa att göra tillsammans med sin kollegor

Lidingö Specialförskola Arbetsplan

Föreläsning: Språk & digitala verktyg i förskolan (Johanna Kristensson, Kärnhuset)

Språk- läs- och skrivutvecklare Skolverket

Informationsbrev oktober 2015

Utvecklingsarbete i Falu kommun en angelägenhet på alla nivåer i skolförvaltningen

Pedagogiskt ledarskap och kollegialt lärande i förskolan

Systematiskt kvalitetsarbete på vetenskaplig grund. Stora kvalitetsdagen för förskolan Systematiskt kvalitetsarbete och ledarskap i förskolan

Utvecklingsområde för Björkets Förskola 2013/2014

Karriärtjänster i praktiken Förstelärare i Sundsvalls kommun. Anna-Karin Westman och Katina Thelin, Centrum för kunskapsbildning (CFK), Sundsvall

Att leda kollegiala samtal - Pedagogisk handledning och Lärande samtal

Alla språk. bär till lärande SPRÅKRESAN LÄSÅRET 17/18 FORTSÄTTER. Välkomna att resa vidare med Språkresan!

Utvecklingsområde för Björkets Förskola 2014/2015

Kollegialt lärande genom samtal

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret

Att som lärare utveckla kunskap om och förmåga att stödja alla elevers språkoch kunskapsutveckling.

Om jag vill lyckas med att föra en människa mot ett bestämt mål, måste jag först finna henne där hon är och börja just där Sören Kirkegaard

Utvecklingspedagogernas roll och funktion i arbetet med att förverkliga Förskola i Förändring. I Fjärås Gällinge pedagogiska område

Ett namn på sina problem Omgivningen Förståelse för sig själv Möjlighet att få rätt stöd Tänka funktionshinder istället för lat, slarvig, en ökad tro

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg

Östermalms stadsdelsförvaltning Engelbrekt-Gärdets förskolor. Rutiner för akuta situationer Vid kränkande behandling Engelbrekt-Gärdets förskolor

Ledare för kollegialt lärande

Transkript:

Per Fagerström. (PPP) Vad gör du här? Vad har du packat ned? Förväntningar Förhoppningar Farhågor Din mentala packning Hur är din förståelse? Vad är din utgångspunkt? Det bästa är att veta vad man letar efter innan man början leta efter det. Källa: Nalle Puh

Lärande Bråka vända o vrida på sina tankar, föreställningar och erfarenheter. Vad stämmer, bekräftar och vad utmanar mitt sätt och mina erfarenheter? Skollagen: Allt arbete i skolan ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet Att ta del av vetenskaplig kunskapsbildning och agera utifrån den Att vara medaktör eller huvudaktör i den vetenskapliga kunskapsbildningen om lärande och undervisning och agera utifrån den Yrkesprofession bygger på att veta varför vi gör det vi gör och kunna tala om det. Vad är det jag/vi gör när det som händer händer

Får inte glömma att ringa Emmas mamma i kväll Vi gör det så invecklat, lite sunt förnuft och någon som vågar bestämma. läroplaner komma, läroplaner går men jag består vad Vad säger intresserade vi om detta? dom verkar då! Suck! Vad gör jag här? Nu börjar han igen, detta har vi hört var enda gång Hur får man till en gemensam förståelse/engagemang? Projektiv identifikation = våra föreställningar styr vårt handlande, vi behandlar individer i vår omgivning i överensstämmelse med våra föreställningar om dem. Personen identifierar sig med projektionerna och beter sig efter de (lever upp till sin stämpel) Beroende på vad vi förväntar oss av eller tror om andra, kommer vi att förändra 3 våra egna beteenden så att vi kan var säkra på att få vad vi räknar med

Vikten av att stämma av utgångsläget. Att få flertalet att vara på samma möte, på samma våglängd A - S - K Administrativa akuta sociala kunskapsfördjupande inställning Ha samma utgångspunkt, eller åtminstone känna till varandras utgångslägen.

Lösningsförslagens relevans är beroende av hur dilemmat/problemet ser ut för var och en, varifrån vi startar i vår förståelse.

Vad påverkar lärares sätt att undervisa? (1 4) Direkta erfarenheter i klassrummet 3,7 Samtal med eleverna om undervisningen 3,2 Samtal med kolleger 3,1 Läroplan och/eller skolplan 3,0 Kursplan och/eller betygskriterier 2,8 Erfarenheter utanför skolan 2,8 Pedagogisk facklitteratur 2,6 Ämnesinriktad facklitteratur 2,4 Kompetensutveckling utanför skolan 2,2 Intern fortbildning 2.2 Samtal med skolledare 2,1

Uppdraget man är inte dum frivilligt A. Targama Så som jag uppfattar uppdraget eller förväntningar på mig, så utför jag mitt arbete, eller åtminstone vill utföra mitt arbete så. Det är ingen idé att bråka på lärare o pedagoger för vad de gör eller inte gör de gör det de gör i alla fall så länge de har den förståelse de har av uppdraget och de lärdomar de har om hur man på bästa sätt förverkligar uppdraget Behov, önskan att förändra/fördjupa/förädla arbetet (långsiktigt) kräver förändrad/fördjupad/förädlad förståelse för uppdraget

Syn på uppdraget, på lärande/kunskap och människor. Tankar och föreställningar Lärprocess Dilemma/uppgift/ utmaning/problem Lösningar Arbetssätt

Handledning Lärledning Gruppen skapas först Enskilda deltagares problem i fokus Problem som problem Görandeinriktat lärande Ledaren handleder ärenden Vid behov Handledare utifrån Handledare ej deltagande Handledaren sakkunnig Enskilda individers behov Reaktiv Lärområdet skapas först Gemensamt problem i fokus Problem som utvecklingsanstiftande Förståelseinriktat lärande Ledaren handleder lärande Kontinuerligt Lärledare inifrån Lärledare deltagande Lärledaren kunnig i kunskapsbildning Gruppers/skolans behov Proaktiv

Frirum och aktörsberedskap Skolan, F-skolan, enheten frirum Lärgrupp

Arbetslag/Lärgrupp Känner vi igen problemet? Hur ser problemet ut för oss övriga? När vi har hört allas erfarenheter, hur tänker vi nu kring problemet? Är det i vissa situationer? Hur kan vi förstå oss på detta för att på bästa sätt arbeta med detta problem? Behöver vi formulera om problemet nu för att bli mer pricksäkra? *

Agerande Erfarenheter Planering Reflekterar.. Föreställningar Slutsatser Lärdomar Utmanande möte Forskning, andras erfarenheter

Steg för steg 1. Någon som leder (lärledare) 2. Stäm av så alla är överens om samtalets rubrik, mötesformen och de tidsmässiga ramarna. 3. Låt var och en reflektera enskilt över rubriken/ämnet någon minut Tankerespekt 4. Låt var och en punkta ner eller skriva på post-it lappar sina tankar kortfattat (ord kortare mening)

Laget runt runda/or, var och en beskriver sin tanke/lapp utifrån rubriken. (endast ev klargörande frågor) en tanke/lapp i taget ny person, laget runt tills alla tankar/lappar kommit upp på blädderblocket. Hjälp till att få liknande tankar/lappar ihop (kategorier, mönster) - Sammanfatta Dokumentera /skriv ner dessa områden, hjälps åt : kan vi omnämna dessa områden så här Taluppfattning Lärobokens styrkor o brister Praktisk/konkret matematik

Enas om vilket område som ni anser vara angeläget att börja fördjupa er i. Gör det till en frågeställning utvecklingsområde, mål. Vad är problemet. Vad handlar detta om egentligen? Hjälps åt i gruppen, Hur ser var och en på detta? Ha som utgångspunkt att ni vill förstå varandras uppfattningar, var nyfikna, tro inte att ni redan har förstått hur någon annan tänker, lyssna aktivt. Samtala genom att ställa frågor mer än att beskriva och återberätta dina erfarenheter (given kunskap). VAD ÄR PROBLEMET egentligen, Lärledaren ser till att ni håller er till området, att alla kommer till tals, håller koll på tiden och strävar efter att alla hjälps åt att ställa fördjupande frågor och lyfta fram olikheter (ny kunskap)

Utifrån den gemensamt formulerade frågan, utvecklingsområdet. Vad ser vi - mönster Vad behöver vi göra? Vad kan vi göra? Vad gör vi redan? Vilka behov har vi? Vilka blir våra åtaganden Rundor, spela in alla i samtalet, få alla att bidraga Ägna de sista min. åt att sammanfatta samtalet till innehåll och form. Punkta ner era viktigaste lärdomar och/ eller reflektioner samt åtaganden Dokumentera (Medaktör i kunskapsbildningen och systematisk kvalitetsutv.

Vikten av att komma nära Från abstrakt generellt till nära och konkret Risk att prata om det som man inte äger (flykt) Vad är problemet? Har du det så eller inte så hos dig? Vad vill du? Vad hindrar? Vad kan du/vi göra? Vad gör du/har du gjort? Vad kommer du att göra?

Lärande utan görande kan bli en dagdröm men göranden utan ett lärande kan bli en mardröm