F4 Matematikrep. Summatecken. Summatecken, forts. Summatecken, forts. Summatecknet. Potensräkning. Logaritmer. Kombinatorik

Relevanta dokument
F4 Matematikrep. Summatecken. Summatecken, forts. Summatecken, forts. Summatecknet. Potensräkning. Logaritmer. Kombinatorik

Tolkning av sannolikhet. Statistikens grunder, 15p dagtid. Lite mängdlära. Lite mängdlära, forts. Frekventistisk n A /n P(A) då n

Väntevärde för stokastiska variabler (Blom Kapitel 6 och 7)

Statistikens grunder HT, dagtid Statistiska institutionen

KONFIDENSINTERVALL FÖR MEDIANEN (=TECKENINTERVALL )

Multiplikationsprincipen

= (1 1) + (1 1) + (1 1) +... = = 0

Armin Halilovic: EXTRA ÖVNINGAR. ) De Moivres formel ==================================================== 2 = 1

Sensorer, effektorer och fysik. Analys av mätdata

Genomsnittligt sökdjup i binära sökträd

Induktion och Binomialsatsen. Vi fortsätter att visa hur matematiska påståenden bevisas med induktion.

Föreläsning G04 Surveymetodik 732G19 Utredningskunskap I

Väntevärde, standardavvikelse och varians Ett statistiskt material kan sammanfattas med medelvärde och standardavvikelse (varians), och s.

Föreläsningsanteckningar till Linjär Regression

D 45. Orderkvantiteter i kanbansystem. 1 Kanbansystem med två kort. Handbok i materialstyrning - Del D Bestämning av orderkvantiteter

vara ett polynom där a 0, då kallas n för polynomets grad och ibland betecknas n = grad( P(

4.2.3 Normalfördelningen

Kombinatorik. Torbjörn Tambour 21 mars 2015

Fyra typer av förstärkare

Korrelationens betydelse vid GUM-analyser

Vad är det okända som efterfrågas? Vilka data är givna? Vilka är villkoren?

ENDIMENSIONELL ANALYS B1 FÖRELÄSNING VI. Föreläsning VI. Mikael P. Sundqvist

Uppsala Universitet Matematiska Institutionen Thomas Erlandsson

Föreläsning 10: Kombinatorik

Stokastiska variabler

1. Test av anpassning.

Sensorer och elektronik. Analys av mätdata

TENTAMEN I MATEMATISK STATISTIK. Statistik för lärare, 5 poäng

Kontingenstabell (Korstabell) 2. Oberoende-test. Stickprov beror av slumpen. Vad vi förvf. är r oberoende: kriterier är r oberoende: kriterier

Orderkvantiteter vid begränsningar av antal order per år

101. och sista termen 1

Något om beskrivande statistik

APPROXIMATION AV SERIENS SUMMA MED EN DELSUMMA OCH EN INTEGRAL

Borel-Cantellis sats och stora talens lag

Fourierserien. fortsättning. Ortogonalitetsrelationerna och Parsevals formel. f HtL g HtL t, där T W ã 2 p, PARSEVALS FORMEL

Lösningar och kommentarer till uppgifter i 1.1

Medelvärde. Repetition. Median. Standardavvikelse. Frekvens. Normerat värde. z = x x

H1009, Introduktionskurs i matematik Armin Halilovic POLYNOM, POLYNOMDIVISION, ALGEBRAISKA EKVATIONER, PARTIALBRÅKSUPPDELNING. vara ett polynom där a

Sannolikheter 0 < P < 1. Definition sannolikhet: Definition sannolikhet: En sannolikhet kan anta värden från 0 till 1

KINESISKA RESTSATSEN och STRUKTURSATSER

SOS HT Punktskattningar. Skattning från stickprovet. 2. Intuitiva skattningar. 3. Skattning som slumpvariabel. slump.

NEWTON-RAPHSONS METOD (en metod för numerisk lösning av ekvationer)

är ett tal som betecknas det(a) eller Motivering: Determinanter utvecklades i samband med lösningsmetoder för kvadratiska linjära system.

MS-A0409 Grundkurs i diskret matematik Sammanfattning, del I

SANNOLIKHETER. Exempel. ( Tärningskast) Vi har sex möjliga utfall 1, 2, 3, 4, 5 och 6. Därför är utfallsrummet Ω = {1, 2, 3, 4, 5,6}.

Repetition DMI, m.m. Några begrepp. egenskap d. egenskap1

Jag läser kursen på. Halvfart Helfart

Föreläsning G04: Surveymetodik

TATM79: Föreläsning 2 Absolutbelopp, olikheter och binomialkoefficienter

Tentamen i Statistik, STA A13 Deltentamen 2, 5p 5 juni 2004, kl

F15 ENKEL LINJÄR REGRESSION (NCT )

Sannolikheten. met. A 3 = {2, 4, 6 }, 1 av 11

EGENRUM, ALGEBRAISK- OCH GEOMETRISK MULTIPLICITET

MS-A0409 Grundkurs i diskret matematik I

vara ett polynom där a 0, då kallas n för polynomets grad och ibland betecknas n grad( P(

Följande begrepp används ofta vid beskrivning av ett statistiskt material:

1. Hur gammalt är ditt barn?

Binomialsatsen och lite kombinatorik

Begreppet rörelsemängd (eng. momentum) (YF kap. 8.1)

2. Konfidensintervall för skillnaden mellan två proportioner.

{ } { } En mängd är en samling objekt A = 0, 1. Ex: Mängder grundbegrepp 5 C. Olof M C = { 7, 1, 5} M = { Ce, Joa, Ch, Je, Id, Jon, Pe}

Uppgifter 3: Talföljder och induktionsbevis

Reflektionsprincipen

Tentamen i Statistik STG A01 (12 hp) 5 mars 2010, kl

Tentamen i Statistik, STA A13 Deltentamen 2, 5p 20 januari 2007, kl

Visst kan man faktorisera x 4 + 1

Kontrollskrivning 2 till Diskret Matematik SF1610, för CINTE1, vt 2019 Examinator: Armin Halilovic Datum: To Σ p P/F Extra Bonus

Tentamenskrivning, , kl SF1625, Envariabelanalys för CINTE1(IT) och CMIEL1(ME ) (7,5hp)

Orderkvantiteter i kanbansystem

TENTAMEN I MATEMATISK STATISTIK Datum: 13 mars 08

Välkommen till min workshop Tankeläsare, korttrick och stengetter Varje deltagare behöver 5 rutade kort 8 tändstickor

KOMBINATORIK. Matematiska institutionen Stockholms universitet Första upplagan 2005 Eftertryck förbjudes eftertryckligen

1. Hur gammalt är ditt barn?

NEWTON-RAPHSONS METOD (en metod för numerisk lösning av ekvationer)

Analys av polynomfunktioner

Linjär Algebra. Linjära ekvationssystem. Ax = b. Viktiga begrepp. Linjära ekvationssystem. Kolumnerna i A. Exempel. R (A) spänns upp av t.ex.

Uppsala Universitet Matematiska Institutionen Bo Styf. Att repetera.

Statistisk analys. Vilka slutsatser kan dras om populationen med resultatet i stickprovet som grund? Hur säkra uttalande kan göras om resultatet?

Postadress: Internet: Matematisk statistik Matematiska institutionen Stockholms universitet Stockholm Sverige.

Trigonometriska polynom

F10 ESTIMATION (NCT )

Har du sett till att du:

Välkommen till min workshop Tankeläsare, korttrick och stengetter. Varje deltagare behöver 5 rutade kort 10 tändstickor

NEWTON-RAPHSONS METOD (en metod för numerisk lösning av ekvationer)

Kompletterande kurslitteratur om serier

Räkning med potensserier

Duo HOME Duo OFFICE. Programmerings manual SE

EKVATIONER MED KOMPLEXA TAL A) Ekvationer som innehåller både ett obekant komplext tal z och dess konjugat z B) Binomiska ekvationer.

1. Hur gammalt är ditt barn?

c n x n, där c 0, c 1, c 2,... är givna (reella eller n=0 c n x n n=0 absolutkonvergent om x < R divergent om x > R n n lim = 1 R.

1. Hur gammalt är ditt barn?

3 Grundläggande sannolikhetsteori

b 1 och har för olika värden på den reella konstanten a.

x 1 x 2 x 3 x 4 x 5 x 6 HL Z x x x

Föreläsning 3. Signalbehandling i multimedia - ETI265. Kapitel 3. Z-transformen. LTH 2015 Nedelko Grbic (mtrl. från Bengt Mandersson)

5. Linjer och plan Linjer 48 5 LINJER OCH PLAN

Induktion LCB Rekursion och induktion; enkla fall. Ersätter Grimaldi 4.1

Cartesisk produkt. Multiplikationsprincipen Ï Ï Ï

LINJÄR ALGEBRA II LEKTION 4

Datorövning 2 Fördelningar inom säkerhetsanalys

Transkript:

0-0-5 F Matematrep Summateet Potesräg Logartmer Kombator Summatee Säg att v har ste tal,, Summa av dessa tal (alltså + + ) srvs ortfattat med hälp av summatee: summa då går fr.o.m. t.o.m. Summatee, forts. Vad betder fölade? gåger ) ( ) ( Summatee, forts. E. Atag att =, = -, = 5, = Beräa: Medelvärde: Varas: Stadardavvelse: 0 ; ; ; ; s s s

0-0-5 Summatee, forts. Lösg: 7 [frå ova] 8 8 9 [frå ova] 7 5 ) ( 9 5 ) ( 0 0 Atag att = Atag att = 0 fs te så atag att 0 = 0 Summatee, forts. Medelvärde: Varas (del av formel):,5 9 [frå sda a] 6,75 6 8 7 [frå sda a] [frå ova] Summatee, forts. Övg: Utvela (dvs. lsta termera)... Fotot: Ma a vsa att (++ +) = (+)/ ) ( Potesräg a b = a a a a b a = a (b+) (a b ) = a (b) a b = / a b a 0 = a /b = b ggr b a

0-0-5 E omboövg Logartmer Beräa fölade för = 0,,, 0 Obs! a,b > 0 oh a Atag att v har fölade: a b = V vet a oh oh söer b Svar: = 0; 0 = = ; 0 + = + = = ; 0 + + = + + = 7 = ; 0 + + + = 5 0.689 0¹⁹ b = log a E. 0 = 0000 = log 0 0000 = log0000 = lg0000 = Det tal som v upphöer a tll för att få Några ola betegar för 0-logartme E. e = 80 = l80 = log e 80 =,807 Naturlga logartme Logartmer, forts. Logartmer, forts. e = base för de aturlga logartme =,78888.. Räeregler: l( ) = l + l l(/) = l l l = l l = 0 l e = Obs!, > 0 Det tal som v upphöer e tll för att få är l e l = l(e ) = E. Bevsa första räeregel: V deferar a, b oh. e a = a = l. e b = b = l. e = ( ) = l( ) el. deftoe av logartmfutoe. V har alltså = e a e b = e a+b l( ) = a + b = l + l Elgt deftoe för logartmfutoe Elgt regel för poteser Elgt deftoe ova

0-0-5 Logartmer, forts. Kombator Övgar: l = l + l l 0,5 = l(/) = l l = l l 6 = l 6 = 6 l l(/9) = l l9 = l 5 l = 5l l Att räa ut hur måga sätt ågot a göras. E. Matsedel med tre förrätter, fra huvudrätter oh två efterrätter. På hur måga ola sätt a e trerätters måltd ompoeras? Svar: Illustrato: Träddagram Kombator, forts. Kombator, forts. Multplatosprpe Ett epermet har m mölga utfall Ett aat efterfölade epermet har m mölga utfall V gör först det ea seda det adra epermetet Totalt fs det m m mölga utfall. Eempel Påse med umrerade ulor,, V drar e ula slumpmässgt oh oterar dess ummer Hur måga mölga utfall? V drar e ula tll slumpmässgt oh oterar dess ummer Hur måga mölga utfall?

0-0-5 Kombator, forts. Kombator, forts. Eempel, forts Samma påse med ulor,, V har de totala hädelse (ula s ummer, ula s ummer) Hur måga mölga utfall? Dragg uta återläggg V drar e ula slumpmässgt oh oterar dess ummer oh lägger te tllbas de för ästa dragg V a bara få ett ummer e gåg Uta återläggg: Med återläggg: Dragg med återläggg V drar e ula slumpmässgt oh oterar dess ummer oh lägger tllbas de för ästa dragg V a dra samma ummer flera gåger e seves av draggar Kombator, forts. Kombator, forts. Eempel, forts Spelar ordge ågo roll? Dvs. sler v t.e. på (,) oh (,) eller betratar v det som samma sa? Två fall som uppstår: Ordge spelar roll Ordge spelar ge roll Ordad V drar ett atal ulor slumpmässgt oh oterar deras ummer Ordge spelar roll, dvs. v sler t.e. på (,,5), (,5,), (,,5), (,5,), (5,,) oh (5,,) E ordad V drar ett atal ulor slumpmässgt oh oterar deras ummer Ordge spelar ge roll, utfalle ova betratas som samma utfall Om v har dragt ola ummer av mölga, hur måga sätt a de ordas på? 5

0-0-5 Kombator, forts. Kombator, forts. Permutatoer Ett arragemag av ola obet e bestämd ordg allas för e permutato av obete. Hur måga ola permutatoer a ma blda av ola obet? Atalet ola permutatoer av ola obet är:! = (-) Permutatoer E. På hur måga ola sätt a v permutera de tre obete A, B, C? Svar:! = = 6 ola sätt, ämlge ABC, ACB, BAC, BCA, CAB, CBA. OBS! V deferar 0! = -faultet; (eg. fatoral) Kombator, forts. Kombator, forts. På hur måga sätt a v väla ut obet frå obet ( ), fall v brr oss om ordge? Oh uta återläggg? Svar:! (- )! Tä multplatosprpe Ordat med återläggg Dra ste ur mölga. :a ula mölgheter, :a ula mölgheter, osv. Multplatosprpe ger E. = 5, = 5! (5-)! 5 5 0 Tä multplatosprpe 6

0-0-5 Kombator, forts. Kombator, forts. Ordat uta återläggg Dra ste ur mölga. :a ula mölgheter, :a ula (-) mölgheter, osv. Multplatosprpe ger ( ) ( ) ( ) ste fatorer ( ) ( ) ( )! ( - )! Tä multplatosprpe Atag att v har = 5 obet A, B, C, D, E oh att v slumpmässgt väler =. V a få!/(-)! = 5! / (5-)! = 60 ola utfall om v tar häs tll ordge. Av alla dessa 60 utfall, hur måga ehåller obete A, B oh C? Svar: V a lsta dem: ABC, ACB, BAC, BCA, CAB, CBA; 6 utfall Eller se att de valda obete a ordas på! =! = 6 sätt Kombator, forts. Kombator, forts. E ordat uta återläggg Dra ste ur mölga. :a ula mölgheter, :a ula (-) mölgheter, osv. Ger! ( - )! Justera seda för att ordge te spelar roll geom att dela med atal mölga permutatoer av obet!!( - )! Kombatoer Väla ut obet frå obet där, oh struta ordge!! (- )! - över, bomaloeffet Pasals tragel :te oeffeete (a+b) 7

0-0-5 Kombator, forts. Kombator, forts. Kombatoer Några särslda resultat:!! 0!( - )!!0! 0 0 0! 0!0! E. På hur måga sätt a ma dra fem ort ur e valg ortle? 5 5 5! 5!7! 555098 598 960 5 Sammafattg: fra fall Med återläggg Ordad Uta! återläggg ( - )! Itressat sambad? e 0! 0!! E ordad - ( -)!!( -)!!! E vtgt u!!( )!! 6 Eempel Hur måga ola urval av storle = a v dra frå = 0 persoer? Med återl. Uta återl. Med återl. Uta återl. Ordad 0 0000 0! 500 (0- )! E ordad 0-75 0 0 8