Rpport 1 Dtum 2018-02-16 Tois Engerg och Henrik Frnzon, Anlyssten. Resultt från de årlig ttitydundersökningrn 2017 Postdress: 171 94 Soln Telefon: 0771-567 567 huvudkontoret@sktteverket.se, www.sktteverket.se
2 Förord Sktteverket gör regelundet mätningr v privtpersoners och företgens syn på skttesystemet, skttefusket, skttekontrollen och upplevelsern i kontktern med Sktteverket. Undersökningrn hr till syfte tt: ge underlg för en edömning v hur inställningen till skttesystemet och Sktteverket utveckls, ge underlg för en edömning v hur medorgre och företg ser på Sktteverkets service, olik former v fusk och kontrollens effekter, ge underlg för edömning v hur målen uppfylls och som underlg i verksmhetsplneringen Sedn 2010 hr Sktteverket genomfört årlig undersökningr, med liknnde frågor, till privtpersoner och företg. Resultten från dess undersökningr nvänds frmför llt som underlg för edömning v verksmhetens resultt i Sktteverkets årsredovisningr. Undersökningrn sker sedn 2015 i form v pppersenkäter med möjlighet tt även svr vi weenkät. Fältretet för 2017 års undersökningr genomfördes under septemer novemer v undersökningsföretget Kntr Sifo. Rpporten hr tgits frm vid Sktteverkets nlysst v Tois Engerg och Henrik Frnzon. Soln i feruri 2018 Ev Smkovlis Chef för Anlyssten
3 Innehållsförteckning Förord... 2 Innehållsförteckning... 3 Smmnfttning... 5 1 Om undersökningen... 10 1.1 Telefonintervjuer 2010-2015...10 1.2 Pppers-/weenkäter 2015-2017...11 1.3 Om ortfll och undersökningrs tillförlitlighet...12 1.3.1 Krftig ökning v ortfll vid telefonintervjuer... 12 1.3.2 Allmänt om urvlsundersökningrs tillförlitlighet... 13 1.4 Presenttion v resultt i rpporten...13 1.4.1 Telefonintervjuern 2014-2015 ingår inte i presenttionen... 13 1.4.2 Redovisning v resultt... 13 1.5 Rpportens disposition...14 2 Förutsättningr tt gör rätt... 15 2.1 Kontkter med Sktteverket...15 2.2 Bemötndet från Sktteverket...15 2.3 Sktteverkets weplts...17 2.3.1 Enkelt tt hitt på Sktteverkets weplts... 17 2.3.2 Informtion på wepltsen tillräcklig... 18 2.4 Informtion från Sktteverket...20 2.5 Enkelt tt deklrer / lämn uppgifter till Sktteverket...21 2.6 Fullgörndekostnder...23 3 Upptäcktsrisk och felutrymme... 25 3.1 Upplevd risk för upptäckt...25 3.2 Möjligheter till fusk...26 3.2.1 Privtpersoner... 26 3.2.2 Företg... 28 4 Syn på Sktteverkets kontroll... 29 4.1 Bekämpning v skttefusk...29 4.2 Rättvis ehndling...31 5 Attityd till skttefusk... 33 5.1 Egen skttemorl...33 5.2 Hur mn upplever tt omgivningen skulle uppftt eget fusk...34 5.3 Inställning till fusk hos ndr...35 5.3.1 Skttefusk... 35 5.3.2 Otillåtn vdrg... 37 5.3.3 Svrtrete... 39 6 Kännedom om fusk hos ndr... 40 6.1 Skttefusk...40 6.1.1 Illojl konkurrens... 41 6.2 Svrtrete...42
7 Tillit och förtroende... 45 7.1 Tillit till ndr...45 7.2 Förtroende för myndigheter i llmänhet...45 7.3 Förtroendet för Sktteverkets sätt tt sköt sin uppgift...47 7.4 Förtroende för tt vänd sig till Sktteverket...48 7.5 Förtroende för Sktteverkets förmåg tt t in sktt...50 8 Könsuppdeld sttistik... 52 8.1 Förutsättningr tt gör rätt...52 8.2 Upptäcktsrisk och felutrymme...55 8.3 Syn på Sktteverkets kontroll...58 8.4 Attityd till skttefusk...59 8.5 Kännedom om fusk hos ndr...64 8.6 Tillit och förtroende...67 Bilg 1. Förtroende och kundnöjdhet i undersökningr initierde v extern ktörer.. 71 Bilg 2. Demoskop-pnelen... 72 Bilg 3: Världsekonomiskt Forums GCI... 74 Bilg 4. Svrsformulär 2017 års undersökning, privtpersoner.... 77 Bilg 5. Svrsformulär 2017 års undersökning, företg... 82 Bilg 6. Resultt från pppers-/weenkäter 2015-2017, privtpersoner... 87 Bilg 7. Resultt från pppers-/weenkäter 2015-2017, företg... 96 Bilg 8. Resultt från pppers-/weenkäter 2015, privtpersoner. Könsuppdeld sttistik. 104 Bilg 9. Resultt från pppers-/weenkäter 2016, privtpersoner. Könsuppdeld sttistik. 110 Bilg 10. Resultt från pppers-/weenkäter 2017, privtpersoner. Könsuppdeld sttistik. 116 4
5 Smmnfttning Sktteverket hr genomfört årlig ttitydundersökningr till privtpersoner och svensk ktiv företg sedn 2010. Under 2015 2017 hr dett gjorts genom en pppersenkät i revutskick, med länk till en weenkät i ett följerev som lterntiv svrsmetod. Sktteverket genomförde under 2010 2015 årlig ttitydundersökningr i form v telefonintervjuer, men på grund v en krftigt sjunknde svrsfrekvens skedde ett yte till pppers- och weenkäter. Den först enkätundersökningen genomfördes 2015, prllellt med den sist undersökningen med telefonintervjuer. Summering v utvecklingen melln 2010 och 2017 Dett är de tydlig trendern melln 2010 och 2017. Inställningen till påståendet Sktteverket är r på tt ekämp skttefusket hr förättrts, men också livit mer polriserd lnd privtpersoner. Sedn 2010 hr ndelen privtpersoner och företg som instämmer i påståendet ökt stdigt. Under 2015 och 2016 ökde även ndelen privtpersoner som inte instämde i påståendet, men denn ndel minskde något 2017. Det ör dock nämns tt dett är det påstående som privtpersoner och företg hr svårst tt t ställning till, omkring hälften sknr uppfttning. Kännedomen om fusk minskde från 2010 och fler år frmåt, men utvecklingen hr vstnnt. När det gäller ndelen privtpersoner som känner någon som rett eller nlitt svrt, vr kännedomen som lägst i 2014 års undersökning. Förtroendet för Sktteverket ökde melln 2010 och 2015 lnd företgen. För åde privtpersoner och företg försämrdes resulttet något melln 2015 och 2016 och är i stort sett oförändrt melln 2016 och 2017. Företgens förtroende är dock fortfrnde högre än 2010-2013.
6 Summering v utvecklingen melln 2015 och 2017 (pppers-/weenkätern) Undersökningen till privtpersoner I undersökningen till privtpersoner är skillnden melln 2016 och 2017 sttistiskt signifiknt för fyr påståenden: Informtionen på wepltsen vr tillräcklig för tt lös min ärenden (minskd instämmndegrd ofördelktig trend) Det är troligt tt Sktteverket skulle upptäck om jg skttefuskde (minskd instämmndegrd ofördelktig trend) För min egen del är det OK tt folk skttefuskr om de hr möjlighet till det (minskd instämmndegrd fördelktig trend) Jg litr på de flest människor (minskd instämmndegrd ofördelktig trend) Resulttet från 2016 vviker dock från åde 2015 och 2017 för ll dess fyr påståenden. Det förefller gnsk troligt tt 2016 års resultt vr slumpmässig vvikelser och tt det därmed inte finns någr tydlig trender i undersökningen till privtpersoner. Undersökningen till företg I undersökningen till företg är resulttet 2017 sttistiskt signifiknt skiljt från ntingen 2015 eller 2016 för tre påståenden (ll i fördelktig riktning), men för förtroendepåståendet finns det ingen tydlig indiktion på tt någon förändring fktiskt hr skett under perioden 2015-2017: Informtionen på wepltsen vr tillräcklig för tt lös min ärenden Instämmndegrden hr ökt successivt melln 2015 och 2017. Skillnden melln 2015 och 2017 är sttistiskt säkerställd. Det är enkelt för företg tt lämn uppgifter om olik sktter Instämmndegrden hr ökt jämfört med åde 2015 och 2016. Skillnden är sttistiskt säkerställd mot 2015 och nästn sttistiskt säkerställd mot 2016. Jg hr förtroende för Sktteverkets förmåg tt t in sktt från företg Instämmndegrden hr ökt melln 2016 och 2017. Skillnden är sttistiskt säkerställd, men resulttet från 2016 vviker från åde 2015 och 2017. Resulttet 2016 kn vr en slumpmässig/tillfällig vvikelse. Det finns även resultt i företgsundersökningen som går i ofördelktig riktning. Andelen som inte instämmer i påståendet Sktteverket ehndlr ll företg på ett rättvist sätt hr ökt två år i rd och skillnden melln 2015 och 2017 är nästn sttistiskt säkerställd. Resulttet ger nledning till viss oro, eftersom den upplevd rättvisn kn nts påverk viljn tt gör rätt.
7 Övergripnde utveckling 2015-2017 För tt få en övergripnde uppfttning om ttitydriktningr melln 2015 och 2017 är fördelktig eller inte för Sktteverket, hr vi eräknt smmnvägd genomsnitt v stndrdiserde medelvärden 1 för privtpersoner respektive företg, uppdelt på rpportens olik vsnitt. Tellern nedn visr tt resulttet är i stort sett oförändrt totlt sett lnd åde privtpersoner och företg. På områdesnivå kn vi lnd företgen se en fördelktig trend för området förutsättningr tt gör rätt. I övrigt är det små förändringr även på områdesnivå lnd åde privtpersoner och företg, 2017 års resultt är likvärdig med åtminstone ett v de två föregående åren. Undersökningen till privtpersoner. Utvecklingen v det stndrdiserde medelvärdet*. Smmnvägt per vsnitt i rpporten. Vid tolkningen v siffrorn gäller tt ju högre värde desto ättre är resulttet Område/Avsnitt i rpporten Antl frågor Utveckling 2015-2017 (genomsnittligt medelvärde) 2015 2016 2017 Förutsättningr tt gör rätt 4** 3,98 4,02 3,96 Upptäcktsrisk och felutrymme 3 4,26 4,33 4,23 Syn på Sktteverkets kontroll 2 3,25 3,15 3,24 Attityd till skttefusk 4 4,38 4,34 4,41 Kännedom om fusk hos ndr 3 4,00 4,08 4,09 Tillit och förtroende 5 3,76 3,73 3,73 Totlt ll frågor 21 3,98 3,98 3,98 * Se fotnot på föregående sid ** Inkluderr inte emötndefrågn som är ställd som en j/nej-fråg, smt frågor kring vd som nses vr skttefusk som ställts för först gången 2017. 1 De v undersökningens påståenden som är riktde direkt mot skttefelet är negtivt ställd, dvs. det önskde resulttet är tt företgen inte instämmer i påståendet (t.ex. Jg känner personligen någon eller någr som skttefuskr). För dess påståenden hr ett stndrdisert medelvärde eräknts, så tt ett för Sktteverket och skttesystemet fördelktigt resultt motsvrs v ett högt medelvärde för smtlig frågor i rpporten. Det stndrdiserde medelvärdet hr eräknts som 6 minus det ursprunglig medelvärdet om frågn är negtivt formulerd.
8 Undersökningen till företg. Utvecklingen v det stndrdiserde medelvärdet*. Smmnvägt per vsnitt i rpporten. Vid tolkningen v siffrorn gäller tt ju högre värde desto ättre är resulttet Område/Avsnitt i rpporten Antl frågor Utveckling 2015-2017 (genomsnittligt medelvärde) 2015 2016 2017 Förutsättningr tt gör rätt 4** 3,72 3,77 3,83 Upptäcktsrisk och felutrymme 2 4,02 4,01 4,00 Syn på Sktteverkets kontroll 2 3,36 3,32 3,32 Attityd till skttefusk 2 4,79 4,80 4,82 Kännedom om fusk hos ndr 2 4,24 4,19 4,18 Tillit och förtroende 4 3,89 3,84 3,88 Totlt ll frågor 16 3,95 3,94 3,97 * Se fotnot på föregående sid ** Inkluderr inte emötndefrågn som är ställd som en j/nej-fråg och inte påståendet De kostnder och den tid det tr för ett företg tt gör rätt för sig med skttern är rimlig som enrt ställts 2016 och 2017, smt ny frågor kring vd som nses vr skttefusk som ställts för först gången 2017. I smmnställningrn v de stndrdiserde medelvärden ingår inte emötndefrågn, eftersom den sedn 2013 är formulerd som en j/nej-fråg och inte pssr in i smmnställningen v medelvärden. Andelen som svrt tt emötndet från Sktteverkets tjänstemän är r minskde något melln 2016 och 2017, men ligger kvr på en fortstt mycket hög nivå (privtpersoner 94 procent; företg 95 procent). Svren på enkätfrågorn uppdelt på kvinnor och män I vsnitt 8 hr vi smmnställt hur kvinnor respektive män svrt på frågorn i de årlig undersökningrn riktde till privtpersoner. Det generell mönstret är tt kvinnorns svr är mer fördelktig för Sktteverket än männens. hr i mindre utsträckning än män en omgivning där det förekommer skttefusk/svrtrete och som i högre grd nser tt svrtrete är fel. upplever i högre utsträckning än män tt personer i omgivningen skulle tyck tt det vore fel om de retde svrt. En lägre ndel kvinnor än män ser möjligheter till tt undnhåll inkomster eller gör felktig vdrg. Dett kn snnolikt åtminstone till en del förklrs v tt män generellt hr högre inkomster och mer komplicerde inkomstförhållnden. känner i högre grd än män en morlisk plikt tt håll sig till skttereglern. tycker i lägre grd än män tt det är ok tt folk skttefuskr om de hr möjlighet till det.
9 tycker i högre grd än män tt Sktteverket ehndlr ll sktteetlre på ett orättvist sätt. Det är fler män än kvinnor som inte nser det troligt tt Sktteverket skulle upptäck om de skttefuskde. hr högre förtroende än män för Sktteverkets förmåg tt t in sktt från medorgre och företg. Förtroende och kundnöjdhet i undersökningr på inititiv v ndr ktörer Undersökningr från 2017 som hr gjorts på inititiv v ndr än Sktteverket visr tt Sktteverket hör till de myndigheter som flest privtpersoner och företg hr förtroende för. Resulttet är på det hel tget oförändrt jämfört med tidigre år i de olik mätningrn. Se ilg 1 för mer informtion. DemoskopPnelen Demoskop hr nästn vrje år sedn 2002 ställt tre frågor som kopplr till egn normer kring tt nlit svrt retskrft, jo svrt och uppge felktig uppgifter till Sktteverket. Morlen kring svrtrete förättrdes kontinuerligt melln 2007 och omkring 2012, men därefter gick trenden snrre i motstt riktning melln 2013 och 2016. I synnerhet syntes en skillnd melln 2015 och 2016 i tt fler kn tänk sig tt nlit svrt retskrft. En idrgnde orsk kn vr tt det s.k. ROT-vdrget reducerdes den 1 jnuri 2016 från 50 procent till 30 procent v retskostnden. I 2017 års undersökning minskde återigen ndelen som kn tänk sig tt nlit svrt retskrft. Det är en osäker slutsts, men tt morlen förättrts igen ger viss indiktion på tt regelförändringen endst orskde en tillfälligt försämrd morl kring svrtrete. Se ilg 2 för mer informtion. Världsekonomiskt Forums Glol Competitiveness Index I nslutning till redovisningen v årets enkätresultt rukr vi återge resulttet för Sverige i den senste mätningen v Världsekonomiskt Forums Glol Competitiveness Index. Sverige hr sedn 2006 legt lnd de tio högst plcerde ländern och rnks för 2017-2018 på sjunde plts lnd c 140 undersökt länder. Det är en plcering sämre jämfört med föregående år. Bäst plcering hde Sverige 2010-2011 och rnkdes då på ndr plts. Se ilg 3 för mer informtion.
10 1 Om undersökningen Sktteverket genomförde under 2010-2015 årlig ttitydundersökningr i form v telefonintervjuer, men hr på grund v en krftigt sjunknde svrsfrekvens övergått till pppers-/weenkäter (2015-2017). År 2015 genomfördes den först pppers-/weenkäten, prllellt med den sist telefonintervjuundersökningen. Svrsfrekvensen lev 14 procentenheter högre med pppers- /weenkäter än med telefonintervjuer. Därmed hr Sktteverket övergått till tt enrt gör enkätundersökningr 2016-2017. 1.1 Telefonintervjuer 2010-2015 Undersökningsföretgen Mrkör (2010-2014) och TNS Sifo (2015) genomförde telefonintervjuundersökningr till privtpersoner och företg, utifrån slumpmässig urvl v Sveriges efolkning i åldersintervllet 18-74 år respektive svensk ktiv företg. Antlet svrnde och svrsfrekvenser i undersökningrn frmgår v tell 1. Tell 1 Resultt v fältretet. Telefonintervjuer 2010-2015. Medorgrenkäten Företgsenkäten 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Urvl 2350* 1500 1500 1500 2000 2000 1500 1500 1500 1500 1500 1500 Svrnde 670 750 646 615 684 609 711 902 785 750 573 522 Svrsfrekvens 37% 50% 43% 41% 34% 30% 49% 62% 53% 51% 40% 35% * Leverntören gjorde v misstg ett för stort urvl på 2350 personer, vrv 1911 kunde telefonnummersätts. Av dess 1911 eretdes 1500 under fältretet, vrv 21 definierdes som övertäckning. Svrsfrekvensen hr eräknts som ndelen nummerstt i det totl urvlet multiplicert med ndelen svrnde v de eretde, dvs (1911/2350) * 670 / (1500-21) = 37%. Svrsfrekvensen ökde krftigt melln 2010 och 2011. Det hängde troligen smmn med tt det infördes ett utskick v viseringskort till deltgrn i undersökningen, med informtion om tt de kommer tt li uppringd för en intervju. Under 2010-2013 drogs urvlet enrt lnd företg med telefonnummer i det register vrifrån urvlen gjordes. I undersökningrn 2014 och 2015 ingick även företg utn telefonnummer i urvlet. Dett idrog snnolikt till tt svrsndelen sjönk, även om undersökningsföretgen kunde hitt telefonnummer till en del v företgen som sknde telefonnummer i registret.
11 1.2 Pppers-/weenkäter 2015-2017 Som en åtgärd för tt minsk ortfllet i de årlig ttitydundersökningrn hr Sktteverket övergått till enkätundersökningr. Dess hr genomförts genom pppersenkät i revutskick, som även innehåller en länk till weenkät som lterntiv svrsmetod. Undersökningsföretget Kntr Sifo (tidigre TNS Sifo) genomförde under 2015 (1 sep - 9 okt), 2016 (23 sep - 2 nov) och 2017 (4 sep - 9 nov) enkätundersökningrn till privtpersoner och företg, utifrån slumpmässig urvl v Sveriges efolkning i åldersintervllet 18-79 år respektive svensk ktiv företg. Antlet svrnde och svrsfrekvenser i undersökningrn frmgår v tell 2. Tell 2 Resultt v fältretet. Pppers-/weenkäter 2015-2017. Privtpersonsenkäten Företgsenkäten 2015 2016 2017 2015 2016 2017 Urvl 2 000 2 000 2 500 1 500 1 500 2 000 Antl svrnde (minst en fråg) 886 834 1 049 731 709 981 Svrsfrekvens 44 % 42 % 42 % 49 % 47 % 49 % Andel svrnde som hft personlig kontkt* under de senste 12 måndern Andel svrnde som esökt Sktteverkets weplts under de senste 12 måndern Antl svrnde på emötndefrågn (ställs till dem som hft personlig kontkt) Antl svrnde på frågor om Sktteverkets weplts (ställs till dem som esökt wepltsen) Antl svrnde på övrig frågor (ställs till smtlig) * Med personlig kontkt vses kontkt vi telefon, rev, e-post eller personligt möte. 37 % 32 % 32 % 59 % 60 % 56 % 58 % 58 % 62 % 72 % 75 % 77 % 306 252 314 425 415 539 457-458 430-431 584-587 518-519 523-524 743-746 875-886 825-834 1043-1049 721-731 700-709 973-981 Genomförndet v undersökningrn omfttde följnde moment: 1. Först utskicket till respondentern (7/9) estod v introduktionsrev, postl enkät och portofritt svrskuvert dressert till Sifo i Ronney. Introduktionsrevet omfttde länk och inloggningsuppgifter till den weserde enkäten. 2. Ett sms (14/9) med en länk till den weserde enkäten skickdes ut till medorgre i urvlet där det efter nummersättningen fnns uppgift om ett moilnummer.
12 3. Ett ndr postlt utskick (21/9) estod v ett påminnelserev inklusive länk och inloggningsuppgifter till den weserde enkäten. 4. Ett tredje postlt utskick (2/10) estod v påminnelserev, postl enkät och portofritt svrskuvert dressert till Sifo i Ronney. Påminnelserevet omfttde återigen länk och inloggningsuppgifter till den weserde enkäten. 5. En sist påminnelse gjordes vi telefon (inleddes 16/10). Kntr Sifo ringde upp de i urvlet med tillgängligt telefonnummer som hittills inte hde svrt vi postl enkät eller weenkät. Till de som önskde dett gjordes ett utskick v nytt introduktionsrev och/eller postl enkät smt länk till weenkäten. I 2017 års mätningr hölls svrsfrekvensen konstnt i undersökningen till privtpersoner och ökde något (åter på 2015 års nivå) i undersökningen till företg. Ökningen i företgsundersökningen kn ero på tt ny informtion hämtdes från företget Bisnode. Nmn och efttningr inhämtdes på företgens nställd, så tt de postl utskicken i högre grd kunde ddressers till de personer på företgen som nsågs mest lämplig tt svr på undersökningens frågor. Dessutom kunde telefonnummer inhämts från Bisnode, för ett ntl företg som sknde telefonnummer i SCB:s företgsregister, så tt fler företg kunde nås i påminnelsern vi sms och telefon. 1.3 Om ortfll och undersökningrs tillförlitlighet 1.3.1 Krftig ökning v ortfll vid telefonintervjuer Melln 2011 och 2015 minskde svrsfrekvensen krftigt i telefonintervjuundersökningrn. Mönstret med ökt ortfll gäller inte r Sktteverket utn även för t.ex. Sttistisk Centrlyrån 2. Trolig fktorer till det ökde ortfllet: Det är numer vnligt med nummerpresenttörer (såväl i hemmen som i moiltelefonern), vilket gör det enkelt för intervjupersonern tt låt li tt svr på smtl från personer de inte känner igen. Det lir llt populärre med moilppr som lockerr oönskde nummer. Till skillnd från NIX-spärren så kn dess ppr även locker undersökningsföretg. Ökningen v moiltelefoner (i synnerhet företgsmoiler och moiler med kontntkort) gör det llt svårre för undersökningsföretgen tt få frm telefonnummer till ll i urvlet. Svenskrn är trött på telefonintervjure, men också på telefonförsäljre. Den som gärn ställer upp på intervjuer och vill hjälp till tt eskriv smhället kn h svårt tt särskilj dess ktörer. Som en följd v dett minskr snnolikt förtroendet för de seriös intervjuföretgen. 2 http://www.sc.se/grupp/omscb/verksmhet/arsredovisningr/arsredovisning-2014.pdf, sid 28
13 1.3.2 Allmänt om urvlsundersökningrs tillförlitlighet Även med pppers-/weenkätern är ortfllet större än 50 procent. Det kn finns skillnder i ttityder melln ortfll och svrnde och när ortfllet är så pss stort är det möjligt tt ett etydnde ortfllsfel förekommer i de redovisde skttningrn. När mn jämför resultt från olik år i en tidserie är det rimligt tt tro tt det är i stort sett smm grupper v individer som svrr och inte svrr på undersökningrn. Om svrsfrekvensen hålls konstnt över tiden ör jämförelser över tiden li tämligen rättvis för gruppen svrnde. Melln 2011 och 2015 ökde dock ortfllet krftigt. Gruppen svrnde ändrde därmed krktär. Dett gör tt även tolkningen v förändringr över tid försvårs. 1.4 Presenttion v resultt i rpporten 1.4.1 Telefonintervjuern 2014-2015 ingår inte i presenttionen I resulttredovisningen i denn rpport hr vi tgit med åde resultt från telefonintervjuern och pppers-/weenkätern. Vi presenterr dock inte resultten från telefonintervjuundersökningrn 2014 och 2015. Vi ytte insmlingsmetod för tt svrsfrekvensen lev lltför låg dess år och etrktr resulttet från dess undersökningr som för otillförlitlig för tt ts med i tidsserien. Förutom ett mindre underlg från dess undersökningr (lägre ntl inkomn svr) lev det i och med det ökde ortfllet en nnn (del-)grupp v individer som svrde på undersökningrn, vilket gör tt resultten inte är fullt jämförr med övrig år (se resonemng i vsnitt 1.3.2 ovn). Förutom tt osäkr siffror renss ort skpr dett en ehändig luck i rpportens stpeldigrm som tydliggör tt ett metodyte hr skett. Det är viktigt tt den som etrktr stpeldigrmmen förstår tt resultten från 2010-2013 och 2015-2017 inte är helt jämförr med vrndr. 1.4.2 Redovisning v resultt Enkätern estår v ett ntl påståenden med en femgrdig svrsskl där 1 = Instämmer inte lls och 5 = Instämmer helt. För jämförelser melln 2015 och 2016 hr sttistisk tester genomförts på skillnder i medelvärde med signifiknsnivå 5 procent. För tt gör resultten lättöverskådlig i digrm hr svrslterntiv lgts smmn enligt följnde: svrslterntiv 4 och 5: instämmer svrslterntiv 1 och 2: instämmer inte svrslterntiv 3: vrken eller. För ll påståenden ges även möjligheten tt svr ingen uppfttning. För tt förtydlig trendmönstret lnd de som uttryckt en uppfttning är ndelrn instämmer, vrken eller och instämmer ej redovisde som ndelr utv dem som svrt på den femgrdig skln, dvs. exklusive dem som svrt ingen uppfttning.
14 Resultten redoviss i form v stpeldigrm med redovisning v ndelr, smt medelvärden under stplrn. För undersökningen till privtpersoner hr svren viktts med vseende på ntlet svrnde per kön och åldersgrupp i förhållnde till popultionstotler från Sttistisk centrlyrån. Svrnde individer inom grupper med större ortfll ges en högre vikt i de sttistisk eräkningrn. Viktningen hr gjorts för tt minsk ortfllsfelet, smt om möjligt ök precisionen i skttningr v ndelr och medelvärden. Däremot hr ingen viktning v svr förekommit för företgsundersökningen. 1.5 Rpportens disposition I rpporten redovisr vi resultten från de åd enkätern under respektive vsnitt. Det närmst följnde vsnittet, Förutsättningr tt gör rätt, ehndlr hur mn upplever kontkter med Sktteverket, emötnde, informtion smt fullgörndekostnder. Därefter följer ett vsnitt om hur mn ser på Sktteverkets kontroll och risken för upptäckt. Inställning till och kännedom om skttefusk ehndls i det därpå följnde vsnittet och därpå kommer ett vsnitt om tillit och förtroende. I rpportens vslutnde vsnitt redovisr vi könsuppdeld sttistik.
15 2 Förutsättningr tt gör rätt Sktteetlrns förutsättningr tt gör rätt påverks åde v komplexiteten i regelverket och v det stöd de får för tt hnter denn. I undersökningrn riktde till privtpersoner respektive företg ställdes någr frågor kopplde till skttefelsfktorn förutsättningr tt gör rätt. 2.1 Kontkter med Sktteverket Undersökningrn inleds med frågn Hr du hft kontkt med Sktteverket vi telefon, rev, e-post eller personligt möte under de senste 12 måndern?. På denn fråg svrde 32 procent v privtpersonern och 56 procent v företgen J. 2.2 Bemötndet från Sktteverket De som hft kontkt med Sktteverket vi telefon, rev, e-post eller personligt möte under de senste 12 måndern fick t ställning till påståendet Bemötndet från Sktteverkets tjänstemän är r, med J och Nej som svrslterntiv. Andelen som ngv J vr i årets undersökningr 94 procent lnd privtpersonern och 95 procent lnd företgen. Båd resultten är något sämre än 2016, men över hel perioden sedn 2013 hr ndelen J legt på en stil och hög nivå lnd åde privtpersoner och företg.
16 Digrm 1: Bemötndet från Sktteverkets tjänstemän är r (privtpersoner) Digrm 2: Bemötndet från Sktteverkets tjänstemän är r (företg)
17 2.3 Sktteverkets weplts Sedn 2015 ingår påståenden om Sktteverkets weplts i undersökningrn. För tt välj ut vilk som sk få t ställning till påståenden hr följnde fråg ställts: Hr du esökt Sktteverkets weplts under de senste 12 måndern? Det vr 65 procent v privtpersonern och 77 procent v företgen som svrde J på denn fråg i årets undersökning och därmed fick t ställning till följnde påståenden: 2.3.1 Enkelt tt hitt på Sktteverkets weplts Andelen som instämde i påståendet, Det är enkelt tt hitt på Sktteverkets weplts, vr 65 procent lnd privtpersonern och 62 procent lnd företgen. Blnd privtpersoner är ndelen instämmnde i stort sett oförändrd jämfört med 2016, men hr gått ned något i förhållnde till 2015, då 69 procent instämde i påståendet. Blnd företgen hr ndelen ökt, från 59 procent 2016 och 61 procent 2015. Ing v dess förändringr är emellertid sttistiskt säkerställd. Digrm 3: Det är enkelt tt hitt på Sktteverkets weplts (privtpersoner)
18 Digrm 4: Det är enkelt tt hitt på Sktteverkets weplts (företg) 2.3.2 Informtion på wepltsen tillräcklig Andelen som instämde i påståendet Informtionen på wepltsen vr tillräcklig för tt lös min ärenden vr 73 procent lnd privtpersonern och 72 procent lnd företgen. Andelen privtpersoner som instämde hr gått ned jämfört med 2016 och är nu tillk på smm nivå som 2015. Förändringen jämfört med 2016, sett till hel svrsskln, är sttistiskt säkerställd. Andelen företg som instämt hr ökt två år i rd. Förändringen mot 2016, sett till hel svrsskln, är inte säkerställd, men däremot förändringen mot 2015.
19 Digrm 5: Informtionen på wepltsen vr tillräcklig för tt lös min ärenden (privtpersoner) Digrm 6: Informtionen på wepltsen vr tillräcklig för tt lös min ärenden (företg)
20 2.4 Informtion från Sktteverket Andelen som instämde i påståendet Det är lätt tt få informtion från Sktteverket vr 69 procent lnd privtpersonern och 63 procent lnd företgen. Förändringrn de senste åren hr vrit små. En jämförelse med åren 2010-2013 visr tt ndelen privtpersoner som instämmer i tt det är lätt tt få informtion från Sktteverket vr högre 2017 än under något v åren 2010-2013. Andelen företg som instämmer vr något högre 2011 än 2017, men lägre under övrig år under perioden 2010-2013. Digrm 7: Det är lätt tt få informtion från Sktteverket (privtpersoner)
21 Digrm 8: Det är lätt tt få informtion från Sktteverket (företg) 2.5 Enkelt tt deklrer / lämn uppgifter till Sktteverket Privtpersoner och företg får i undersökningen t ställning till om det är enkelt tt deklrer/lämn uppgifter till Sktteverket. Andelen företg som instämmer i tt det är enkelt hr ökt i 2017 års undersökning. Det vr 81 procent v privtpersonern som instämde i påståendet Det är enkelt tt deklrer, smm ndel som under åren 2015-2016. Under åren 2010-2013 vr ndelen som instämde högre, 83-87 procent.
22 Digrm 9: Det är enkelt tt deklrer (privtpersoner) Andelen företg som instämde i påståendet Det är enkelt för företg tt lämn uppgifter om olik sktter vr 70 procent, jämfört med 67 procent 2016 och 62 procent 2015. Förändringen mot 2016 är inte sttistiskt säkerställd men förändringen mot 2015 är det. Andelen som instämmer hr ldrig tidigre vrit så hög. Under 2010-2016 vr ndelen 58-69 procent.
23 Digrm 10: Det är enkelt för företg tt lämn uppgifter om olik sktter (företg) 2.6 Fullgörndekostnder Företgen hr sedn 2016 fått t ställning till om kostndern för tt fullgör skyldigheten tt etl sktt är rimlig. Andelen som instämde i påståendet De kostnder och den tid det tr för ett företg tt gör rätt för sig med skttern är rimlig vr 50 procent, jämfört med 46 procent 2016. Förändringen i resulttet, sett till hel svrsskln, är inte sttistiskt säkerställd.
Digrm 11: De kostnder och den tid det tr för ett företg tt gör rätt för sig med skttern är rimlig 24
25 3 Upptäcktsrisk och felutrymme 3.1 Upplevd risk för upptäckt Företg instämmer i högre grd än privtpersoner i tt det är troligt tt de skulle li upptäckt om de skttefuskde. Andelen privtpersoner som instämde i påståendet Det är troligt tt Sktteverket skulle upptäck om jg skttefuskde vr 77 procent. Andelen företg som instämde i det motsvrnde påståendet Det är troligt tt Sktteverket skulle upptäck om mitt företg skttefuskde vr 87 procent. Blnd privtpersoner hr det skett en sttistiskt säkerställd minskning i ndel som instämmer i påståendet jämfört med 2016, då ndelen vr 82 procent. Sett till hel perioden 2011-2017 är det 2016 som vviker. All de övrig åren hr ndelen som instämmer vrit 75-77 procent. Blnd företg hr ndelen som instämmer ökt två år i rd, men förändringrn är inte sttistiskt säkerställd sett till hel svrsskln (medelvärdet). Digrm 12: Det är troligt tt Sktteverket skulle upptäck om jg skttefuskde (privtpersoner)
26 Digrm 13: Det är troligt tt Sktteverket skulle upptäck om mitt företg skttefuskde (företg) 3.2 Möjligheter till fusk 3.2.1 Privtpersoner Privtpersoner fick t ställning till två påståenden som gäller möjlighetern tt fusk med sktten. Svren tyder på tt de llr flest ser små sådn möjligheter. Endst 8 procent instämde i påståendet Det finns stor möjligheter för någon i min ekonomisk sitution tt undnhåll inkomster. En något större ndel, 14 procent, instämde i påståendet Det finns stor möjligheter för någon i min ekonomisk sitution tt gör felktig vdrg. Jämfört med 2016 och 2015 hr ndelen privtpersoner som instämmer ökt, men förändringrn, sett till hel svrsskln, är inte säkerställd. För ägge påståenden kn vi konstter tt ndelen som instämmer minskde och ndelen som inte instämmer ökde påtgligt melln 2013 och 2015. Vi kn inte vgör om metodytet från telefonintervjuer till pppers-/weenkät hft särskild etydelse för dess påståenden, eller om det är en fktisk förändring över tid.
27 Digrm 14: Det finns stor möjligheter för någon i min ekonomisk sitution tt undnhåll inkomster (privtpersoner) Digrm 15: Det finns stor möjligheter för någon i min ekonomisk sitution tt gör felktig vdrg (privtpersoner)
28 3.2.2 Företg Företgen fick t ställning till påståendet Det finns stor möjligheter för företg tt fusk med sktten. Det vr 20 procent som instämde, jämfört med 16 procent åde 2015 och 2016. Skillndern i resultt melln dess år, sett till hel svrsskln, är inte sttistiskt säkerställd. Till skillnd från motsvrnde påståenden till privtpersoner finns här ing större skillnder melln resultt från telefonintervjuer och pppers-/weenkäter. Digrm 16: Det finns stor möjligheter för företg tt fusk med sktten (företg)
29 4 Syn på Sktteverkets kontroll 4.1 Bekämpning v skttefusk Både privtpersoner och företg får t ställning till Sktteverkets förmåg tt ekämp skttefusket. Andelen privtpersoner som instämmer i påståendet Sktteverket är r på tt ekämp skttefusket hr ökt vrje år sedn 2010. Under 2010-2013 minskde även ndelen som inte instämmer. I 2017 års undersökning instämde 40 procent v privtpersonern i påståendet, jämfört med 38 procent 2016 och 35 procent 2015. Sett till hel svrsskln är dock skillndern melln de senste åren inte sttistiskt säkerställd, medelvärdet är i stort sett oförändrt under åren 2015-2017. Det vr 44 procent v företgen som instämde i påståendet Sktteverket är r på tt ekämp skttefusket lnd företgen, jämfört med 45 procent 2016 och 40 procent 2015. Skillndern i resultt melln dess år, sett till hel svrsskln, är inte sttistiskt säkerställd. Även lnd företgen hr ndelen som instämt ökt kontinuerligt sedn 2010, medn ndelen som inte instämmer vrit mer konstnt jämfört med resulttet för privtpersonern. Viktigt tt ekt när det gäller påståenden om skttefusk är den hög ndelen som sknr uppfttning. I ll undersökningr som Sktteverket genomfört genom åren hr dett vrit den fråg som hft högst ndel utn uppfttning. I årets undersökning vr ndelrn utn uppfttning 46 procent lnd privtpersonern och 45 procent lnd företgen.
30 Digrm 17: Sktteverket är r på tt ekämp skttefusket (privtpersoner) Digrm 18: Sktteverket är r på tt ekämp skttefusket lnd företgen (företg)
31 4.2 Rättvis ehndling I nslutning till påståenden om Sktteverkets kontroll är det även intressnt tt undersök om mn upplever tt Sktteverket ehndlr ll rättvist eller inte. Privtpersoner får i undersökningen t ställning till påståendet Sktteverket ehndlr ll sktteetlre på ett rättvist sätt. Det vr 49 procent som instämde i dett påstående, jämfört med 44 procent 2016 och 51 procent 2015. Skillndern i resultt melln dess år, sett till hel svrsskln, är inte sttistiskt säkerställd. Sett till hel perioden 2010-2017 så hr det inte heller skett någr större förändringr, åtminstone inte sett till medelvärdet. Företgen hr sedn 2015 fått t ställning till påståendet Sktteverket ehndlr ll företg på ett rättvist sätt. Andelen som instämde vr 48 procent, jämfört med smm ndel 2016 och 50 procent 2015. Det finns en trend när det gäller ndelen som inte instämmer. Andelen hr ökt två år i rd. Den vr 22 procent 2015, 26 procent 2016 och 28 procent 2017. Skillnden melln 2015 och 2017, sett till hel svrsskln, är nästn sttistiskt säkerställd. Resulttet ger nledning till viss oro, eftersom den upplevd rättvisn kn nts påverk viljn tt gör rätt. Mång svrnde hr svårt tt t ställning till om Sktteverket ehndlr ll på ett rättvist sätt. Andelen utn uppfttning är 36 procent lnd privtpersonern och 39 procent lnd företgen. Digrm 19: Sktteverket ehndlr ll sktteetlre på ett rättvist sätt (privtpersoner)
Digrm 20: Sktteverket ehndlr ll företg på ett rättvist sätt (företg) 32
33 5 Attityd till skttefusk 5.1 Egen skttemorl Både privtpersoner och företg fick t ställning till påståendet Jg känner en morlisk plikt tt håll mig till skttereglern. Andelen som instämde vr mycket hög för åd gruppern, 90 procent för privtpersoner och 96 procent för företg. Det hr inte skett någr större förändringr över åren (2010-2017). Digrm 21: Jg känner en morlisk plikt tt håll mig till skttereglern (privtpersoner)
34 Digrm 22: Jg känner en morlisk plikt tt håll mig till skttereglern (företg) I år ingick även för först gången ett påstående om tt chns/test i deklrtionen i undersökningrn till privtpersoner och företg. Av privtpersonern instämde 16 procent i påståendet Mn hr rätt tt chns/test olik vdrg i deklrtionen. Det vr 66 procent som inte instämde och 18 procent som ngv Vrken eller som svrslterntiv. Av företgen vr det 10 procent som instämde i påståendet Mn hr rätt tt chns/test i deklrtionen om gränsen är oklr melln vilk kostnder som sk räkns till företget och vilk kostnder som är privt. Det vr 78 procent som inte instämde och 12 procent som ngv Vrken eller som svrslterntiv. 5.2 Hur mn upplever tt omgivningen skulle uppftt eget fusk Ett nnt perspektiv på skttemorlen i smhället är hur mn upplever tt ens omgivning skulle uppftt det om mn själv fuskde. Privtpersoner hr sedn 2012 fått t ställning till påståendet Personer i min omgivning skulle tyck tt jg gjorde fel om jg retde svrt. I årets undersökning vr ndelen som instämde 64 procent, jämfört med 61 procent 2016 och 62 procent 2015. Förändringrn i resulttet, sett till hel svrsskln, melln åren är inte säkerställd. Sett till hel perioden sedn 2012 är medelvärdet i stort sett oförändrt.
35 Digrm 23: Personer i min omgivning skulle tyck tt jg gjorde fel om jg retde svrt (privtpersoner) 5.3 Inställning till fusk hos ndr 5.3.1 Skttefusk När det gäller synen på ndrs fusk är cceptnsen mycket låg lnd åde privtpersoner och företg. Privtpersoner fick t ställning till påståendet För min egen del är det OK tt folk skttefuskr om de hr möjlighet till det. Företg fick t ställning till påståendet För min egen del är det OK tt ndr företg skttefuskr om de hr möjlighet till det. Endst 2 procent v privtpersonern och 1 procent v företgen instämde i respektive påstående. För åd gruppern hr ndelrn som instämt vrit mycket låg under hel perioden 2010-2017, med endst små förändringr över åren. Under ll år hr det vrit en något högre ndel privtpersoner än företg som instämt i respektive påstående.
36 Digrm 24: För min egen del är det OK tt folk skttefuskr om de hr möjlighet till det (privtpersoner) Digrm 25: För min egen del är det OK tt ndr företg skttefuskr om de hr möjlighet till det (företg)
37 5.3.2 Otillåtn vdrg I årets undersökning fnns ett nytt påstående om otillåtn vdrg. Två olik versioner nvändes. Skillnden melln versionern vser om företgren i exemplet känner till eller inte känner till tt den ktuell utgiften inte är vdrgsgill enligt lg (skillnd i fetstil nedn). Version 1: Jg hr förståelse för om en företgre, som känner till vdrgsreglern, köper snygg kläder för möten med kunder och drr v inköpet på företget (ej vdrgsgillt enligt lg). Version 2: Jg hr förståelse för om en företgre, som inte känner till vdrgsreglern, köper snygg kläder för möten med kunder och drr v inköpet på företget (ej vdrgsgillt enligt lg). Privtpersonern och företgen deldes upp slumpmässigt, så tt den en hälften fick t ställning till version 1 v frågn medn den ndr hälften fick t ställning till version 2. För version 1, där företgren känner till vdrgsreglern, vr det 9 procent v privtpersonern och 6 procent v företgen som instämde. För version 2, där företgren inte känner till vdrgsreglern, vr det 12 procent v privtpersonern och 9 procent v företgen som instämde. Skillndern i ndel som instämmer är lltså liten melln versionern v frågn för åde privtpersoner och företg. En möjlig tolkning kn vr tt de llr flest sknr förståelse för rott mot vdrgsreglern och tt det sknr etydelse för värderingen v det felktig eteendet om den som ryter mot reglern känner till dess eller inte.
38 Digrm 26: Jg hr förståelse för om en företgre, som känner till vdrgsreglern, köper snygg kläder för möten med kunder och drr v inköpet på företget (ej vdrgsgillt enligt lg) Digrm 27: Jg hr förståelse för om en företgre, som inte känner till vdrgsreglern, köper snygg kläder för möten med kunder och drr v inköpet på företget (ej vdrgsgillt enligt lg)
39 5.3.3 Svrtrete Privtpersoner fick t ställning till påståendet Det är OK tt folk retr svrt. Andelen som instämde vr 5 procent, jämfört med 7 procent 2016 och 4 procent 2015. Förändringrn i resulttet, sett till hel svrsskln, är inte säkerställd. Andelen hr vrit låg, 4-7 procent, under hel perioden 2012-2017. Digrm 28: Det är OK tt folk retr svrt (privtpersoner)
40 6 Kännedom om fusk hos ndr 6.1 Skttefusk Både privtpersoner och företgre fick t ställning till ett påstående om ifll de personligen känner någon som skttefuskr. Privtpersonerns påstående vsåg någon eller någr som skttefuskr, medn företgrns påstående vsåg företgre. Blnd privtpersoner minskde ndelen som instämmer i påståendet Jg känner personligen någon eller någr som skttefuskr melln 2010 och 2015. Minskningen hr dock vstnnt, resulttet är i stort sett oförändrt melln 2015 och 2017. I årets undersökning vr ndelen som instämde 10 procent. Blnd företgre instämde 9 procent i påståendet Jg känner personligen företgre som skttefuskr, jämfört med 8 procent 2016 och 9 procent 2015. Sett till hel perioden 2010-2017 vr ndelen som instämmer högst 2010 och 2012, med 13 procent. Digrm 29: Jg känner personligen någon eller någr som skttefuskr (privtpersoner)
41 Digrm 30: Jg känner personligen företgre som skttefuskr (företg) 6.1.1 Illojl konkurrens Företgen hr sedn 2011 fått t ställning till ett påstående om utstthet för illojl konkurrens som lyder Vårt företg är i stor utsträckning utstt för konkurrens från företg inom rnschen som skttefuskr. Andelen som instämde vr 19 procent, jämfört med 18 procent 2016 och 17 procent 2015. Sett till hel perioden 2011-2017 hr resulttet gått lite upp och ner, utn någr tydlig trender.
42 Digrm 31: Vårt företg är i stor utsträckning utstt för konkurrens från företg inom rnschen som skttefuskr (företg) 6.2 Svrtrete Privtpersoner hr sedn 2012 fått t ställning till två påståenden som gäller kännedom om svrtrete. Andelen som instämde i påståendet Jg känner någon som nlitt svrt retskrft under det senste året vr 21 procent, jämfört med 22 procent 2016 och 24 procent 2015. För påståendet Jg känner någon som rett svrt under det senste året vr ndelen som instämde 26 procent, jämfört med 28 procent 2016 och 29 procent 2015. För åd påståenden hr ndelen som instämmer lltså sjunkit två år i rd, men förändringrn i resultten, sett till hel svrsskln, är inte sttistiskt säkerställd. För dess två påståenden hr vi gjort undntg från den llmänn regeln i denn rpport och ektr resultten från 2014 och 2015 års telefonintervjuer i nlysen. (Se diskussion om vilk resultt som presenters i vsnitt 1.4.2). För åd påståenden om svrtrete vr ndelrn som instämmer lägre i dess års intervjuer än under någr ndr år under perioden 2012-2017. Andelen som instämde i tt de känner någon som nlitt svrt retskrft vr 17 procent 2014 och 20 procent 2015. Andelen som instämde i tt de känner någon som rett svrt
43 vr 22 procent 2014 och 23 procent 2015. Osäkerheten kring resultten från telefonundersökningrn 2014-2015 är stor på grund v låg svrsfrekvenser (det är osäkert hur skillndern i resultten från telefon- och ppper/weundersökningrn 2015 sk tolks), men resultten för dess påståenden är så pss vviknde tt de ändå tyder på tt kännedomen om svrtrete nådde en lägst nivå 2014 för tt därefter ök igen. Men som vi nämnt ovn ser vi ingen fortstt ökning melln 2015 och 2017 i pppers-/weenkätern. Digrm 32: Jg känner någon som nlitt svrt retskrft under det senste året (privtpersoner)
44 Digrm 33: Jg känner någon som rett svrt under det senste året (privtpersoner) Det ör nämns tt medn Sktteverket ser svrtrete som en delmängd v skttefusk, visr resultt i såväl denn som i ndr undersökningr tt mång personer inte lltid uppfttr det på dett sätt. Skttefusk förknipps med fusk i själv deklrtionen medn tt utelämn inkomster som med svrtrete för mång är något nnt. Medorgrn visr högre cceptns för tt folk retr svrt än för tt folk skttefuskr.
45 7 Tillit och förtroende 7.1 Tillit till ndr Sedn 2015 hr privtpersoner fått t ställning till påståendet Jg litr på de flest människor. Andelen som instämde vr i årets undersökning 49 procent, jämfört med 55 procent 2016 och 53 procent 2015. Förändringen melln 2016 och 2017 är sttistiskt säkerställd. Digrm 34: Jg litr på de flest människor (privtpersoner) 7.2 Förtroende för myndigheter i llmänhet Både privtpersoner och företg fick t ställning till påståendet Jg hr förtroende för myndigheter i llmänhet. Andelen instämmer vr 53 procent lnd privtpersoner och 48 procent lnd företg. Under ll år sedn 2010 hr en högre ndel privtpersoner än företg instämt i påståendet. Andelen privtpersoner som instämmer hr ökt två år i rd, men förändringrn är inte sttistiskt säkerställd. Sett till hel perioden 2010-2017 hr förändringrn vrit små. När det gäller företgen är resulttet i stort sett oförändrt 2015-2017. Jämfört med telefonintervjuundersökningrn från tidigre år hr åde ndelen som instämmer och ndelen som inte instämmer ökt något, medn medelvärdet är i stort sett oförändrt.
46 Digrm 35: Jg hr förtroende för myndigheter i llmänhet (privtpersoner) Digrm 36: Jg hr förtroende för myndigheter i llmänhet (företg)
47 7.3 Förtroendet för Sktteverkets sätt tt sköt sin uppgift Privtpersoner och företg fick t ställning till påståendet Jg hr förtroende för Sktteverkets sätt tt sköt sin uppgift. Andelen som instämde vr 68 procent lnd privtpersoner och 74 procent lnd företg. Resultten för åde privtpersoner och företg är i stort sett oförändrde jämfört med 2016 och något sämre än 2015. Det finns ing säkerställd förändringr melln dess år. Sett över tid så finns en tydlig skillnd melln privtpersoner och företg. Andelen privtpersoner som instämt hr vriert år från år utn någon tydlig långsiktig trend. Andelen företg som instämmer hr däremot ökt över tid för tt under de senste åren efinn sig på högre nivå än under tidigre år. Under 2010-2013 vr ndelen som instämmer 64-70 procent jämfört med 73-76 procent under perioden 2015-2017. Digrm 37: Jg hr förtroende för Sktteverkets sätt tt sköt sin uppgift (privtpersoner)
48 Digrm 38: Jg hr förtroende för Sktteverkets sätt tt sköt sin uppgift (företg) Jämför vi svren när det gäller förtroendet för Sktteverkets sätt tt sköt sin uppgift med förtroendet för myndigheter i llmänhet (se vsnitt 7.2), kn vi konstter tt ndelen som instämmer vrit vsevärt högre när det gäller Sktteverket i smtlig undersökningr sedn 2010. Det är en skillnd som setts i ll ttitydundersökningr Sktteverket hr gjort. 7.4 Förtroende för tt vänd sig till Sktteverket Sedn 2013 hr privtpersoner och företg fått t ställning till påståendet Om jg hr ehov v hjälp kn jg med förtroende vänd mig till Sktteverket. Andelen instämmnde hr vrit omkring 80 procent i smtlig undersökningr till åde privtpersoner och företg.
Digrm 39: Om jg hr ehov v hjälp kn jg med förtroende vänd mig till Sktteverket (privtpersoner) 49
50 Digrm 40: Om jg hr ehov v hjälp kn jg med förtroende vänd mig till Sktteverket (företg) 7.5 Förtroende för Sktteverkets förmåg tt t in sktt Privtpersoner hr sedn 2013 fått t ställning till påståendet Jg hr förtroende för Sktteverkets förmåg tt t in sktt från privtpersoner och företg. Andelen som instämde i dett påstående vr 63 procent. Andelen privtpersoner som instämmer i tt de hr förtroende för Sktteverkets förmåg tt t in sktt hr ökt 2017 jämfört med 2016, men minskt jämfört med 2015. Resulttet för 2017 är inte sttistiskt säkerställt gentemot vre sig 2015 eller 2016. Företgen hr sedn 2015 fått t ställning till påståendet Jg hr förtroende för Sktteverkets förmåg tt t in sktt från företg. Andelen i årets undersökning som instämde i dett påstående vr 70 procent, jämfört med 65 procent 2016 och 69 procent 2015. Resulttet 2016 är sttistiskt säkerställt gentemot åde 2015 och 2017. Det är svårt tt säg om förtroendet för Sktteverkets förmåg tt t in sktt fktiskt vr lägre 2016, eller om 2016 års resultt vr slumpmässig vvikelser.
51 Digrm 41: Jg hr förtroende för Sktteverkets förmåg tt t in sktt från privtpersoner och företg (privtpersoner) Digrm 42: Jg hr förtroende för Sktteverkets förmåg tt t in sktt från företg (företg)
52 8 Könsuppdeld sttistik I dett vsnitt redoviss skillnder melln kvinnor och män i undersökningrn till privtpersoner 2015-2017. Viktigt tt tänk på vid tolkningen v dess resultt är tt skillndern melln könen kn ero dels på könsskillnder i ttityder och dels på tt eskttningen kn te sig olik för kvinnor och män. Skttereglern i Sverige är könsneutrl men rpporter och undersökningr visr på tt män generellt hr högre inkomster och mer komplicerde inkomstförhållnden än kvinnor smt tt män i högre utsträckning än kvinnor är företgre. Dett kn resulter i skillnder melln män och kvinnor när det gäller inställningen till viss v de frågor som ställs. När mn studerr skillnder melln olik grupper såsom män och kvinnor lir osäkerheten större än vid totlskttningr. Gnsk stor skillnder krävs för tt olikheter sk li sttistiskt säkerställd. Dett påverkr den edömning v resultt som görs i dett vsnitt. Förändringr melln enskild år för ett enskilt kön diskuters inte. Redovisningen lir därmed något mer översiktlig än i de föregående vsnitten. Smtlig resultt finns dock redovisde i digrm. 8.1 Förutsättningr tt gör rätt instämmer i högre grd än män i påståendet Bemötndet från Sktteverkets tjänstemän är r. De instämmer också i högre grd i påståenden Det är lätt tt få informtion från Sktteverket och Det är enkelt tt deklrer. Men för dess påståenden är skillndern melln könen små. När det gäller påståenden om Sktteverkets weplts, Det är enkelt tt hitt på Sktteverkets weplts och Informtionen på wepltsen vr tillräcklig för tt lös min ärenden finns det ing större, över åren stil, skillnder melln män och kvinnor. De end sttistiskt säkerställd skillndern inom området Förutsättningr tt gör rätt är från 2015, vseende Det är enkelt tt hitt på Sktteverkets weplts och Det är lätt tt få informtion från Sktteverket.
53 Digrm 43: Bemötndet från Sktteverkets tjänstemän är r Digrm 44: Det är enkelt tt hitt på Sktteverkets weplts
54 Digrm 45: Informtionen på wepltsen vr tillräcklig för tt lös min ärenden Digrm 46: Det är lätt tt få informtion från Sktteverket
55 Digrm 47: Det är enkelt tt deklrer 8.2 Upptäcktsrisk och felutrymme instämmer i högre grd än män i påståendet Det är troligt tt Sktteverket skulle upptäck om jg skttefuskde. I årets undersökning instämde 82 procent v kvinnorn och 73 procent v männen. Skillnden i medelvärde är sttistiskt säkerställd för ll tre åren.
56 Digrm 48: Det är troligt tt Sktteverket skulle upptäck om jg skttefuskde Det hr under ll år funnits tydlig skillnder melln kvinnor och män när det gäller påståenden Det finns stor möjligheter för någon i min ekonomisk ställning tt undnhåll inkomster och Det finns stor möjligheter för någon i min ekonomisk ställning tt gör felktig vdrg. Jämfört med männen hr kvinnorn genomgående hft en lägre ndel som instämmer och en högre ndel som inte instämmer. Skillndern i medelvärde är sttistiskt säkerställd för åd dess påståenden och ll tre åren.
57 Digrm 49: Det finns stor möjligheter för någon i min ekonomisk ställning tt undnhåll inkomster Digrm 50: Det finns stor möjligheter för någon i min ekonomisk ställning tt gör felktig vdrg
58 8.3 Syn på Sktteverkets kontroll När det gäller påståendet Sktteverket är r på tt ekämp skttefusket hr resulttet vriert melln åren. I 2015 års undersökning vr instämmndegrden etydligt högre lnd kvinnor än lnd män, en sttistiskt säkerställd skillnd. I undersökningrn 2016-2017 hr ndelen instämmer vrit något högre lnd männen. Andelen som inte instämmer hr dock vrit högre lnd männen ll tre åren. Digrm 51: Sktteverket är r på tt ekämp skttefusket När det gäller påståendet Sktteverket ehndlr ll sktteetlre på ett rättvist sätt hr det genomgående vrit en högre ndel kvinnor än män som instämmer. I årets undersökning instämde 54 procent v kvinnorn, jämfört med 45 procent v männen. Skillnden melln könen, sett till medelvärdet, är sttistiskt säkerställd för ll tre åren.
59 Digrm 52: Sktteverket ehndlr ll sktteetlre på ett rättvist sätt 8.4 Attityd till skttefusk känner i högre grd en morlisk plikt tt etl sktt och i högre grd än för männen hr personer i ders omgivning en negtiv syn på eventuellt skttefusk från ders sid. I årets undersökning tycker kvinnor också i lägre grd än män tt det är okej med ndrs skttefusk, men dett resultt är inte stilt över tid. När det gäller synen på ndrs svrtrete är skillndern melln könen små. Andelen kvinnor som instämde i påståendet Jg känner en morlisk plikt tt håll mig till skttereglern vr 95 procent i årets undersökning, jämfört med 86 procent lnd männen. Skillnden, sett till medelvärdet, är sttistiskt säkerställd för ll tre åren. Andelen kvinnor som instämde i påståendet Personer i min omgivning skulle tyck tt jg gjorde fel om jg retde svrt vr 69 procent, jämfört med 59 procent lnd männen. Skillnden, sett till medelvärdet, är sttistiskt säkerställd 2015 och 2017. Andelen kvinnor som instämde i påståendet För min egen del är det OK om folk skttefuskr om de hr möjlighet till det vr endst 1 procent, jämfört med 3 procent lnd männen. Andelen som inte instämde vr 98 procent, jämfört med 93 procent lnd männen. Skillnden, sett till medelvärdet, är sttistiskt säkerställd 2016 och 2017. I undersökningen 2015 vr det dock männen som hde den lägst ndelen som instämde och den högst ndelen som inte instämde.
60 När det gäller påståendet Det är OK tt folk retr svrt vr skillndern melln könen små, 5 procent v kvinnorn och 6 procent v männen som instämde i påståendet. Instämmndegrden hr vrje år vrit något högre lnd männen, men det finns ing sttistiskt säkerställd skillnder. Digrm 53. Jg känner en morlisk plikt tt håll mig till skttereglern
61 Digrm 54. Personer i min omgivning skulle tyck tt jg gjorde fel om jg retde svrt Digrm 55: För min egen del är det OK om folk skttefuskr om de hr möjlighet till det
62 Digrm 56: Det är OK tt folk retr svrt Det finns två ny påståenden inom området Attityd till skttefusk i årets undersökning. Eftersom det rör sig om resultt från endst ett år är resultten för dess påståenden mer osäkr än ndr resultt. Men resultten går i smm riktning som för ndr påståenden inom Attityd till skttefusk. n hr en mer negtiv hållning till de felktig eteenden som ts upp. Det en v de ny påståenden löd Mn hr rätt tt chns/test i deklrtionen. Det vr 15 procent v kvinnorn som instämde i dett, jämfört med 17 procent v männen. Skillnden är inte sttistiskt säkerställd. Det ndr ny påståendet fnns i två versioner. Hälften v personern i undersökningen fick svr på den en versionen och hälften på den ndr. Skillnden melln versionern låg i tt företgren i den en versionen kände till vdrgsreglern, i den ndr inte. Det vr 5 procent v kvinnorn, jämfört med 14 procent v männen, som instämde i påståendet Jg hr förståelse för om en företgre, som känner till vdrgsreglern, köper snygg kläder för möten med kunder och drr v inköpet på företget (ej vdrgsgillt enligt lg). Skillnden, sett till medelvärdet, är sttistiskt säkerställd. Det vr 9 procent v kvinnorn, jämfört med 15 procent v männen, som instämde i påståendet Jg hr förståelse för om en företgre, som inte känner till vdrgsreglern, köper snygg kläder för möten med kunder och drr v inköpet på företget (ej vdrgsgillt enligt lg). Skillnden, sett till medelvärdet, är dock inte sttistiskt säkerställd.
63 Digrm 57: Mn hr rätt tt chns/test i deklrtionen Digrm 58: Jg hr förståelse för om en företgre, som känner till vdrgsreglern, köper snygg kläder för möten med kunder och drr v inköpet på företget (ej vdrgsgillt enligt lg)
64 Digrm 59: Jg hr förståelse för om en företgre, som inte känner till vdrgsreglern, köper snygg kläder för möten med kunder och drr v inköpet på företget (ej vdrgsgillt enligt lg) 8.5 Kännedom om fusk hos ndr känner i lägre utsträckning än män ndr som skttefuskr, nlitr svrt retskrft eller retr svrt. Dett gäller för ll åren 2015-2017. Men hur stor skillndern vrit melln könen hr vriert. I årets undersökning är skillnden melln könen störst för påståendet om skttefusk. Andelen kvinnor som instämde i påståendet Jg känner personligen någon eller någr som skttefuskr vr i årets undersökning 7 procent, jämfört med 13 procent lnd männen. Skillnden, sett till medelvärdet, är sttistiskt säkerställd för ll tre åren. Andelen kvinnor som instämde i påståendet Jg känner någon som nlitt svrt retskrft under det senste året vr i årets undersökning 20 procent, jämfört med 23 procent lnd männen. Skillnden, sett till medelvärdet, är inte sttistiskt säkerställd. Andelen kvinnor som instämde i påståendet Jg känner någon som rett svrt under det senste året vr i årets undersökning 24 procent, jämfört med 28 procent lnd männen. Skillnden, sett till medelvärdet, är inte sttistiskt säkerställd. När det gäller påståenden Jg känner någon som nlitt svrt retskrft under det senste året och Jg känner någon som rett svrt under det senste året vr skillndern melln kvinnor och män större, och sttistiskt säkerställd, i undersökningrn 2015 och
65 2016. Digrm 60: Jg känner personligen någon eller någr som skttefuskr
66 Digrm 61: Jg känner någon som nlitt svrt retskrft under det senste året Digrm 62: Jg känner någon som rett svrt under det senste året
67 8.6 Tillit och förtroende I årets undersökning gv kvinnor svr som tyder på tt de i högre grd än män litr på ndr människor och tt de i högre grd hr förtroende för Sktteverket och ndr myndigheter. Dett gällde inte i lik hög grd i 2015 och 2016 års mätningr. Andelen kvinnor som instämde i påståendet Jg litr på de flest människor vr i årets undersökning 52 procent, jämfört med 46 procent v männen. Skillnden, sett till medelvärdet, är sttistiskt säkerställd. Åren 2015-2016 vr ndelen som instämde i stort sett smm för åd könen. Andelen kvinnor som instämde i påståendet Jg hr förtroende för myndigheter i llmänhet vr i årets undersökning 56 procent, jämfört med 50 procent v männen. Skillnden, sett till medelvärdet, är sttistiskt säkerställd. År 2015 och 2016 vr det, sett till medelvärdet, ing större skillnder melln könen. Digrm 63: Jg litr på de flest människor
68 Digrm 64: Jg hr förtroende för myndigheter i llmänhet Det hr under ll åren 2015-2017 vrit en högre ndel kvinnor än män som instämt i påståendet Jg hr förtroende för Sktteverkets sätt tt sköt sin uppgift. I årets undersökning vr det 69 procent v kvinnorn och 67 procent v männen som instämde. Skillnden, sett till medelvärdet, vr sttistiskt säkerställd 2016, men inte 2015 och 2017. Även när det gäller påståendet Om jg hr ehov v hjälp kn jg med förtroende vänd mig till Sktteverket hr det under ll åren 2015-2017 vrit en högre ndel kvinnor än män som instämt. Men skillnden melln könen hr vrit gnsk liten. Ing sttistiskt säkerställd skillnder. Andelen kvinnor som instämde i påståendet Jg hr förtroende för Sktteverkets förmåg tt t in sktt från medorgre och företg vr i årets undersökning 66 procent, jämfört med 60 procent lnd männen. Skillnden, sett till medelvärdet, är sttistiskt säkerställd för ll tre åren.
69 Digrm 65: Jg hr förtroende för Sktteverkets sätt tt sköt sin uppgift Digrm 66: Om jg hr ehov v hjälp kn jg med förtroende vänd mig till Sktteverket
Digrm 67: Jg hr förtroende för Sktteverkets förmåg tt t in sktt från medorgre och företg. 70
71 Bilg 1. Förtroende och kundnöjdhet i undersökningr initierde v extern ktörer. Olik undersökningr och mätningr hr gjorts under 2017 på inititiv v ndr än Sktteverket, där mn hr jämfört uppfttningen om Sktteverket med olik smhällsinstitutioner när det gäller exempelvis förtroende, nöjdhet och nseende. Vritionen är gnsk stor när det gäller privtpersoners och företgs uppfttning om olik institutioner, men generellt får Sktteverket högt etyg i dess mätningr. Resulttet är på det hel tget oförändrt jämfört med tidigre år i de olik mätningrn. Kntr Sifo hr genomfört en nseendemätning om svensk myndigheter under 2017. Under 2016 genomfördes två nseendemätningr: en på våren och en på hösten. I årets mätning hmnde Sktteverket på nseendeindex 50, vilket är smm resultt som i undersökningen hösten 2016 (skln går från -65 till 135). Ett riksrepresenttivt urvl om personer melln 18 och 75 år vldes slumpmässigt från Kntr Sifos onlinepnel. Mätningrn genomfördes under mj juni 2017. Mediekdemins förtroenderometer 3 för 2017 sers på 1 200 weintervjuer med personer som är 16 74 år. I undersökningen nser 59 procent tt de hr gnsk stort eller mycket stort förtroende för Sktteverket. I förhållnde till 63 smhällsinstitutioner, företg, mssmedier och myndigheter som undersökningen omfttde så hmnde Sktteverket på en sjätteplts. Resulttet i denn undersökning hr vriert melln åren. Andelen med gnsk stort eller mycket stort förtroende för Sktteverket sjönk från 57 till 50 procent melln 2011 och 2014 och ökde sedn till 61 procent i undersökningen 2016. I Mistts undersökning ServiceScore 4, där svensk konsumenter får edöm elv myndigheters emötnde och ehndling, fick Sktteverket äst etyg v ll för sjätte året i rd. ServiceScore genomförs med ett riksrepresenttivt urvl från en wepnel. År 2017 lev Sktteverkets resultt 56,9 på en skl 0 100, vilket är en mrginell ökning jämfört med 2015 (55,2) och 2016 (56,4). Svenskt kvlitetsindex (SKI) 5 genomförde under 2017 en undersökning som tog sikte på hur pss nöjd medorgrn i Sverige är med olik myndigheter som de hft kontkt med. I den undersökningen vr Sktteverket den myndighet folk vr mest nöjd med. Kundnöjdheten i undersökningen lev 69,7 på en skl 0 100. 3 http://mediekdemien.se/wp-content/uplods/2017/04/fortroenderometern2017.pdf. 4 http://www.mynewsdesk.com/se/servicescore/pressreleses/sktteverket-er-fortstt-den-myndighet-som-ger-est-service-1934959. 5 http://www.kvlitetsindex.se/report/svensk-myndigheter-2017/.
72 Bilg 2. Demoskop-pnelen Tre frågor med koppling till medorgrns egn normer kring svrtrete och skttefusk Anlysföretget Demoskop hr inom rmen för den så kllde Demoskop-pnelen under 2000-tlet vid 13 tillfällen ställt 3 frågor som kopplr till egn normer kring tt nlit svrt retskrft, ret svrt och uppge felktig uppgifter till Sktteverket. Senste mätningen gjordes i örjn v 2017. Skulle du kunn tänk dig tt nlit svrt retskrft om du visste tt du inte skulle få någon påföljd? Skulle du kunn tänk dig tt jo svrt om du visste tt du inte skulle få någon påföljd? Skulle du kunn tänk dig tt uppge felktig uppgifter till Skttemyndigheten om du visste tt du inte skulle få någon påföljd? Resulttet från Demoskop-pnelen visr tt förhållningssättet kring svrtrete kontinuerligt förättrdes melln 2007 och omkring 2012, men tt trenden sedn snrre gick i motstt riktning frm till 2016. I synnerhet syntes en skillnd melln 2015 och 2016 i tt fler kn tänk sig tt nlit svrt retskrft. En idrgnde orsk kn vr tt det s.k. ROT-vdrget reducerdes den 1 jnuri 2016 från 50 procent till 30 procent v retskostnden. Melln 2016 och 2017 hr dock resultten återhämtt sig igen. Det är en osäker slutsts, men tt morlen förättrts igen 2017 ger viss indiktion på tt regelförändringen endst orskde en tillfälligt försämrd morl kring svrtrete. Demoskops slutstser: Åter minskd enägenhet tt nlit svrt retskrft o Efter förr årets ökning sjunker enägenheten tt nlit svrt retskrft igen. o I årets mätning är det 37 procent som uppger tt de troligen eller solut skulle nlit svrt retskrft om de visste tt det inte skulle få någon påföljd. Det är jämfört med förr året tre procentenheter lägre, en signifiknt minskning. Generell nedgång o Minskningen är generell i ll studerde demogrfisk grupper om än mycket liten lnd låginkomsttgre. o Som förr året är det störst ndel i gruppen 30-49 år som kn tänk sig nlit svrt retskrft och minst ndel lnd de 65-89 år. Även enägenheten tt jo svrt minskr o Efter förr egränsde ökning sjunker även enägenheten tt jo svrt. o I årets mätning är det tre v tio som uppger tt de troligen eller solut skulle kunn tänk sig tt jo svrt om de visste tt det inte skulle få någon påföljd.
73 o Jämfört med förr året är årets ndel två procentenheter lägre, en signifiknt minskning. Inte lik entydigt i ll grupper o Förändringen i enägenheten tt jo svrt är inte lik tydlig som för tt nlit svrt retskrft men i mjoriteten v de demogrfisk gruppern sjunker ndelen som kn tänk sig jo svrt. o De ung, -29 år, ligger dock kvr på smm nivå, och är den grupp där flest kn tänk sig tt jo svrt. Alltjämt fem procent som är enägn tt uppge felktiv uppgifter o Sedn 2011 ligger enägenheten tt uppge felktig uppgifter till Skttemyndigheten konstnt på 5 procent. o Nivån är högst lnd yngre och män. Digrm: Ur Demoskops rpport: Attityder till svrtrete (2017-03-13)
74 Bilg 3: Världsekonomiskt Forums GCI Sveriges rnking på GCI:s 12 pelre under åren 2006-2017 Skttefelet påverks v vilken tillit medorgre hr till smhällets institutioner och hur dess värders. Både privtpersoner och företg hr intresse v tt smhället fungerr väl. Kvliteten på smhällets institutioner påverkr därför viljn tt gör rätt. Sktteverkets rete med tt motverk skttefusk underlätts v god institutionell förhållnden i smhället. Ett mått som fångr upp den institutionell kvliteten är Världsekonomiskt Forums Glol Competitiveness Index (GCI) 6. GCI hr fått genomslg och är ett v mest känd måtten på ett lnds konkurrenskrft. Indexet sers på 12 pelre: Grupp 1: Bskrv o Institutioner o Infrstruktur o Mkroekonomisk miljö o Häls och grundutildning Grupp 2: Effektivitetsförstärkre o Högre utildning och vidreutildning o Vrumrkndens effektivitet o Aretsmrkndens effektivitet o Finnsmrkndens utveckling o Teknologisk färdigheter o Mrkndens storlek (inhemsk och export) Grupp 3: Innovtioner och sofistikering o Affärssofistik 7 o Innovtion Till grund för indexeringen ligger insmld informtion om över hundr vriler från enkäter och kvlittiv nlys från omkring 140 länder. Sverige hr sedn 2006 legt lnd de tio högst plcerde ländern och rnks för 2017-2018 på sjunde plts. Det är en plcering sämre jämfört med den förr rnkingen 2016-2017 då Sverige rnkdes på sjätte plts, se tell 1. 6 http://www3.weforum.org/docs/gcr2017-2018/05fullreport/theglolcompetitivenessreport2017%e2%80%932018.pdf 7 Begreppet ffärssofisitk kn närmst översätts med vilken infrstruktur som finns kring möjlighetern tt genomför ffärer, till exempel ffärskultur smt förutsättningr för finnsiering.
75 Tell 1: Tio-i-topp-länder på CGI de senste tio åren Lnd Rnking 2017-2018 2016-2017 2015-2016 2014-2015 2013-2014 2012-2013 2011-2012 2010-2011 2009-2010 2008-2009 Schweiz 1 1 1 1 1 1 1 1 1 2 USA 2 3 3 3 5 7 5 4 2 1 Singpore 3 2 2 2 2 2 2 3 3 5 Nederländern 4 4 5 8 8 5 7 8 10 8 Tysklnd 5 5 4 5 4 6 6 5 7 7 Hongkong 6 9 7 7 7 9 11 11 11 11 Sverige 7 6 9 10 6 4 3 2 4 4 Storritnnien 8 7 10 9 10 8 10 12 13 12 Jpn 9 8 6 6 9 10 9 6 8 9 Finlnd 10 10 8 4 3 3 4 7 6 6 Dnmrk 12 12 12 13 15 12 8 9 5 3 Knd 14 15 13 15 14 14 12 10 9 10 När det gäller de 12 pelrn ligger Sveriges styrkor (2017-2018) på mkroekonomisk miljö (4), teknologisk färdigheter (5), ffärssofistik (6) och innovtion (7). När det gäller pelren institutioner hmnde Sverige på elfte plts 2015-2016, sedn fjärde plts 2016-2017 och nu 2017-2018 återigen på elfte plts. Sveriges svgheter jämfört med ndr länder är enligt CGI mrkndens storlek (plcering 40), följt v häls och grundutildning där Sverige låg på först plts 2006-2007 men tppt sedn dess och nu ligger på plts 20, vilket dock är en förättring jämfört med förr året (plts 24). En smmnställning v Sveriges plceringr när det gäller de 12 pelrn finns i tell 2.
76 Tell 2: Sveriges plcering på GCI:s 12 pelre 2006-2017 Pelre Rnkning 2017-2018 2016-2017 2015-2016 2014-2015 2013-2014 2012-2013 2011-2012 2010-2011 2009-2010 2008-2009 2007-2008 2006-2007 Glol konkurrenskrft Index (totlt, smmnvägt) 7 6 9 10 6 4 3 2 4 4 4 9 Grupp 1: Bskrv 8 7 13 12 8 6 4 4 5 6 6 6 1 Institutioner 11 4 11 13 5 6 2 2 2 4 6 13 2 Infrstruktur 19 20 20 22 20 19 13 10 14 13 12 15 3 Mkroekonomisk miljö 4 5 17 17 14 13 13 14 15 15 17 17 4 Häls och grundutildning 20 24 20 23 13 14 18 18 12 8 5 1 Grupp 2: Effektivitetsförstärkre 12 12 12 12 7 8 7 5 7 9 8 12 5 Högre utildning och vidreutildning 18 15 12 14 8 7 2 2 3 3 2 3 6 Vrumrkndens effektivitet 14 11 17 17 12 12 7 5 4 7 7 18 7 Aretsmrkndens effektivitet 20 18 20 20 18 25 25 18 19 26 37 39 8 Finnsmrkndens utveckling 10 10 14 12 8 10 11 13 12 8 9 20 9 Teknologisk färdigheter 5 4 4 3 1 1 2 1 1 2 1 1 10 Mrkndens storlek (inhemsk och export) 40 40 41 36 35 34 31 34 32 30 34 35 Grupp 3: Innovtioner och sofistikering 5 5 7 7 5 5 2 3 4 6 5 6 11 Affärssofistik 6 6 7 8 8 5 2 2 4 7 4 7 12 Innovtion 7 6 7 7 6 4 2 5 5 5 6 8
Bilg 4. Svrsformulär 2017 års undersökning, privtpersoner. 77
Sktteverket Årlig medorgrundersökning 2017 Här är länken och din personlig inloggningsuppgifter (nvändrnmn och lösenord) om du hellre vill svr på enkäten på Internet. Länk Användrnmn Lösenord Så här fyller du i formuläret. Här är ett exempel: Hur väl nser du tt påståendet I dg är det soligt stämmer? hållet Om du tycker tt påståendet inte stämmer lls, sätt då ett kryss längst till vänster på följnde sätt: Om du tycker tt påståendet stämmer helt och hållet, mrkerr du så här: Skulle du råk sätt ett kryss i fel rut, rätt till det genom tt stryk över hel rutn. Sätt därefter kryss i rätt rut på följnde sätt: Stämmer Stämmer Stämmer Stämmer Stämmer inte gnsk vrken r gnsk helt och lls dåligt eller dåligt r Formuläret läses optiskt v en dtor. Håll därför om möjligt kryssen innnför rutorn. Kryss så här: Kryss inte så här: Använd helst kulspetspenn och inte tusch eller lyerts