De nio fhsk Organisation

De nio fhsk Organisation Åsa folkhögskola Projektledare Lars-Åke Holmgren e-postadress lars-ake.holmgren@folkbildning.net Tel 0151-55 10 72; 070-471 88 71 Syfte och deltagare 2. Projektets syfte Vi ville berätta om folkhögskolans unika och rika möjligheter att förmedla kunskaper och skapa medvetenhet och ökat självförtroende bland kursdeltagarna. För att uppnå detta vill vi genom nio folkhögskollärare på Åsa folkhögskola i den dokumentära filmens form berätta något om de nios erfarenheter från ett rikt lärarliv, men i än högre grad diskutera folkhögskolans samtid och framtid. I den region Åsa folkhögskola verkar är många av de nio väl kända: flera har också arbetat med kulturell och skapande verksamhet. Flera har också drivit och utvecklat distansutbildning. Samtliga nio har också arbetat mycket aktivt med IT. I förlängningen tror vi att det här projektet kommer att leda till större kännedom om folkhögskolan och dess möjligheter samt berätta om folkbildningens metoder att nå ett rikare studie- och yrkesliv. Vi vill också att projektet ska leda till att andra folkhögskolor runt om i landet fortsätter dokumentationsarbetet samt förändrar, förbättrar och utvecklar projektets idé. Detta är syftet bakom dokumentationen och utarbetandet av studiematerialet. 3. Projektets målgrupper/deltagare Folkhögskollärare i hela landet är den främsta målgruppen. På sikt hoppas vi genom distribution via Åsa folkhögskolas och Folkbildningsrådets hemsidor samt Youtube nå många som är intresserade av att söka till folkhögskolor, vare sig de är intresserade av allmän kurs eller specialkurser. Vi vill berätta att folkhögskolan deltar i en aktiv samhällsprocess, viktig i synnerhet för att utveckla och stärka demokratin. I det arbetet vill vi visa att folkhögskolan ligger i framkant att förmedla kunskaper om folkbildning samt i symbios med arbetet på folkhögskolor och inom studieförbund utnytta IT på ett klokt sätt. Vårt programförslag gick ut på att framställa ett antal korta dokumentärfilmer eller porträtt av nio folkhögskollärare på Åsa folkhögskola som inom en femårsperiod avslutade sin lärargärning. ( Jag nedan = Lars-Åke Holmgren) De nio lärarna hade/har mycket gedigna kunskaper och pedagogiska erfarenheter inom vitt skilda ämnesområden. De är alla rika personligheter och har mycket att berätta: några ligger i framkant vad det gäller den pedagogiska verksamheten. Så har flera erfarenheter av de nya medierna och har introducerat, utvecklat och genomfört ett stort antal distanskurser. Naturligtvis stävade vi efter göra ärliga och uppriktiga porträtt. Jag hoppades att vi lyckades i detta uppsåt. Men jag tog skildringen av de nio lärarna som en utgångspunkt för en diskussion om folkbildningens och därmed också folkhögskolas situation och framtid, i synnerhet inom de nya medierna. Vi koncentrerade oss mer på nuet och framtiden än att vi lät de nio berätta minnen från förr. Goda berättelser från ett långt skolliv kunde varit väl så motiverade. Men folkbildningen och

folkhögskolan är hela tiden stadd i snabb förändring. Vi måste därför i hög grad diskutera de problem och utmaningar som dagens folkhögskola står inför. Förslag till lösningar om folkbildningens situation och framtid bör föras i ett öppet klimat, där så många som möjligt har en chans att delta. De nio kom att delta med mycket tänkvärt och mycket hetta, kanske också en hel del provokationer. För hur ser det ut inom den svenska folkbildningen idag? Och hur ska framtiden formas? Det har de nio många skarpa tankar om! Arbetsmetod: Vi utnyttjade digital videoteknik (inspelning med egen eller hyrd utrustning samt avsikten att distribuera materialet via Åsa folkhögskolas och Folkbildningsrådets hemsidor) och berättade om nio folkhögskollärares erfarenheter och åsikter om folkhögskolan i allmänhet och de nya medierna i synnerhet. Arbetsmetoden och tekniken var av hög kvalitet, men den var inte så avancerad att vi tror att den skulle skrämma bort intresserade att följa upp och utveckla projektet i liknande sammanhang. Jag är fortfarande övertygad om att projektet även i fortsättningen kommer att stimulera och på ett positivt sätt lyfta fram möjligheter. Arbetsformer: Inspelning av nio korta dokumentärfilmer eller porträtt. Inspelningarna sker med Åsa folkhögskola som bas och är geografiskt bundna i huvudsak till västra Sörmland. Inspelningen gjordes under sommaren 2010. Avsikten var enkel: även om vi diskuterar svåra problem, vill jag göra detta från en positiv utgångspunkt och mot en fond där jag drar nytta av det sörmländska landskapets skönhet. Redigeringen skedde under vårterminen 2011. Studiematerialet utarbetas f n, dvs under sommaren 2011. Produktionen följer i övrigt den tidsplan som formulerats av Folkbildningsrådet. Jag har genomfört projektet illsammans med Peter Rudin (ansvarig för filmfoto) och Olle Andersson (ansvarig för filmredigering). Producentansvaret är uteslutande mitt. 4. Beskriv projektets inslag av och inriktning mot ett flexibelt lärande Den främsta inriktningen mot ett flexibelt lärande ligger i möjligheten att ladda ner de respektive filmerna från t ex Folkbildningsrådets och Åsas hemsidor samt från Youtube. Vår förhoppning är dock att filmerna ska laddas ner, ses och diskuteras i olika sammanhang inom folkhögskolor och studieförbund. Det är också en förhoppning att flera av de medverkande i filmerna ska kunna engageras till olika folkhögskolor för att diskutera bl a flexibelt lärande och kanske kunna ge en fördjupning av folkbildningskunskapen. Om projektet kan stimulera till produktion av enkla, korta filmer från folkbildningens värld, kanske om lyckade verksamheter både inom allmän kurs och specialkurser, så torde detta också stimulera till ett flexibelt lärande. Aktiviteter, metoder och teknik för flexibelt lärande 5. Ge en kort beskrivning av aktiviteter och arbetsformer under projektets förlopp Projektet har under sitt förlopp (ännu) inte mött några kursdeltagare vid folkhögskolor. Vi har uteslutande inriktat oss på inspelning/intervjuer med de nio folkhögskollärarna vid Åsa folkhögskola. Filmerna har karaktär av talking head. Av olika skäl gjordes det huvudsakliga redigeringsarbetet först under den andra halvan av vårterminen 2011. Det blev för sent att visa upp filmerna i slutet av vårterminen. Den stora galapremiären planeras därför till andra halvan av augusti tillsammans med de medverkande samt inför inbjudna anställda vid Åsa

folkhögskola. Vi hoppas på en livlig diskussion med förslag om hur materialet ska användas i framtiden. En film (den om Lasse Axelsson) visades den 8 juni på Folkbildningsrådets sammankomst i Stockholm. Tyvärr medgav inte tiden någon diskussion, varken om teknik, metod eller möjligheter till framtida flexibelt lärande med det här projektet som grund. 6. Vilken teknik (plattformar, sociala medier, etc.) har använts, i vilka sammanhang har den använts och hur har den använts? Inspelningsarbetet gick mycket bra. Vi använde oss av en relativt bra videokamera från Sony, som vi hyrde från Scandinavian Photo. Vi spelade in på s k minneskort med HD-format i ett förhållande som kallas 16:9. Vi har gått över till ett redigeringsprogram som heter Final Cut, ett mycket bra program som rekommenderas varmt. Vi har kvar vår gamla Mac G 4. Den har visserligen fungerat, men den är seg, vilket innebär långa renderingstider. Vi hade också en del inkörningsproblem. Man bör använda en snabbare dator, en Mac G 5. Redigeringsprocessen i övrigt har varit extremt tidsödande. 7. Reflektioner och erfarenheter från era val av teknik och metoder? De mesta har fungerat bra. Vi har spelat in 5 tim 49 min och 44 sek. eller 87 A 4-sidor i utskriven form. Jag har skrivit ut allt in extenso. Det kunde möjligen bilda underlag för en fotobok/intervjubok, där all text kunde få plats. Det är frustrerande att tvingas göra urval som med nödvändighet blir subjektiva och detta i synnerhet när så mycket bra lämnas utanför. Men så är villkoren. Utskrift, urval och redigering har varit extremt tidsödande.. Självvärdering och framgångsfaktorer 8. Har ni uppnått era mål med projektet? Det vet vi inte än. Nio filmer är inspelade och åtta är redigerade. Så här långt ser projektet bra ut. Filmerna är snygga. Men huruvida vi uppnår målet med projektet beror på hur de intervjuade personerna och deras åsikter bemöts. Kunnigheten och erfarenheten om folkbildningen är mycket stor samtidigt som många framför kontroversiella synpunkter om t ex folkbildningens relation till de moderna medierna. Filmerna tillsammans med ett antal frågor bör kunna utgöra grunden för en framtida och fortsatt livlig debatt om folkbildningens situation och framtid. 9. Vad har ni lärt av projektet? Mycket. Inte så mycket om film/videoproduktionsteknik. Det är naturligtvis glädjande att processen att spela in film hela tiden utvecklas. Det blir tekniskt enklare, bättre och billigare att spela in film/video. Följer man mina goda råd för filmning (som bifogas rapporten Guld och grus) tror jag att de flesta kan göra små habila filmer. Däremot har jag (L-Å H) lärt mig massor om folkbildning, på en rad olika sätt. Guldet i mitt arbete med det här projektet har varit mötet med mina kollegor. Jag har fått tillfälle att i både samtalets och intervjuns form fördjupa mig och få en insikt i de f d medarbetarnas gedigna bildningssyn och deras djupgående reflektioner om tillståndet inom både folkbildningen och i världen. Jag skickar över samtliga intervjuer om ni så önskar. Det är 87 sidor A 4 som jag redan har skickat över med bifogad fil under rubriken Guld och grus.

Det är spännande läsning! Det är mitt och mångas ansvar att föra ut den här diskussionen. Jag hoppas att det kommer att gå bra, via filmerna på olika hemsidor, att nå intresserade. Utöver samtalen med de åtta folkbildarna på Åsa (jag är sjäkv den nionde!) har jag läst stora mängder av litteratur om folkbildning, deltagit i samtal, en kurs om sociala medier, en kurs om digital fotoboksproduktion m m. Sammantaget har min insikt om folkbildningens nuvarande situation samt framtida möjligheter väsentligt vidgats. 10. Hur har projektet kommit till nytta? Några av deltagarna har deklarerat att de, genom att svara på mina frågor, skärpt och klargjort sin egen syn på folkbildningsarbete. Det hoppas jag också ska framgå av filmerna. Den rena nyttoaspekten har ett längre tidsperspektiv. Min förhoppning är att det här projektet ska stimulera till framtida intervjuer och diskussioner om folkbildningen. Nu var min uppgift att skildra nio lärare knutna till Åsa folkhögskola. Dessa nio råkade utgöra åtta män och en kvinna, alla i åldern 65-73 år. Alla säger visserligen mycket väsentliga saker. Men det vore bra om gruppen efterhand gick att vidga till att omfatta fler katagorier på en folkhögskola. Andra personalkategorier på skolan, kursdeltagare, såväl yngre som äldre ur alla kategorier, fler kvinnor, invandrare och flyktingar, handikappade, HBTQ-personer.. Det här var det kravet som UR:s Cecilia Bäcklander ställde på projektet som en förutsättning för en eventuell UR-produktion. Jag kan ge henne helt rätt, men mitt mandat utgjorde att skildra de nio ovan nämnda. Just nu föreligger inte den möjligheten, men i framtiden tror jag det vore bra om alla grupper inom folkbildningen ställdes inför de frågor som jag arbetet med i projektet. Jag tror det kraftigt skulle öka medvetenheten om vad folkbildning verkligen är. Resultatet av det arbetet skulle efterhand läggas upp på nätets olika debattfora. Då skulle projektet/projekten verkligen komma till nytta. 11. Hur har projektet påverkats av deltagarnas grad av IT-erfarenhet vid projektets inledning? I mycket hög grad. Det är svårt att tänka sig en mer IT-erfaren grupp. Nu har jag haft förmånen att få arbeta med några mycket kunniga och erfarna IT-användare under projektet lopp. Flera av dem (i sht Ingemar Svensson och Lars-Erik Axelsson) har omfattande och ingående diskuterat relationerna mellan folkbildningen och de nya medierna i bl a tidskrifter och böcker. De övriga sju deltagarna i projektet har alla gedigna erfarenheter av arbete med IT, delvis beroende på ett tidigt och framsynt förhållningssätt från Åsa folkhögskolas ledning. 12. Vilka kringfaktorer har varit viktiga för projektets framgång? De organisatoriska förutsättningarna har varit goda. Med anledning av min, filmfotografen Peter Rudins och redigeraren Olle Andersson tekniska och berättartekniska kunskaper har vi egentligen aldrig stött på något större problem.. Jag skulle inte vilja rekommendera oerfarna filmare att försöka sig på den relativt tunga processen som vi arbetat med. Det går att förenkla allt. Tillgången till teknik har varit god, mycket beroende på att vi visste vad vi skulle hyra och ladda ner. Den allmänna inställningen hos ledning och kollegor har varit mycket god liksom deltagarnas förkunskaper och inställning.

Hur vill ni gå vidare med att utveckla ert kunnande och er användning av flexibelt lärande? 13. Utvärdering Allt är beskrivet ovan, både avseende teknik och metod. Vi är i huvudsak nöjda med projektet. Det har dessutom gett oss ett mervärde i form av ökade kunskaper om folkbildningens nuvarande problem och möjligheter. Jag skulle vilja utveckla tekniken/metoden att enkelt och snabbt och med ett litet team spela in, redigera och lägga material på hemsidor el likn, gärna om dagsaktuella ting och i synnerhet inom folkbildningen. Den kunskapen, dvs snabbheten och enkelheten men med bibehållen hög kvalitet, skulle jag på olika sätt vilja förmedla inom folkbildningen med flexibelt lärande, dvs både på plats i det fysiska rummet och via IT. Jag förväntar mig snabbare nedladdningtider så småningom, vilket är en förutsättning för streamade filmer. 14. Fortlevnad efter projekttiden Även detta är i huvudsak beskrivet ovan. Det är min förhoppning att filmerna ska används inom folkbildningen för att öka förståelsen om folkbildningens nuvarande problem och möjligheter. 15. Organisationens ansvar Hur tar er organisation ansvar för fortlevnaden av projektet och arbetet med digital delaktighet? Jag har förhoppningen att kunna föra ingående diskussioner både med rektor för Åsa folkhögskola, Urban Lundin, samt ansvariga på Folkbildningsrådet. Jag skulle vilja utveckla den teknik som jag beskrivit under punkt 13 ovan. Förhoppningsvis kan både lärare och kursdeltagare vid en rad olika folkhögskolor enkelt tillägna sig tekniken. Vid vissa folkhögskolor är man redan mycket skickliga och erfarna, många andra skulle nog behöva handledning. Tekniken måste dock hela tiden underordna sig de övriga resurserna: tillgången till kunniga handledare, tid, ekonomi och förhållningssätt till folkbildningen. Det som är det förnämliga med den nya tekniken är att det blir allt lättare att lägga ut högkvalitativa filmer på nätet. Inom några få år ligger tekniskt avancerade filmer på bara ett knapptrycks avstånd för de allra flesta. 16. Projektets modell Kan projektets modell och metod fortleva även inom annan verksamhet? Beskriv hur! Ja. Jag skulle vilja vidga projektets modell till att inte bara handla om lärare inom folkbildningen. Det vore spännande att skildra skickliga hantverkare och yrkesmän, i synnerhet inom sällsynta och utdöende hantverk, men gärna också traditionella yrken, som håller på att förändras. Den här typen av dokumentation skulle mycket väl kunna samordnas med arbetet inom folkbildningen: hur förändras villkoren över tid för t ex snickare, svetsare, läkare, journalister, boktryckare m fl i en oändligt lång rad. Och vilka skulle vara bättre skickade att meddela sina erfarenheter om inte de direkt berörda? Jag skulle vilja utveckla dessa tankegångar till att omfatta hela Europa: hur skulle detta kunna formas till EU-projekt i

olika länder? Hur arbetar en lokförare i England, en journalist i Portugal, en tandläkare i Polen, en folkhögskollärare i Danmark? Vad har de för erfarenheter? Hur ser villkoren ut idag? Vad har de för tankar om framtiden? Grunden är dock inte att låta professionella filmare stå för dokumentationerna. Grunden måste vara att utveckla en folkbildningsmetodik. Professionella filmare kan städslas som handledare. Om ansvariga inom Folkbildningsrådet skulle tycka att detta är en utvecklingsbar idé vore jag tacksam om ni tog kontakt med mig. 17. Flexibelt lärande Beskriv hur ni tänker fortsätta utveckla det flexibla lärandet? Jag skulle med glädje utveckla projekt inom det flexibla lärandet. Jag har gått i pension från Åsa folkhögskola, varför det är upp till skolans ledning och lärarkår att utveckla det flexibla lärandet på just Åsa. Själv tänker jag fortsätta med en rad olika mediaprojekt, kanske bl a det projekt som jag skissade under punkt 16 ovan. Eftersom jag ser folkbildning som närmast ett kall är jag övertygad om att jag kommer att arbeta med olika mediaprojekt i anslutning till det flexibla lärandet. 18. Erfarenhetsspridning Beskriv projektets insatser för intern och extern information och erfarenhetsspridning. Hur den interna informationen och erfarenhetsspridningen på Åsa ska gå till har jag redovisat ovan. Den externa informationen och erfarenhetsspridningen hoppas jag ska gå via Åsa folkhögskolas och Folkbildningsrådets hemsidor samt även via Youtube. Det vore bra att få ut ett antal artiklar i olika tidningar och tidskrifter, t ex Katrineholms-Kuriren (som redan har skrivit en artikel vid filmproduktionens igångsättande), Sörmlands läns landstings tidning samt tidskriften Folkhögskolan m fl organ som behandlar pedagogiska frågor. 19. Övriga kommentarer om projektet Guldet i mitt arbete med det här projektet har varit mötet med mina kollegor. Jag har fått tillfälle att i både samtalets och intervjuns form fördjupa mig och få en insikt i de f d medarbetarnas omfattande kunskaper, gedigna bildningssyn och djupgående reflektioner om tillståndet inom både folkbildningen och i världen. Det har varit en rik och givande period. Det är min förhoppning att många skulle kunna få tillfälle att göra den här typen av fördjupade samtal med sina kollegor.. OBS! De goda råden om filmning fick tyvärr inte plats! De är dock översända i rapporten Guld och grus.

Ekonomisk rapport Redovisas i relation till ursprunglig budget 20. Kostnader Verksamhet 13 836 Personal 119 552 Övrigt 2 328 Summa kostnader 135 716 21. Intäkter Intäkter samverkansparter 0 Övriga intäkter 0 Sökandes egen insats 45 716 Beviljat bidragsbelopp 90 000 Summa intäkter 135 716 22. Kommentarer till den ekonomiska rapporten Kostnaderna har vida överstigt budget, men det är svårt att ha detaljkontroll över ett så pass omfattande projekt 23. Denna rapport har kontrollerats och godkänts av vår firmatecknare Namn, e-postadress och telefon till firmatecknare som godkänt rapporten. Namn Urban Lundin E-post urban.lundin.asa@folkbildning.net Telefon 0708-41 11 67