Revisinsrapprt 2015/2016 Genmförd på uppdrag av de förtrendevalda revisrerna i Vetlanda kmmun Vetlanda kmmun Granskning av styrning ch uppföljning av grundsklan
Sammanfattning ch slutsatser...2 1. Inledning...4 1.1. Bakgrund... 4 1.2. Syfte... 4 1.3. Revisinsfrågr... 4 1.4 Revisinskriterier... 5 1.5 Ansvarig nämnd ch metd... 5 2. Utgångspunkter...6 2.1. Skllagen... 6 2.2. Lärplan... 6 2.3. Sklverkets allmänna råd avseende systematiskt kvalitetsarbete... 7 2.4. Kmmunfullmäktiges mål... 9 2.5. Barn- ch utbildningsnämnens mål... 9 2.6. Sklinspektin...12 2.7. Måldkument grundsklan 2020...13 2.8. SKL Framgångsrika sklkmmuner...13 3. Barn- ch utbildningsnämnden... 15 3.1. Organisatin...15 3.2. Kntaktplitiker...15 3.3. Uppföljning till nämnden...16 4. Åtgärder ch analysarbete på förvaltningsövergripande nivå... 17 4.1. Åtgärder...17 4.2. Analyser...20 5. Åtgärder ch analysarbete på sklnivå... 27 5.1. Åtgärder...27 5.2. Analyser...28 6. Sammanfattande bedömning... 30 6.1. Svar på revisinsfrågr...30 6.2. Sammanfattande bedömning...31 Källförteckning... 34 1
Sammanfattning ch slutsatser EY har på uppdrag av de förtrendevalda revisrerna i Vetlanda kmmun genmfört en granskning av styrning ch uppföljning av grundsklan. Syftet med granskningen har varit att bedöma m barn- ch utbildningsnämndens analyser av rsakerna till elevernas resultat är tillräckliga ch ändamålsenliga för att kunna påverka resultatet i psitiv riktning. Vår bedömning är att kmmunen under de senaste åren arbetat aktivt ch vidtagit flera åtgärder för uppnå en ökad måluppfyllelse. Detta arbete är en långsiktig satsning sm har gda möjligheter att ge resultatförändring på sikt. Barn- ch utbildningsnämnden har identifierat fyra utvecklingsmråden där ökad måluppfyllelse ch förbättrade resultat är ett mråde. Inm detta mråde har nämnden fastställt mål. Nämnden har även gett barn- ch utbildningsförvaltningen i uppdrag att ta fram ett måldkument för grundsklan sm sträcker sig fram till 2020. För att nämnden ska få ytterligare möjlighet att följa sklverksamheten ch få en förståelse för verksamheten i för hållande till de natinella kunskapskraven så har det tagits fram riktlinjer ch ett arbetssätt avseende kntaktplitiker. Detta visar att det finns höga ambitiner ch ett långsiktigt perspektiv från plitikens sida vilket är en viktig del, sm SKL pängterar i sin studie över framgångsrika sklkmmuner. Ett eget Prgram för ökad måluppfyllelse har fastställts ch kmmunen deltar i flera prjekt sm Sklverket driver sm riktar sig till kmmuner med låga kunskapsresultat. Det systematiska kvalitetsarbetet har fått en tydlig struktur ch bygger på ett gemensamt arbetssätt ändå från arbetslagen ute på sklrna upp till verksamhetschefsnivå för grundsklan. Det har även gjrts satsningar för att öka rektrernas förmåga att bedriva ett pedaggiskt ledarskap. De enskilda sklrna har ckså vidtagit en mängd åtgärder i linje med de satsningar sm sker på förvaltningsövergripande nivå. På sklnivå sker analyser av elevernas resultatutveckling i lika frmer. Det finns skillnader i dkumentatinen ch på vilka nivåer analysen sker. Vår bedömning är att det finns en medvetenhet ch kunskap m vilka åtgärder sm är framgångsrika för att nå en bättre resultatutveckling samt vilka elever sm är berörda på respektive skla. Vår sammanfattande bedömning är att skl- ch barnmsrgsförvaltningen genmfört ett strt antal förändringar för att utveckla det systematiska kvalitets- ch analysarbetet. Det har skett förändringar både på en övergripande nivå ch på sklnivå, men det är viktigt att pängtera att det är ett pågående utvecklingsarbete. De utvecklingsmråden sm identifierats berör främst hur analysarbetet kan fördjupas ch dkumenteras på ett tydligare sätt både på övergripande nivå ch på sklnivå. Vi ger följande förslag på frtsatt utveckling: Sklverkets allmänna råd ger en bra vägledning vad analysarbetet bör innehålla för att få tillräckliga kunskaper m vad sm påverkar elevernas resultat. På en övergripande nivå kan förvaltningens analys utvecklas för att innehålla en djupare analys av vad sm påverkar resultaten ch måluppfyllelsen för den samlade verksamheten ch ta ställning till m analyserna är tillräckliga eller m det behövs ytterligare uppföljningar. Analysen på övergripande nivå bör även mfatta en analys av variatiner mellan lika sklrs resultat ch måluppfyllelse, likvärdigheten i sklrnas bedömning 2
ch betygsättning samt hur rganisatinsstruktur, resurser ch liknande påverkar måluppfyllelsen. Analyserna på sklnivå kan fördjupas ch utvecklas ch bör mfatta skillnader mellan lika grupper, klasser ch ämnen. Det är även viktigt att analysera hur lika undervisningssätt, lärarnas kmpetens, schemaläggningar, resursfördelningar m.m. påverkar meritvärden ch resultatutveckling. För de sklr sm i dagsläget har höga meritvärden är det viktigt att analysen visar rsakerna till detta ch på det sättet skapa en förståelse ch tydlighet kring framgångsfaktrerna. Analyserna bör på ett tydligare sätt kpplas till priritering av åtgärder för ökad måluppfyllelse. Det ska vara tydligt att undervisningen styrs utifrån resultaten. De sklr sm kmmit längre i utvecklingen av sitt analysarbete kan med fördel dela med sig av metder, arbetssätt ch erfarenheter till övriga. SKL pängterar vikten av dkumentatin i alla delar av det systematiska kvalitetsarbetet. Analyser av resultatutvecklingen sker i många lika frum ch på många lika nivåer både på förvaltningen ch på sklrna. Säkerställ att det finns tillräcklig dkumentatin av alla analyser. Arbeta vidare med att stärka rektrs pedaggiska ledarskap. Frtsätt att utveckla förstelärarnas uppdrag så att de arbetar aktivt med att utveckla undervisningen ch sprida kunskaper till sina kllegr. Det kan med fördel framgå i sklrnas läsårsredvisningar hur detta uppdrag påverkat resultatutveckling ch måluppfyllelse. Uppföljningen till nämnden kan kmpletteras med en löpande uppföljning av resultatutvecklingen under läsåret. Nuvarande uppföljning sker efter läsårets slut. 3
1. Inledning 1.1. Bakgrund Under hösten 2013 genmförde sklinspektinen en tillsyn i Vetlanda kmmun. Denna tillsyn visade att kmmunen behöver utveckla sitt arbete ytterligare för att ge alla elever möjlighet att nå kunskapskraven. Det fanns ett antal mråden där Sklinspektinen ansåg att Vetlanda kmmun kan utveckla/förbättra sig. Ett förbättringsmråde sm identifierades är uppföljning ch utveckling av utbildningen Huvudmannen ska bedriva ett systematiskt kvalitetsarbete sm består i planering, uppföljning ch utveckling av utbildningen. I utbildningen ska man ta hänsyn till barns ch elevers lika behv. Under hösten 2014 genmförde Sklinspektinen ett uppföljningsbesök i Vetlanda ch i deras beslut (daterat 2014-11-06) gör de bedömningen att Vetlanda kmmun vidtagit åtgärder. För att kunna vidta verkningsfulla åtgärder frdras kunskap m vad sm påverkar meritvärden, resultat på natinella prv ch betyg. Det ställer krav på att barn- ch utbildningsnämnden gör ändamålsenliga ch tillräckliga analyser av elevernas resultat. Kmmunrevisinen har identifierat en risk i att samtliga elever inte når de natinella kunskapskraven. Revisinen har även nterat att Vetlanda kmmuns resultat ch måluppfyllelse ligger lägre än i ett flertal jämförbara kmmuner. 1.2. Syfte Syftet med granskningen har varit att bedöma m barn- ch utbildningsnämndens styrning ch uppföljning av elevernas resultat är tillräckliga ch ändamålsenliga för att kunna påverka resultatet i psitiv riktning. 1.3. Revisinsfrågr Syftet har knkretiserats i följande revisinsfrågr sm besvaras i granskningen: Vilka förvaltningsövergripande analyser av elevernas resultat genmförs för eleverna i årskurs 3, 6 ch 9 d.v.s. de år eleverna gör natinella prv? Vilka analyser gör sklrna av elevernas resultat årskurs 3, 6 ch 9? Ger analyserna tillräcklig kunskap m vad sm påverkar resultatutvecklingen? I vilka frum inm förvaltningen diskuteras sklrnas analyser samt de förvaltningsövergripande analyserna? Finns det en samsyn inm förvaltningen m vilka framgångsfaktrerna är sm påverkar elevernas resultat? Finns det ett tydligt samband mellan analyserna, framgångsfaktrer ch de åtgärder sm vidtas för att förbättra elevernas resultat på krt ch lång sikt? Hur följs genmförda åtgärder upp ch dess effekter? Vilken rapprtering sker till nämnden m resultatet av analyserna, åtgärder ch effekter av genmförda åtgärder? 4
1.4 Revisinskriterier Med revisinskriterier avses de bedömningsgrunder sm används i granskningen för analyser, slutsatser ch bedömningar. Revisinskriterierna kan hämtas från lagar ch förarbeten eller interna regelverk, plicyer ch fullmäktigebeslut. Kriterier kan ckså ha sin grund i jämförbar praxis eller erkänd teribildning. I denna granskning utgörs de huvudsakliga revisinskriterierna av: - Skllagen (2010:800) - Sklförrdningen (SFS 2011:185) - Lärplan för grundsklan, förskleklassen ch fritidshemmet 2011 (LGR11) - Sklverkets allmänna råd - Kmmunens mål ch riktlinjer 1.5 Ansvarig nämnd ch metd Granskningen mfattar barn- ch utbildningsnämnden. En fördjupad granskning har skett på tre sklr sm valts ut av kmmunrevisinen. Granskningen har genmförts sm en intervjuch dkumentstudie. Intervjuer har skett både på förvaltningsnivå ch på sklnivå. Vilka funktiner/rller vi intervjuat framgår av källförteckningen. 5
2. Utgångspunkter 2.1. Skllagen I skllagen (SFS 2010:800) 1 kap. 4 anges att utbildningen inm sklväsendet syftar till att barn ch elever ska inhämta ch utveckla kunskaper ch värden. Den ska främja alla barns ch elevers utveckling ch lärande samt en livslång lust att lära. I utbildningen ska hänsyn tas till barns ch elevers lika behv. I 3 kap. behandlas barns ch elevers utveckling mt målen ch det framhålls att alla barn ch elever ska ges den ledning ch stimulans de behöver i sitt lärande ch sin persnliga utveckling för att de utifrån sina egna förutsättningar ska kunna utvecklas så långt sm möjligt enligt utbildningens mål. I 4 kap. fastställs vad sm gäller för kvalitet ch inflytande ch det anges att varje huvudman inm sklväsendet på huvudmannanivå systematiskt ch kntinuerligt ska planera, följa upp ch utveckla utbildningen. Detta arbete ska även ske på enhetsnivå, dvs. på förskle- ch sklenhetsnivå. Det är rektrn ch försklechefen sm ansvarar för att kvalitetsarbete vid enheten genmförs. Inriktningen på kvalitetsarbetet ska vara att de mål sm finns för utbildningen i skllagen ch i andra föreskrifter (natinella mål) uppfylls. Det systematiska kvalitetsarbetet ska dkumenteras. Eleven ch elevens vårdnadshavare ska frtlöpande infrmeras m elevens utveckling. När det gäller utvecklingssamtal ska läraren, eleven ch elevens vårdnadshavare minst en gång per termin ha ett utvecklingssamtal m hur elevens kunskapsutveckling ch sciala utveckling bäst kan stödjas. Infrmatinen vid utvecklingssamtalet ska grunda sig på en utvärdering av elevens utveckling i förhållande till lärplanen ch kunskapskraven i de ämnen sm eleven får undervisning i. I årskurs 1-5 ska läraren en gång per läsår, vid ett av utvecklingssamtalen, i en skriftlig individuell utvecklingsplan (IUP) ge mdömen m elevens kunskapsutveckling i förhållande till kunskapskraven ch sammanfatta vilka insatser sm behövs för att eleven ska nå kunskapskraven ch i övrigt utvecklas så långt sm möjligt inm ramen för lärplanen. 2.2. Lärplan I Lärplan för grundsklan, förskleklassen ch fritidshemmet 2011 framgår sklans värdegrund ch uppdrag, övergripande mål ch riktlinjer för utbildningen samt kursplaner ch kunskapskrav. Det finns bestämmelser gällande samarbetsfrmer mellan förskleklass, skla ch fritidshem samt även med de gymnasiala utbildningarna. Samarbetet ska utgå från de natinella mål ch riktlinjer sm gäller för respektive verksamhet. Det är rektrn sm har det övergripande ansvaret för att verksamheten sm helhet inriktas mt de natinella målen. Rektrn ansvarar för att sklans resultat följs upp ch utvärderas i förhållande till de natinella målen ch kunskapskraven. 6
2.3. Sklverkets allmänna råd avseende systematiskt kvalitetsarbete Sklverket har efter ikraftträdandet av den nya skllagen tagit fram nya allmänna råd för det systematiska kvalitetsarbetet. Dessa beskriver hur huvudmän, förskle- ch sklenheter bör arbeta för att mtsvara skllagens krav på ett systematiskt kvalitetsarbete. Syftet med kvalitetsarbetet är att de natinella målen för utbildningen ska uppfyllas. Det ska även skapa delaktighet ch dialg m måluppfyllelsen ch m rsakerna till eventuella brister. Det ständiga arbetet med att utveckla verksamhetens kvalitet är en cyklisk prcess sm innehåller lika faser, sm kan illustreras genm nedanstående bild. Utgångspunkten för kvalitetsarbetet är att de natinella målen ska uppfyllas, vilket ska genmsyra alla faser. Syftet med denna granskning är att bedöma m barn- ch utbildningsnämndens analyser av rsakerna till elevernas resultat är tillräckliga ch ändamålsenliga. Av den anledningen fkuseras detta avsnitt på vad de allmänna råden ger för vägledning för analysarbetet. Enligt de allmänna råden så innebär skllagens krav på ett systematiskt ch kntinuerligt kvalitetsarbete att arbetet ska bedrivas strukturerat ch uthålligt med fkus på en långsiktig utveckling. Det pängteras att den skriftliga dkumentatinen av kvalitetsarbetet behövs för att det ska vara möjligt att regelbundet kunna stämma av att kvalitetsarbetet leder till en utveckling mt målen. I ett längre perspektiv är dkumentatinen en förutsättning för att kunna kartlägga verksamheten ch identifiera mråden sm är särskilt angelägna att utveckla för att uppfylla målen. 7
När det gäller analysfasen utgår de allmänna råden från Skllagens 4:e kapitel ch anger följande: Huvudmannen bör: - med utgångspunkt i uppföljningen analysera vad sm påverkar ch rsakar resultaten ch måluppfyllelsen för den samlade verksamheten, - analysera m rsakerna framgår tydligt eller m ytterligare uppföljning eller utvärdering behöver genmföras, - använda analysen sm underlag för dialger med enheterna m utvecklingsbehv, samt - utifrån analysen identifiera utvecklingsmråden ch därefter besluta vilka insatser sm ska pririteras för att de natinella målen ska uppfyllas. På huvudmannanivå behöver verksamheten analyseras utifrån ett övergripande perspektiv vilket kan innebära att analys sker av variatiner mellan enheternas resultat ch måluppfyllelse, likvärdigheten i sklrs bedömning ch betygssättning samt hur rganisatinsstrukturen ch resurs- ch ledningssystem påverkar måluppfyllelsen. Det är även viktigt att huvudmannen tar hänsyn till enheternas egna analyser ch bedömningar. Rektr/Försklechef bör: - tillsammans med persnalen ch utifrån uppföljningen analysera vad i enhetens verksamhet sm påverkar ch rsakar resultaten ch måluppfyllelsen, - analysera m rsakerna framgår tydligt eller m ytterligare uppföljning eller utvärdering behöver genmföras, samt - utifrån analysen identifiera utvecklingsmråden tillsammans med persnalen ch därefter besluta vilka insatser sm ska genmföras för att de natinella målen ska uppfyllas. De allmänna råden ger även exempel på tillvägagångssätt för analysarbetet på enhetsnivå. Det är viktigt för rektrn att analysera rsaken till skillnader i måluppfyllelse mellan lika grupper ch klasser ch mellan lika ämnen ch målmråden i lärplanen för att kunna göra en priritering av åtgärder för en ökad måluppfyllelse. Exempel på frågeställningar i analysarbetet är: - Vilken betydelse har lika arbetsfrmer ch arbetssätt för måluppfyllelsen? - Hur utnyttjas undervisningstiden? - Vilken betydelse har de persnella ch materiella resurserna eller barn- ch elevgruppernas sammansättning? - Hur påverkar persnalens kmpetens, värderingar, förhållningssätt ch arbetssätt barnens utveckling ch lärande eller elevernas möjligheter att nå kunskapsmålen? - Har persnalen tillräckligt med kmpetens för sitt uppdrag? I analysarbetet är det även viktigt att ta del av vad vetenskap ch beprövad erfarenhet lyfter fram sm betydelsefullt i de pedaggiska prcesserna. 8
2.4. Kmmunfullmäktiges mål Verksamhetsåret 2015 Vetlanda kmmun har för verksamhetsåret 2015 fastställda styrprinciper ch man arbetar utifrån 6 fastställda målsektrer. En av dessa målsektrer avser utbildning. Kmmunen framhåller att för att vara en attraktiv kmmun behövs en framstående skla för alla åldersgrupper ch stadier sett både ur den enskildes ch ur arbetsmarknadens perspektiv. Det ska finnas höga förväntningar utifrån ett kunskapsfkus ch man ska ta hänsyn till individuella behv. Elever med skilda förutsättningar ska tidigt uppmärksammas, stimuleras ch ges möjlighet att utvecklas utifrån sina möjligheter ch intressen. Det finns två fastställda effektmål; - I grundsklan ch i gymnasiesklan ska andelen elever sm når kunskapsmålen öka ch resultaten förbättras under elevens studietid. - Andel elever sm är gymnasie- respektive högsklebehöriga ch sm går vidare till högre nivå ska årligen öka. Verksamhetsåret 2016 I budgetdkumentet för verksamhetsåret 2016 har det skett vissa förändringar gällande kmmunfullmäktiges målsättningar. Här finns fem mål sm är indelade i fyra målsektrer. I målsektrn Attraktiv kmmun finns två mål sm har beröringspunkter mt sklans verksamhet: - Inflyttningen till Vetlanda kmmun ska öka varje år. - Varje individ ska ges möjlighet att utifrån sina förutsättningar utvecklas på bästa sätt. Här är det viktigt att kmmunmedbrgarna ges gda förutsättningar att möta framtiden ch möjliggöra en meningsfull fritid. Sklrna i kmmunen har lika utgångsläge för utveckling genm att det finns skillnader i strlek, elevbakgrund ch traditin. Mångfaldsperspektivet ska ge möjligheter ch styrkr. Alla ska, avsett ålder, erbjudas möjligheter till livslångt lärande i de inriktningar arbetsmarknaden medger ch de själva önskar. Kmmunen ska uppmuntra medbrgarna till att höja ch utveckla sin kmpetens för att stärka sina möjligheter till ett rikt arbetsliv ch en persnlig utveckling. Sklan ska tillhandahålla en stimulerande miljö för elevens lärande. Vidare anges att barn ch unga ska erbjudas en skla sm har förmåga att utveckla eleverna. Ledstjärnan är att varje individ ska ges möjlighet att utifrån sina förutsättningar utvecklas på bästa sätt. Betygsutvecklingen ska följas för varje elev ch åtgärder ska inriktas mt gd undervisning ch mer elevtid sm i sin tur kan ge en stark kunskapsbas. 2.5. Barn- ch utbildningsnämnens mål Verksamhetsåret 2015 I Vetlanda kmmuns budget för 2015 anges att barn- ch utbildningsnämndens visin är följande Jag älskar måndagar för i min skla lär jag mig att lyckas ch finna min väg in i framtiden. Utifrån denna visin finns en verksamhetsidé sm bygger på lärande i en trygg miljö, där varje elevs individuella behv står i fkus. I nämndens mvärldsanalys framgår att det under 2013 knstaterades en låg måluppfyllelse inm hela grundsklan. Det är en str utmaning för verksamheten att vända dessa låga kunskapsresultat. Det ska göras genm att bl.a. finna nya arbetsfrmer ch mtivera eleverna 9
för att på sikt nå en högre måluppfyllelse. Vetlandas sklr använder inte i tillräcklig mfattning IKT-teknik (IKT=infrmatins- ch kmmunikatinsteknik), vilket bl.a. berr på för dåligt utbyggd infrastruktur ch bristande kmpetens hs persnalen. Det pängteras även att stödet runt rektrerna behöver stärkas upp för att ge gda förutsättningar både till det pedaggiska ledarskapet ch till det kmmunala chefskapet. Det ligger även en str utmaning i att vara en attraktiv arbetsgivare för att kunna rekrytera både lärare ch sklledare i framtiden. Utifrån KF:s effektmål för 2015 (se van) så har nämnden fastställt följande mål: - Psitiv kunskapsutveckling Verksamheten ch undervisningen ska vara varierad ch anpassas efter varje elevs individuella förutsättningar ch behv. Pjkar ch flickr ska få likvärdiga förutsättningar för sitt lärande. Elever ch föräldrar ska ha kunskap m var eleven befinner sig i förhållande till målen ch möts av höga förväntningar. - Salutgent förhållningssätt Individen ska uppleva en känsla av sammanhang, dvs. sm är begriplig, meningsfull ch hanterbar. - Strt inflytande ch ansvar Barn ch elever har inflytande över ch får i samverkan med pedaggerna, ta ansvar för sitt eget lärande. - Systematiskt kvalitetsarbete Kntinuerlig uppföljning ch utvärdering ska leda till åtgärder för utveckling. Kmpetensutvecklingsinsatser genmförs utifrån verksamhetens strategier, mål ch handlingsplaner. Sm åtgärd nämns att förvaltningen har tagit fram en gemensam struktur för det systematiska kvalitetsarbetet sm gäller för alla delar i förvaltningen, från försklr till vuxenutbildningen. - Ständiga förbättringar Verksamheten prövar nya arbetssätt ch arbetsfrmer. Samverkans- ch erfarenhetsutbyte mellan medarbetare, arbetslag ch sklr genmförs. Bland åtgärderna nämns satsningar inm läs- ch skrivundervisningen, deltagande i matematiklyftet för samtliga lärare inm matematik i kmmunen, IT sm pedaggiskt ch kmpensatriskt verktyg. Även samverkans- ch erfarenhetsutbyte mellan lärare ch verksamheter ska skapas genm lika frmer av nätverksträffar. Uppföljningen av dessa satsningar visar på ett psitivt resultat. - Effektivt resursutnyttjande Resursfördelningen ska styras av påvisade behv på mrådes-, skl- ch individnivå ch resurserna är lika fördelade inm sklmrådena. - Tydliga eknmiska ansvarsmråden Rektr har tillräckliga eknmiska befgenheter över sitt ansvarsmråde. Andelen rektrer sm uppvisar budget i balans i samband med månadsuppföljningar ökar. Resurserna fördelas via en elevpeng där samtliga kstnader ingår. Målsättningen är att det dels ska ge bästa möjliga användning av de resurser sm finns på sklr ch försklr ch att rektrerna ska ha kntrll över uppföljningen av eknmin. - Övrig målkppling Här kmmenteras måluppfyllelsen i Vetlanda kmmun. Resultaten på natinella prv i åk 3,6 ch 9 är i många sklr svaga. Ett beslut m prgram för ökad måluppfyllelse tgs i nämnden i juni 2013. Detta prgram vilar på fem utgångspunkter ch beskrivs senare i rapprten. I anslutning till dessa målsättningar presenterar nämnden att de vidtagit en åtgärd under hösten 2013, då nämnden tg ett beslut m Prgram för tydligare fkus på kunskapsresultat ch åtgärder sm behöver vidtas för att förbättra måluppfyllelsen. I lägesbedömningen 10
framgår att kmmunen frtfarande har brister i måluppfyllelsen. Däremt finns en psitiv utveckling för andelen elever sm är behöriga till gymnasiet. Klassens kvalitetsrapprt visar att eleverna upplever att de har möjligheter till inflytande ch ansvar, de upplever själva en psitiv kunskapsutveckling ch att sklarbetet känns begripligt, meningsfullt ch hanterbart. Verksamhetsåret 2016 Visin ch verksamhetsidé är samma för verksamhetsåret 2016. Omvärldsanalysen är fkuserad på alla elevers rätt att nå målen för utbildningen. Det görs stra satsningar både på natinell nivå ch lkalt i kmmunen för att vända kunskapsutvecklingen. Ett första steg i att öka förmågan i kmmunen att använda mdern IKT-teknik i undervisningen är att alla pedagger får en egen bärbar datr samtidigt sm alla sklr ch försklar har utrustats med trådlösa nätverk. Förvaltningen har etablerat förstelärare brett i förvaltningen, vilket ger gda förutsättningar för att dessa ska ta ansvar för att utveckla undervisningen genm att leda kllegialt lärande, ta ansvar i det systematiska kvalitetsarbetet ch även stödja andra lärare. Det stra antalet nyanlända till kmmunen ökar behvet av framförallt lärarkmpetens ch lkaler. Det finns ett behv av att förtydliga uppdraget gällande kartläggning för nyanlända elever ch det finns planer på att upprätta en gemensam mttagningsenhet. Förvaltningen har under 2015 upplevt svårigheter att rekrytera utbildad persnal till vakanta tjänster ch det är viktigt att hela tiden arbeta för att vara en attraktiv arbetsgivare för att klara framtida rekryteringsbehv när det gäller både lärare ch sklledare. Utifrån de av kmmunfullmäktige beslutade målen, sm beskrivs van, har barn- ch utbildningsnämnden identifierat fyra utvecklings- ch förbättringsmråden; Ökad måluppfyllelse förbättrade resultat Inm detta mråde har man en målsättning att anpassa undervisning ch resurser efter barn ch elevers lika förutsättningar ch behv. Barn ch elever ska få det särskilda stöd de behöver utefter sina behv. Flickr ch pjkar ska ges likvärdiga möjligheter ch alla ska ges möjlighet att nå så långt sm möjligt i sin kunskapsutveckling. Alla ska känna trygghet ch få studier. Undervisningen ska utvecklas ch planerade utvecklingsinsatser ska utgå från uppföljning ch utvärdering av resultaten av genmförd undervisning. Insatserna ska vila på vetenskaplig grund ch beprövad erfarenhet. Demgrafiutveckling ch lkaler Försklan ch sklan ska ha tillräckliga lkaler så att alla elever kan erbjudas en gd fysisk miljö ch lkalerna ska vara anpassade för mdern undervisning sm stimulerar lärande. Mtverka utanförskap Det är viktigt att stötta barn, ungdmar ch vuxna att nå ett aktivt liv ch egenförsörjning. Inm sklan ska det säkerställas tillräckliga förutsättningar för nyanlända att kunna skaffa sig den kmpetens sm krävs för att etablera sig i samhället ch nå egenförsörjning. Kmpetensförsörjning Förvaltningen ska vara en attraktiv arbetsgivare så att de får behålla kmpetent persnal ch ha möjlighet att rekrytera behörig persnal. 11
2.6. Sklinspektin Sklinspektinen genmförde regelbunden tillsyn av samtliga sklr (grundsklr, försklech fritidshemsverksamheter) i Vetlanda kmmun under hösten 2013. I beslutet från Sklinspektinen sm är daterat 2013-11-27 finns vissa punkter sm berör denna granskning. Följande åtgärder bör vidtas enligt Sklinspektinens beslut: 1. Undervisning ch lärande: Se till att man i utbildningen tar hänsyn till barns ch elevers lika behv. 2. Uppföljning ch utveckling: Huvudmannen ska bedriva ett systematiskt kvalitetsarbete sm består i planering, uppföljning ch utveckling av utbildningen. Svaret från kmmunen består av flera delar. Nedan redvisas krtfattat de punkter sm är kpplade till vanstående punkter. Följande åtgärder ch insatser presenteras avseende undervisning ch lärande: En flerårig satsning på Prgram ökad måluppfyllelse genmförs i grundsklan. Start under hösten 2013, uppföljning årsvis under aug-sept. Utvärdering av effekten på måluppfyllelsen ska ske på varje skla ch även på kmmunnivå. Riktlinjer för barn- ch elevhälsa ch det arbetssätt ch de flödesscheman sm den beskriver, implementeras av Resurscentrum för elevhälsa. Implementeringen genmförs under våren 2014. En utredning av hur vi ska möta barn ch elever med särskilda behv på bästa sätt kmmer att genmföras i förvaltningen. Slutrapprteras under hösten 2015. En utvärdering av nuvarande resursfördelning i förhållande till scieknmiska bakgrundsfaktrer ch andelen barn/elever med svenska sm andra språk inm lika sklmråden kmmer att genmföras inför budget 2015. Genmförs under våren 2014 ch redvisning under hösten 2014. En kartläggning av behvet av studiehandledning på mdersmålet för elever med svenska sm andraspråk kmmer att genmföras i kmmunens sklr. Genmförs under 2014. En kartläggning av andelen undervisning sm genmförs av lärare sm är behöriga i det ämne undervisningen avser kmmer att genmföras i Vetlanda sklr. Genmförs till starten av höstterminen 2015. Följande åtgärder ch insatser presenteras avseende uppföljning ch utveckling: Kvalitetsarbete med fkusmråden. Vetlanda kmmun har för avsikt att förtydliga ch fördjupa sitt systematiska kvalitetsarbete. Detta ska ske genm ett förvaltningsgemensamt arbetssätt sm ger en tydlig struktur för arbetslag, rektrer, verksamhetschefer ch nämnd. Detta ska leda fram till ett underlag för analys ch möjligheten att besvara frågrna Vad var det sm påverkade att vi befinner ss där vi är? ch Vad behöver vi göra för att åtgärda brister eller för att säkra delar med gd funktin inför framtiden?. Det finns beskrivet hur det systematiska kvalitetsarbetet ska fördelas över året ch bilda en ständigt pågående prcess. Målen i lärplanen utgör grunden. Dkumentatinen av analyser ch beslut m förändringar ch åtgärder kmmer att dkumenteras i Hypergene (systemstöd). Förvaltningen har byggt upp en struktur för varje analysmråde för att ge stöd ch struktur för de lika arbetslagen. Det finns även ett antal hjälpfrågr för att snabbt kmma rätt ch för att undvika enbart beskrivningar. 12
Läsårsredvisningarna sm görs i aug-sept ska rapprteras i Hypergene. När årshjulet 14/15 är genmfört så finns det ett underlag för en bedömning av hur det ttala kvalitetsarbetet fungerar både på huvudmannanivå ch på sklnivå. Därefter löper prcessen på varje år ch det finns förutsättningar för en kntinuitet ch en systematiserad uppföljning. 2.7. Måldkument grundsklan 2020 Det pågår ett arbete inm barn- ch utbildningsförvaltningen sm handlar m att ta fram ett måldkument för grundsklan sm sträcker sig fram till år 2020. Dkumentet ses m ett naturligt led i satsningen för ökad måluppfyllelse ch ska vara en hjälp med att hålla fast vid ch arbeta vidare med att utveckla lärandet hs alla elever. Dkumentet ska samla alla i grundsklan (fritidshem, förskleklasser ch årskurs 1-9) ch säkerställa att alla strävar ch arbetar åt samma håll. Dkumentet sm vid granskningens genmförande är ett arbetsmaterial innehåller bl.a. infrmatin m målindikatiner, fkusmråden ch hur uppföljning ska se. 2.8. SKL Framgångsrika sklkmmuner SKL (Sveriges kmmuner ch landsting) har bedrivit ett prjekt Framgångsrika sklkmmuner där man tittat på vad sm identifierar kmmuner sm under flera år visat bra resultat eller förbättrat sina resultat i sklan. De har identifierat åtta gemensamma faktrer från dessa kmmuner, de är följande: 1. Bra ledare Plitiken tar ansvar för resultaten ch ställer rätt frågr. Det finns en tydlig rllfördelning samt ett förtrende mellan plitiker ch tjänstemän. En aktiv förvaltningschef sm skapar förutsättningar för rektrerna att leda verksamheten. Rektrerna bedriver ett pedaggiskt ledarskap ch fkuserar på lärplansuppdraget. 2. Lyfta fram kmpetenta lärare Det är viktigt att ha en syn sm innebär att alla lärare kan utvecklas. Våga lyfta fram framgångsrika lärare ch arbetssätt. Satsa på strategisk kmpetensutveckling utifrån verksamhetens behv. Ha utvecklings- ch karriärtjänster. Gör klassrumsbservatiner ch ge handledning. Stimulera lärare att lära av varandra. Använd utmärkelser/stipendier för att lyfta fram enskilda lärare ch sklr sm varit framgångsrika. Använd lönesättningen för att premiera duktiga lärare. 3. Höga förväntningar Ha höga krav på att elever ska lyckas. Ha höga förväntningar på alla i rganisatinen - elever, lärare, tjänstemän ch plitiker. Ha höga ambitiner med sklan sm helhet. 4. Ta reda på hur det går Det ska finnas en uppföljning av såväl kunskapsresultat sm mer mjuka värden. De genmförda uppföljningarna ch utvärderingarna ska användas sm verktyg för sklutveckling. elevernas kunskapsutveckling följs på klassrumsnivå (kll på varje elev). Det ska finnas ett system för återkppling av resultaten i kmbinatin med krav på utveckling/förbättring. Plitikerna tar aktiv del av uppföljningen ch för diskussiner m sklans resultat. 13
5. Fungerande relatiner Arbeta för att alla relatiner ska präglas av ett respektfullt förhållningssätt ch gd kmmunikatin. Aktivt värdegrundsarbete. Frmulera tydligt vad sm förväntas av lika uppdrag. Km överens m ett förhållningssätt. 6. Tydlig ansvarsfördelning Tydligt frmulera var ch ens uppdrag ch varje persnalkategris kmpetens. Tydlig delegatinsrdning sm uttrycker ansvar ch befgenheter. Skriftliga överenskmmelser med förvaltningschefer ch rektrer med utgångspunkt i uppdraget att förbättra elevernas resultat. 7. Fånga upp elevernas svårigheter Rutiner för att tidigt fånga upp elever sm inte når målen. Rutiner/insatser kpplade till kunskapskntrller. Tillgång till elevhälsans kmpetenser. Det särskilda stödet ska i första hand ges i klassrummet. 8. Samsyn m mål ch inriktning för verksamheten De plitiska partierna är enade m övergripande mål ch strategier. Det finns en gemensam syn på uppdraget från plitiker till tjänstemän ch rektr. Plitiken lyssnar på verksamhetens behv. 14
3. Barn- ch utbildningsnämnden 3.1. Organisatin Barn- ch utbildningsnämnden Barn- ch utbildningskansliet Förskla Verksamhetschef förskla Grundskla Grundsklechef Njudungsgymnasiet Gymnasiechef Vetlanda lärcentrum Två rektrer Resurscentrum för elevhälsa Verksamhetschef elevhälsa Ovan visas ett övergripande rganisatinsschema för sklverksamheten i Vetlanda kmmun. Nuvarande rganisatin bildades 1/1 2014. Sklchefen tillhör barn- ch utbildningskansliet ch samtliga grundsklr är samlade under en enhet, där en grundsklechef leder ch ansvarar övergripande för grundsklan. För budgetåret 2015 hade grundsklan en budget mtsvarande 193 mnkr. 3.2. Kntaktplitiker I december 2013 tgs ett beslut i BUN gällande allmänna riktlinjer för kntaktplitiker. Riktlinjerna gäller från ch med 1 januari 2014 ch målet är att kntaktplitikerna ska få möjlighet att följa verksamheterna utifrån vad sm anges i kmmunala ch natinella styrdkument. Det ska ckså främja gda relatiner mellan arbetsgivare, barn, elever, hem ch anställda. För grundsklan finns det tre kntaktplitiker per rektrsmråde. Inm grundsklan ska kntaktplitikerna bli inbjudna ch delta vid redvisningar av läsårsplaneringar ch resultat. Detta är bligatriskt för minst två plitiker per skla. Däremellan ska kntaktplitikerna hålla sig infrmerade m sklans vardagsarbete. Även allmänna besök på grundsklan bör göras minst en gång per termin. Nämndens rdförande är psitiv till detta arbetssätt sm ger möjligheter att träffa rektr, lärare ch elever på resp. skla på ett mer systematiskt sätt. Arbetssättet med kntaktplitiker är relativt nytt ch det finns möjligheter till vidareutveckling. Vid intervjun med nämndsrdföranden framkmmer att analyserna sm sklrna ger, fta blir en beskrivning av respektive 15
sklas styrkr ch svagheter. Nämnden efterlyser en djupare analys ch utvärdering av elevernas resultat samt knkreta åtgärder kpplade till resultatet. 3.3. Uppföljning till nämnden Innan smmaren erhåller nämnden en muntlig rapprtering från grundsklechefen avseende det samlade resultatet i grundsklan. I september/ktber erhålls den skriftliga kvalitetsrapprten sm avser hela grundsklan det senaste läsåret. Rapprten presenteras grundsklechefen ch innehållet beskrivs i avsnitt 4.2. Nämnden har även bjudit in specialpedagger, rektrer m.fl. för att få infrmatin kring arbetsätt, resultat, effekter m.m. Vid intervjun med nämndens rdförande framhålls att det sker ett aktivt arbete inm förvaltningen för att erhålla en högre måluppfyllelse ch det finns ett strt engagemang från plitikerna i BUN, från kmmunalråden ch andra ledande tjänstemän inm kmmunen, vilket är mycket psitivt ch betydelsefullt. Plitikerna i nämnden har deltagit i prjekt sm bedrivs av Sklverket (se avsnitt 4.1) vilket ckså ger löpande infrmatin m hur förvaltningen ch sklrna arbetar. Sm nämns van så finns det utvecklingsmöjligheter gällande den rapprtering sm ges till nämnden. Det finns önskemål m en mer löpande rapprtering i prgnsfrm sm gör det möjligt för nämnden att löpande identifiera när åtgärder bör sättas in, få infrmatin m vilka åtgärder sm vidtas ch därmed även kunna se vilka löpande effekter de får på elevernas resultat. I dagsläget erhålls en rapprt över utfallet ch då kan nämnden mer knstatera hur resultatet blev ch inte påverka i så hög grad. 16
4. Åtgärder ch analysarbete på förvaltningsövergripande nivå Under våren 2013 identifierades en försämring av elevernas resultat i Vetlanda kmmun. Sedan dess har nämnden ch förvaltningen genmfört en mängd aktiviteter för att kmma till rätta med den negativa resultatutvecklingen. Nämnden tilldelades 4 mnkr i extra budgetmedel för 2014-2015 för att genmföra satsningen Prgram för ökad måluppfyllelse. Vid intervjun med sklchef ch grundsklechef framkmmer att de arbetat aktivt för att få ett tydligt engagemang ch intresse från plitikerna ch att beslut m åtgärder sm ska vidtas i syfte att öka måluppfyllelsen ska vara plitiskt förankrade ch beslutade. Ett plitiskt ställningstagande var mycket viktigt för förvaltningens frtsatta arbete. Att åtgärder ch utvecklingsarbetet ska vila på vetenskapligt grund är en annan viktig faktr sm framhålls av ledningen. Kmmunen har för läsåret 2015/2016 även erhållit 5 mnkr i extra statsbidrag sm avser Sklverkets lågstadiesatsning. Pengarna ska bl.a. användas till att anställa fler persnal i förskleklass ch i årskurs 1-3. 4.1. Åtgärder Analys av enheternas läsårsplaneringar För att ta reda på i vilken utsträckning sm analyser av resultaten leder till utveckling ch förändring av verksamheten har förvaltningen genmfört en granskning av enheternas kvalitetsrapprter ch läsårsplaneringar. Granskningen, sm genmfördes under början av 2013, inriktades på att se i vilken utsträckning sm rektrer ch lärare har analyserat resultaten på natinella prv ch kunskapsprv i åk 3, 6 ch 9 samt betyg i åk 9 ch m identifierade utvecklingsbehv återfinns sm mål i sklrnas lärplansplanering. Det har även nterats m åtgärder/insatser är kpplade till bristande resultat. Resultatet av denna analys visade att det fanns en str variatin mellan hur sklr använde kunskapsresultaten sm ett underlag för ställningstagande m sklans behv av frtsatt utveckling ch vilka insatser sm bör genmföras. Även de riktlinjer gällande dkumentatin av det systematiska kvalitetsarbetet användes i liten utsträckning. Elevernas resultat användes inte sm ett viktigt underlag för att följa upp kvaliteten i undervisningen. Prgram för att öka måluppfyllelsen för grundsklan I juni 2013 beslöt BUN att ge sklchefen i uppdrag att lägga en plan för tydligare fkus på kunskapsresultat ch åtgärder sm ska vidtas. BUN tg beslut i sept. 2013 m ett prgram för ökad måluppfyllelse ch 4 mnkr beviljades från utvecklingsreserven för att genmföra satsningen enligt detta prgram. Utgångspunkter för arbetet med ökad måluppfyllelse i grundsklan är följande: - BUN:s plitiker får möjlighet att engagera sig ch få infrmatin m vad sm händer ute på sklrna. - Nuläget/utgångläget för sklrna skiljer sig åt, lika arbetslag ch enskilda lärare har både styrkr ch svagheter. Planerade satsningar/förändringar bör bygga på sklans specifika behv. 17
- Ett tydligt utgångsläge ska tas fram för både kmmunen ch för varje enskild skla. Viktigt att inte enbart utgå från jämförelser med andra kmmuner. - Satsningen ska vara en del i det rdinarie kvalitetsarbetet ch redvisning av resultat ch åtgärder ska göras i Hypergene. - Planerade åtgärder ska bygga på en vetenskaplig grund ch beprövad erfarenhet. Sklverket - Skldialgen Regeringen har gett Sklverket i uppdrag att i dialg med huvudmän genmföra insatser i syfte att höja kunskapsresultaten ch öka likvärdigheten inm ch mellan sklr. Insatserna ska riktas till sklr med låga kunskapsresultat eller hög andel elever sm inte fullföljer sina studier, ch sm har eller bedöms få svåra förutsättningar att förbättra sina resultat på egen hand. Vetlanda kmmun fick erbjudande m att delta i denna satsning sm påbörjades under 2015. I denna dialg deltg både ansvariga tjänstemän från barn- ch utbildningsförvaltningen, kmmunalråd, kmmunchef ch barn- ch utbildningsnämndens presidium. Sklverket ska i samverkan med varje berörd huvudman identifiera insatser sm kan stärka huvudmännens förmåga att planera, följa upp ch utveckla utbildningen så att kunskapsresultaten i de utvalda sklrna höjs ch likvärdigheten inm ch mellan sklrna ökar. Under smmaren 2015 har kmmunen fått ytterligare möjligheter att delta i utvecklingsprjekt tillsammans med Sklverket. Vetlanda kmmun har tagit fram åtgärdsplaner inm två pririterade prblemmråden; Öka elevers resultat i grundsklan Barn- ch utbildningsförvaltningen har identifierat att meritvärdet minskar över tid ch det går inte att se någn tydlig resultatutveckling. En rsak förvaltningen ser, är att rektrerna inte fkuserar tillräckligt på kärnprcesserna undervisning ch lärande. Det saknas samsyn kring tlkning av styrdkument ch rektrs pedaggiska ledarskap. Undervisningen förändras inte nämnvärt utifrån analys av resultat. Följande åtgärder planeras: Skapa tydliga förväntningar i dialg mellan huvudman ch ledningsgrupp samt genm remissgång till medarbetare. Frtsatt prcessutbildning för rektrer, med fkus på att utveckla det pedaggiska ledarskapet. Fkus ska bl.a. ligga på hur rektr kan följa upp elevernas kunskapsutveckling kntinuerligt ch hur rektr kan förbättra resultat genm att ha fkus på ständig analys ch sin plan för ökad måluppfyllelse. Individuell handledning ch/eller grupphandledning. Det finns tankar m att upphandla en eller flera externa knsulter för individuell ch/eller grupphandledning där syftet är att utveckla ledarskapet. 18
Skillnaden mellan pjkar ch flickrs resultat är för str. Skillnaden mellan pjkars ch flickrs resultat skiljer sig åt redan i årskurs 3 i ämnet svenska. Vi ser ckså att resultatet i meritvärdet i årskurs 9 är str mellan pjkar ch flickr. Se även avsnitt 4.6. Inm detta mråde planeras en utbildning för samtliga förstelärare i grundsklan för att tillsammans med rektr leda ch utveckla det kllegiala lärandet för att därigenm utveckla undervisningen enligt följande: Skapa trygghet, studier tillitsfullt klassrumsklimat. Skapa en större medvetenhet kring grupputvecklingsprcesser för att mtverka antipluggkultur. Tydliggöra syfte ch mål med undervisningen/kunskapskraven så att eleven förstår vad sm förväntas(studiemtivatin). Se till att lärare har höga ch likvärdiga förväntningar. Skapa en större medvetenhet i de tidigare åren kring läs- ch skrivprcessen. Det är viktigt att lärare ch rektrer i grundsklan tillsammans får en förståelse för resultat utifrån frskning ch därefter förändra undervisningen så att den bättre passar pjkars lärande utan att flickrs lärande försämras. Prcessutbildning för rektrer Under åren 2014-2016 genmförs en prcessutbildning för kmmunens samtliga rektrer i grundsklan. Målet med denna utbildning är att utveckla rektrernas förmåga att bedriva utmanande pedaggiskt ledarskap sm i sin tur ska generera en utveckling på respektive skla för ökad måluppfyllelse. Det är grundsklechefen sm är kursansvarig ch det finns även ett stöd från Linnéuniversitetet. För att rektrerna ska utveckla sin förmåga att analysera ch bedöma resultat i det systematiska kvalitetsarbetet ch även leda det vardagliga arbetet med fkus på sklans kärnuppdrag, dvs. lärandeprcesser så ingår följande mment i utbildningen: - Systematiskt kvalitetsarbete (vt 2014) - Styrning ch ledning (ht 2014) - Pedaggiskt ledarskap (vt 2015) - Bedömning för lärande (ht 2015) - Sklutveckling (vt 2016) Uppdrag att utreda rganisatin ch stödinsatser kring barn med läs- ch skrivsvårigheter Inm barn- ch utbildningsförvaltningen finns en klart uttalad målsättning att elever med språk- läs- ch skrivsvårigheter ska identifieras tidigt, det vill säga under de första sklåren. Nämnden har tagit beslut m följande utredningsuppdrag: Verksamhetschefen för Resurscentrum (Resurscentrum är en del av elevhälsan ch ska bl.a. fungera sm en stödfunktin för sklrnas elevhälsarbete) får i uppdrag att genmföra en avvikelseundersökning mfattande följande mment: 19
- Minst fem elever med läs- ch skrivsvårigheter sm nått högstadieåldern utan att ha fått tillräckligt stöd identifieras. - Därefter genmför en undersökning ch reflektin kring vad sm har gått fel. - De ttala erfarenheterna analyseras ch en slutsats m vad sm kan/behöver förändras frmuleras. Sklchefen ges i uppdrag att genm intervjuer söka svar på nedanstående frågr: - Hur uppfattar sklrnas specialpedagger/lärare att samarbetet med Resurscentrum ska fungera? - Hur är Resurscentrums specialpedaggers bild av att arbetet kring elever med läs- ch skrivsvårigheter ska fungera? - Vilket genmslag/betydelse har förvaltningens Språkutvecklingsplan ute på sklrna? - Finns det någt systemfel i rganisatinen av det gemensamma arbetet med elever med språk- läs- ch skrivsvårigheter? - Vad är det sm klickar i kmmunikatinen när elever inte får adekvat stöd i tidiga år? - Vilka rutiner ch kntrllstatiner krävs för att säkerställa att alla elever med språk- läs- ch skrivsvårigheter får det stöd de har rätt till? Intervjuer sker med rektrer, verksamhetschef för Resurscentrum, specialpedagger både ute på sklrna ch på Resurscentrum, lärare på sklrna ch eventuellt föräldrar/elever. Redvisning av detta uppdrag sker genm att sklchefen får ansvaret att lämna en gemensam rapprt för det samlade utredningsuppdraget. Delrapprt från chefen för Resurscentrum presenterades för BUN i juni 2015. Förstelärare Uppdraget sm förstelärare är ett karriärsteg för särskilt yrkesskickliga lärare, sm innebär att läraren frtsätter att undervisa, samtidigt sm den ges ett särskilt utvecklingsuppdrag. Försteläraren ska tillsammans med rektr bidra till utveckling av det pedaggiska arbetet för att möta behven hs alla elever i verksamheten. Försteläraren ska sprida sina kunskaper till sklans övriga lärare ch därigenm bidra till ökad måluppfyllelse. I uppdraget ingår därmed såväl ett undervisnings- sm ett utvecklingsuppdrag. Försteläraren har en central rll vid arbetslagens planering, utvärdering ch analys av undervisningen. De lärare sm fått ett uppdrag sm förstelärare har tillsammans med sin rektr skrivit under en uppdragsbeskrivning. Vi har tagit del av ett par lika uppdragsbeskrivningar ch de innehåller två delar, en generell uppdragsbeskrivning ch ett individuellet/sklspecifikt uppdrag. 4.2. Analyser Kvalitetsrapprt grundsklan läsåret 2014/15 Efter varje läsår upprättas en kvalitetsrapprt sm mfattar hela kmmunen. Kvalitetsrapprten bygger på samtliga sklrs läsårsredvisningar ch den presenterades för BUN i ktber 20
2015. Rapprten innehåller inledningsvis en verksamhetsbeskrivning ch sedan en redvisning utifrån följande rubriker; lärande ch kunskaper, demkrati ch värdegrund ch samverkan. Det finns även en sammanfattning ch redvisning av förbättringsåtgärder. I detta avsnitt beskrivs de delar av kvalitetsrapprten sm är relevanta för denna granskning. - Lärarbehörighet När det gäller lärarbehörigheter har en kartläggning inm samtliga grundsklr i kmmunen genmförts sm visar att 75 % av lärarna i årskurs F-3 har legitimatin. När det gäller årskurs 4-6 är 74 % av lärarna legitimerade ch för årskurs 7-9 har 66 % av lärarna legitimatin. Rikssnittet ligger på 77,7 %. Vetlanda kmmun ligger under rikssnittet för samtliga årskurser vad gäller legitimerade lärare. Det framgår inte m det planeras några specifika åtgärder för att uppnå en högre nivå av behöriga lärare. - Systematiskt kvalitetsarbete Det systematiska kvalitetsarbetet ska fkusera på att följa upp de natinella målen i lärplanen. För att kunna utföra detta arbete på ett effektivt sätt är det viktigt att det finns strukturer ch rutiner sm stödjer arbetet på alla nivåer, från arbetslag upp till huvudmannanivå. Från 2014 används systemstödet Hypergene för det systematiska kvalitetsarbetet. - Lärande ch kunskaper Betyg Den första delen fkuserar på betyg ch bedömning. Nedan redvisas andel gdkända elever i åk 6 ch i åk 9 för de senaste tre slutförda läsåren. Med gdkänd menas de elever sm erhållit betyg A-E i samtliga ämnen. Andel gdkända elever i åk 6 (%) 2012/13 2013/14 2014/15 Vetlanda 78 79 78 - Flickr 81 85 87 - Pjkar 74 75 70 Riket 76 79 80,5 - Flickr 79 83 83,7 - Pjkar 73 76 77,4 Andel elever i åk 6 sm har gdkända betyg i alla ämnen ligger på samma nivå de tre jämförelseåren ch under rikssnittet för 2014/15. Skillnaden mellan flickr ch pjkar ökar då andelen flickr sm når gdkända betyg i alla ämnen ökar ch pjkarnas andel minskar. Denna trend avseende pjkarna syns inte natinellt. 21
Andel gdkända elever i åk 9 (%) 2012/13 2013/14 2014/15 Vetlanda 72 74 71 - Flickr 75 81 82 - Pjkar 69 67 62 Riket 77 77 75 - Flickr 79 79 78 - Pjkar 73 73 72 Andelen elever i åk 9 sm har gdkända betyg i alla ämnen har försämrats någt på ttalnivå det senaste året. Andelen flickr med gdkända betyg ökar ch andelen pjkar med gdkända betyg minskar i kmmunen. Andelen flickr sm har gdkända betyg i alla ämnen överstiger rikssnittet för läsåret 2014/15. Det är ingen str förändring mellan åk 6 ch åk 9 men i kvalitetsrapprten anges att det finns skillnader mellan sklr samt att skillnaden mellan flickrs ch pjkars resultat ökat under de senaste tre åren. I genmsnitt ligger Vetlanda kmmun 4 % under riksgenmsnittet. Även natinellt finns det skillnader mellan pjkar ch flickr, men skillnaden i Vetlanda kmmun är större än i riket. Mertivärden ch ranking Meritvärden för åk 9 är summan av betygsvärdena av de 16 bästa betygen i elevens slutbetyg ch för de sm läst mderna språk är det de 17 bästa betygsvärdena sm räknas samman. Vid en jämförelse med riket så ligger kmmunen under snittet ch även under snittet för flickr resp. pjkar. Behörighetsgraden till gymnasiets yrkesprgram har minskat både i kmmunen ch natinellt. SKL (Sveriges kmmuner ch landsting) redvisar årligen en ranking av kmmuner i öppna jämförelser. Denna ranking bygger på ett sammanvägt resultat bestående av följande delar: - Elever i åk 6 ch 9 sm uppnått kunskapskraven i alla ämnen. - Ett genmsnittligt meritvärde för åk 9. - Antal elever i åk 9 sm är behöriga till ett yrkesprgram. Detta medelvärde justeras därefter med ett mdellberäknad medelvärde ch därefter sker en rankning av Sveriges kmmuner. Vetlanda kmmun har förbättrat sin placering i jämförelse med de senaste åren. Kmmunen har följande placeringar 2012-2015: År: Placering: 2012 192 2013 214 2014 224 2015 182 22
Utifrån vanstående resultat ch det faktum att de natinella styrdkumenten eftersträvar en ttal måluppfyllelse så knstaterar förvaltningen att måluppfyllelsen, dvs. 100 % inte är uppnådd. I kvalitetsrapprten anges följande mål ch förbättringsåtgärder: Fkusering på måluppfyllelsen ttalt. Analyser den ökade diskrepansen i betygsresultat mellan pjkar ch flickr. Åtgärder När det gäller redvisning av kunskapsdelen så görs först en nulägesbeskrivning ch kppling till de brister sklinspektinen påpekat. Under 2014/2015 har sklrna arbetat aktivt med att hitta nya arbetsfrmer ch mtviera eleverna för att på sikt kunna öka måluppfyllelsen. Berörda sklr har intensifierat sina insatser till de tidiga åren. Inm Prgram för ökad måluppfyllelse har varje rektr tagit fram en handlingsplan för sitt arbete. Dessa handlingsplaner kmmer att avslutas under 2015 ch en utvärdering kmmer att ske. Investering i systemstödet/uppföljningsstödet Hypergene ska underlätta uppföljning ch analys av kunskapsresultaten. Det har förekmmit vissa svårigheter med systemet då det i vissa fall varit tekniskt kmplext ch inte användarvänligt. Varje skla arbetar med en systematisk kunskapsuppföljning sm innebär att de använder lika diagnstiska tester för att följa utvecklingen hs elever ch klasser. Resultatet av dessa följs inte upp övergripande på förvaltningsnivå. Diagnsmaterialet är någt föråldrat ch det görs nu en översyn vilket material sm ska användas. Sklverket håller på att ta fram nytt material sm är kpplat till de natinella målen. Det knstateras att det är lågt användande av IKT (infrmatins- ch kmmunikatinsteknik) i undervisningen i kmmunen. Detta berr bl.a. på bristande kmpetens hs lärarna ch på att infrastrukturen inte varit utbyggd i tillräcklig mfattning. Under 2015 har alla sklr fått trådlöst nätverk ch samtliga lärare har fått tillgång till en egen bärbar datr. Det har tillsatts en IT-strategigrupp ch samtliga sklr har utsett en IKT-pedagg sm har ett tydligt uppdrag att utveckla undervisningen med hjälp av mdern teknik. Natinella prv Natinella prv åk 3 Andelen elever i % sm klarat alla delprven 2012/13 2013/14 2014/15 Matematik 69 55 62 - Flickr 71 57 62 - Pjkar 67 53 62 Svenska 75 63 72 - Flickr 88 62 79 - Pjkar 64 62 66 Ovanstående tabell bekräftar den försämring sm identifierades under 2013. Måluppfyllelsen i matematik för läsåret 2014/2015 är lika för flickr ch pjkar medan det skiljer strt i svenskan. Det finns ingen statistik på natinell nivå. 23