Kallelse med föredragningslista

Transkript

1 Tmelilla kmmun Familjenämnden Ledamöter kallas Ersättare underrättas Tid: nsdagen den 29 mars 2017 kl Plats: Svea Hund i kmmunhuset Kallelse med föredragningslista Ärenden 1 Val av justerare samt tidpunkt för justering 2 Ändringar i föredragningslistan Diarienr Sidnr Dialger 2017/2 3 Infrmatin från Stöd ch lärande 4 Infrmatin från Barn ch utbildning 4 Beslutsärenden 5 Granskningsrapprt av det systematiska 2017/58 6 kvalitetsarbetet inm sklväsendet 6 Ansökan m statsbidrag för mindre grupper i 2017/62 32 försklan 7 Ansökan m statsbidrag för lågstadiesatsning 2017/ Ansökan m statsbidrag för fritidshemssatsning 2017/ Sammanställning kränkande behandling Barn ch 2017/72 36 utbildning 10 Kvalitetsbkslut läsår Barn ch 2017/73 38 utbildning 1

2 Tmelilla kmmun Familjenämnden 11 Redvisning av anmälningsärenden 2017/ Redvisning av anmälningsärenden 2017/1 74 familjenämndens arbetsutsktt Christer Yrjas (C) Ordförande Anna Silver Sekreterare Meddela förhinder i gd tid till Kmmunledningskntret sm kallar ersättare. Telefn , Anna Silver E-pst: kmmun@tmelilla.se 2

3 NÄRVARO- OCH OMRÖSTNINGSPROTOKOLL För Familjenämnden ( ) Sammanträdesdag: Antal närvarande ledamöter: 1 2 Nr Namn Parti Närv Ja Nej Avstår 1 Christer Yrjas C 2 Anders Albäck L 3 Daniel Perssn M 4 Sven Gunnarssn MP 5 Anders Thrbäck S 6 Sara Anheden S 7 Paul Lennartssn SD Ja Nej Avstår ERSÄTTARE Nr Namn Parti Närv Ja Nej Avstår 1 Lena Erikssn C 2 Carina Perssn L 3 Ewa Carnbrand M 4 Fatlum Avdullahu C 5 Per Skg S 6 Linda Ekelund V 7 Birgitta Clarhlm SD Ja Nej Avstår 3

4 Månadsuppföljning jan-feb 2017 Barn ch utbildning verksamhetsanalys Sklchef: Bengt Perssn Eknmisk analys Budget helår Prgns helår Avvikelse budget/prgns Budget tm feb Utfall tm feb Avvikelse utfall/budget Anslag Sklpeng egen regi Summa Sklpeng egen ch extern regi, KS Peridens resultat ch helårsprgns, sklpengen under kmmunstyrelsen Verksamhet/Ansvar Sklpeng, Kmmunstyrelsen Avvikelse i Analys tkr +312 Sklpengen visar för periden ett översktt på 312 tkr, vilket berr på högre interkmmunal ersättning från annan kmmun samt någt lägre vlymer inm egen verksamhet. Helårsprgnsen visar för närvarande ingen avvikelse gentemt budget. 4

5 Peridens verksamhet ch resultat, verksamheter under Familjenämnden Verksamhet/Ansvar Avvikelse i tkr Analys Anslagsfinansierade verksamheter, Familjenämnden +738 De anslagsfinansierade verksamheterna visar för periden ett översktt på 738 tkr där lägre lönekstnader, 450tkr, utgör största delen. De lägre lönekstnaderna berr på sjukskrivningar, vakant tjänst samt att ersättning för förstelärarnedsättning inte har fördelats. Dck finns även negativa avvikelser inm enstaka anslagsfinansierade rektrsmråden där elever med särskilda behv genererar mer persnal. Övriga redvisade kstnader visar inga större avvikelser gentemt budget. Inm ramen för den särskilda satsningen på arbetskläder finns ännu inga kstnader redvisade. IKT-satsningen har hittills redvisat ersättning för IKThandledare samt kapitalkstnader, men inga kstnader för frtbildning. För närvarande är helårsprgnsen inm ram. Osäkerhetsfaktrer, främst i frm av ersättning från Migratinsverket för asylsökande elever, bidrar till svårigheten att ställa prgns. Sklpengsfinansierade verksamheter, Familjenämnden -127 De sklpengsfinansierade verksamheterna visar för periden ett undersktt på 127tkr. Underskttet berr till största del på högre lönekstnader. Fem rektrsmråden visar översktt ch fyra visar undersktt. Årsprgnsen visar för tillfället plus minus nll då prgnsarbete gällande antal barn ch persnal pågår. Resultat sklpengsfinansierade verksamheter februari i tkr Kastanjesklan Brösarp Onslunda Smedstrp Lindesbrgssklan Byavångssklan Ängen Lärkan Västervången

6 Tmelilla den 20 mars 2017 Dnr FN 2017/58 Barn ch utbildning, Stöd ch msrg Besöksadress: Gustafs trg Tmelilla Familjenämnden Växel Fax Pstgir Bankgir Handläggare: Ulrika Ahrlin Prjektledare f-6 skla Direkt Mbil Svar på granskningsrapprt - Granskning av det systematiska kvalitetsarbetet inm sklverksamheten Förvaltningens förslag till beslut Familjenämnden beslutar översända svar på granskningsrapprt Granskning av det systematiska kvalitetsarbetet inm sklverksamheten i enlighet med ärendebeskrivningen. Ärendebeskrivning Revisinen har gjrt granskning av det systematiska kvalitetsarbetet inm sklverksamheten. Granskningsrapprten har översänts till familjenämnden för bemötande. I granskningsrapprten rekmmenderas familjenämnden att: - Säkerställa att nämndens rganisering stödjer de fastställda strukturer ch rutiner sm finns för det systematiska kvalitetsarbetet, så att arbetet kan frtlöpa avhängigt av vilka persner sm finns i verksamheten. - Säkerställa att det finns tillräcklig dkumentatin av det systematiska kvalitetsarbetet, såväl på enhetsnivå sm övergripande, för att ligga till grund för analys ch beslut av utvecklingsinsatser på enhetsnivå. Familjenämnden instämmer med rapprtens iakttagelser. Förvaltningen knstaterar att en tydligare intrduktin för nyanställd persnal ch ledare (såväl enhets- sm verksamhetsnivå) gällande SKA-arbetet ska tas fram. Vid längre frånvar av ledare är det viktigt att persnalresurserna upprätthålles. Vid avsaknad av persnalresurser går det inte att bedriva det systematiska kvalitetsarbetet fullt ut, då de resurser sm finns tas i anspråk till kärnverksamhetens utförande. På krt sikt gör förvaltningen bedömningen att, med brist på persnalresurser blir kvalitetsarbetet lidande men detta behöver nödvändigtvis inte påverka kvaliteten på kärnverksamheten. På lång sikt är det dck undvikligt att 6 1 (2)

7 kärnverksamhetens kvalitet påverkas av brister i det systematiska kvalitetsarbetet. I rapprten förekmmer några sakfel sm familjenämnden vill påtala. På sidan 7, sista punkten, gällande egen sklledare för grundsärsklan. Detta är inte beslutat utan diskussin pågår i frågan. På sida 11 gällande vidtagna åtgärder på Byavångssklan, punkt 2 m ny rektr sedan ktber Rektrn har varit på plats sedan ktber Vad gäller revisinens rekmmendatin till kmmunstyrelsen gällande ansökan m statsbidrag delar familjenämnden denna inställning. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse prjektledare Ulrika Ahrlin Granskning av det systematiska kvalitetsarbetet inm sklväsendet samt revisinsrapprt, handlingsid: Fn Barn ch utbildning Ulrika Ahrlin Prjektledare f-6 skla Beslutet skickas till: Sklchef Bengt Perssn Prjektledare Ulrika Ahrlin Revisrerna Kmmunstyrelsen 7 2 (2)

8 Tbmelilla kmmun Till: Familjenämnden Kmmunstyrelsen För kännedm: Kmmunfullmäktige Granskning av det systematiska kvalitetsarbetet inm sklväsendet EY har på uppdrag av de förtrendevalda revisrerna i Tmelilla kmmun granskat familjenämnden i syfte att bedöma m nämnden arbetar ändamålsenligt för att systematiskt ch kntinuerligt följa upp sklverksamheten, analysera resultaten samt planera ch utveckla utbildningen. Vår sammanfattande bedömning är att det finns tydliga framtagna övergripande strukturer ch rutiner för det systematiska kvalitetsarbetet inm grundsklan, ch att verksamheten kmmit till rätta med de brister sm lyfts av Sklinspektinen under Vi ser dck att det finns brister avseende att följa de framtagna rutinerna ch vi bedömer därför att familjenämndens rutiner för det systematiska kvalitetsarbetet inte fullt ut ar ändamålsenliga. Häri ligger att övergripande kvalitetsberättelse för läsåret 2015/16 vid skrivandet av granskningsrapprten i februari 2017 ännu inte är färdigställd, vilket kan medföra sm knsekvens att nämnden inte kan fatta ändamålsenliga beslut utifrån en övergripande analys av verksamheten. Vi menar att det är nämndens ansvar att säkerställa att de rutiner sm finns för kvalitetsarbetet fungerar avsett persnalmsättning eller andra försvårande mständigheter. Vi har bland annat gjrt följande iakttagelser: Familjenämnden har tagit fram ett årshjul för rapprteringsärenden från verksamhetsmråde barn ch utbildning. Detta innehåller infrmatin kring vilka ärenden sm ska rapprteras månad för månad. Bland annat framgår det vad sm rapprteras kring det systematiska kvalitetsarbetet.». Det ligger på såväl nämndsnivé sm enhetsnivå en planering med årliga enkäter, planer för SKA (systematiskt kvalitetsarbete), SKA-bkslut, fyra SKA-samtal samt planering avseende innehållet i samtalen, vilket visar att det finns tydliga rutiner framtagna för det systematiska kvalitetsarbetet. l granskning av enskilda sklrs SKA-planer framkmmer att dessa inte följer en bestämd struktur. Inte heller innehåller de granskade planerna tydligt uppsatta mål kring vad arbetet förväntas leda till eller mtivering till varför vissa utvecklingsinsatser pririterats, l granskning av enskilda sklrs SKA-bkslut nterar vi att det i vissa fall saknas analys avseende bland annat hur genmförandet av verksamheten har påverkat måluppfyllelsen. Utifrån den dkumentatin vi tagit del av ch Sklinspektinens slutliga bedömningar i ärendena kan vi se att familjenämnden arbetat för att avhjälpa de brister sm påpekats i Sklinspektinens granskningar. Familjenämnden beslutar ej avseende ärenden sm berör riktade statsbidrag för grundsklan, däribland statsbidrag för karriärtjänster. För ansökningar av statsbidrag ansvarar kmmunstyrelsen, vilket framgår av kmmunstyrelsens reglemente. Utifrån granskningsresultatet rekmmenderar vi familjenämnden att: Säkerställa att nämndens rganisering stödjer de fastställda strukturer ch rutiner sm finns för det systematiska kvalitetsarbetet, så att arbetet kan frtlöpa avhängigt av vilka persner sm finns i verksamheten. Säkerställa att det finns tillräcklig dkumentatin av det systematiska kvalitetsarbetet, såväl på enhetsnivå sm övergripande, för att ligga till grund för analys ch beslut av uh/ecklingsinsatser på enhetsnivå. 8

9 ! lli<ai Vi rekmmenderar även kmmunstyrelsen att: Överväga m ansvaret för att ansöka m statsbidrag avseende grundsklan bör föras över till familjenämnden, ch i så fall föreslå kmmunfullmäktige att ändra kmmunstyrelsens ch familjenämndens reglementen Revisrerna önskar familjenämndens samt kmmunstyrelsens skriftliga svar framfört senast FörTmelilla kmmuns revisrer, ^-^^ >f^\ Tmas Talik /- Trsten Lindgren Ordförande Vice rdförande 9

10 Granskningsrapprt 2017 Genmförd på uppdrag av revisrerna Februari 2017 Granskning av det systematiska kvalitetsarbetet inm sklverksamheten "" EY Buildjng a better wrking wrld 10

11 Building a better wrking wrid Innehåll Sammanfattning...^ 1. Inledning...^ Bakgrund Syfte ch revisinsfrågr Genmförande ch avgränsning 2. Revisinskriterier Skllagen Sklverkets allmänna råd Sklinspektinens beslut Kmmunallagen Granskningsresultat Organisering ch måluppfyllelse Sklinspektinens granskning Rutiner för det systematiska kvalitetsarbetet Dkumentatin av det systematiska kvalitetsarbetet Utvärderingar av nämndens verksamhet Sammanfattande bedömning Källförteckning Bilaga 1. Kmmunfullmäktiges beslutade mål

12 Building a tretter wcrhiriq wrid Sammanfattning EY har på uppdrag av de förtrendevalda revisrerna i Tmelilla kmmun granskat familjenämnden i syfte att bedöma m nämnden arbetar ändamålsenligt för att systematiskt ch kntinuerligt följa upp sklverksamheten, analysera resultaten samt planera ch utveckla utbildningen. Vår sammanfattande bedömning är att det finns tydliga framtagna övergripande strukturer ch rutiner för det systematiska kvalitetsarbetet inm grundsklan, ch att verksamheten kmmit till rätta med de brister sm lyfts av Sklinspektinen under Vi ser dck att det finns brister avseende att följa de framtagna rutinerna ch vi bedömer därför att familjenämndens rutiner för det systematiska kvalitetsarbetet inte fullt ut är ändamålsenliga. Häri ligger att övergripande kvalitetsberättelse för läsåret 2015/16 vid skrivandet av denna rapprt i februari 2017 ännu inte är färdigställd, vilket kan medföra sm knsekvens att nämnden inte kan fatta ändamålsenliga beslut utifrån en övergripande analys av verksamheten. Vi menar att det är nämndens ansvar att säkerställa att de rutiner sm finns för kvalitetsarbetet fungerar avsett persnalmsättning eller andra försvårande mständigheter. Vi har bland annat gjrt följande iakttagelser: > Familjenämnden har tagit fram ett årshjul för rapprteringsärenden från verksamhetsmråde barn ch utbildning. Detta innehåller infrmatin kring vilka ärenden sm ska rapprteras månad för månad. Bland annat framgår det vad sm rapprteras kring det systematiska kvalitetsarbetet. > Det ligger på såväl nämndsnivå sm enhetsnivå en planering med årliga enkäter, planer för SKA (systematiskt kvalitetsarbete), SKA-bkslut, fyra SKA-samtal samt planering avseende innehållet i samtalen, vilket visar att det finns tydliga rutiner framtagna för det systematiska kvalitetsarbetet. > l granskning av enskilda sklrs SKA-planer framkmmer att dessa inte följer en bestämd struktur. Inte heller innehåller de granskade planerna tydligt uppsatta mål kring vad arbetet förväntas leda till eller mtivering till varför vissa utvecklingsinsatser pririterats, l granskning av enskilda sklrs SKA-bkslut nterar vi att det i vissa fall saknas analys avseende bland annat hur genmförandet av verksamheten har påverkat måluppfyllelsen. ^ Utifrån den dkumentatin vi tagit del av ch Sklinspektinens slutliga bedömningar i ärendena kan vi se att familjenämnden arbetat för att avhjälpa de brister sm påpekats i Sklinspektinens granskningar. > Familjenämnden beslutar ej avseende ärenden sm berör riktade statsbidrag för grundsklan, däribland statsbidrag för karriärtjänster. För ansökningar av statsbidrag ansvarar kmmunstyrelsen, vilket framgår av kmmunstyrelsens reglemente. Utifrån granskningsresultatet rekmmenderar vi familjenämnden att: > Säkerställa att nämndens rganisering stödjer de fastställda strukturer ch rutiner sm finns för det systematiska kvalitetsarbetet, så att arbetet kan frtlöpa avhängigt av vilka persner sm finns i verksamheten. ^ Säkerställa att det finns tillräcklig dkumentatin av det systematiska kvalitetsarbetet, såväl på enhetsnivå sm övergripande, för att ligga till grund för analys ch beslut av utvecklingsinsatser på enhetsnivå. 12

13 Building a tretter wrkinq wrid Vi rekmmenderar även kmmunstyrelsen att: > Överväga m ansvaret för att ansöka m statsbidrag avseende grundsklan bör föras över till familjenämnden, ch i så fall föreslå kmmunfullmäktige att ändra kmmunstyrelsens ch familjenämndens reglementen. 13

14 Building a tetter wrking wrid 1. Inledning Bakgrund Skllagens (2010:800) krav på systematiskt kvalitetsarbete innebär att huvudmän, försklech sklenheter systematiskt ch kntinuerligt ska följa upp verksamheten, analysera resultaten i förhållande till de natinella målen ch utifrån det planera ch utveckla utbildningen. Det systematiska kvalitetsarbetet ska vidare dkumenteras. l april 2016 gav Sklinspektinen Tmelilla kmmun ett föreläggande med vite att senast den 15 september 2016 vidta åtgärder för att avhjälpa de brister sm Sklinspektinen påtalat. Bristerna avser bland annat att Tmelilla kmmun inte uppfyller författningskraven avseende att besluta m nödvändiga utvecklingsåtgärder utifrån en analys av det sm framkmmer i uppföljningen, ch dkumentera analysen ch de beslutade åtgärderna. Huvudmannen lever inte heller upp til! författningskraven gällande att planera för genmförandet av utvecklingsåtgärder ch genmföra dessa, samt dkumentera planeringen ch åtgärderna. Utifrån de brister sm Sklinspektinen identifierat avseende sklverksamheten i Tmelilla kmmun har revisrerna i sin risk- ch väsentlighetsanalys identifierat att detta arbete utgör ett riskmråde. Granskningen avser en uppföljning av det utvecklingsarbete sm familjenämnden bedrivit utifrån Sklinspektinens beslut Syfte ch revisinsfrågr Syftet är att granska m familjenämnden arbetar ändamålsenligt för att systematiskt ch kntinuerligt följa upp sklverksamheten, analysera resultaten samt planera ch utveckla utbildningen. l granskningen besvaras följande revisinsfrågr: >- Stödjer nämndens styrning, ledning, rganisatin ch uppföljningssystem kvalitetsarbetet på såväl nämndsnivå sm enhetsnivå? > Har nämnden kmmit till rätta med de brister sm framkmmer i Sklinspektinens beslut? > Finns det rutiner för hur kvalitetsarbetet ska bedrivas på nämndsnivå ch för hur enheternas kvalitetsarbete ska tas tillvara? > Finns dkumentatin för grundskla ch fritidshem sm är tillräcklig för att ligga till grund för analys ch beslut på nämndsnivå m pririteringar av utvecklingsinsatser? > Genmförs det utvärderingar avseende nämndens samlade verksamhet inm särskilt identifierade mråden? Genmförande ch avgränsning Granskningen grundas på intervjuer ch dkumentstudier (se källförteckning). Intervjuer har genmförts med nämndens presidium, verksamhetsledning inm barn ch utbildning ch enhetsansvariga rektrer. Samtliga intervjuade har beretts tillfälle att sakgranska rapprten. Granskningen är genmförd mellan nvember 2016 ch januari Granskningen mfattar kmmunal förskleklass, grundskla samt fritidshem. Granskningen mfattar inte förskla ch grundsärskla, då Sklinspektinen knstaterat att det inte framkmmit annat än att huvudmannen uppfyller författningarnas krav avseende de bedömningsmråden sm granskats inm dessa sklfrmer. Granskningen lägger särskilt fkus på årskurs

15 Building a twtter wrking wrtd 2. Revisinskriterier Med revisinskriterier avses bedömningsgrunder sm används i granskningen för analyser, slutsatser ch bedömningar. Revisinskriterierna kan hämtas ifrån lagar ch förarbeten eller interna regelverk ch riktlinjer. Kriterier kan ckså ha sin grund i jämförbar praxis eller erkänd teribildning, l denna granskning använder vi ss av de fyra revisinskriterier sm anges nedan Skllagen Skllagen (2010:800) reglerar i fjärde kapitlet 2-6 hur det systematiska kvalitetsarbetet ska bedrivas. Här anges bland annat att:». Varje huvudman inm sklväsendet ska på huvudmannanivå systematiskt ch kntinuerligt planera, följa upp ch utveckla utbildningen. > Sådan planering, uppföljning ch utveckling av utbildningen ska genmföras även på sklenhetsnivå. ^ Kvalitetsarbetet på enhetsnivå ska genmföras under medverkan av lärare, övrig persnal ch elever. Barn i försklan, deras vårdnadshavare ch elevernas vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta i arbetet. Rektrn ansvarar för att kvalitetsarbete vid enheten genmförs på sådant vis.». Det systematiska kvalitetsarbetet ska dkumenteras Sklverkets allmänna råd Sklverket har 2012 utgivit allmänna råd med kmmentarer m det systematiska kvalitetsarbetet för sklväsendet. Allmänna råd är rekmmendatiner till hur sklr ska tillämpa förrdningar ch föreskrifter. Råden ska följas m sklan inte handlar på ett annat sätt sm gör att kraven i bestämmelserna uppfylls Sklinspektinens beslut Sklinspektinen har genmfört tillsyn av Tmelilla kmmun under höstterminen Det samlade beslutet km i april Tillsynen visar bland annat att Tmelilla kmmun inm bedömningsmrådet Utveckling av utbildningen behöver säkerställa att kmmunen analyserar resultaten från uppföljning av samtliga verksamheter inm grundskla samt beslutar m ch planerar för utvecklingsåtgärder utifrån en sådan analys. Analys, utvecklingsåtgärder ch planering ska dkumenteras Kmmunallagen l kmmunallagen (1991:900), sjätte kapitlet, anges bland annat nämndernas ansvar för verksamheten (7-8 ), lagtext kring reglementen (32 ), samt hur delegering av ärenden inm en nämnd ska ske (33-38 ). 15

16 BuHding a better wrking wri 3. Granskningsresultat 3.1. Organisering ch måluppfyllelse l detta avsnitt besvarar vi revisinsfrågan m huruvida familjenämndens styrning, ledning, rganisatin ch uppföljningssystem stödjer kvalitetsarbetet på såväl nämndsnivå sm enhetsnivå. Vi redvisar även måluppfyllelsen avseende de kmmunala sklrna i Tmelilla. Vi lägger särskild fkus på Kastanjesklan, sm är den skla sm har årskurs Iakttagelser Organisering Tmelilla kmmun har sammanlagt fem nämnder utöver kmmunstyrelsen. Det är familjenämnden sm är ansvarig för grundskleverksamheten. Kmmunen har endast en förvaltning ch verksamheten inm denna är indelad i fem verksamhetsmråden. Det är verksamhetsmråde barn ch utbildning sm arbetar med frågr rörande grundsklan. För detta verksamhetsmråde finns en sklchef. Nuvarande sklchef tillträdde i september Det finns även två utvecklingsledare samt administrativt stöd på mrådesnivå. På övergripande förvaltningsnivå finns den centrala elevhälsan, benämnd sm "Resursenheten Balder". Denna ligger rganisatriskt under verksamhetsmråde Stöd ch msrg. De sklsköterskr ch kuratrer sm arbetar ute på grundsklrna ingår rganisatriskt i detta team, ch har en gemensam chef. Inm Tmelilla kmmun finns det sex grundsklr. Alla F-6 sklr har även fritidshem. Kastanjesklan är den enda sklan med årskurs 7-9. Grundsklrna är- ^ Brösarps skla - årskurs F-6 ^ Byavångssklan - årskurs F-6 > Lindesbrgssklan - årskurs F-6 > Odenslundssklan - årskurs F-6 > Smedstrps skla - årskurs F-6 ^ Kastanjesklan - årskurs 7-9 l kvalitetsbkslut för läsåret 2015/16 (se vidare avsnitt 3. 4) framgår att det inm verksamheten skett en del persnalförändringar på ledningsnivå. Det fanns tre vakanser för sklledare vid starten av höstterminen Två vakanser gällde ledare för försklr ch den tredje gällde rektr för Byavångssklan. Det framgår även bland annat att dåvarande sklchef slutade sin tjänst i januari 2016 ch ersattes temprärt av Lindesbrgssklans rektr. På Lindesbrgssklan har en ersättande rektr hyrts in från ett bemanningsföretag. Kastanjesklan Kastanjesklan mfattar årskurs 7-9, med fem parallellklasser inm varje årskurs. Sklan har ttalt ca 400 elever. Det finns tre arbetslag med lärare på sklan. Det finns även tve särskilda undervisningsgrupper, med runt åtta elever i varje grupp. Den ena gruppen är avsedd för elever med så kallad "scial prblematik" ch den andra är för elever med neurpsykiatriska diagnser. l januari 2017 finns det ca 9 prcent nyanlända elever på sklan. Detta kan jämföras med ett år tidigare, då sklan hade drygt 20 prcent nyanlända elever. Sklan haren förberedelseklass med runt 25 elever i januari Tidigare har det funnits fyra förberedelseklasser med sammanlagt 75 elever så det har successivt skett en str minskning i ch med att flyktingmttagandet har minskat. Det finns även en så kallad "sluss", där eleverna går efter 16

17 Butlding a twtter wrhing wrlcl förberedelseklass i tre veckr innan de börjar i rdinarie klass. l januari 2017 befinner sig runt 10 elever i "slussen". Antalet elever i förberedelseklass beräknas minska ytterligare inm de närmaste månaderna. Det finns i januari elever med åtgärdsprgram på sklan (ej inräknat elever i de särskilda undervisningsgrupperna), vilket mtsvarar ca 8 prcent av sklans elever. Det innebär att det finns en eller två elever med åtgärdsprgram i varje klass. Enligt uppgift är denna siffra betydligt lägre än för fem år sedan, berende på att de idag lyckas arbeta med extra anpassningar i klassrummet för många elever istället. Sklan har tagit fram rutiner för extra anpassningar ch särskilt stöd. Enligt uppgift är sklans starka mråden lärarbehörigheten. l den antagna resursfördelningen har sklan fått extra resurser till de naturrienterande ämnena. Den NO-satsning sm skett har påverkat måluppfyllelsen psitivt ch läsåret 2015/16 var 86 prcent av eleverna behöriga till gymnasiet jämfört med 76 prcent föregående läsår. Enligt verksamhetsmrådets kvalitetsbkslut för läsåret 2015/16 har dck sklan en hög elevfrånvar, den har dck minskat till resultat av pågående insatser. Bland annat har ett prjekt satts igång där en scialsekreterare tjänstgjrt 50 prcent på Kastanjesklan ch 50 prcent på scialtjänsten under läsåret Sklan genmför en samlad mätning ch en prgns varje månad avseende elevfrånvarn ch familjenämnden får rapprt två gånger per är. Sklan har ett elevhälsteam sm består av sklsköterska, kuratr, studie- ch yrkesvägledare, specialpedagg samt tre speciallärare. Därtill har de besök från den centrala elevhälsans sklpsyklg eller ungdmssamrdnare ungefär varannan gång sm teamet sammanträder. Rektr ch biträdande rektr deltar ckså i elevhälsans möten. En uppfattning sm framträder i intervjuerna är att elevhälsan har ett effektivt arbetssätt. Sklan har en arbetsplan sm enligt uppgift är viktig i sklans utvecklingsarbete. Denna mtsvarar SKA-planen. Planen utgår från tre hnnörsrd: trygga, lär ch utvecklas Enligt vad sm framkmmit i intervju rör sig rektr ch biträdande rektr mycket ute på lektinerna ch på sklan. Sklan har även tagit fram en plicy för ökad arbetsr i klassrummet. Omrganisatin Enligt mttagen dkumentatin har verksamhetsmråde barn ch utbildning till delar förändrat sin rganisatin enligt beslut sm tgs av sklchefen i december Nämnden har enligt uppgift fått muntlig infrmatin m beslutet, men detta finns inte dkumenterat i sammanträdesprtkll. Det är genmfört risk- ch knsekvensanalyser med ledningsgrupp, central elevhälsa samt representanter från berörda sklr. Den nya rganisatinen träder i kraft gradvis under Förändringen jämfört med nuvarande rganisatin är bland annat följande: ^ ^ En permanent psitin sm biträdande sklchef införs ch de två nuvarande tjänsterna sm utvecklingsledare försvinner. Den biträdande sklchefen tar över vissa uppgifter sm legat på utvecklingsledarna. Det blir dck sklchefens ansvar att strategiskt samrdna utvecklingsinsatserna. Den centrala elevhälsenheten ligger under verksamhetsmråde barn ch utbildning, med sklchefen sm chef. > En sammanslagning sker av Odenslundssklan ch Smedstrps skla. > Grundsärsklan får en egen sklledare. 17

18 «akwf»lt3i!tdeltii^i^ade4ini«smkfaratalädblpn»fbräiiirespr<»tisv, Buildin^ a better wrkingwrid Måluppfyllelse l SKL:s öppna jämförelser för grundsklan 2016 ligger Tmelillas kmmunala sklr på plats 219 av 290. Detta är en förbättring jämfört med föregående läsår. Läsåret 2015/16 var det 108 elever i årskurs 9, varav ca 69 prcent uppnådde kunskapskraven i alla ämnen. Mtsvarande siffra för riket (kmmunala huvudmän) låg på cirka 76 prcent. Det genmsnittliga meritvärdet i Tmetilla låg på runt 209 ch det var cirka 85 prcent behöriga till gymnasiets yrkesprgram. Detta kan jämföras med cirka 225 i meritvärde i genmsnitt för riket ch 86 prcent behöriga till gymnasiet. 1 Avseende betyg i årskurs 6 framgår att det för Tmelillas kmmunala sklr i genmsnitt är cirka 66 prcent sm har uppnått kunskapskraven i alla ämnen. Detta kan jämföras med cirka 78 prcent i genmsnitt för hela riket. Andel sm uppnått kunskapskraven / alla ämnen, åk 6 Andel sm uppnått kunskapskraven / alla ämnen, åk 9 Genmsnittligt meritvärde, åk 9 Andel behöriga till gymnasiets yrkesprgram, åk 9 Tmelilla 66(73) 69 (64) 209(188) 85 (76) Riket 78 (80) 76 (75) 225 (220) 86 (84) Tabell: jämförelse mellan Tmelillas kmmunala sklr samt kmmunala huvudmän i riket avseende lika indikatrer för måluppfyllelse läsåret 2015/16. Inm parantes anges resultat för läsåret 2014/15. Talen är avrundade. l statistiken framkmmer även att Tmelilla förbättrat sklresultaten för årskurs 9 mellan läsåret 2014/15 samt 2015/16, men att det skett en försämring avseende årskurs 6. Dessa sammanhang syns ckså i den natinella statistiken, m än inte i lika str utsträckning. Förbättringen kan även illustreras av nedanstående tabell, tagen från Klada, där det framgår att Tmelillas grundsklr flyttat sig från röd markering till gul inm alla mätpunkter utm en. Den mätpunkt där det skett en relativ försämring för grundsklrna är för elever i årskurs 3 sm klarat alla delprv i svenska, svenska sm andraspråk samt matematik.2 20U EtetTiik. 9a»n»efiRäts:»ncd<wi*»»>«i falla Smnm, l!ai*mnmwi, sndl W fi t 67.7 "- -i Eäewriåh. 9. nrtfeänfeliebrfwmmn^ gei»msi^ (17 ath?en) ^ I W.7 21S.O E^xf i ah. 9, ff^^jarite hwrikntmun, ge-ramsms (16 änsict) ^» M7.6 ISS.S OEICT i ak. 9 aan är WhriEa till fftespreram, hanlummui, andel fä».^ l /s.» S7.B Etwiak-aaini ärteliiii^atieesietitiins-amiist, hemlmmnun, aidei TO ^ { ac-icr i åk. 9 sm är t3ehöi!^a öil ritncim-t hwisbwtkka cft san'*äl5yete?kk3^s}ygränmcn^ twnkthwnun, andel f.?ii ft 1?3. 82.» Eäiever * ääi- V sm är fcehtnsb ti6* naeur-äéenslfaps- ch tehmkp!-<^ammer< henamfiiunt aräel t^; fi; t &3.6.:i? ae-<erli»6medläbstb<!tygbt &aiinespmim1sv,s'a. a<chma, betrimfnnun, BeTmsiiitUi8airietm f, t s<- Siac»<^liemkimniu>, 8Uiniisnia^a^ ft, Tabell: kvalitet ch resultat i grundsklan i Tmelilla, hämtad från Klada. Familjenämndens styrkedja ch mål 1 Statistiken är hämtad från Sklverkets databas Siris. 2 Statistik hämtad från www. klada. se Färgmarkeringarna ska tlkas sm att grön tillhör de bästa 25 prcenten, gul de mittersta 50 prcenten ch röd de sämsta 25 prcenten. 8 18

19 Butlding a better wcrkinq wrld Kmmunfullmäktige har antagit mål för familjenämnden för Inm strategimråde 3, "Barn ch ungas utveckling", finns det sammanlagt 11 mål (se även bilaga 1, där samtliga av dessa mål ligger). För 9 av 11 mål har matvärdet för 2016 inte uppnåtts. Avseende elevernas genmsnittliga meritvärde i årskurs 9 har dck målvärdet för 2016 uppnåtts. Angående andelen elever sm fullföljer gymnasieutbildningen finns ingen mätning genmförd för l intervjuer framkmmer att det finns en diskussin kring att målvärdena är för högt satta; även m verksamheten förbättrar sina resultat ligger de frtfarande på rött. Inm familjenämnden finns det en plitisk sklutvecklingsgrupp sm består av nämndens rdförande, andra vice rdförande samt ytterligare tre nämndsledamöter. Sklutvecklingsgruppen arbetar för tillfället med framtagande av ett visinsdkument för grundsklan. Några hänvisar till detta dkument sm en "sklplan", men enligt våra iakttagelser utifrån intervjuerna råder det enighet m dkumentets benämning, l nämndsprtkll från 28 september 2016 kan vi dck läsa: Ledamöterna i sklutvecklingsgruppen ska besöka sklr i kmmunen inför arbetet med ny sklplan. Sista besöket är inplanerat till nvember ch sedan vidtar diskussiner med rektrer ch ledningsgrupp m framtida pririteringar. Ett förslag till sklplan kan tidigast vara klart i början på Dkumentet ska enligt uppgift fungera sm en långsiktig strategi mt 2025, bland annat avseende hur sklrna ska marknadsföras ch vilka förväntningar sm ska ligga på elever ch lärare. Sklchefen är inte invlverad i detta arbete. Sklutvecklingsgruppen har däremt gjrt det sm beskrivs sm en "sklturné" ch träffat fem lärare samt rektr på alla sklr. De har även träffat intresserade föräldrar. Sklplanen ska ut på remiss till enheterna ch ambitinen är att den träder i kraft till hösten Enligt uppgift har det tidigare funnits så kallade "maldagar" två gånger m året, där familjenämnden, verksamhetsledningen ch rektrerna träffats. Dessa tgs brt för några år sedan, men det finns planer på att införa dem igen. Utöver arbetet med sklplanen har det förekmmit få träffar mellan nämndsledamöter ch sklledare. Det finns inga kntaktplitiker till sklrna ch enligt en intervjupersns uppfattning har samarbetet mellan familjenämnd ch grundsklrna minskat de senaste åren. Det framkmmer dck att sklr får extra stödresurser från verksamhetsmrådet när de har behv av detta. Enligt intervju med familjenämndens presidium ligger fkus på betyg ch resultat i nämnden, ch däri vilka vidtagna åtgärder sm är kunskapshöjande. Särskild fkus finns på ämnena matematik ch svenska. Sklan har ckså fått ett strt fkus budgetmässigt ch flertalet gemensamma utvecklingsinsatser bedrivs (se även avsnitt 3. 5). Arshjul för rapprteringsärenden Familjenämnden har tagit fram ett årshjul för rapprteringsärenden från verksamhetsmråde barn ch utbildning. Nämnden får enligt årshjulet månadsvis rapprt kring eknmi ch bkslut samt barn- ch elever inm verksamheten, l nämndens prtkll kan vi ckså se att delegatinsbeslut ch anmälningar m kränkande behandling rapprteras månadsvis. Sammanställning av ärenden sm ska rapprteras till huvudmannen redvisas enligt årshjulet tre gånger årligen. Måluppfyllelse ch betyg rapprteras två gånger årligen, en gång per termin. l årshjulet anges i röd text de delar sm mfattar de systematiska kvalitetsarbetet. Här ligger rapprter, analyser, enkätresultat samt enhets- ch verksamhetsplaner. Dessa delar återkmmer vi till i avsnitt

20 Building a better wrting wrid Resursfördelning Familjenämnden har tagit beslut m en scieknmisk resursfördelning för årskurs F-9 i grundsklan, l denna tilldelas sklrna päng utifrån följande kriterier (viktningen anges i parantes): > Elever födda utmlands med båda vårdnadshavare födda utmlands invandrade de senaste fyra åren (1, 8) > Vårdnadshavare med högsta utbildningsbakgrund flk/grundskla (1, 0) > Familjer med försörjningsstöd (0, 2) Enligt denna resursfördelningsmdell är det Byavångssklan sm tilldelas mest resurser per elev, följt av Odenslundssklan ch därefter Kastanjesklan. För 2017 mtsvarar den scieknmiska resursfördelningen två miljner krnr. Den största delen av bidraget viktas mt årskurs 1-6. Byavångssklan får sammanlagt ca kr i scieknmisk resursfördelning, vilket mtsvarar ca 3500 kr per elev. Odenslundssklan får ca kr per elev ch övriga sklr får lägre än detta belpp, mellan kr. Det rdinarie grundbelppet är för 2017 ca kr per elev i årskurs 1-6 ch kr per elev i årskurs 7-9. Detta innebär att för elever på Byavångssklan mtsvarar den scieknmiska tilldelningen ca sex prcent av den ttala elevpengen för en elev i årskurs Bedömning Enligt det vi kan se i våra iakttagelser stödjer familjenämndens styrning, ledning, rganisatin ch uppföljningssystem kvalitetsarbetet på nämndsnivå ch enhetsnivå. Vi bedömer dck att det finns vissa tydligheter i familjenämndens arbete med den så kallade "sklplanen", då syfte ch benämning för denna inte verkar vara tydligt förankrat inm verksamheten. Familjenämndens antagna årshjul sm anger de ärenden sm rapprteras till nämnd är tydligt ch ändamålsenligt. Det är psitivt att verksamheten planerar för att rganisatriskt inrätta den centrala elevhälsan inm verksamhetsmråde barn ch utbildning, då detta underlättar för verksamheten att rikta ch styra de centrala elevhälsresurserna Sklinspektinens granskning l detta avsnitt redvisar vi huruvida familjenämnden har kmmit till rätta med de brister sm framkmmer i Sklinspektinens beslut Iakttagelser Sklinspektinens beslutade i april 2016 att ge Tmelilla kmmun ett föreläggande m att vidta åtgärder avseende att: *. Säkerställa att huvudmannen utifrån en analys av det sm framkmmer i uppföljningen beslutar m nödvändiga utvecklingsåtgärder, ch dkumenterar analysen ch de beslutade åtgärderna. > Säkerställa att huvudmannen planerar för genmförandet av utvecklingsåtgärder ch genmför dessa. Planeringen ch åtgärderna dkumenteras. Dessa kritikpunkter framkm avseende både grundskla ch fritidshem, l nvember 2016 km Sklinspektinens uppföljningsbeslut. Uppföljningen bygger på en redvisning av vidtagna åtgärder sm Tmelilla kmmun inkmmit med. l uppföljningen knstaterar Sklinspektinen att huvudmannen avhjälpt påtalade brister, ch tillsynen avslutas

21 Building a bctter wrking wrid Avseende Byavångssklan fick denna i Sklinspektinens tillsynsbeslut i april 2016 föreläggande vid vite i fem av sex mråden. De berörda mrådena var- > Undervisning ch lärande ^ Bedömning ch betygssättning > Trygghet, studierå ch åtgärder mt kränkande behandling > Förutsättningar för lärande ch trygghet, samt > Styrning ch utveckling av verksamheten. Sklinspektinens utredning visade att det fanns brister inm flertalet bedömningsmråden, sm sammantaget allvarligt försvårade förutsättningarna för eleverna att nå målen för utbildningen. Utredningen visade därtill att bristerna förekmmit under minst ett läsår ch att sklenheten haft flera rektrsbyten under samma perid. Sklinspektinen beslutade i samband med detta att Tmelilla kmmun senast i september 2016 skulle ha vidtagit åtgärder för att avhjälpa bristerna. Vidtagna åtgärder Enligt familjenämndens svar till Sklinspektinen samt det sm framkmmit i intervjuerna är de vidtagna åtgärderna bland annat följande: > Inför läsåret 2016/17 gjrdes förändringar i det övergripande systematiska kvalitetsarbetet för att tydligt innefatta även fritidshemmen. > En ny rektr finns på plats på Byavångssklan från ch med ktber > En sklintendent har visstidanställts på Byavångssklan för att rektr ska kunna ägna sig åt det pedaggiska arbetet ch förbättringsåtgärderna. ^ En trygghetssamrdnare har anställts på Byavångssklan för att öka tryggheten ch studierån. > l samarbete med Simrishamns kmmun har en samrdnare anställts med fkus på nyanlända elever sm ska sklplaceras. l uppföljningsbeslutet i nvember 2016 knstaterar Sklinspektinen att det inte framkmmit annat än att Tmelilla kmmun avhjälpt påtalade brister. Sklinspektinen avslutade därför i samband med detta tillsynen rörande Byavångssklan samt den övergripande tillsynen. l ett pressmeddelande publicerat den 30 nvember meddelar Sklinspektinen att Byavångssklan har förbättrat undervisningen ch säkrat arbetet med trygghet ch studierå. Sklinspektinen menar vidare att sklan har stärkt uppföljningen ch styrningen av verksamheten, ch därmed har en grund för frtsatt arbete med att garantera eleverna den utbildning ch trygghet de har rätt till Bedömning Utifrån den dkumentatin vi tagit del av ch Sklinspektinens slutliga bedömningar i ärendena kan vi se att familjenämnden arbetat för att avhjälpa de brister sm påpekats i Sklinspektinens granskningar. Vi gör därmed bedömningen att detta arbete bedrivits ändamålsenligt ch att familjenämnden kmmit till rätta med de brister sm tidigare lyfts fram av Sklinspektinen. 3 htt s:// ektinen. se/sv/om-ss/press/pressmeddelanden/in et-vite-fr-b avan ssklani-tmelilla-kmmun/ 21 11

22 Building a twtter wrking wrld Rutiner för det systematiska kvalitetsarbetet l detta avsnitt behandlar vi de rutiner sm finns för hur kvalitetsarbetet ska bedrivas på nämndsnivå ch för hur enheternas kvalitetsarbete ska tas tillvara Iakttagelser Familjenämnden arbetar enligt ett årshjul för rapprteringsärenden från verksamhetsmråde barn ch utbildning (se även avsnitt 3. 1). Ett nytt årshjul är antaget i januari Bland annat kan vi i årshjulet utläsa att det i september rapprteras det sm kallas för ett bkslut för det systematiska kvalitetsarbetet, l nvember rapprteras verksamhetsplan för det systematiska kvalitetsarbetet för läsåret med åtgärder utifrån bkslutet. Den övergripande verksamhetsplanen för SKA, sm ska rapprteras i nvember, är inte framtagen för Detta berr enligt uppgift på byte av sklchef ch att arbetet därför haltat. Den finns dck med i årshjulet för Det har tagits fram ett övergripande kvalitetsbkslut för läsåret 2015/16 för "Utbildning ch barnmsrg". Enligt uppgift bearbetas detta frtfarande ch det kan därför ske vissa ändringar. Bkslutet beräknas vara färdigställt senast mars Anledningen till att bkslutet först är preliminärt sammanställt i februari 2017, trts att detta enligt årshjulet skulle redvisas till familjenämnden i september 2016, anges vara att arbetet fördröjts i ch med bytet av sklchef samt att en av utvecklingsledarna varit sjukskriven under en längre perid. Det anges dck att alla sklenheter sammanställt SKA-bkslut i september Det finns även en årscykel framtagen för sklledare avseende det systematiska kvalitetsarbetet, l detta anges att det ligger fyra så kallade "SKA-samtal" läsårsvis, i september, december, februari ch april. På SKA-samtalen medverkar rektr, biträdande rektr, sklchef samt utvecklingsledare. Enligt uppgift har dck flera av dessa samtal inte genmförts, med hänvisning till byte av sklchef. En inten/jupersn anger ckså att det ibland har känts sm att samtalen "bara ska klaras av". l årshjulet för rektrer framgår även bland annat att en så kallad "SKA-plan" ska vara färdig i september ch ätt ett "SKA-bkslut" ska inlämnas till sklchef i juni. SKA-bkslutet bygger på de genmförda åtgärderna. SKA-planen ska enligt separat dkumentatin innehålla en beskrivning av nuläget på sklenheten utifrån bland annat kartläggningar av den pedaggiska verksamheten, persnaltäthet samt resultat avseende betyg ch natinella prv. Planen ska även gälla för fritidshemmet. Planen ska även besvara frågrna: > Vilka mråden har du fkuserat på för att öka din enhets måluppfyllelse? > Hur jbbar du för att förbättra dina fkusmråden? > Hur mäter du ch visar förbättringen?». Målvärden: nuläget samt nytt matvärde SKA-planen för läsåret genmgås på SKA-samtal nummer ett. Uppföljningar av SKA-planen görs inför SKA-samtal nummer två ch tre. Uppföljningen inför SKA-samtal nummer två baserar sig i strt på måluppfyllelse ch framsteg. Uppföljningen inför SKA-samtal nummer tre handlar m pedaggiskt ledarskap ch innehåller bland annat frågr kring vad sm kännetecknar sklledarens ledarskap ch hur sklledaren arbetar för att följa elevernas utveckling. Det framgår inte var fkus ligger i SKA-samtal nummer fyra, i april månad. Sm en del i det systematiska kvalitetsarbetet skickas enkäter ut årligen till vårdnadshavare, persnal ch elever. Det finns en separat del i enkäten avseende fritidshemmet. Enligt flera intervjupersner anses arbetet med enkäterna sm framgångsrikt ch att resultaten kan användas både av verksamhetsmrådet ch enheterna

23 Buildinq a better wrkinq wrld Det finns en mall framtagen för enheterna att använda sig i dkumentatinen av sitt SKAbkslut. Enheternas SKA-planer skiljer sig dck åt. Sklenheterna har inte i sitt systematiska kvalitetsarbete eller i annan uppföljning kpplat sina aktiviteter till de mål antagna av kmmunfullmäktige sm finns uppsatta. Inte heller följer verksamhetens övergripande kvalitetsbkslut denna struktur, även m måluppfyllelsen i flera avseenden framgår.4 Förstelärare Syftet med förstelärare är enligt de natinella bestämmelserna bland annat att på detta vis ta tillvara på särskilt yrkesskickliga lärare ch att det i förlängningen ska leda till att elevernas resultat förbättras. Dessa har därmed en viktig funktin i sklans kvalitetsarbete. Sklverket är den myndighet sm ansvarar för fördelningen av statsbidraget för karriärtjänster (förstelärare ch lektrer), ch sätter läsårsvis upp bidragsramar för samtliga huvudmän, sm anger hur mycket bidrag huvudmannen kan ansöka m. Familjenämnden beslutar ej avseende ärenden sm berör riktade statsbidrag för grundsklan, däribland statsbidrag för karriärtjänster. För ansökningar av statsbidrag ansvarar kmmunstyrelsen, vilket framgår av kmmunstyrelsens reglemente. Detta överlappar dck till viss del familjenämndens reglemente, där det anges att familjenämnden är ansvarig för ansökningsförfarande enligt skllag ch grundskleförrdning med tillhörande författningar. l kmmunstyrelsens prtkll den 17 februari 2016, framgår att beslut tgs m att ansöka m statsbidrag för läsåret 2016/2017 avseende de åtta förstelärartjänster sm finns i kmmunen. Enligt Sklverkets bidragsramarförtmelilla har dck kmmunen rätt till 14förstelärartjänster, vilket innebär att kmmunstyrelsen inte sökt m bidraget fullt ut. Enligt uppgift fanns det inm verksamhetsmråde barn ch utbildning en plan för att söka m ytterligare sex förstelärartjänster under våren Tjänster sm förstelärare fanns ckså utannnserade, men kmmunstyrelsen tg beslut m att dra tillbaka dessa tjänster. Det finns ingen dkumentatin angående mtivering till detta beslut. Kmmunstyrelsen beslutade i februari 2016 att 20 prcent av förstelärarnas arbetstid skulle läggas på deras respektive utvecklingsuppdrag. Det framkmmer dck uppfattningar kring att försteläramas uppdrag har varit snävt ch tydligt, vilket enligt uppgift i vissa fall försvårat för rektrer i utfrmandet av sina respektive förstelärares uppdrag Bedömning Vi kan utifrån den planering sm ligger på såväl nämndsnivå sm enhetsnivå med årliga enkäter, SKA-planer, SKA-bkslut, fyra SKA-samtal samt planering avseende innehållet i samtalen knstatera att det finns tydliga rutiner framtagna för det systematiska kvalitetsarbetet. Vi nterar dck att arbetet under 2016 inte bedrivits fullt ut enligt de framtagna rutinerna. Det saknas en övergripande verksamhetsplan för det systematiska kvalitetsarbetet för 2016, enligt uppgift har flera SKA-samtal inte genmförts enligt plan, ch det övergripande bkslutet för läsåret 2015/16 är ännu inte färdigställt i februari Vi menar att det är nämndens ansvar att säkerställa att de rutiner sm finns för kvalitetsarbetet fungerar avsett persnalmsättning eller andra försvårande mständigheter. Knsekvensen blir bland annat att familjenämnden ännu inte har fått en övergripande bild av sklrnas kvalitetsarbete under läsåret 2015/16. Vi bedömer därför att familjenämndens rutiner för det systematiska kvalitetsarbetet inte fullt ut är ändamålsenliga, då de inte har fungerat i praktiken. 4 Sklrnas måluppfyllelse ch mätning av denna ingår i deras uppdrag, så denna iakttagelse visar endast på att det strukturmässigt inte följer samma upplägg

24 Building a tetter wrking wrid Vi menar därtill att det finns en inbyggd prblematik i att kmmunstyrelsen ansöker m de riktade statsbidragen för sklverksamheten. Det åligger familjenämnden att ansvara för verksamheten avseende skla ch vi menar att det därför rimligtvis därför brde vara familjenämnden sm tar beslut avseende riktade statsbidrag inm sklverksamheten. Kmmunstyrelsen har tagit beslut m att endast ansöka m statsbidrag för åtta av 14 möjliga förstelärartjänster, men då förstelärarna kan fylla en viktig funktin i sklans utvecklingsarbete ser vi inte att kmmunstyrelsen på ett ändamålsenligt sätt hanterat möjligheten till resurstillsktt via statsbidrag. Det är psitivt att de förstelärare sm finns har nedsatt undervisningstid till förmån för sitt utvecklingsuppdrag, men detta är inget sm krävs för att mtta statsbidrag för karriärtjänster. Därför kan man exempelvis utfrma försteläraruppdragen individuellt ckså med hänsyn till mfattningen av tid till utvecklingsuppdrag. Vi hänvisar även till bedömning i avsnitt Dkumentatin av det systematiska kvalitetsarbetet l detta avsnitt lyfter vi den dkumentatin sm finns för grundskla ch fritidshem, samt bedömer huruvida denna är tillräcklig för att ligga till grund för analys ch beslut på nämndsnivå m pririteringar av utvecklingsinsatser Iakttagelser Det övergripande kvalitetsbkslutet för läsåret 2015/16 för "Utbildning ch barnmsrg" (se även avsnitt 3. 3) är mfattande ch är indelat i följande mråden: > Förutsättningar för arbetet > Mdell för det systematiska kvalitetsarbetet > Huvudmans mråden sm har varit i fkus för att öka måluppfyllelsen > Enheternas bkslut (med genmgång av samtliga förskle- ch sklenheter) > Övriga mråden där uppföljning skett av huvudman ^ Framåtsyftande åtgärder Enligt verksamhetsmrådets iakttagelser framgår det av enkätresultaten 2016 att svarsfrekvensen minskat bland vårdnadshavarna, vilket ska föranleda en diskussin m enkätens framtida utfrmning. Iakttagelserna är ckså att vårdnadshavare ch barn har lika uppfattningar inm ett flertal mråden. Enkäten 2016 visar att kmmunens medelvärde för alla kategrierna frtfarande ligger under 3 (av maxvärde 4), vilket innebär att resultaten inte höjts i avsevärd grad. l avsnittet "framåtsyftande åtgärder" i kvalitetsbkslutet anges 13 utvecklingspunkter, varav flera av dessa handlar m förbättringar gällande systematiken i kvalitetsarbetet eller uppföljningar, till exempel avseende behvet av kmpetensutveckling. Ett fåtal aktiviteter är knkreta utvecklingssatningar riktade mt sklrna. Dessa är beskrivna mycket krtfattat, till exempel anges avseende fritidshemmen att "arbetet för utveckling av fritidshemmen ska ske med anledning av förtydligande i styrdkumenten gällande fritidshemmen". l kvalitetsbkslutet knstateras även följande avseende det systematiska kvalitetsarbetet för läsåret 2015/16(s.31): SKA arbetet för läsåret har blivit mycket förskjutet, l nrmala fall ska bkslut på huvudmannanivå skrivas i augusti ch delges till familjenamnden i ktber. Det är viktigt att det systematiska kvalitetsarbetet görs självgående ch att plitiker ch ledare på båda nivåerna tar ansvar för att systematiken hålls igång. Sklrnas dkumentatin 24 14

25 Building a better wrking wrfd l granskning av enskilda sklrs SKA-planer framkmmer att dessa inte följer en bestämd struktur. Inte heller innehåller de granskade planerna tydligt uppsatta mål kring vad arbetet förväntas leda till eller mtivering till varför vissa utvecklingsinsatser pririterats. l granskning av enskilda sklrs SKA-bkslut nterar vi att det i vissa fall saknas analys avseende bland annat hur genmförandet av verksamheten har påverkat måluppfyllelsen, l dessa bkslut finns endast redgörelse av aktuell måluppfyllelse samt över vad sm genmförts. Enligt uppgift har utvecklingsledarna fungerat sm analysstöd för rektrerna ch stödfrågr finns framtagna, enligt det sm beskrivs i avsnitt Det framgår att vissa sklr har egna metder för analyser. En skla har en metd för analys av elevgrupp ch förutsättningar. Dessa genmförs i början av höstterminen av lärarna sm undervisar elevgrupperna. Lärarnas analyser genmgås därefter med rektr ch ligger till grund för kmpetensutveckling av lärarna Bedömning Vår bedömning är att arbetet på enhetsnivå avseende de planer ch bkslut sm tas fram i hög grad varierar ch att det därför saknas en enhetlig struktur för arbetet. Knsekvensen kan bli att den dkumentatin sm förs på enhetsnivå inte är tillräcklig för att ligga till grund för analys ch beslut på nämndsnivå. l kvalitetsbkslut 2015/1 6 framgår att det finns en insikt i vad verksamheten behöver arbeta med för att förbättra systematiken i kvalitetsarbetet, vilket vi bedömer är psitivt. Det gäller dck att denna insikt msätts i knkreta utvecklingsaktiviteter så att arbetet inte avstannar eller fördröjs ytterligare. Vi hänvisar även till bedömning i avsnitt Utvärderingar av nämndens verksamhet Enligt Sklverkets allmänna råd m systematiskt kvalitetsarbete ska huvudmannen se till att det utöver den kntinuerliga uppföljningen även genmförs utvärderingar avseende huvudmannens samlade verksamhet inm särskilt identifierade mråden. Sådana utvärderingar lyfter vi här Iakttagelser l kvalitetsbkslutet för 2015/16 anges vilka uppföljningar sm görs avseende bland annat elevfrånvar, kränkande behandling ch elevernas måluppfyllelse. Bland annat framgår att särskild fkus genm gemensamma uppföljningsmetder har lagts på förskleklassernas resultat i svenska ch matematik. Bkslutet redvisar även pågående ch planerade utvecklingsaktiviteter, såväl gemensamma för grundsklrna sm enskilda för respektive skla. Bland annat framgår att en utvecklingsplan för fritidshemmen håller på att tas fram. Det finns dck endast ett fåtal beskrivningar kring genmförda utvärderingar av den samlade verksamheten. Dessa rör följande mråden: > En utredning genmfördes 2015 kring effekterna av en scieknmisk resursfördelning av förskle- ch sklpeng. Mt bakgrund av denna tgs i nvember 2015 beslut m att en scieknmisk resursfördelning ska gälla för grundsklan. ^ Under läsåret 2015/16 gjrdes en utvärdering av Tmelillas deltagande i PISA 2015 ch en slutrapprt skrevs. Det framgår även av kvalitetsbkslutet att en delutvärdering skulle gjrts under vårterminen 2016 avseende förstelärarnas uppdrag. Denna har enligt uppgift genmförts under höstterminen Utvärderingens innehåll framgår dck inte av kvalitetsbkslutet, utan här anges endast att en delutvärdering ska göras

26 ~ J Building a tetter wrhing wrlä Av kvalitetsbkslutet framgår att huvudmannen har ett antal pririterade mråden, bland annat arbetsr, fritidshemmens arbete samt höga förväntningar på eleverna. Vi kan dck inte hitta infrmatin kring planerade eller genmförda utvärderingar avseende dessa pririterade mråden Bedömning Vi bedömer att familjenämnden i tillräcklig mfattning följer upp resultaten i verksamheten, bland annat avseende elevernas prgressin i sklarbetet genm kartläggningar ch statistik samt elevers ch vårdnadshavares uppfattningar genm enkätresultat. Det saknas dck till str del utvärderingar kring de nämndsövergripande utvecklingssatsningar ch pririterade mråden sm finns, ch m de leder till fön/äntat resultat

27 Buildingabet-ter wrking wrid 4. Sammanfattande bedömning Vår sammanfattande bedömning är att det finns tydliga framtagna övergripande strukturer ch rutiner för det systematiska kvalitetsarbetet inm grundsklan, ch att verksamheten kmmit till rätta med de brister sm lyfts av Sklinspektinen under Vi ser dck att det finns brister avseende att följa de framtagna rutinerna ch vi bedömer därför att familjenämndens rutiner för det systematiska kvalitetsarbetet inte fullt ut är ändamålsenliga. Häri ligger att övergripande kvalitetsberättelse för läsåret 2015/16 vid skrivandet av denna rapprt i februari 2017 ännu inte är färdigställd, vilket kan medföra sm knsekvens att nämnden inte kan fatta ändamålsenliga beslut utifrån en övergripande analys av verksamheten. Vi menar att det är nämndens ansvar att säkerställa att de rutiner sm finns för kvalitetsarbetet fungerar avsett persnalmsättning eller andra försvårande mständigheter Revisinsfråga Stödjer nämndens styrning, ledning, rganisatin ch uppföljningssystem kvalitetsarbetet på såväl nämndsnivå sm enhetsnivå? Har nämnden kmmit till rätta med de brister sm framkmmer i Sklinspektinens beslut? Finns det rutiner för hur kvalitetsarbetet ska bedrivas på nämndsnivå ch för hur enheternas kvalitetsarbete ska tas tillvara? Finns dkumentatin för grundskla ch fritidshem sm är tillräcklig för att ligga till grund för analys ch beslut på nämndsnivå m pririteringar av utvecklingsinsatser? Svar Ja, enligt det vi kan se i våra iakttagelser stödjer familjenämndens styrning, ledning, rganisatin ch uppföljningssystem kvalitetsarbetet på nämndsnivå ch enhetsnivå. Vi bedömer dck att det finns vissa tydligheter i familjenämndens arbete med den så kallade "sklplanen", då syfte ch benämning för denna inte verkar vara tydligt förankrat inm verksamheten. Familjenämndens antagna årshjul sm anger de ärenden sm rapprteras till nämnd är tydligt ch ändamålsenligt. Det är psitivt att verksamheten planerar för att rganisatriskt inrätta den centrala elevhälsan inm verksamhetsmråde barn ch utbildning, då detta underlättar för verksamheten att rikta ch styra de centrala elevhälsresurserna. Ja, vi gör bedömningen att detta arbete bedrivits ändamålsenligt ch att familjenämnden kmmit till rätta med de brister sm tidigare lyfts fram av Sklinspektinen. Delvis. Det finns framtagna rutiner men arbetet har under 2016 inte bedrivits fullt ut enligt dessa. Vi bedömer därför att familjenämndens rutiner för det systematiska kvalitetsarbetet inte fullt ut är ändamålsenliga, då de inte har fungerat i praktiken. Delvis. Vår bedömning är att arbetet på enhetsnivå avseende de planer ch bkslut sm tas fram i hög grad varierar ch att det därför saknas en enhetlig struktur för arbetet

28 Building a tretter wrkinq wrid Genmförs det utvärderingar avseende nämndens samlade verksamhet inm särskilt identifierade mråden? Delvis. Vi bedömer att det till str del saknas utvärderingar kring de nämndsövergripande utvecklingssatsningar ch pririterade mråden sm finns, ch m de leder till förväntat resultat. Utifrån granskningsresultatet rekmmenderar vi familjenämnden att: >. Säkerställa att nämndens rganisering stödjer de fastställda strukturer ch rutiner sm finns för det systematiska kvalitetsarbetet, så att arbetet kan frtlöpa avhängigt av vilka persner sm finns i verksamheten. > Säkerställa att det finns tillräcklig dkumentatin av det systematiska kvalitetsarbetet, såväl på enhetsnivå sm övergripande, för att ligga till grund för analys ch beslut m utvecklingsinsatser. V" rekmmenderar även kmmunstyrelsen att: > Överväga m ansvaret för att ansöka m statsbidrag avseende grundsklan bör föras över till familjenämnden, ch i så fall föreslå kmmunfullmäktige att ändra kmmunstyrelsens ch famitjenämndens reglementen

29 Budding a better wrhinq wrid Källförteckning Intervjuade funktiner: > Familjenämndens rdförande, vice rdförande samt andre vice rdförande ^ Sklchef, verksamhetsmråde barn ch utbildning ^ Utvecklingsledare, verksamhetsmråde barn ch utbildning > Sklledare på kmmunala grundsklr Dkument: Reglemente för kmmunstyrelsen Reglemente förfamiljenämnden Tmelilla kmmun, delårsrapprt 2, januari-augusti 2016 Svar till Sklinspektinen, dnr :8593 Svar till Sklinspektinen, dnr :8594 Årshjul rapprteringsärenden Barn ch utbildning Kvalitetsbkslut läsåret 2015/16 för Utbildning ch barnmsrg i Tmelilla Beslut årshjul 2017 Dnr FN 2017/8 SKA-planer ch SKA-rapprter från enskilda grundsklr Organisatinsskiss ny rganisatin Barn ch utbildning Tidslinje beslut ny rganisatin Barn ch utbildning 19 29

30 J. Buildingatretter wrting wrid Bilaga 1. Kmmunfullmäktiges beslutade mål Strategimråde 3 - Barn ch ungas utveckling Nummer Mel Status Utfall W '1 Andelen elever i årskurs 3 rned gd ,0 känt resullct pä de natinella prver i svenska ska ösa. (Skivefkct. Mäts prcent} FN 3 2*1 Andelen elever? årskurs 3 m&d gd- 85, 5 88,0 känt resultat på de natinella prven i mate-natik ska öka. (Skiverket. Mäts i prcert) FN 3:2:2 Anade" etever i Srskyrs 6 med gcrkänt resu!'at på de r. stinellä piven. svenska 5ka ök. (Sk;verket. Mäts i prcentj FN 3;2:3 Andelen elever i årskurs 6 med gd- 82, kant resulta7 på de nati. netia prven i matematik ska öka. (Sklverket- Mäts! prcent} FN 3:2:4 AndeEen etew årskufs 6 meö ga- 83,3 87,0 fiånt resuitat pé de ictsnellb p'ver i engelska ska öka- (Sklverket. Mals i rcert) FN 3:2:5 Andden elever i årskurs 9 med d- 92, 0 S3,0 känt resultat på de natinella prven J svenska ska öka. (Sklverket. Mats i päng} W 3:1:6 Andelen elever i årskurs S med gd- <åf! resditat på de ratinel!a prven matematik ska öka, (Sklverket. Mäts prcent; FN -i:2;7 Andeten elever ( årskurs 9 med gdkänt resultat pä de natinella prven engelska ska vidmakthädas. ^Sklverkel. Mäts pri. ent? F^ 3:2:8 Andelen elever sm Sf behöriga för 76, gymnasiestudier ska öka. (Skfverket X/läts l prcent) FN 3:2:9 tlererrasgenmsnttegs merit'i.'ärde 188, årskurs 9 ska öka. (Stiverke:. M3:s päng) FN 3 2'10 Andelen etever sn fuliföljer gymna-?7, 0* 84,0 jeuthiidningen ska öka (Sku'vfirket. Mät.; i prcent) Osäkerhet kr;ng tidigare siffrr, dck ej en höjning, Matnng iör 2016 vt sr 48, 2%. Osäkerhet kräng tidigare siffrr, dck ej en höjmng. Mätning för 30t6v-tä"41, 1% 31, 0 92,0 ^atn(igföf2016vt5r86,/% Dping mer; inte till msfvardet, Mätning för 2016 vt är 85, 3%. Liten höt ii ig men ej trll mälvärde:. Mä-r ing fö vt är 83,7%. Liten höjn'ng rrten ej tih mäivarder. Mätning för 2016 vt sr 92, 1%. 90, 0 l 91, 0 Mätning t6r 2016 vt är 84, 5%. 100,0 100,0 Mätning för 2016 vt är 97, 0% Str höjning men ej till ntålvärdöt Mätning för läsåret sr 85.2%. [v:ätr.ingfär2016 vt är,?q6, 1%, Ingen mätning genmförd 2016 Mätn'ng 2015 w 86, 0% 20 30

31 31

32 Tmelilla den 20 mars 2017 Dnr FN DiaNr Barn ch utbildning, Stöd ch msrg Besöksadress: Gustafs trg Tmelilla Familjenämnden Växel Fax Pstgir Bankgir Handläggare: Ulrika Ahrlin Prjektledare f-6 skla Prjektledare f-6 skla Direkt Mbil Ansökan statsbidrag mindre grupper i försklan 2017/18 Förvaltningens förslag till beslut Familjenämnden föreslår kmmunstyrelsen ge förvaltningen i uppdrag att söka statsbidraget mindre barngrupper i försklan. Ärendebeskrivning Barn- ch utbildningsverksamheten önskar ansöka m bidrag att minska barngrupperna i försklan. Detta eftersm verksamheten under läsåret 2017/18 kmmer att ta nya lkalytr i anspråk ch ser möjligheter att dela grupperna mer. Bidraget kan sökas av kmmunala ch enskilda huvudmän, för insatser i försklan sm syftar till att minska barngruppernas strlek. För bidragsåret 2017/18 är pririteringen att minska grupper med barn sm är högst två år den 31 december Vi kan beviljas bidrag á kr för varje plats sm barngruppen minskas med. Sista ansökningsdag är den 2 maj Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, Ulrika Ahrlin prjektledare f-6 skla, Barn ch utbildning Ulrika Ahrlin Prjektledare f-6 skla Beslutet skickas till: Sklchef Bengt Perssn Kmmunstyrelsen 1 (1) 32

33 Tmelilla den 20 mars 2017 Dnr FN DiaNr Barn ch utbildning, Stöd ch msrg Besöksadress: Gustafs trg Tmelilla Familjenämnden Växel Fax Pstgir Bankgir Handläggare: Ulrika Ahrlin Prjektledare f-6 skla Direkt Mbil Ansökan statsbidrag lågstadiesatsningen 2017/18 Förvaltningens förslag till beslut Familjenämnden föreslår kmmunstyrelsen ge förvaltningen i uppdrag att söka statsbidrag för lågstadiesatsningen 2017/18. Ärendebeskrivning Barn- ch utbildningsverksamheten önskar ansöka m statsbidraget lågstadiesatsningen 2017/18. Statsbidraget kan sökas av huvudmän, för insatser i förskleklass samt årskurserna 1 3 i grundsklan, grundsärsklan, specialsklan ch samesklan. Syftet med bidraget är att höja utbildningens kvalitet ch ge lärarna mer tid för varje elev. Statsbidraget ska gå till kstnader för: 1. Persnalförstärkning med lärare, förskllärare eller speciallärare. 2. Persnalförstärkning med annan persnal så att lärarna i större utsträckning kan bedriva undervisning. Vi kmmer även söka statsbidrag för att behålla det utökade antal årsarbetskrafter vi tidigare har fått bidrag för, m antalet elever inte har sjunkit markant sedan dess. Hur mycket bidrag sm är avsatt för varje huvudman anges i de så kallade bidragsramarna. De beräknar Sklverket inför varje bidragsår utifrån varje huvudmans elevantal ch den ttala summa sm finns att fördela. Bidragsramarna för det kmmande läsåret presenteras under april ch finns därför inte tillgängliga än. Sista ansökningsdag är den 15 maj (2) 33

34 Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, prjektledare f-6 Ulrika Arhlin, Barn ch utbildning Ulrika Ahrlin Prjektledare f-6 skla Beslutet skickas till: Sklchef Bengt Perssn Kmmunstyrelsen 2 (2) 34

35 Tmelilla den 20 mars 2017 Dnr FN DiaNr Barn ch utbildning, Stöd ch msrg Besöksadress: Gustafs trg Tmelilla Familjenämnden Växel Fax Pstgir Bankgir Handläggare: Ulrika Ahrlin Prjektledare f-6 skla Prjektledare f-6 skla Direkt Mbil Ansökan m statsbidrag fritidshemssatsningen Förvaltningens förslag till beslut Familjenämnden föreslår kmmunstyrelsen ge förvaltningen i uppdrag att söka statsbidraget fritidshemssatsningen 2017/18. Ärendebeskrivning Barn- ch utbildningsverksamheten önskar söka statsbidraget fritidshemssatsningen för läsåret 2017/18. Huvudmän för fritidshem kan söka bidrag för sin verksamhet. Statsbidraget ska gå till kstnader för att utöka persnalstyrkan fritidshemmet i förhållandet till antalet elever. Sklverket kmmer inm krt publicera mer infrmatin m exakt vilka persnalgrupper sm kmmer ingå. Inför läsåret 2017/18 kmmer vi även att kunna ansöka m bidrag för att behålla den persnalförstärkning vi fått i bidrag för i år. Hur mycket bidrag sm är avsatt för varje huvudman anges i de så kallade bidragsramarna. De beräknar Sklverket utifrån varje huvudmans elevantal ch den ttala summa sm finns att fördela. Dessa är ännu inte klara för 2017/18. Sista ansökningsdag är den 15 maj Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, Ulrika Ahrlin prjektledare f-6 skla, Ulrika Ahrlin Prjektledare f-6 skla Beslutet skickas till: Sklchef Bengt Perssn Kmmunstyrelsen 1 (1) 35

36 Tmelilla den 17 mars 2017 Dnr FN DiaNr Barn ch utbildning, Stöd ch msrg Besöksadress: Gustafs trg Tmelilla Växel Fax Pstgir Bankgir Handläggare: Ulrika Ahrlin Prjektledare f-6 skla Direkt Mbil Barn ch utbildning Sammanställning kränkande behandling Barn ch utbildning jan-feb 2017 Förvaltningens förslag till beslut Familjenämnden lägger rapprten till handlingarna. Ärendebeskrivning Barn- ch utbildningsverksamheten ska enligt årshjulet för rapprteringsärenden till Familjenämnden i mars rapprtera anmälningar till huvudmannen angående upplevelse av kränkningar för januari ch februari, samt inkmna synpunkter, klagmål ch anmälningar från Sklinspektinen/Barn- ch elevmbudet. Åk inkmna anmälningar. 2 gällande flickr ch 5 gällande pjkar. Åk f-6 7 inkmna anmälningar. 1 gällande flickr ch 6 gällande pjkar. 5 på Lindesbrgssklan, 2 på Byavångssklan ch 1 på Brösarps skla. Försklan Inga inkmna anmälningar. 2 klagmål är inkmna där Sklinspektinen avskriver ärendet men där kmmunen ska utreda det sm klagmål ch skicka svar till Sklinspektinen. Ett ärende gäller en elevs sklsituatin på Byavångsskla ch ett ärende gäller en elevs sklsituatin på Kastanjesklan. 1 (2) 36

37 Ett beslut från Sklinspektinen angående en elevs sklsituatin på Lindesbrgssklan gällande rätt till särskilt stöd ch kränkande behandling har inkmmit. Huvudmannen ska vidta åtgärder vad gäller kränkande behandling ch redvisa dessa till Sklinspektinen. Barn ch elevmbudet vidtar inga åtgärder ch ger ingen möjlighet till skadestånd. Inget att erinra gällande särskilt stöd. Vårdnadshavaren har även skickat in ett klagmål gällande huvudmannens rapprtering till Sklinspektinen. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, Ulrika Ahrlin prjektledare f-6 skla, Upplevda kränkningar handlingsid , 132, 134,135,256,512,513,183,239,261,288,278,578,592,593 Klagmål Kastanjesklan ärendenr 2017/15 Klagmål Byavångssklan ärendenr 2017/26 Beslut Sklinspektinen Lindesbrgssklan, beslut Barn- ch elevmbudet, klagmål ärendenr 2016/111 Barn ch utbildning Ulrika Ahrlin Prjektledare f-6 skla Beslutet skickas till: Sklchef 2 (2) 37

38 Tmelilla den 20 mars 2017 Dnr FN 2016/34 Barn ch utbildning, Stöd ch msrg Besöksadress: Gustafs trg Tmelilla Växel Fax Pstgir Bankgir Handläggare: Prjektledare f-6 Ulrika Ahrlin Prjektledare f-6 Direkt AnsvarigTlfn Mbil AnsvarigMbil Familjenämnden Kvalitetsbkslut läsår Barn ch utbildning Familjenämndens arbetsutsktts förslag till familjenämnden Familjenämnden lägger rapprten till handlingarna. Ärendebeskrivning Kvalitetsbkslutet för läsåret 2015/16 gällande utbildning ch barnmsrg är färdigställt. Arbetsgång för det systematiska kvalitetsarbetet (SKA) består av framtagning av plan, fyra samtal ch ett bkslut. Varje försklechef ch rektr har arbetat fram en SKA-plan sm innehåller resultat för enheten, fkusmråden för att förbättra verksamheten samt en beskrivning av hur resultaten analyseras ch förbättras. Ledarna har träffat sklchef ch utvecklingsledare i fyra enskilda samtal under läsåret ch fört en dialg kring förväntad utveckling. Syftet med kvalitetsbkslutet är att stödja ledarna i analysen av resultaten, samt att ge förvaltning ch huvudman en gd bild av hur enheternas förutsättningar påverkar resultaten ch vilka åtgärder sm krävs för att de natinella målen ska vara möjliga att uppfylla. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, nämndsekreterare Anna Silver, Barn ch utbildning Prjektledare f-6 Ulrika Ahrlin Beslutet skickas till: Sklchef Bengt Perssn Prjektledare f-6 Ulrika Ahrlin 1 (1) 38

39 Tmelilla kmmun Utbildning ch barnmsrg Kvalitetsbkslut läsåret 2015/16 för Utbildning ch barnmsrg i Tmelilla 1. Förutsättningar/ m verksamheten I kmmunen finns sex kmmunala försklr, Västervången, Lärkan ch Ängen i tätrten. I Brösarp, Smedstrp ch Onslunda är försklrna rganiserade tillsammans med grundsklrna i respektive by. Tätrtens tre försklr har under läsåret letts av ca 1,1 försklechef ch 0,4 biträdande försklechef. Försklrna i byarna leds av respektive rektr, sm tillika är försklechef. Grundsklan F 6 består av fem sklr med fritidshem, en särskla (åk 1-6) ch en liten undervisningsgrupp, kallad Lilla gruppen, för elever med diagnsticerad autism. Byavångssklan ch Lindesbrgssklan finns i tätrten ch i byarna finns Brösarps skla, Odenslundssklan i Onslunda ch Smedstrps skla. Grundsklan 7 9 består av en enhet, Kastanjesklan. Sklan ansvarar ckså för särsklan för de äldre eleverna. På sklan finns ckså två mindre undervisningsgrupper. Byavångssklan leds av en rektr, medan Lindesbrgssklan ch Kastanjesklan har en rektr ch en biträdande rektr per skla. I kmmunen finns fem fristående försklr, ett fristående familjedaghem ch en fristående skla. Kmmunen har tillsynsansvar för de fristående försklrna ch familjedaghemmet. Kmmunen har ett administrativt ansvar för kmmunens gymnasieungdmar. Samverkan har förts med Frum Ystad sm är huvudman för vuxenutbildning ch Svenska för invandrare (SFI) Persnalförsörjning Under läsåret skedde en del persnalförändringar på ledningsnivå. Det fanns tre vakanser vid starten av höstterminen. Försklrna Lärkan ch Ängen samt Byavångssklan var utan ledare. För att lösa ledarsituatinen på försklrna utökades ansvaret för Odenslundssklans rektr/försklechef att innefatta Lärkans förskla. Västervångens försklechef fick ansvar för Ängens förskla tillsammans med en av utvecklingsledarna sm gick in sm biträdande försklechef på 40 prcent. På Byavångssklan tgs en ersättare in från ett bemanningsföretag i avvaktan på att en ny rektr rekryterades. Den nya rektrn tillträdde i ktber. Vid höstterminen påbörjade Kastanjesklans nya biträdande rektr sin anställning. Kmmunens administrativa gymnasiechef ersattes i augusti 2015 av en utvecklingsledare för gymnasie- ch arbetsmarknadsfrågr. Denne avslutade sin tjänst smmaren I januari 2016 slutade sklchefen sin tjänst ch ersattes temprärt av Lindesbrgssklan rektr. På Lindesbrgssklan hyrdes en ersättande rektr från ett bemanningsföretag. Längre fram på 1 39

40 Tmelilla kmmun Utbildning ch barnmsrg vårterminen km även den biträdande rektrn på Lindesbrgssklan att bli ersatt Inskrivna barn ch elever under läsåret 15/16 Under läsåret ökade barnantalet med 67 stycken i hela kmmunen. I de kmmunala försklrna var ökningen 14,3 % ch i de enskilda ökade antalet med 5,1 %. Förskla Kmmunal Enskild Summa Skillnad Under läsåret skedde en ökning på 87 barn i den kmmunala sklan, ökningen bestd i huvudsak av nyanlända barn sm gick i förberedelseklasser. Grundskla Kmmun (exkl. fbk*.) Frist. Summa Kmmun (inkl. fbk*.) Frist. summa Skillnad *Förberedelseklass I grundsärsklan fanns det 12 elever. I gymnasieverksamheten fanns från kmmunen sammanlagt 425 elever fördelade på 35 lika huvudmän, varav 21 är enskilda ch 14 är kmmunala. Sydskånska gymnasieförbundet är den största huvudmannen med 210 elever. Inm SÖSK - kmmunerna (Sydöstra Skånes samarbetskmmitté) fanns sammanlagt 60 % av Tmelilla kmmuns elever. Av de 425 eleverna gick nästan hälften, 49 %, ett yrkesförberedande gymnasieprgram. 36 % av eleverna gick ett studieförberedande prgram. Av de återstående eleverna gick 12 % ett intrduktinsprgram, varav flera med yrkesförberedande inriktning, ch 3 % fanns i särsklan. 2. Huvudmannens systematiska kvalitetsarbete För att göra det möjligt att följa upp hur förutsättningarna för ch genmförandet av utbildningen påverkar måluppfyllelsen har förvaltningen dels genmfört egna undersökningar, dels samlat in underlag från enheterna. Sm ytterst ansvarig för genmförandet av utbildningen har huvudmannen följt upp måluppfyllelsen ch likvärdigheten inm alla sklfrmer ch verksamheter. 2.1 Genmförande av kvalitetsarbetet Inför läsåret 2015/16 användes en arbetsgång för det systematiska kvalitetsarbetet (SKA) sm innehåller följande delar: framtagning av plan, 4 samtal ch bkslut. Varje försklechef ch rektr arbetar fram en SKA-plan sm innehåller resultat för enheten, fkusmråden för att förbättra verksamheten samt en beskrivning av hur resultaten analyseras ch förbättras. Sm en uppföljning träffar ledarna enskilt sklchef ch utvecklingsledare fyra gången under läsåret för en dialg kring 2 40

41 Tmelilla kmmun Utbildning ch barnmsrg förväntad utveckling. Syftet är att stödja ledarna i analysen av resultat. Det ger även förvaltning ch huvudman en gd bild av hur enheternas förutsättningar påverkar resultaten ch vilka åtgärder sm krävs för att de natinella målen ska vara möjliga att uppfylla. Inför det första samtalet påbörjar rektr en sk. SKA- plan. Vid samtalen förs en dialg m hur försklans/sklans utvecklingsarbeten framskridit. Detta dkumenteras för att bilda ett underlag sm tillsammans med hårda fakta såsm betygsresultat ch bildar ett bkslut sm används i försklechefers ch rektrs SKA-arbete på enheterna. Bkslutet på enheterna ska vara klart i juni. På förvaltningen görs ett övergripande bkslut utifrån Sklverkets Allmänna råd m systematiskt kvalitetsarbete. Detta lämnas via sklchef till huvudman i ktber. I det här fallet familjenämnden. Under läsåret 15/ 16 samlades, förutm SKA- plan ch bkslut, följande underlag in: 1) enkätresultat med framtagna förbättringsförslag. Enkäten genmförs i månadsskiftet januari/februari ch besvaras av elever årskurs F-9, vårdnadshavare ch persnal. 2) hårda fakta såsm testresultat, resultat från natinella prv (NP), betyg, frånvar ch resultat från den kmmunövergripande screeningen (DigiLys). Screeningen består av ett urval av diagnser sm genmförs på samtliga enheter Övrigt kvalitetsarbete Hösten 2015 genmförde kmmunen den granskning av de fristående försklrna sm kmmunen har skyldighet att genmföra vart fjärde år ur ett kvalitetsperspektiv. Sklinspektinen genmförde en granskning av Utbildning ch barnmsrg i ktber Kmmunövergripande dkumentatin I Tmelilla kmmun finns plitiskt satta mål. Dessa följdes upp vid två tillfällen under året. Det utmynnar i en årsredvisning. Vid nyår 2015 fanns fem mål att utvärdera för Utbildning ch barnmsrg. Se bilaga 1. Målen för 2016 km att dröja eftersm den nytillsatte kmmunchefen initierade ett nytt system för målframtagning. Dessa mål kmmer därför inte att analyseras ch redvisas i detta bkslut. 2.4 Dkumentatin i familjenämndens kallelser ch prtkll Underlag för bkslut återfinns i de rapprter sm sklchef lämnar till familjenämnden i enlighet med en fastställd årscykel. Samtliga enheters resultat dkumenteras i rapprter sm blir föremål för dialg på sammanträdena. I februari är höstterminens betyg 6 9 samt närvar föremål för dialg. I april redvisas enkätresultat. Vidare redvisas i juni ch nvember resultat på Hur låter rden ch Diamantdiagnsen AF från förskleklasser. Betyg åk 6-9, natinella prv i åk 3,6,9, meritvärde samt närvar är föremål för dialg vid familjenämndens sammanträde i augusti ch september. Rapprter gällande allvarliga elevkränkningar samt av inkmna klagmål redvisas i december. 3 41

42 Tmelilla kmmun Utbildning ch barnmsrg 3. Huvudmans mråden sm har varit i fkus för att öka måluppfyllelse Det är huvudman sm har ansvar för att skapa likvärdighet mellan sklans lika verksamheter samt att skapa förutsättningar för försklan ch sklan att uppfylla de natinella målen. Nedan följer en genmgång av de insatser sm beslutats ch genmförts under läsåret 2015/16 på såväl plitisk nivå sm på tjänstemannanivå. 3.1 Av huvudman genmförda insatser för att öka likvärdighet Inför 2015 sattes sm plitiska mål att Mtverka negativa effekter av kmmunens sciala struktur samt öka elevernas måluppfyllelse. Detta skulle uppnås genm att utreda ch införa effekterna av en scieknmisk resursfördelning av förskle- ch sklpeng. Utredning blev klar under Beslut tgs den 30/ att en scieknmisk resursfördelning ska gälla för grundsklan. Sm ett led i att upprätthålla en likvärdighet mellan kmmunens enheter, elever ch lärare men även i förhållande till mvärlden sattes inför 2015 sm mål att Varje elev kan efter genmgången grundskla använda mdern teknik sm ytterligare ett verktyg för kunskapssökande, kmmunikatin, skapande ch lärande (Lgr 11, kap 2). Detta skulle uppnås genm att ta fram ch implementera en handlingsplan för Infrmatins- ch kmmunikatinsteknik (IKT). Vidare skulle persnalen få frtbildning inm IKT ch antalet datrer skulle öka per elev. En satsning på lösgörande av tjänstgöringstid för de åtta förstelärarna beslutades i februari En tid mtsvarande 20 % skulle läggas på försteläraruppdraget. Det skulle skapa bättre ch mer likvärdiga möjligheter för dessa att utföra sitt uppdrag. En delutvärdering skulle gjrt i slutet av vårterminen. Den sköts fram till kmmande höst. Familjenämnden beslöt att ansökan skulle lämnas för Statsbidraget för mindre barngrupper under läsåret 15/16. Syftet var att skapa likvärdighet genm att alla barn får vistas i en verksamhet med lagm stra barngrupper. Ett beslut m att starta en ny avdelning för 18 barn föregick ansökan. 3.2 Övriga insatser för att öka likvärdighet För att säkerställa likvärdighet ch för att skapa förutsättningar för rektrer ch försklechefer att se knsekvenser av gjrda resursfördelningar har följande införts: Utvecklingsplan för likvärdiga fritidshem För att skapa ökad likvärdighet ch högre kvalitet gav sklchef en rektr i uppdrag att samla en grupp av fritidspedagger för att ta fram ett förslag till en gemensam utvecklingsplan. I denna skulle fritidshemmens kunskapsuppdrag skrivas fram. I det systematiska kvalitetsarbetet hade det definierats följande två kärnmråden. Värdegrund med kntinuerligt genmförande av värdegrundsövningar samt kunskapsutveckling inm ämnet matematik med hjälp av så kallad praktisk matematik. Under läsåret 2015/2016 genmfördes fyra arbetsträffar i syfte att ta fram 4 42

43 Tmelilla kmmun Utbildning ch barnmsrg underlaget till ledningsgruppen. Arbetet ska frtlöpa även under 2016/17 varefter utvärdering ch revidering ska göras. Infrmatins- ch kmmunikatinsteknik, IKT Sm ett första steg i en större IKT-satsning anställdes en samrdnare inför starten av läsåret. Första uppgiften blev att i samarbete med ansvarig för Skldatateket, några rektrer ch lärare ta fram en IKT-plan. BETT-mässan besöktes i januari. Samrättning av de natinella prven I ch med att plicyn Med lärandet i fkus antgs började samrättning av natinella prv att ske i åk 3, 6 ch 9. Även detta läsår genmfördes detta. Det är en återkmmande åtgärd för att säkerställa en likvärdig bedömning ch i förlängningen en rättssäker betygsättning. Nirnas dag Nirnas dag är ett annat tillfälle där elevernas resultat används för att analysera resultat av arbetet på sklrna. Dels presentateras resultat för årets nir ch dels görs en tillbakablick på elevernas resultat i tidigare årskurser. På så sätt sker en återkppling till enheterna sm kan leda till förändringar i rganisering ch genmförande av utbildning. För läsåret 2015/2016 genmfördes denna dag sm en uppstart för all persnal i augusti Arbetsmarknadskunskap Kmmunens utvecklingsledare för gymnasie- ch arbetsmarknadsfrågr planerade tillsammans med rektr för Kastanjesklan en intrduktin av arbetsmarknadskunskap. Syftet är att eleverna ska höja sin kunskap m arbetsmarknaden. Det genmfördes bland annat föräldramöten med åk 8 under läsåret. På föräldramöten i förskleklass ch upp till åk 3, gjrdes det tydligt för både barn, elever ch deras föräldrar vad sm krävs för lika yrken ch karriärsvägar. På högstadiets föräldramöte på hösten infrmerades m betyg, hur synen på betyg påverkar ch m vikten av fåbehörighet till gymnasiet. Nyanlända Läsåret 2015/16 km att bli en perid där flyktingströmmen till Sverige km att påverka verksamheterna i både förskla ch skla. För att underlätta mttagandet tillsattes en samrdnare. En handlingsplan för mttagande av nyanlända tgs fram. 3.3 Av huvudman genmförande insatser för att uppfylla de natinella målen. Införande av DigiLys Läsåret 15/16 infördes en arbetsmdell sm kallas DigiLys. Den infördes för att stärka det pedaggiska arbetet på sklrna. Det är en strukturerad arbetsmdell med tillhörande digitalt verktyg. Fyra pedagger deltg i en första utbildning sm Sveriges Kmmuner ch Landsting (SKL) ansvarade för. En implementeringsplan upprättades ch antgs i ledningsgruppen. De fyra pedaggerna, under ledning av utvecklingsledare, genmförde under våren 2016 utbildning av analysledare ch rektrer vid samtliga sklr. Mdellen bygger på ett diagnstiskt arbetssätt. En diagns genmförs, resultat förs in i det digitala verktyget, analys görs av resultatet, insatser tas fram 5 43

44 Tmelilla kmmun Utbildning ch barnmsrg ch dkumenteras på analysmöten. En efterdiagns genmförs för att utvärdera insatsen. Vid analysmötena deltar lärare ch rektr. Av det kmmungemensamma årshjulet framgår vilka diagnser sm ska genmföras ch när det ska ske. Två diagnser genmförs i förskleklasserna. Dessa används för återkppling till de försklr där eleverna gått. Arbetsmdellens styrka är att kpplingen mellan lärmiljö ch kunskapsresultat synliggörs. Kärnan i mdellen är analysmötena sm skapar utrymme för pedaggiska samtal på sklrna. Ny persnal för högre måluppfyllelse Familjenämnden beslöt inför läsåret att ansöka m det statsbidrag sm införts för att öka persnaltäthet i årkurs 1-3. I den så kallade lågstadiesatsningen utökades antalet pedaggiska tränare med två lärare med inriktning matematik. Deras arbete innefattar arbete med tidiga insatser för elever sm behöver extra hjälp samt att handledare lärare. De km att anställas först i juni 2016 då anställningsförfarandet drg ut på tiden. Åtta förstelärare fanns fördelade över alla årskurser. De hade samtliga uppdrag med inriktning att höja elevernas resultat. Exempelvis genm att hålla i ämnesträffar för lärare i sina respektive ämnen. För att stärka arbetet för elever i behv av särskilt stöd har en rad åtgärder vidtagits. Inm försklan anställdes två specialpedagger. De började sitt arbete under hösten Vidare tg åtta resurspedagger plats i sklverksamheten. Kuratrer placerades ut på sklrna. För att öka närvarn ytterligare i årskurs 7 9 rekryterades under våren en scialsekreterare med placering på Kastanjesklan. Tjänsten trädde i kraft under augusti Tjänsten sm studie- ch yrkesvägledare utökades från %. Frtbildning Ett ledarutvecklingsprgram avslutades under hösten Huvudmannen frtsatte att rganisera för att ge lärarna möjlighet att träffas i ämnesnätverk, för att på så vis spetsa till kmpetens ch undervisning i sitt eget ämne. Under läsåret har några av Tmelilla kmmuns sklr deltagit i den statliga satsningen Läslyftet. En lärare har erhållit frtbildning sm handledare. Sm en del av implementeringsarbetet av planen Med lärandet i fkus genmfördes en frtbildningsdag för alla sklrs persnal kring Måldialg. Rektr ch lärare från Nyhamnssklan i Höganäs kmmun höll i dagen. PISA Under läsåret 2015/16 gjrdes en utvärdering av Tmelillas deltagande i PISA 2015 ch en slutrapprt skrevs. PISA är en satsning sm SKL, i januari 2012, bjöd in alla kmmuner i landet till att delta i. Syfte var att förbättra matematikresultaten genm att fkusera på styrning ch ledning. Ett av målen var att Sverige skulle prestera betydligt bättre i PISA 2015 än i PISA Satsningen använde sig av metden arbetande nätverk där plitik, förvaltningsledning, rektr ch lärare arbetar 6 44

45 Tmelilla kmmun Utbildning ch barnmsrg tillsammans. Arbetsgruppen kartlade sin kmmun ch arbetade sedan med åtaganden sm utgick ifrån de brister sm framkmmit. Alla kmmuner frmulerade perativa mål, sm sedan löpte under hela satsningen. Följande var Tmelillas perativa mål: I försklan arbetar persnalen medvetet med att stimulera ch utmana barnens matematiska tänkande ligger meritvärdet för årskurs 9 på rikssnittsnivå (minst 210) ch stannar kvar på samma nivå, eller höjs, år från år. 3.4 Särskilt identifierade mråden utifrån enkäten Utifrån resultat på den årliga enkäten gör sklchef ch utvecklingsledare en analys varvid förbättringsmråden tas fram ch dkumenteras. Inför läsåret 15/16 frtsatte arbetet med de mråden sm tagits fram i den enkät sm genmfördes våren Förbättringsmrådena var följande: Gd arbets- ch studier i grundskla ch fritidshem. All persnal har höga förväntningar på barn ch elever i försklan ch sklan. Det ska vara tydligt för barn ch elever vad sm förväntas av dem ch hur de ska gå vidare i sitt lärande. Den uppföljning sm skulle gjrts våren 2016 blev inte genmförd då dåvarande sklchef slutade sin anställning. Samtidigt skedde en minskning på bemanning av utvecklingsledare på grund av ändring i befattning ch sjukskrivning. Bristande arbets- ch studier Enkäten hade vårterminen 2014 ett värde på 2,83 av 4. Detta mråde tgs upp ch behandlades i ledningsgruppen. Exempel från sklr sm genmfört lyckade insatser förevisades. Det föreslgs att handlingsplaner skulle göras där bland annat ledarskapsutbildning skulle ingå. Dåvarande ledningsgrupp lyckades inte enas kring att det vara ett mråde att priritera gemensamt. Kastanjesklan km att planera ch genmföra ett mera mfattande arbete. Där genmfördes elevintervjuer ch utifrån det färdigställdes en handlingsplan sm numera används på sklan. Höga ch tydliga förväntningar Enkäten hade vårterminen 2014 ett värde på 3,07. I de lägre årskurserna svarade 32 % vet ej på enkäten. För att öka elevernas förståelse av vad sm förväntas av dem genmfördes en utbildning i så kallad Måldialg för all persnal under en gemensam frtbildningsdag. I anslutning till detta avsattes tid för alla lärare att planera en måldialg med sina elever. Genm att ge eleverna inblick i lärplanen ch inflytande kan arbetssättet ha en psitiv påverkan på elevernas resultat. 3.5 Åtgärder vidtagna för att fullgöra skyldigheter ch för att avhjälpa brister efter Sklinspektin Kmmunstyrelsen fattade den 18/ beslut att visstidsanställa en sklintendent för att avlasta 7 45

46 Tmelilla kmmun Utbildning ch barnmsrg rektr på Byavångssklan ch Smedstrps skla. Rektr ska istället vara pedaggisk ledare ch kunna fkusera på att följa upp elevresultat, analysera ch tas fram förbättringsförslag. Även trygghet, studier ch åtgärder mt kränkande behandling behöver vara i fkus i rektrs arbete. 4. Enheternas bkslut I de kmmande delarna redgörs för de förbättringsmråden sm enheterna pririterat i sitt systematiska kvalitetsarbete. Här följer en krtare återgivning av pririterade mål, resultat ch analys samt i en del fall tankar m frtsatt arbete Försklrnas pririterade mål Utifrån resultat på den årliga enkäten, screeningarna HLO i svenska ch Diamant i matematik, samt lika kartläggningar på enheten kring pedaggisk verksamhet gör försklechef, tillsammans med försklans förskllärare ch annan persnal en analys varvid förbättringsmråden tas fram ch dkumenteras. Barnens förskla Analysen visade att det inte gjrdes några generella mätningar ch att det inte fanns några barngruppsanalyser från våren 2015 att tillgå. På försklan fanns heller inga rutiner för analys ch utvärdering. Barnens förskla lyfte fram följande enkätfrågr: Mitt barn trivs i försklan. Värde: 3.47 nytt målvärde: 3.70 Jag blir infrmerad m förbyggande mt mbbning ch annan kränkande behandling. Värde 2.06 nytt målvärde 3.00 Jag blir kntaktad m mitt barn inte kmmer till försklan. Värde: 2.70 nytt målvärde 3.20 Mitt barn upplever att verksamheten är lustfylld ch meningsfull. Värde: 3.24 nytt målvärde: 3.70 Vid analys av enkätresultat framkm att det fanns brister i kmmunikatin, ansvar ch struktur. De pririterade mråden km att bli: Att utarbeta en fungerande rutin kring SKA-arbetet. Att öka värdena i enkätresultaten gällande delaktighet, kmmunikatin, trygghet ch struktur. Att upprätta en verksamhetsplan sm alla pedagger ch vårdnadshavare ska känna förtrgenhet med. Fyrklöverns förskla Inm ramen för ett systematiskt kvalitetsarbete har följande mråden definierats sm pririterade utvecklingsmråden för läsåret 2015/2016: Frtsatt priritering av tidig språkutveckling Utveckling av pedaggiska mdeller inm ramen för gemensam avdelning Frtsatt priritering av tidig matematikutveckling 8 46

47 Tmelilla kmmun Utbildning ch barnmsrg Lärkans förskla Under läsåret skedde ett ledarbyte på försklan ch den nya försklechefen pririterade följande mråden: Tidig språkutveckling Öka den pedaggiska tiden tillsammans med barnen Utökat samarbete ch erfarenhetsutbyte mellan avdelningarna Utsiktens förskla Försklan såg i sin analys att det inte fanns någn samsyn gällande uppdrag ch värdegrund. Analysen visade ckså att resultaten från screeningarna HLO ch Diamant inte användes ch analyserades. Dessutm var antal enkätsvar lågt hs vårdnadshavare ch pedagger i enkäten. Därför har Utsiktens förskla pririterat: Samsyn m uppdrag ch värdegrund. Mål: Det finns en färdig verksamhetsidé för Utsiktens förskla i juni 2016 HLO ch Diamantresultaten ska vara i fkus i diskussinerna i arbetslaget. Mål: Försklan använder resultaten för att driva verksamheten framåt. Enkäten måste få en höjd svarsfrekvens, både hs vårdnadshavarna ch hs persnalen. Mål: En höjd svarsfrekvensen hs vårdnadshavare ch persnal. Västervångens förskla Här valdes tre fkusmråden från vårdnadshavarenkäten från vt. 15 ut, då dessa frågr hade ett lägre medelvärde. Försklans avdelningar har utgått från samma enkätfrågr, men har valt lika metder för att nå målet. Följande mråden valdes ut: Att samtala med barnen m deras lärande i de dagliga aktiviteterna. Enkäten: 3,02 Att barnen ska vara mera delaktiga i utvärderingen. Enkäten; 2,89 Att vårdnadshavarna ska veta hur barnen kan påverka verksamhetens utfrmning. Enkäten:2,94 Ängens förskla Under läsåret fick Ängens förskla ny ledning sm km till den slutsatsen att det var tvunget att börja med grunden på försklan. Det saknades strukturer ch rutiner inm många mråden, exempelvis på hur vissa administrativa uppgifter genmfördes, t.ex. matbeställningar, brandskydd ch Persnec. Det behövdes ckså förstärkt struktur gällande pedaggiska frågeställningar, arbetsmiljö, anmälningar till sciala myndigheter. En aktuell likabehandlingsplan saknades vilket framgick av enkätsvaren. Följande mråden pririterades: Ett visinsarbete planerades utifrån frågr sm: Vart vill vi? Vad står vi för? Hur ska vi arbeta? Mål: Ängen har ett färdigt visinsdkument under läsåret 15/

48 Tmelilla kmmun Utbildning ch barnmsrg Struktur på verksamheten. Mål: Ängens förskla har startat ett arbete med att skapa en struktur sm är effektiv ch välfungerande. Likabehandlingsplan. Mål: Ängen har upprättat en likabehandlingsplan, klar senast mars 2016, samt har en tydlig prcess kring planens framtagande. Resultat ch analys Barnens förskla Försklan har under läsåret arbetat med ch fastställt sin verksamhetsplan sm persnalen ckså infrmerat vårdnadshavarna m. Ett årshjul för det systematiska kvalitetsarbetet har under våren tagits fram för slutrevidering i augusti Persnalen har arbetat under både på MIA-möten ch vid sina arbetslagsplaneringar. Fkusmrådet utifrån enkätsvaren gällande delaktighet, kmmunikatin, trygghet ch struktur visade inte några större förbättringar vid vårterminens (2016) mätning. När enkäten genmfördes var försklan mitt i en str verksamhetsförändring med inrättande av en ny avdelning samt en del persnalförändringar vilket med all säkerhet bidragit till årets resultat På försklan hade endast 28 vårdnadshavare svarat på enkäten ch en del -vet ej -svar fanns med i de svar sm fanns. Ur de svar sm inkmmit, går det att utläsa att vårdnadshavarna upplever att persnalen har höga förväntningar ch tilltr till barnen ch att barnen upplever sin verksamhet lustfylld ch meningsfull. Samtidigt fick verksamheten ett lägre resultat på att ge barnen utmaningar för att nå sina maximala förmågr samt vårdnadshavarnas upplevelse av hur deras barn är med ch kan påverka. Dessa resultat kmmer under året att vara ett av fkusmrådena i arbetslagen att synliggöra ch arbeta vidare med. Efter enkätens genmförande så har verksamheten stabiliserats ch möten med föräldrarna har genmförts under våren där många psitiva mdömen lämnades kring den nya rganisatinen. Lärkans förskla Förbättringsarbetet kring fkusmrådena har genmförts genm dialg tillsammans med persnal ch utvecklingsledaren i syfte att fördjupa det dagliga arbetet med tidig språkutveckling. Försklan har haft pedaggiska diskussiner vid avdelningsträffar ch gemensamma möten. Förbättringen av fkusmrådena har mätts, analyserats ch redvisats via enkäten. Västervångens förskla Alla fkusmråden har mätts av enkäten, ch jämförts med 2016 års resultat. Enkäten visar att samtliga resultat har ökat ch medelvärdet ligger nu över 3. De valda metderna verkar vara effektiva, men kan slipas ytterligare. Att samtala med barnen m deras lärande i de dagliga aktiviteterna. Enkäten Vt. -15: 3,02. Enkät Vt. -16: 3,

49 Tmelilla kmmun Utbildning ch barnmsrg Att barnen ska vara mera delaktiga i utvärderingen. Enkäten Vt -15: 2,89. Enkät Vt -16: 3,32. Att vårdnadshavarna ska veta hur barnen kan påverka verksamhetens utfrmning. Enkäten Vt.- 15: 2,94. Enkät Vt.-16: 3,33. I försklechefens analys framkmmer följande: Prcessen med att samtala med barnen m deras lärande i de dagliga aktiviteterna har startat, men kan utvecklas. Pedaggerna behöver träna sig på att själva veta vilket lärande man är ute efter, för att kunna förmedla det till barnen på ett bra sätt. Gällande målet att barnen ska vara mera delaktiga i utvärderingen, knstateras att barnen verkligen har ett strt inflytande över verksamheten. Pedaggerna behöver frtsätta att utveckla sin förmåga att utvärdera tillsammans med barnen. Det handlar m att göra mer av det sm de redan gör, men på ett medvetnare sätt. Försklan har pririterat språk ch kmmunikatin för 16/17, ch kmmer då bland annat att fkusera användet av öppna ch nyfikna frågr. Att vårdnadshavarna ska veta hur barnen kan påverka verksamhetens utfrmning. Försklans persnal har tydliggjrt för sig själva hur barnen påverkar verksamheten ch kan förmedla detta till vårdnadshavarna på ett enklare sätt. Persnalen kmmer att frtsätta med detta, det är ett arbete sm måste bedrivas kntinuerligt. Det kmmer att tas upp med vårdnadshavarna i dagliga samtal, på föräldramöten ch på utvecklingssamtal. Ängens förskla Målet gällande visnsdkumentet är uppfyllt ch det finns nu ett färdigt visinsdkument sm är framtaget av persnalen. Visinen är inte ännu helt implementerad hs persnalen ch den är inte presenterad för vårdnadshavarna. Det är ett framtida uppdrag att få den synliggjrd i verksamheten. Målet att få bättre struktur i verksamheten, ses sm delvis uppfyllt. Detta arbete pågår kntinuerligt, exempelvis har den pedaggiska dkumentatinen nyss börjat användas. Ängen har börjat få tydliga riktlinjer att följa, men det krävs frtsatt arbete för att kntinuerligt förbättra strukturen på försklan. Målet avseende likabehandlingsplanen är uppfyllt, en plan är upprättad ch en tydlig prcess för framtagandet är klar. Den färdiga planen är utskickad till samtliga vårdnadshavare ch all persnal. Ett exemplar finns ckså uppsatt på varje avdelning. Försklan kmmer att arbeta utifrån den prcess sm är framtagen för likabehandlingsplan. Prcessen kmmer att revideras under året, m det finns behv för det

50 Tmelilla kmmun Utbildning ch barnmsrg 4.2 Sklrnas pririterade mål Utifrån resultat på den årliga enkäten, screeningarna i svenska ch i matematik, samt lika kartläggningar på enheten kring pedaggisk verksamhet gör rektr, tillsammans med sklans lärare en analys varvid förbättringsmråden tas fram ch dkumenteras. Brösarps skla I rektrs analys lyfts fram att lärare sm tar sitt ledarskap i klassrummet skapar trygghet ch arbetsr för eleverna. Det framhålls att det syns en märkbar skillnad i ch med att lärarna finns ute i klassrum/krridr från kl.8.30 ch möter eleven. På så vis skapas en lugnare lärmiljö. En annan framgångsfaktr sm lyfts i analysen är det kllegiala lärandet, där sklan tillsammans hittar de mest ptimala lösningarna utifrån de förutsättningar sm finns. I enkätsvaren syns en förbättring på de flesta frågrna, men kmmunikatin ch lgistik till vårdnadshavarna, m ch kring bedömning, kunskap ch Lgr11 behöver förbättras. Svarsfrekvensen på enkäten var generellt låg. Sklans nya mål är att höja svarsfrekvens på enkäten när det gäller vårdnadshavarna till 75 %. I enkäten framgår att vårdnadshavarna inte anser att klassrummen är tillräckligt utrustade ch de är inte heller nöjda med utemiljön. I enkätanalysen frågar sig sklan vad vårdnadshavarna egentligen förväntar sig. Sklan knstaterar ckså att både elever ch persnal är nöjda med utemiljön. Brösarps skla har valt fkusmrådena: trygghet, arbetsr, svenska, matematik ch engelska samt att höja svarsfrekvensen på enkäten. Byavångssklan I sin nulägesanalys lyfter sklans nya rektr den turbulenta ledningssituatin sm rått under de senaste 2,5 åren, då sklan haft 6 lika rektrer. Detta har medfört att det långsiktiga utvecklingsarbetet med en tydlig gemensam utvecklingsplan har ändrats flera gånger utan att den tidigare planen hunnit implementeras. Det har exempelvis initierats mfattande rganisatinsförändringar sm skulle träda i kraft ht-15 då den förra rektrn har hunnit sluta. Det hade ckså införts ett ämneslärarsystem från åk 1, sm bland annat innebar att årskurs 2 hade 15 lika persnal under en vecka. Rektr bedömer sklans samlade kmpetens ch resurstilldelning sm hög. Sklan har två specialpedagger med inriktning läs- ch skriv ch en speciallärare i matematik. Sklan har använt sig av en pedaggisk tränare ch det finns två resurspedagger. Sklan har tre lärare med försteläraruppdrag. Sklan har en SVA-lärare med behörighet F-6. Sklans persnal har en hög ambitinsnivå. Följande mråden identifierade den nya rektr sm utgångspunkt i dialgen med persnalen: Sklans resultat i alla avseenden ska kmmuniceras med all persnal. Kmmunens SKA- arbete ska kmmuniceras ch implementeras

51 Tmelilla kmmun Utbildning ch barnmsrg Sklan ska ta fram gemensamma fkusmråden för ökad måluppfyllelse. Språkutveckling. Resultatanalys både på skl- ch ämnesnivå. Arbeta med frmativ bedömning. Inkluderande arbetssätt. Lärmiljö. Planering av fritidshemsverksamheten utifrån styrdkument. Kastanjesklan I nulägesbeskrivningen inför läsåret knstaterade rektr nedanstående. Sklan har en hög elevfrånvar, både intygad ch giltig. Rektr uppger att det verkar finnas en inställning hs vårdnadshavarna att 6-7 veckrs intygad frånvar är OK. Rektr uppger att de insatta öppenvårdsinsatserna gett blygsamma resultat. Rektr menar i sin analys, att det är just frånvarn sm är den enskilt största rsaken till det låga betygsresultatet på sklan. Själva frånvarrapprtering är numera tillförlitlig. Genm att sklan är mer aktiv med att anmäla persner sm gör laga intrång på sklan, kan visst sklk förhindras, då dessa persner har en tendens att få med sig eleverna från sklan. Ett samarbete med plisen är inlett avseende kntinuerliga besök. Persnalen har inte samma syn på vilket förhållningssätt sm ska gälla gentemt elever trts regler ch rutiner. När det gäller arbetsr ch ledarskap uppvisar persnalen en skiftande skicklighet. Sklan har startat upp en frtbildning för persnalen m arbetsr ch elevers delaktighet i undervisningen. Rektrs ambitin är att ge mandat till de skickliga lärarna, genm att exempelvis låta dem leda frtbildningar. Det finns en utbredd uppfattning på sklan att det räcker med åtta betyg. Denna uppfattning ska förändras ch sklan måste bli aktiv med att förändra föräldrarnas inställning. Genm att invlvera arbetsmarknadsrepresentanter i undervisningen kan elevernas inställning till att framtiden påverkas. Rektr menar att just en förändrad inställning kan påverka betygsresultat. Följande mråden valde sklan att priritera under läsåret 15/16: Stimulera till ökad närvar. Genm att kntinuerligt följa handlingsplanen med 4 veckrsuppföljningsmöten räknar de med att vända den negativa trenden. Ett uppsatt mål är att ingen elev på sklan ska ha en frånvar sm är högre än 20 % vid jul. Införande av studie ch yrkesvägledning samt arbetsmarknadskunskap (prjekt Västerås) Studier. Str vikt kmmer att läggas på kmmunens enkätresultat till våren avseende arbetsr ch delaktighet i undervisning ch utvärdering. Elevdelaktighet Säkerhetsförebyggande insatser i sklan Lindesbrgssklan Rektr har i sin analys ch nulägesbeskrivning lyft fram arbetsr sm ett mråde sm både vårdnadshavare, elever ch persnal har skattat lågt på enkäten. Även sklledningen har under 13 51

52 Tmelilla kmmun Utbildning ch barnmsrg läsåret sett detta på lika sätt i verksamheten t.ex. tydliga scheman, elever har inte fått ng med stöd, elever har i vissa fall blivit bemötta på sätt sm ökat knflikter. Fritidshemmen har varit trånga. Övergångar mellan åk f-1 samt 3-4 har varit svåra för många elever, speciellt för elever i behv av särskilt stöd. Sklans betyg ch resultat på NP visar att det i högre grad behöver utfrmas en undervisning på ett sätt sm gör att eleverna tränar ch visar sina förmågr ch därmed kan nå högre måluppfyllelse. Sklan har haft svårt att få elever med diagnser, sm språkstörning ch i vissa fall dyslexi, att nå målen. Följande mråde valde sklan att priritera under läsåret 15/16: Arbetsr ch förändring av undervisningen mt en frmativ undervisning, samt mer stöd till elever i behv av särskilt stöd: Det ska uppnås genm följande: På lågstadiet har pedaggerna förstärkt undervisningen genm att arbeta med bland annat läsgrupper ch att vara flera vuxna i undervisningssituatinen. De pedaggiska tränarna har ckså gett möjlighet till vidareutveckling för elever sm behövt extra träning för att nå målen. DigiLysarbetet belyser snabbt elevs behv så att resurser kan sättas in där det behövs. Förändring av skltiderna ch lunchraster. Mästarklasser i årskurs 1, 4 ch 5. Tidig kntakt med öppenvård för familjer i behv av särskilt stöd. Färdighetsträning av kuratr med enskilda elever. Utbildningen Barn gör rätt m de kan. Lkalt elevhälsteam sm träffas varje vecka Odenslundssklan Inför läsåret 2015/16 knstaterades följande i nulägesbeskrivningen. Sammantaget innebär tidigare läsårs resultat avseende elevernas kunskapsutveckling att det bör vara en pririterad prcess att nå högre måluppfyllelse för varje enskild elev. Inm ramen för ett systematiskt kvalitetsarbete har följande enkätmråden definierats sm pririterade utvecklingsmråden för läsåret 2015/2016: Måldialg (enkätfråga 20) Samsyn bedömning (enkätfråga 21) Språkutveckling, matematik Kllegialt lärande kring pedaggiska framgångsfaktrer. Nuvarande målvärde: 3,09 respektive 2,88. Nytt förväntat målvärde: 4,0. Följande mråden valde sklan att priritera under läsåret 15/16: Vidareutveckla de pedaggiska mötena kring pedaggiska framgångsfaktrer. Frtsatt priritering av måluppfyllnad i svenska, bland annat med deltagande i Läslyftet. Frtsatt priritering av måluppfyllnad i matematik, bland annat med frtsättning på Mattelyftet inm ramen för ett kllegialt lärande. Vidareutveckla dialgen med elever/vårdnadshavare kring Bedömning ch lärande, med fkus på Måldialg

53 Tmelilla kmmun Utbildning ch barnmsrg Vidareutveckla dialgen mellan pedaggerna kring samsyn i bedömning ch knkretiseringsnivåer. För fritidshemmet har följande mråden valts ut: Frtsatt priritering av Värdegrundsövningar. Utveckling av praktisk matematik. Smedstrps skla I sklans bkslut skriver rektr följande: Under året har fkus varit på matematik ch svenska för att öka måluppfyllelsen då betygs- ch bedömningsstatisktiken samt NP visade på ett för strt antal barn sm inte uppnår gdkändnivå. Under våren förändrades diskussinerna i svenska till att övergå till ett samtal m ökad språklig medvetenhet för att höja måluppfyllelsen i flertalet ämnen. Sm förbättringsprjekt arbetades det med arbetsrn i klasserna då enkätundersökningen visade ett negativt resultat. Förutm de van nämnda tillkm ckså under året kmmunens satsning på ÖKT- barn gör rätt m de kan, där en avsevärd mängd tid fick avsättas till diskussiner, litteraturläsning samt förläsningar. Arbetet kunde dck införlivas i våra diskussiner kring arbetsrn ch gav en bra ch djupare förståelse kring barn med särskilda förutsättningar. Rektrs analys av enkätresultaten visar att persnalen har en mer negativ syn på verksamheten än vad vårdnadshavare ch elever har. Fråga 5 avviker dck ch den avser arbetsr i sklan. Här är eleverna i F-2 mer negativa än persnalen. Dessutm har resultatet sjunkit med 0.36 enheter. Ingen elev har en nrmalt hög frånvar under läsåret. Följande mråden har sklan valt att priritera: Sklan kmmer att frtsätta arbeta med matematiklyftet för att höja måluppfyllelsen. Sklan kmmer ckså att arbeta med att höja måluppfyllelsen i svenska där 17 elever inte nådde målen vt-15. Sm förbättringsprjekt sklan att arbeta med arbetsrn i klasserna då enkätundersökningen visade ett negativt resultat. Resultat ch analys Brösarps skla Resultatet visar att vinsterna av det kllegiala lärandet ch det gemensamma analysarbetet är att det uppstår en samsyn ch alla vet vad sm behövs kring varje individ, kring lika grupper mm. Rektr uppger att de inte kmmit så långt i sitt arbete så att det har invlverat försklan. De gemensamma diskussinerna har lett till ökad förståelse för både persnal ch elever fkus på elevernas kunskapshämtning ch måluppfyllelse

54 Tmelilla kmmun Utbildning ch barnmsrg I sin analys ser rektr att tidsåtgången var för ptimistiskt satt, eftersm det kmmer in måsten sm sklan inte själva kan styra över. Sklan jbbar vidare kring tänket ch har frtfarande sm målbild att få en röd tråd i svenska ch matematik från 1-12 år. När sklan började föra in resultat i DigiLys har de använt den gemensamma tiden åt gemensamma analyser enligt schema i DigiLys. De tycker att det ger vinster i att gemensamt analysera ch diskutera resultaten eftersm det ibland jbbas över stadierna, de ser ckså att det är ett bra sätt att systematiskt förbereda inför stadieövergångarna. Det är psitivt att utifrån gemensam litteratur föra diskussiner kring lärande ch ckså att titta på sig själv ch hur man tillsammans kan stötta ch påminna varandra kring lika metder för att sedan ta diskussinen igen vad kan man lära sig av detta? Då ser man ckså att vi är lika ch hanterar saker på lika sätt ch man kan dela med sig av gda exempel så här tänkte jag, detta prvade jag. I diskussinerna har man ckså kmmit fram till att man inte kan greppa över allt ch därför är det viktigt att rektr tar beslut ch håller fkus på vart man ska. När det gäller enkäten lyckades sklan inte vända det dåliga deltagandet inte ens med fika sm dragplåster. Byavångssklan Beslutade åtgärder verkar fullt ut först under läsåret 16/17. Rektr betnar att det är viktigt att ha kunskap m att frskning påvisar att större förändringsarbeten, speciellt m det handlar m förändrade attityder ch arbetssätt, i nrmalfallet tar 3-5 år innan mätbara resultat påvisas. Fritidshemmens utvecklingsarbete utifrån styrdkumenten har genmförts med en träff per vecka under hela läsåret. Sklan har valt att arbeta utifrån genus- ch yrken/arbetslivsperspektiv. Fkus har legat på arbetsplatsbesök, besök av män ch kvinnr sm arbetar i yrken där de bryter mt gällande könsnrm. Det har förts diskussiner runt yrken, drömyrken ch utbildningar sm leder till respektive yrken. Arbetet med trygghet ch studier påbörjades under läsåret ch den nya rganisatinen är verksam från läsårsstarten 16/17. Någn mätning har ännu inte genmförts, men synliga ch upplevda resultat framträder tydligt. Eleverna uttrycker via klass- ch elevråd att de upplever en tryggare ch lugnare miljö i klassrummen, vid förflyttningar ch på raster. Bilden delas av samtlig persnal. Antalet knflikter ch kränkningar har minskat drastiskt. Arbetet kring Barn gör rätt m de kan har implementerats i verksamheten genm att den nyinrättade trygghetsvärden handleder persnalen vid upprättande av handlingsplaner/samtal med elever. Arbetet med övriga fkusmråden beskrivs mycket utförligt i sklans svar till sklinspektinen. Det är för tidigt att se synliga eller mätbara resultat av insatta åtgärder. Kastanjesklan Rektr anser att de genmförda insatserna utifrån de pririterade mrådena haft en psitiv inverkan på att meritvärdet ökat. Likaså har gymnasieintag till natinella prgram ökat till 86,5 % från 76 %, Rektr bedömer att förbättringarna berr på snabba insatser från sklan i frm av 16 54

55 Tmelilla kmmun Utbildning ch barnmsrg EVM (Elevvårdsmöten), EVM-uppföljningar ch öppenvårdsinsatser. Inm mrådet stimulera till ökad närvar genmför sklan en samlad mätning ch en prgns varje månad. Förutm att familjenämnden har fått två terminsrapprter av elevernas närvar har detta ckså kntinuerligt rapprterats för persnalen på sklan sm en framgångsfaktr. På nirnas dag i september redvisades ckså ett klart samband mellan närvar ch betyg på ett tydligt sätt. När det gäller uppföljningen av genmförd arbetsmarknadskunskap gjrdes en elev - ch persnalenkät sm uppföljning. Resultatet av enkäten blev 4,5 4,85 (max 5). Inm mrådet arbetsr har ett förslag på plicydkument tagits fram ch gått ut på remiss till persnal ch elevråd. Sklledning ch persnal från respektive arbetslag har ckså deltagit i en föreläsning i Malmö: Ett knstruktivt ledarskap i klassrumet, med Stefan Hertz. Denna föreläsning kmmer att vävas in i det nya plicydkumentet för arbetsr. Lindesbrgssklan De fkuserade mrådena uppges ha gett psitiva effekter, i såväl undervisningen sm under fritidshemstiden för elever ch persnal. Förändring av lunchtiderna har lett till färre knfrntatinen mellan eleverna. Under året har sklan arbetat nära scialförvaltningen ch rektr skriver att det med säkerhet ger psitiva effekter för sklans elever. Persnalens utbildning Barn gör rätt m de kan gjrde så att persnalen vill arbeta med värdegrunde under läsåret 2016/17. Odenslundsklan Frtsatt systematiskt kvalitetsarbete med samma fkusmråden sm van i syfte att säkerställa en långsiktig kvalitetsförbättring av varje enskild elevs måluppfyllelse. Smedstrps skla Den förväntat höjda måluppfyllelsen i matematik ch svenska uteblev. Både i åk 2, 5 ch 6 finns flera elever sm inte når gdkänd måluppfyllelsenivå. I åk 4-6 finns ett strt antal elever med lika diagnser ch inlärningssvårigheter. Åk 5 hade ckså under hösten ch en del av vårterminen stra sciala rligheter i gruppen ch flera lärarbyten, vilket gjrde att elevernas studieresultat blev lidande. Utifrån enkätresultaten -16 har sklan ch Hjärtats fritidshem startat ett värdegrundarbete för att förbättra studiemiljön ch öka tryggheten för eleverna under hela deras dag. Många elever, både bland de yngre ch äldre, uppger att de trivs i sklan, medan resultatet för studier är lägre. Skillnaden ökar ckså med ålder. Här skiljer sig ckså resultatet mellan pedagger ch elever då persnalen upplever det mer psitivt. Barnen upplever att persnalen har höga förväntningar på dem ch att de samtalar m hur de ska kmma vidare i sitt sklarbete. De upplever inte i lika hög utsträckning att de kan vara med ch påverka sin studiesituatin, vilket är ett resultat sklan kmmer att arbeta med ch vidareutveckla under året. Några i persnalgruppen svarar att de inte för någn bedömnings- ch måldialg med eleverna, vilket ckså kmmer utvecklas genm det kllegiala lärandet i arbetslagen. Det ska 17 55

56 Tmelilla kmmun Utbildning ch barnmsrg utvärderas ch analyseras under kmmande läsår. Även fritidshemmet kmmer att arbeta med påverkansmöjligheterna i verksamheten trts att resultatet där var högre än sklans. Flera elevgrupper har höjt sina resultat. Lärarna anger i sin analys att det har, med str säkerhet, att göra med den ökade tydligeten kring förväntningar ch kring vad det är eleverna de blir bedömda i. I vårens analys blev det mer fkus på den egna undervisningen ch reflektiner m vad sm haft psitiv respektive negativ inverkan på lärandet hs både gruppen ch hs enskilda individer. Dck är det för många pedagger sm frtfarande lägger fkus på yttre lösningar ch att någn annan ska hitta lösningar för de elever sm har särskilda behv. 5. Övriga mråden där uppföljning skett av huvudman Enligt Allmänna råd för systematiskt kvalitetsarbete finns det ytterligare mråden sm bör följas upp. Det gäller bland annat likvärdig betygsättning, likabehandlingsarbete, antagning till gymnasiet, klagmålshantering, effekter av resursfördelning. Likabehandlingsplan Alla enheter, utm Lindesbrgssklan, har upprättat en likabehandlingsplan under läsåret. Anmälningar m kränkande behandling till huvudmannen Enligt årscykel för rapprering till familjenämnden ska dessa rapprteras terminsvis. Under höstterminen 2015 inrapprterades följande: Brösarp 2 fall, Lindesbrgssklan 13, Byavångssklan 4 ch Kastanjesklan 5. Det har inte skett någn sammanställning eller någn rapprt under vårterminen Närvar På förvaltningen görs två gånger per år en genmgång av frånvarn på sklrna i åk 1-9. Rektrer lämnar sin analys ch förklaring till resultaten. Följande framkmmer i dessa rapprter för läsåret 2015/16. Brösarps skla hade hösten 2015 en vanligt hög frånvar. Det var åtta elever sm hade beviljad ledighet med 5-6 dagar. På årsbasis har detta jämnat ut sig. Frånvarn frtsätter neråt på Brösarps skla. En elev har frånvar över 20 %. Elevhälsmöte, läkarkntakt, sklsköterskekntakt, extra läxläsning för att kmma i fatt är en del av åtgärderna sm vidtagits. Byavångssklan har under läsåret haft en låg frånvar dck någt ökande bland de yngre barnen. Frånvarn på Byavångssklan har under de senaste åren minskat. Årets frånvar bryter trenden då den har ökat. Det är viktigt att ta reda på rsakerna bakm detta ch snarast få ner frånvarn igen. Därför har frånvararbetet stärkts inför ht 2016 för att säkerställa tidig upptäckt. Det är bland pjkarna sm det skett en kraftig ökning av frånvarn 10-20%. De elever sm befinner sig över 20 % är spridda i lika årskurser. Infrmatin i förskleklassen, möte med föräldrar, EHT samt insatser från kuratr ch sklsköterska är delar i arbetet för att få ner frånvarn igen

57 Tmelilla kmmun Utbildning ch barnmsrg Frånvarn på Lindesbrgssklan har minskat ytterligare. Antalet elever över 10 % har minskat någt men där finns frtfarande ett arbete att göra på sklan. Dessa elever har varit frånvarande på grund av sjukdm men även beviljad ledighet. Lindesbrgssklan har under läsåret mycket aktivt arbetat med elevers frånvar. De har varje vecka belyst några av dem i sitt EHT (elevhälsteamsmöte). Det har inneburit att sklsköterska, kuratr eller klasslärare har fått i uppdrag att ta kntakt med elev ch/eller med vårdnadshavarna för att samtala kring situatinen för frånvar. Två elever hade under hösten en frånvar över 20 %. Dessa km tillbaka till sklan genm ett nära samarbete mellan skla ch hem där sklledning, sklsköterska ch kuratr lade ner ett strt arbete. Frånvarn på Odenslundssklan frtsätter att minska. För första gången sedan mätningen startade finns inga elever med frånvar över 20 %. Antal elever med frånvar mellan % ligger betydligt lägre än föregående läsår. Att mentrer, sklsköterska ch rektr följer upp frånvarn hs alla elever frtlöpande på klassgenmgångar har gett ett mycket gtt resultat. Smedstrps skla har mycket låg frånvar. Sklan har haft ett fall av frånvar sm varit aktuell för åtgärder. Frånvarn på Smedstrps skla är antingen sjukdm eller beviljad ledighet. Sklan har hittat ett framgångskncept där bland annat ett bra samarbete med hemmet ingår. Sklan har fastställda rutiner för mentrerna att följa. Vid frånvar eller sen ankmst vid tre tillfällen under en månad kntaktas föräldrarna. Upprepas detta kallas till EHT. På Kastanjesklan har den beviljade ledigheten minskat med drygt 50 %. Den giltiga frånvarn med 30 % ch av vårdnadshavare intygat frånvar med 30 %. Då det gäller 6 elevers mycket höga frånvar har sklans ch kmmunens arbete inte haft nämnvärd effekt. Rektr gör varje månad en genmgång av frånvarn för de elever sm identifierades under hösten Det redvisas till sklchefsnivå varannan månad. Frånvarn på Kastanjesklan är frtfarande hög men visar på en nedåtgående kurva. Det är 7 färre elever med frånvar mellan %. Vidare är det 9 färre elever med frånvar över 20 %. Det är bland pjkarna sm dessa minskningar skett. Bland flickr med frånvar över 20 % har ingen minskning skett. Det intensiva arbete sm sker på enheten börjar ge tydliga resultat. Det återstår emellertid ett arbete med att hitta åtgärder för att kmma tillrätta med flickrnas frånvar. Samarbete mellan skla-ifo-öppenvård måste utvecklas. Många åtgärder ger inte någn effekt I spannet 10 -mer än 20 % kan knstateras ett antal elever där vårdnadshavare anmäler intygad frånvar fast det inte handlar m sjukdm. Ibland kan handla m 3-4 veckr. Dessa elever kan det vara svårt att kmma åt. Åtgärden blir fta att dessa vid sjukdm trts allt får kmma till sklan ch besöka sklsköterska, sen är det hn sm avgör m de är sjuka. I en del fall har dessa elevers vårdnadshavare själv str sjukfrånvar ch tycker att detta är key. Resultat sm återkpplats från förskleklass till försklrna i svenska m matematik. Hur låter rden är en screening i förskleklassen. Det kartlägger fnlgisk medvetenhet. Det prv sm återkpplas till försklrna genmförs i september. Nrmeringsgruppens medelvärde är 13,9. Max är 25. Barnens förskla: Medelvärdet sm återkpplades vara 13,8 vilket var en sänkning jämfört med föregående år då värdet var 19,

58 Tmelilla kmmun Utbildning ch barnmsrg Fyrklövern: Medelvärdet för året var 14 vilket är en höjning från föregående års värde på 6,5. Det är det högsta värdet sedan mätningen startade. Lärkan: Medelvärdet är 12,7 vilket är en höjning från förrå årets sm var 10,7. Västervången: Medelvärde 14,4 är en ökning från förgående höst då det var 11,2. Det är det högsta värdet sedan mätningarna startade. Utsikten: Medelvärdet för året var 20,3. Det är det högsta värdet sedan mätningarna infördes ch en höjning från förra årets värde sm var 13,4. Ängen: Medelvärdet för året var 9,8 vilket är en sänkning från förra årets värde sm var 13,1. Det är det lägsta värdet sedan mätningarna infördes. Förskleklassernas resultat i svenska ch matematik HLO genmförs två gånger i förskleklassen. Nrmeringsgruppens medelvärde i september är 13, 9 ch i april 20,9. Vårens medelvärde på 20,6 för kmmunens samtliga elever var det högsta sedan HLO började genmföras Brösarps skla: En höjning skedde från höstens medelvärde på 20,3 till vårens värde 23,6. Byavångssklan: Utgångsläge var ett medelvärde på 10,8. Medelvärdet höjdes på våren till 19,0. Lindesbrgssklan: På sklan finns två förskleklasser. I ena gruppen höjdes medelvärdet från 14,4 till 20,6. I den andra höjdes medelvärdet från 14 till 21,1. Det finns i båda grupperna ett lägsta resultat på 5 vid vårens test. Odenslundssklan: Medelvärdet på hösten var 13,8. En höjning skedde till 20,1. Smedstrps skla: HLO- resultatet höjdes från 15,1 till 21,1. Under året gjrdes en satsning där en specialpedagg knöts till klassen under vårterminen. I matematik genmförs Diamant AF. Det skedde en str utveckling av den matematisk förmåga hs eleverna i förskleklassen även detta läsår. 125 barn startade förskleklassen detta år. Vid höstdiagnsen 2015 kunde 19 % räkna till 81 eller högre. 46 % kunde räkna 61 eller högre. Vid vårterminen 2016 kunde 65 % räkna 81 eller högre. Enbart 3 % kunde inte räkna 61 eller högre. 93 % av barnen kan vid höstdiagnsen frtsätta från 5 ch räkna uppåt. Endast 3 behärskar inte detta vid vårterminens slut. 78 % av eleverna kan räkna bakåt från 10. Av de 15 elever sm då inte kan räkna bakåt återstår 11 vid vårterminens slut. Många elever (94 %) kunde lägga upp rätt antal knappar (14) redan när de börjar förskleklassen. Det var enbart 2 elever sm inte kunde lägga upp knapparna vid vårterminens slut. Vid höstdiagnsen 2015 kunde 73 % räkna 22 knappar sm ligger upplagda på brdet. Vid vårterminens slut är det enbart 2 elever sm inte alls kan använda talraden för att bestämma ett antal föremål. Vid höstdiagnsen 2015 är det 58 % av eleverna förstår principen m gdtycklig rdning. Vid vårterminen är det 73 % sm förstår denna princip. Diagnsen innehåller även en del med sm mäter m eleverna kan addera med 1 respektive subtrahera med 1. Vid starten i förskleklassen 2015 kan 86 % resp. 89 % av eleverna addera ch subtrahera med 1. När de slutar förskleklassen kan 94 % av eleverna addera ch subtrahera med

59 Tmelilla kmmun Utbildning ch barnmsrg Även antalet elever sm behärskar talskrivningen har ökat när det gäller att skriva 5. Att skriva större tal är förändrat mellan mätningarna. Betygsresultat Två gånger per år görs det på förvaltningen en genmgång av betygsresultat frö redvisning till familjenämnden. I läsårets rapprt saknades rektrernas analys. Nedan följer en mer generell redvisning. Brösarps skla: Betygen för åk 6 landade på ett meritvärde på 252,5. Alla elever har betyg i samtliga ämnen. Inga F har satts. Byavångssklan: Måluppfyllelsen på sklan är låg. Andelen F i betyg för åk 6 är hög ch andelen elever med betygsstegen A ch B är låg i många ämnen. De ämnen sm utmärker sig med sämre resultat är: engelska, fysik, kemi, matematik ch teknik. Lindesbrgssklan: Det är 41 elever sm slutat åk 6. Det mest satta betyget är E. I Bild, bilgi, kemi, musik, religin ch histria har 50 % av eleverna E. Det är några ämnen sm särskilt utmärker sig med låga betyg. Engelska har 11 F ch fysik 9. Det är få A sm satts varav 4 i engelska ch 1 i svenska. Odenslundssklan: Det är 9 elever sm slutat åk 6. Tre av dessa har F i de tre kärnämnena. Det vanligaste betyget är C. Smedstrps skla: Betyget A har endast en elev erhållit i ämnena engelska, gegrafi, histria, samhällskunskap ch svenska. Vanligaste betyget är E följt av D. Högst antal F finns i svenska, engelska, histria ch religin. Kastanjesklan: I åk 7 har 116 elever fått betyg. Det vanligaste betyget är E. Sammanlagt 143 F har satts i de 18 ämnena. Här är det matematik sm utmärker sig med 41 F. Till det kmmer 35 E i ämnet. A har satts i engelska 4, mderna språk 10, idrtt ch hälsa 5, svenska 2, bild, histria ch samhällskunskap. Ett fåtal elever saknar betyg i några ämnen. I åk 8 har 117 elever erhållit betyg. Det vanligaser betyget är E följt av C. 99 A har satts fördelat på samtliga ämnen. Antalet F är även här högst i matematik med 41 st. Antalet är även högt i svenska ch i n-ämnena. Antalet elever sm inte erhållit betyg i ämnet är 16 st. i idrtt ch hälsa. I andra ämnen är det maximalt 3 elever sm inte erhållit betyg. I åk 9 har 111 elever erhållit betyg. Det vanligaste betyget är E följt av C. 144 A har satts fördelat på samtliga ämnen. Antalet F är 93 varav 12 i matematik ch 11 i teknik. Natinella prv (antal gdkända prvbetyg) Natinella prv genmförs i åk 3 i ämnena svenska (8 delprv) ch matematik (8 delprv). I åk 6 genmförs natinella prv i svenska, matematik ch engelska. I åk 9 genmförs det i svenska, matematik, engelska, naturrienterade ämnen ch samhällsrienterade ämnen. Svenska åk 3: I åk 3 genmförde 112 elever NP i svenska. 54 elever hade gdkänt på samtliga delprv. Av dessa är lika många pjkar sm flickr. Liksm tidigare klarar eleverna de muntliga delprven bra. 95 % av eleverna klarar att föra ett samtal m en berättande text vilket är en 21 59

60 Tmelilla kmmun Utbildning ch barnmsrg förbättring jämfört med föregående läsår. Högläsningen ligger på 87 % vilket är i det närmaste samma resultat sm förra året. Emellertid har en försämring skett på 5 av delprven. Det är anmärkningsvärt att det förra året var 91,5 % sm klarar att läsa ch förstå en berättande text mt årets 73 %. Faktatextläsning befinner sig på ungefär samma nivå sm tidigare år (78 %). Det är i de tre delprv sm gäller skrivning sm vi ser störst försämring. Resultatet har sjunkit från 86 % till 73 % vid årets prv. Skillnaderna mellan pjkar ch flickr kvarstår m man ser till antalet sm genmfört prvet. Av de 48 flickrna är det 27 sm klarat samtliga delprv (56 %). Av de 64 pjkar sm genmfört prvet har 27 klarat samtliga delprv (42 %). Matematik åk 3: I matematik åk 3 är det 46 elever av de 112 sm klarat samtliga delprv (22 flickr ch 24 pjkar.) Det ser ut sm ett mycket lågt resultat men m man ser närmare på det ser man att det är ett delprv sm särskilt drar ner resultatet med 76 elever sm klarat det (68 %). Eleverna ligger mellan 92 % ch 78 % i klarade delprv. NP Åk 6: I åk 6 har det skett en str förbättring i matematik där 85 % har fått gdkänt i matematik mt knappt 80 % förra året. I svenska har det i princip förändrat medan det i engelska skett en försämring från 87, 6 % till 83,7 %. Brösarps skla: I åk 3 matematik är det 4 elever sm inte klarat samtliga delprv. I svenska är det 4 elever sm inte klarat enstaka delprv. I åk 6 är samtliga elever gdkända i de tre ämnena vilket är en förbättring jämfört med föregående år. Byavångssklan: I åk 3 svenska följer sklan kmmunens resultat där de muntliga delarna ligger bäst. Det är någt fler flickr sm klarar delprven än pjkarna men liksm i kmmunen sm helhet är det i att skriva delprven sm resultaten är lägst. I matematik åk 3 klarar sm lägst 11 av 16 pjkar delprven. De har ett jämnare resultat än flickrna där dck flera klarat samtliga delprv. I åk 6 är andel elever med gdkänt prvbetyg i engelska (91 %) tillbaka på 2014 års resultat. I matematik har en höjning skett till 88 % från 75 % förra läsåret. Dck har en sänkning skett i svenska till 82,4 % från 85 % ch 87,5 de föregående åren. Lindesbrgssklan: I åk 3 svenska har sklan ett gtt resultat. Det lägsta antalet flickr sm klarat delprven är 19 av 24. För pjkarna är det 12 av 19 i delprvet stavning sm är lägsta nteringen. Två delprv har samtliga pjkar klarat. I åk 3 matematik har 27 elever klarat samtliga 8 delprv. 5 elever har klarat mindre än 5 delprv eller mindre. I åk 3 svenska klarade 20 elever samtliga delprv. 12 elever klarade 7 delprv. 5 elever klarade 5 delprv eller mindre. I åk 6 engelska har en större sänkning skett till 78 % sm klarat delprvet mt 89 % förraåret. I svenska har en smärre sänkning skett för andra året i rad till 89,7 %. I matematik har en ökning skett till 85,4 %. Odenslundssklan: Flickrna i åk 3 har ett jämnare resultat där de klarar skriva ch läsa delprven i samma mfattning. Att skriva en faktatext är det resultat sm är lägst för pjkarna. Samtliga pjkar klarar de muntliga delprven. I matematik åk 3 har flickrna ett jämnare resultat ch klarar samtliga delprv gör 4 av 7. I pjkarnas fall klarar 4 av 14 samtliga delprv. Mellan 8 ch 14 pjkar klarade lika delprven. I åk 6 är det 2 elever sm inte fått gdkänt prvbetyg i engelska (9 genmförda) ch matematik (8 genmförda). I svenska är det 1 (7 genmförda)

61 Tmelilla kmmun Utbildning ch barnmsrg Smedstrps skla: I åk 3 var måluppfyllelsen gd i samtliga delprv- En elev når inte målen i matematik ch en elev i SvA. I åk 6 är det fler flickr sm uppnått gdkänt än pjkar. I matematik, svenska ch engelska når över 90 % av flickrna gdkänt. I engelska 87,5 % gdkänt prvbetyg. I matematik ch svenska har 3 elever av 14 ej gdkänt prvbetyg. Kastanjesklan: I Engelska åk 9 har 97 % gdkänt prvbetyg vilket är förändrat från de två föregående åren. I Matematik åk 9 har 84,5% gdkänt prvbetyg vilket är en förbättring från förra läsårets 73,9. Svenska åk 9 har 92,1 % gdkänt prvbetyg mt 84 % förra läsåret. Fysik åk 9: 82,6 ; Religin åk 9: 91,1 %. Meritvärde för åk 9 Läsårets meritvärde har höjts till 206,4. Läsåret 2014/15 var det 188. Det skedde alltså en klar förbättring av resultatet jämfört med föregående år. Målet att nå riksnivå med minst 213, sm var ett av kmmunens mål, uppnåddes dck inte. Antagning till gymnasiet Läsåret: 86,3% Föregående läsår: 76 % Kmmunscreeningar med analysmöten Samtliga enheter har genmfört kmmunscreening med analysmöten. Alla enheter har under våren deltagit i utbildningen av analysledare. Samrättning av natinella prv I åk 6 ch 9 genmfördes samrättning i samtliga ämnen. I åk 3 rättades prven på respektive skla därefter träffades lärarna för att tillsammans bedöma de prv där det fanns tveksamheter. Antal klagmål sm inkmmit under läsåret Byavångssklan: 2 klagmål samt två anmälningar till BEO. Smedstrps skla: 1 klagmål har inkmmit. Kastanjesklan: I klagmål har inkmmit. Vad det gäller Lindesbrgssklan känner inte vikarierande rektr till m det inkmmit några klagmål. På övriga enheter har inga klagmål inkmmit. Antal åtgärdsprgram: Brösarps skla: 9 st. fördelat på åk 2-5. Byavångssklan: 12 åtgärdsprgram. Lindesbrgssklan: 42 st. Smedstrps skla: 7 elever. 5 av dessa går åk 6 ch har åtgärdsprgram i engelska. Kastanjesklan: 11 st

62 Tmelilla kmmun Utbildning ch barnmsrg 6. Analys Barn ch Utbildning har i det systematiska kvalitetsarbetet följt den arbetsgång sm SKL förrdar. Begreppet systematisk uppföljning ch återkppling består av ett antal delmment sm följer här: 1. Samla in data. 2. Bearbeta insamlad data 3. Analysera ch dra slutsatser 4. Återrapprtera till uppgiftslämnaren 5. Planera åtgärder 6. Följa upp resultat av vidtagna åtgärder 7. Sprida ch implementera fungerande åtgärder Nedan följer ett exempel där Barn ch Utbildning använt sig av samtliga delmment i det vi numera kallar Nirnas dag. Vidare följer en redvisning av hur framgångsrikt arbetet varit inm de av huvudman pririterade mrådena. Avslutningsvis kmmer en granskning av det systematiska kvalitetsarbetet på båda nivåerna 6.1 Nirnas dag Under Nirnas dag får lärarna en genmgång ch en tillbakablick på sina gamla elevers resultat. Nirnas slutbetyg, natinella prv men även resultat från tidigare sklgång återkpplas ch delas upp på respektive skla. Dagen inleds med en presentatin av data sm samlats in ch analyserats. Därefter samlas respektive skla för att analysera sina resultat ch ta fram åtgärder för förbättring, men även för att kunna bibehålla sådant sm varit framgångsrikt. Det skiljer i antalet elever per skla sm återkpplas, elevgrupperna i Odenslund ch Smedstrp är under 10 st. Meritvärde I jämförelsen mellan betygen 2015 ch 2016 har meritvärdet i kmmunen ökat från 186,4 till 206. Det är en ökning med hela 19, 6 meritpäng. När det gäller flickrnas betyg är ökningen mera blygsam, endast 5,1 meritpäng medan pjkarnas betyg är 16,3 päng bättre än Det är första året sm pjkarnas betyg har ökat så markant, de tre senaste åren ( ) låg meritpängen i snitt på 196 för dem. Siffrrna såg ungefär liknadana ut för flickrna, med en tpp på 205,9 för år När meritpängen återkpplas till grundsklrna, visar det att pjkarnas meritvärde ökat på samtliga sklr. På Byavångssklan ch Odenslund har pjkarna ökat sitt meritvärde med över 70 päng. För flickrna ser resultatet sämre ut, trts att alla sklr, utm Byavångssklan, har ökat från en låg nivå. Byavångssklans flickr har endast 144,8 i meritpäng. Vid återkppling till F-6 sklrna framträder stra skillnader i meritvärdena mellan de lika sklrna, från 176,8 sm lägst till 236,2 sm högst, sa tabell nedan. Samtliga sklrs resultat, förutm en, har 24 62

63 Tmelilla kmmun Utbildning ch barnmsrg dck ökat. Den högsta ökningen står Odenslundsklans f.d. elever för, de har 2016 ett meritvärde på 207, 5 ch det är nästan mer än 49 meritpäng fler än Byavångssklan, Smedstrp ch Lindesbrgssklan har alla ett höjt meritvärde i jämförelse med Meritvärde, Odenslundssklan Smedstrps skla Brösarps skla Byavångssklan Lindesbrgssklan meritvärde För kmmunens nytillkmna elever, ligger meritvärdet på 158. Det är ett frtsatt lågt resultat, sm dck har höjts med 56,4 meritpäng i jämförelse med Ämnenas medelbetyg Generellt visar statistiken att alla ämnenas medelbetyg har höjts i jämförelse med Det är idrtt ch hälsa samt de praktiskt estetiska ämnena, bild, musik ch hemkunskap sm ligger högst, för båda könen. Idrtt ch hälsa har högst meritvärde, någt över 15, ch det gäller både pjkar ch flickr. I idrtt fick hela 25 % av eleverna betyget A. Marginellt lägre meritpäng än idrtt ch hälsa har språkval/mderna språk, ch det är det teretiska ämne sm ligger högst, med 15 päng, d.v.s. betyget C. Här är flickrna någt bättre än pjkarna ch av de 73 betyg sm delades ut var 20,6 % ett A. Lägst medelbetyg fick eleverna i matematik, kemi ch fysik, där meritpängen ligger i snitt på 10,8. Flickrna ligger några päng under pjkarna. Det har sett ut på ett liknande vis under de senaste åren. I matematik fick 3,8 % av eleverna betyget A, 42,5% fick E ch F fick 11, 3 %. Ämnenas medelpäng, skillnad mellan sklrna De lika grundsklrna har genmgående lägst meritvärde i ämnena matematik, fysik ch kemi. Språkval, idrtt ch slöjd är sklrnas bästa ämnen. Ämnen med lägst respektive högst meritvärde, samt andel utdelade A i betyg, har sklrna sm följer: Odenslundssklan 7,8 i kemi, respektive 15,5 i språkval. Betyget A: 7,52 % Smedstrps skla 10 i matematik respektive 15 i slöjd. Betyget A. 2,59 % Brösarps skla 10,8 i kemi ch 16,9 i idrtt. Betyget A:6,05 %

64 Tmelilla kmmun Utbildning ch barnmsrg Byavångssklan 8 i kemi ch 13,3 i slöjd. Betyget A: 3,87 %. Lindesbrgssklan 12,9 i matematik ch 15,9 i slöjd. Betyget A: 14,26%. Nedan tabell visar medelbetyg i snitt för alla ämnena per skla. Betyg, medel i alla ämnen Odenslundssklan Smedstrps skla Brösarps skla Byavångssklan Lindesbrgssklan medelbet alla ämnen Frånvar ch meritvärde Sm tabellen nedan visar finns det ett tydligt samband mellan sklnärvar ch meritpäng. De elever sm är minst frånvarande från sklan har ckså det högsta meritvärdet. Meritvärde i snitt ch frånvar i % meritvärde i snitt % 5,1-9,9% 10-14,9% 15-19,9% 20% ch upp Skillnad mellan de natinella prvens (NP) prvbetyg ch betyg i årskurs 9 Andelen ( %) elever sm har lägre, lika eller högre slutbetyg jämfört med prvbetyg i NP årskurs 9. Prvbetyg ch slutbetyg för de fem ämnena, svenska, matematik, engelsk, fysik ch religin visar att det finns en överensstämmelse i lika hög grad, från 49,5% till 69,7%. Generellt får flickrna högre slutbetyg än vad prvbetygen visar, andelen ligger från 20,7 till 25,9%. Prvbetyg ch slutbetyg för matematik, har högst överensstämmelse, nästan 70 %, ch det är lika för båda könen. Den största differensen mellan prvbetyg ch slutbetyg finns i fysik, där endast 49,5% överensstämmer. Hela 25,7% får högre slutbetyg än prvbetyget visar ch delas det upp mellan könen, ligger 31,4 % av pjkarna högre än prvbetyg

65 Tmelilla kmmun Utbildning ch barnmsrg Flest elever, 25,7%, får ett lägre slutbetyg i engelska än prvbetyget indikerar ch endast 48,3% har ett betyg sm överensstämmer med NP-betyget. I engelska får 22,4% av flickrna ett högre slutbetyg, men endast 3,9 % av pjkarna. Vid jämförelser med övriga riket (2015) i svenska, matematik ch engelska får Tmelillas elever i lägre grad lika slutbetyg sm prvbetyg i svenska ch engelska. I matematik ligger kmmunen i paritet med riket. Rikets övriga lärare är ckså mer generösa med att ge högre slutbetyg än vad prvbetygen indikerar när det gäller svenska ch matematik. I engelska ligger kmmunen på ungefär samma nivå sm riket. 6.2 Av huvudman pririterade mråden Arbetsr ch studier För grundsklan hade enkäten vårterminen 2014 ett värde på 2,83 av 4. Enkäten 2016 visar att kmmunens medelvärde för alla kategrierna (elever, vårdnadshavare ch persnal) frtfarande ligger under 3. Alla sklr har på lika sätt arbetat för att stärka ledarskapet i klassrummet för att skapa studier. Exempelvis genmförde Kastanjesklan elevintervjuer ch utifrån det färdigställdes en handlingsplan sm numera används på sklan. En viss höjning ses i elevernas enkätsvar. Även på Lindesbrgssklan ch Brösarp har en liten höjning skett. Det återstår frtfarande arbete för att höja värdet över 3 för hela kmmunen. För fritidshemmen finns en markant skillnad mellan hur vårdnadshavare ch persnal kntra hur eleverna upplever möjligheten till att få lugn ch r. Fritidshem I enkäten svarar de lika kategrierna på m det finns möjlighet till lugn ch r på fritidhemmet. I nedan tabell jämförs 2015 med Eftersm svarsfrekvensen är mycket låg för vårdnadshavarna kan resultatet inte ses sm tillförlitligt, utan får mera uppfattas sm liten fingervisning Både vårdnadshavare ch persnal tycks uppleva en förbättring när det gäller möjligheten till lugn ch r på fritidshemmet. Kmmunens medelvärde har ckså ökat för dessa kategrier, med 0,41 för vårdnadshavarna ch 0,61 enheter för persnalen. Det är endast på Byavångssklan ch Smedstrps skla sm vårdnadshavarnas medelvärde minskat. Det samma gäller för persnalen på Byavångssklan. Persnalen på Odenslundsklan ch Smedstrps skla ger högsta möjliga värde på frågan. Högst ökning har skett på Lindesbrgssklan, hela 1,14 enheter högre medelvärde. En majritet av eleverna ligger på över 3 i medelvärde, förutm åk F-2 på Brösarp ch Byavångssklan samt de äldre eleverna på Odenslundssklans fritidshem. Där har medelvärden minskat ca 0,40 enheter

66 Tmelilla kmmun Utbildning ch barnmsrg En samstämmig ökning har skett på Lindesbrgs fritids, där vårdnadshavare, persnal ch de yngre barnen har högre medelvärde. De äldre barnen har dck en liten minskning, 0,1 enhet. Vårdnadshavare Persnal Elever F-2 Elever Skillnad 2016 skillnad 2016 skillnad 2016 skillnad Brösarps skla 3,16 +0,26 2,00 +0,50 2,83-0, ,50 Byavångssklan 2,94-0,04 2,00-0,17 2,67-0,45 3,38-0,12 Lindesbrgssklan 2,83 + 0,59 2,50 +1,14 3,44 +0,47 3,3-0,1 Odenslundssklan 3,80 + 0,41 4,00 0 3,18-0,39 2,75-0,43 Smedstrps skla 3,55-0,14 4,00 +0,40 3,58 +0,06 3,3-0,27 Hela kmmunen 3,25 + 0,41 2,90 +0,61 3,14-0,04 3,15-0,20 Grundskla I enkäten svarar elever, vårdnadshavare ch persnal på frågan m de uppleveratt det är arbetsr i sklan. Tabellen nedan visar 2016 års resultat samt hur skillnaden ser ut i jämförelse med 2015 års resultat. Eftersm svarsfrekvensen är mycket låg för vårdnadshavarna kan resultatet inte ses sm tillförlitligt, utan får mera uppfattas sm liten fingervisning Skla Vårdnadshavare Persnal Elever F-2 Elever Skillnad 2016 Skillnad 2016 Skillnad 2016 Skillnad Brösarps skla 2,98 0,09 3,00 0,10 3,08 0,47 3,14 +0,05 Byavångssklan 2,84 +0,19 2,60 0,20 2,75 0,29 2,74 0,17 Kastanjesklan 2,69-0,19 2,96 +0,08-2,82 + 0,10 Lindesbrgssklan 2,47-0,07 2,48-0,14 2,65 0,18 2,72 + 0,16 Odenslundssklan 3,21 0,01 3,43 +0,05 3,10 0,09 2,50 0,35 Smedstrps skla 3,13 +0,10 3,25 +0,08 3,27 +0,59 2,88 0,17 Hela kmmunen 2,89 +0,09 2,95 +0,05 2,97 0,01 2,80 +0,03 Vid en jämförelse mellan 2015 ch 2016 års enkätresultat, har skett marginella förbättringar på vissa enheter ch kategrier av svaranden. Eleverna F -2, i alla sklr förutm Smedtrp, har ett minskat medelvärde för Exempelvis har eleverna i Brösarps skla backat 0,47. Medelvärdet ligger dck frtfarande över 3 i Brösarp, Smedstrp ch på Odenslund. Högst förbättring visar eleverna på Smedstrps skla, sm har ökat hela 0,59 enheter. När det gäller elever i åk 3-9 har hälften av sklrna ökat sitt medelvärde, men det är bara Brösarps skla sm har över 3 i medel. Odenslunds elever har gått ner 0,35 enheter. Vårdnadshavarna tycks uppleva en att det finns arbetsr på Odenslundssklan ch på Smedstrps 28 66

67 Tmelilla kmmun Utbildning ch barnmsrg skla, där medelvärdet är över 3. På Smedstrp har medelvärdet dessutm ökat 0,10 enheter. Även Byavångssklans vårdnadshavare har ett förbättrat resultat, med 0,19 enheter. Tyvärr ligger medelvärdet under 3 frtfarande. När det gäller persnalens enkätsvar, har Odenslundsklan ch Smedstrp skla högst medelvärde. De har värden på 3,43 ch 3,25, samtidigt sm det har ökat någt. Kastanjesklens persnal har ckså en liten ökning. Höga ch tydliga förväntningar Medvetandegraden i kmmunen gällande vikten av att ha höga förväntningar ch att eleverna vet vad sm förväntas av dem, har ökat i hela verksamheten. Det finns en förväntningskedja sm redvisar betyg ch resultat, där alla nivåerna är invlverade, från elev till nämnd. Vi upplever att vi har blivit bättre på att skilja mellan begreppen krav ch förväntningar. Till exempel diskuterar man redan i försklan ch i förskleklassen begreppet förväntningar, både persnalen emellan ch vid möten med vårdnadshavarna. För lärare handlar det m att det finns en högre förväntan i klasserna på att resultatet ska bli bättre, lärarna tar mera aktivt ansvar för sina resultat. Genm att ha tillgänglig statistik, blir det mera möjligt att påverka sina resultat. Lärarna tittar i större grad på sin egen undervisning. Förväntningarna har förtydligats på rektr ch förvalting, bland annat genm återrapprteringen sm nu sker inm ramen av det systematiskt kvalitetsarbete. Utbildning ch barnmsrg vill bryta elevers ch vårdnadshavares förväntan att det räcker med 8 betyg när man går ut åk 9. Det har varit möjligt genm det arbetsmarknadsprjekt sm startades. I enkäten svarar vårdnadshavare ch persnal på frågan m de uppfattar att persnalen har höga förväntningar på eleverna. Eleverna får i sin tur ange m de känner lärarnas förväntan på att de ska nå målen i alla ämnena. Tabellen nedan visar 2016 års resultat samt hur skillnaden ser ut i jämförelse med 2015 års resultat. Vårdnadshavare Persnal Elever F-2 Elever skillnad 2016 skillnad 2016 skillnad 2016 skillnad Hela kmmunen 3,52 +0,37 3,42 +0,02 3,83-0,07 3,69 +0,09 Brösarps skla 3,66 +0,64 3,56-0,06 3,78-0,19 3,68-0,03 Byavångssklan 3,45 +0,27 3,11-0,15 3,67-0,20 3,73 0,00 Kastanjesklan 3,48 +0,31 3,37 +0,10 3,68 +0,24 Lindesbrgssklan 3,37 +0,35 3,12-0,28 3,94 +0,10 3,61-0,02 Odenslundssklan 3,67 +0,34 3,71-0,06 3,88-0,06 3,73-0,09 Smedstrps skla 3,47 +0,13 3,64 +0,10 3,87-0,11 3,69-0,

68 Tmelilla kmmun Utbildning ch barnmsrg Generellt är medelvärdena höga i denna fråga, det är över 3 på alla sklr ch för samtliga kategrier. Vårdnadshavare upplever en förbättring ch så ser det ut på samtliga sklr. På Brösarps skla har medelvärdet gått upp med hela 0,64 enheter. Persnalen har frtfarande ett högt medel i frågan, men det har skett en minskning på 4 av sklrna i jämförelse med Lindesbrgs persnal backar 0,28 enheter. De yngre eleverna tycks uppleva att de möts av höga förväntningar, trts att medelvärdet har minskat på alla sklr utm Lindesbrgssklan. Även eleverna i åk 3-9 känner att lärarna förväntar sig att de ska nå målen i alla ämnena ch trts en marginell minskning på fyra av sklrna, är medelvärdet högt i frågan. Meritvärde på riksnivå Trts en höjning av meritvärdet till 2016 har kmmunen inte uppnått målet att nå rikssnittet, vilket var ett plitiskt satt mål. Det är ett långsiktigt arbete att uppnå mål. Många av de insatser sm nu är igång i hela kmmunen, kmmer med största sannlikhet att bidra till att resultat förbättras. Satsningen på IKT, de fastlagda planerna nu senast DigiLys ch frtbildning i frm av matematiklyftet ch läslyftet är exempel på åtgärder. För att stärka undervisningen i matematik i åk 1-3 anställdes två pedaggiska tränare i matematik för att stödja eleverna. Den kmmunövergripande matematikfrtbildning för all persnal i försklan sm genmfördes läsåret 14/15 frtsätter att ge effekt på persnalens arbete t med matematik i försklan. Mttagande förskleklasslärare märker att barnen har mera matematikkunskap med sig, när de nu startar i förskleklassen. Scieknmisk resursfördelning Kmmunen har en str utmaning att arbeta praktivt ch kmpensatriskt. Statistiken för åk 9 läsåret 14/15,visar att det fanns 30 elever, vars vårdnadshavare har en eftergymnasial utbildning, med ett genmsnittligt meritvärde på 220. Resterande 71 elever har ett genmsnittligt meritvärde på 179 ch vårdnadshavare med förgymnasial eller gymnasial utbildning. En scieknmisk resursfördelning har införts. Uppföljningar längre fram kan visa huruvida det skapat möjlighet för ett praktivt ch kmpensatriskt arbete ch hur det påverkat elevernas kunskapsutveckling. 6.3 Hur lyckat har det systematiska kvalitetsarbetet varit på huvudmannanivå ch på enhetsnivå? Att göra en analys kräver både ett arbete före ch efter. Vi har fått en skjuts framåt i arbetet genm att delta i SKL:s satsning PISA De brister i systematik sm upptäcktes under kartläggningsfasen har nu åtgärdats. Vårt årshjul följs ch ger struktur både till inrapprtering till familjenämnden ch till ledningsgruppens arbete. Det kan knstaterats att Barn ch Utbildning har följt upp de allra flesta av de mråden sm åläggs enligt Sklverkets Allmänna råd. Emellertid saknas uppföljning av effekter av resursfördelning. Det genmförs egna undersökningar i frm av den årliga enkäten. En sammanställning sker då av elevers ch vårdnadshavares synpunkter. Antalet klagmål följs upp vid två tillfällen per år

69 Tmelilla kmmun Utbildning ch barnmsrg Insamling sker av material via den kmmungemensamma screeningen. Kunskapsresultat följs upp två gånger per år ch tillika vid nirnas dag. Även antagning till gymnasiet följs upp. Tillgång till förskleplatser följs upp fyra gånger per år vid barnplaceringsmöten. Barn- ch elevgruppers strlek finns insamlade. De har under 2015/16 inte följts upp. Antalet särskleplaceringar finns insamlade men någn uppföljning har inte gjrts. Bevakning av sklplikt sker. En administrativ assistent håller nggrann kll på in- ch utflyttningar ch att eleverna sklplaceras. Två gånger under läsåret har elevfrånvarn följts upp. Likabehandlingsarbetet har följts upp två gånger. Vid höstterminens början ingick den sm en punkt på första ledningsgruppen. Det finns även rutiner för uppföljning av elevkränkningar. Likvärdig betygssättning säkerställs via den samrättning sm genmförs varje år enligt plicyn för betyg- ch bedömning. SKA arbetet för läsåret har blivit mycket förskjutet. I nrmala fall ska bkslut på huvudmannanivå skrivas i augusti ch delges till familjenämnden i ktber. Det är viktigt att det systematiska kvalitetsarbetet görs självgående ch att plitiker ch ledare på båda nivåerna tar ansvar för att systematiken hålls igång. Samtliga ledare har upprättat en SKA-plan. Alla har deltagit på de tre SKA samtal sm genmfördes. Bkslut lämnades till förvaltningen i början av hösten. På alla enheter har beslut tagits mpririterade förbättringsmråden ch utvecklingsåtgärder har genmförts. Alla enheter har varit behjälpliga i insamlande av data till huvudmannanivå. Analyser har gjrts i de fall de efterfrågats. Det gäller bland annat betyg, natinella prv ch frånvar. 7. Framåtsyftande åtgärder/ åtgärder för utveckling Efter att ha analyserat resultat från såväl enkätens mjuka frågr sm insamlade data av lika slag föreslår förvaltningen att det arbetas med följande under läsåret 17/18 med start under innevarande vårtermin. 1. För att stärka ch nå framgång med försklans ch sklans uppdrag kmmer barnknventinen ch arbetsmiljölagens nya delar gällande rganisering ch scial arbetsmiljö att tas sm rättesnöre för allt arbete inm Barn ch Utbildning. Elevernas resultat kan ökas genm att barnknventinen följs. Barn ch elever ska få kmma till tals i ytterligare sammanhang. En utvärdering kmmer att göras av i vilken mfattning måldialgen används på sklrna. Förslag kmmer att ges att en ungdmsnämnd inrättas i kmmunen

70 Tmelilla kmmun Utbildning ch barnmsrg 2. Arbetsmiljölagens nya skrivningar ska beaktas i rganisering av persnalens arbete för att stävja de ökande sjukskrivningstalen men även för att hålla nere antalet persnalbyten. Strävan är att göra Tmelillas försklr ch sklr till attraktiva arbetsplatser. Frågan m en bemanningspl kmmer sklchef att arbeta vidare med. En persnalförsörjningsplan ska upprättas. Att införa planeringstid i försklan kan vara ett sätt att säkerställa försörjningen av behörig persnal. 3. Att effektivisera elevhälsan är ett mråde sm redan i Gladan lyftes sm en väg att nå visinen I Tmelilla lyckas alla barn. Det gäller att skapa en elevhälsa sm arbetar praktivt. I slutrapprt för PISA2015, sm redvisades i Familjenämnden den 25/5 2016, föreslås att fkus bör riktas mt att få systematik i det kmpensatriska uppdraget sm vilar på förskla ch skla. Detta kmmer framöver bland annat att ske genm att ett prjekt där Skldatatek ch IKT- satsningen vävs samman med inkluderingstanken. Medel har sökts från Specialpedaggiska myndigheten. 4. IKT satsningen frtsätter utifrån intentinerna i IKT-planen. IKT-samrdnaren har till sin hjälp en IKT-grupp. Den består av förskllärare ch lärare verksamma sm handledare på samtliga enheter. Dessa har 20 % i sin tjänst för att stödja sina kllegr. För att inspirera ch i frtbildningssyfte kmmer SETT-mässan i Stckhlm att besökas under läsåret 2017/ Det ska ske en frtsatt satsning på arbetsmarknadskunskap för att förstärka arbetet neråt i åldrarna. 6. Arbetet för utveckling av fritidshemmen ska ske med anledning av förtydligande i styrdkumenten gällande fritidshemmen. 7. Förvaltningen kmmer att frtsätta att se över likvärdigheten inm hela Barn ch Utbildning. Det kan gälla såväl skillnader i resultat mellan enhet sm skillnader mellan flickr ch pjkar. Här kmmer effekter av resursfördelning att vara en parameter. 8. Rekrytering av behöriga förskllärare ch lärare kmmer att vara ett mråde där insatser behövs i ch med den brist sm kmmer att finnas i hela landet. Därför kmmer kntakter att upprättas med högsklrna för att förbättra studenternas praktik. Försök ska göras att få utbildningen av handledare utlkaliserad till närmrådet. 9. Behvet av kmpetensutveckling kmmer att ses över på såväl försklr sm sklr. Den gamla planen för kmpetensutveckling kmmer att revideras. Även en förnyad inventering av behörighet hs befintlig persnal ska göras. 10. I SKA- planearbetet ska förbättringar ske i framtagningen men särskilt i uppföljningen av pririterade mråden. De beslut sm fattas ska vara tydligare framskrivna så att effekter ch knsekvenser kan utvärderas ch följas upp. 11. Från förvaltningens sida ska det i högre grad tas fram förslag till beslut i de underlag sm lämnas till huvudman. Åtgärderna ska följas av eknmiska beräkningar

71 Tmelilla kmmun Utbildning ch barnmsrg 12. I SKA - arbetet ska kpplingen mellan de lika delarna göras tydligare. Exempelvis finns ett underlag till SKA-planen att hämta från den utvärdering sm görs enligt bilaga 4 i Plicyn för betyg ch bedömning. 13. Stärka det Systematiska kvalitetsarbetet så att det inte blir persnbundet. Arbetsgången ska löpa enligt de riktlinjer sm finns med SKA-plan, SKA-samtal ch bkslut (Årshjul för SKA-samtal). En plan för intrduktin av nyanställda i SKA- arbete för såväl persnal sm ledare ska tas fram. All persnal ska vara väl förtrgen med de riktlinjer, plicys ch rutiner sm gäller för deras arbete. Ingen nyanställd ska få svaret jag vet inte från en kllega. 8. Sammanfattning ch avslutning Både på huvudmannanivå ch på enhetsnivå är det viktigt att analysera hur förutsättningar ch arbetsprcesser påverkar verksamheternas resultat ch måluppfyllelse. Utbildning ch barnmsrg har genm de återkmmande dialgerna, de så kallade SKA-samtalen, med försklechefer ch rektrer skapat möjlighet att på huvudmannanivå kunna analysera resultat ch måluppfyllelse ur ett övergripande perspektiv. På enheterna har det gett möjlighet att värdera, mpröva ch förändra verksamheten. På huvudmannanivå finns även via den årliga enkäten möjlighet att identifiera utvecklingsmråden ch beslut m vilka insatser sm ska pririteras. Läsårets pririterade mråden, studier ch höga förväntningar, är bärande för att våra verksamheter ska leda till att alla elever når så långt de kan i sin kunskapsutveckling. De kmmer därför att vara lika pririterade framöver men inte att följas upp i nästa års bkslut. Läsårets analys har inriktats på likvärdighet ur ett pedaggiskt perspektiv. En fråga att ställa sig är vad likvärdighet egentligen innebär. Vad det gäller persnal skulle det kunna uttryckas sm att all persnal har samma möjlighet att utföra sitt uppdrag. Vad det gäller barn ch elever skulle det kunna uttryckas sm så att alla ges möjlighet att nå så långt de kan i sin kunskapsutveckling ch i sin utveckling till välmående ungdmar. Hur långt har vi då kmmit i Tmelilla kmmun? Meritvärdets ökning under läsåret till 206 indikerar att det sker ett arbete i rätt riktning. Det finns emellertid variatiner mellan enheternas resultat ch måluppfyllelse. Årets granskning ur ett pedaggiskt perspektiv ger ss inte svar på varför det är så. I mråden sm har följts upp under året saknas uppföljning av effekter av resursfördelning. Likaledes saknas en översikt på persnalbemanning. En sådan ska tas in i nästa läsårsbkslut. I det systematiska kvalitetsarbetet för läsår ch läsåret 2017/18 kmmer analysen även att inriktas mt följande frågeställningar: Hur rganiseringen av förskle- ch sklenheter påverka måluppfyllelsen? Hur resurs- ch ledningssystem påverkar måluppfyllelsen? 33 71

72 Tmelilla kmmun Utbildning ch barnmsrg 34 72