FOURIERSERIER. Definition 1. (Trigonometrisk serie) Ett utryck av följande form. är en trigonometrisk serie.

Relevanta dokument
vara en T- periodisk funktion som är integrerbar på intervallet ges av formlerna

SYSTEM AV LINJÄRA DIFFERENTIALEKVATIONER GRUNDLÄGGANDE BEGREPP

som är styckvis kontinuerlig och har styckvis kontinuerlig derivatan. Notera att f (x)

Ekvationen (ekv1) kan bl. annat beskriva värmeledningen i en tunn stav där u( x, betecknar temperaturen i punkten x vid tiden t.

LINJÄRA AVBILDNINGAR AV PUNKTER OCH PUNKTMÄNGDER

1 av 10. (sys1) ELEMENTERA OPERATIONER Vi får göra följande elementära operationer med ekvationer utan att ändra systemets lösningsmängd:

============================================================ ============================================================

helst. poäng. (betyg Fx). Vem som Komplettering sker c:a Uppgift Uppgift Uppgift veta hur vänd! Var god

Taylors formel används bl. a. vid i) numeriska beräkningar ii) optimering och iii) härledningar inom olika tekniska och matematiska områden.

1 Armin Halilovic: EXTRA ÖVNINGAR

1 av 12. (sys1) ELEMENTERA OPERATIONER Vi får göra följande elementära operationer med ekvationer utan att ändra systemets lösningsmängd:

(sys1) Definition1. Mängden av alla lösningar till ett ekvationssystem kallas systemets lösningsmängd.

ICKE-HOMOGENA DIFFERENTIALEKVATIONSSYSTEM ( MED KONSTANTA KOEFFICIENTER I HOMOGENA DELEN)

Ekvationen (ekv1) kan bl. annat beskriva värmeledningen i en tunn stav där u( x, temperaturen i punkten x vid tiden t.

I den här stencilen betraktar vi huvudsakligen reella talserie, dvs serier vars termer ak

Matte C. Översikt. Funktioner. Derivatan. Användning av derivatan. Exponentialfunktionen. Logaritmiska funktioner. Geometriska summor

LINJÄRA DIFFERENTIALEKVATIONER AV FÖRSTA ORDNINGEN

f(x i ) Vi söker arean av det gråfärgade området ovan. Området begränsas i x-led av de två x-värdena där kurvan y = x 2 2x skär y = 0, d.v.s.

Något om funktionsföljder/funktionsserier

( ) ( θ( n) 1. Ett kausalt tidskontinuerligt filter F har tillståndsekvationen

som gör formeln (*) om vi flyttar första integralen till vänsterledet.

Korrelatio n : Korrelation Korrelation är samma sak som faltning med. Signal- och Bildbehandling FÖRELÄSNING 12

KURVOR OCH PÅ PARAMETERFORM KURVOR I R 3. P(t)=(x(t),y(t),z(t)) T=(x (t),y (t),z (t)) r(t)=(x(t),y(t),z(t))

Tentamen 1 i Matematik 1, HF sep 2016, kl. 8:15-12:15

INTEGRALKRITERIET ( även kallas CAUCHYS INTEGRALKRITERIUM )

KOORDINATVEKTORER. BASBYTESMATRIS

Matematisk statistik

Repetitionsuppgifter

c k P ), eller R n max{ x k b dx def lim max n f ( def definition. [a,b] om

( ) ( ()) LTI-filter = linjärt, tidsinvariant filter. 0. Svaret skall ges utan -tecken. 2. Ett LTI-filter har amplitudkarakteristiken A( ω) =

Ekvationen (ekv1) kan beskriva en s.k. stationär tillstånd (steady-state) för en fysikalisk process.

Genom att uttrycka y-koordinaten i x ser vi att kurvan är funktionsgrafen till y = x 2. Lektion 2, Flervariabelanalys den 19 januari 2000

är ett tal som betecknas det(a) eller Motivering: Determinanter utvecklades i samband med lösningsmetoder för kvadratiska linjära system.

ÖPPNA OCH SLUTNA MÄNGDER. KOMPAKTA MÄNGDER. DEFINITIONSMÄNGD. INLEDNING. Några viktiga andragradskurvor: Cirkel, ellips, hyperbel och parabel.

Liten formelsamling Speciella funktioner. Faltning. Institutionen för matematik KTH För Kursen 5B1209/5B1215:2. Språngfunktionen (Heavisides funktion)

DIAGONALISERING AV EN MATRIS

Lösningar till Matematisk analys IV,

Kontrollskrivning 3 i SF1676, Differentialekvationer med tillämpningar. Tisdag kl 8:15-10

Steg och impuls. ρ(x) dx. m =

KVADRATISKA MATRISER, DIAGONALMATRISER, MATRISENS SPÅR, TRIANGULÄRA MATRISER, ENHETSMATRISER, INVERSA MATRISER

= BERÄKNING AV GRÄNSVÄRDEN ( då x 0 ) MED HJÄLP AV MACLAURINUTVECKLING. a) Maclaurins formel

Kontrollskrivning 3 till Diskret Matematik SF1610, för CINTE1, vt 2019 Examinator: Armin Halilovic Datum: 2 maj

TNA001 Matematisk grundkurs Övningsuppgifter

9. Diskreta fouriertransformen (DFT)

1. BERÄKNING AV GRÄNSVÄRDEN ( då x 0 ) MED HJÄLP AV MACLAURINUTVECKLING. n x

KONTROLLSKRIVNING. Matematik I för basåret. och Jonas Stenholm

5B1134 MATEMATIK OCH MODELLER FEMTE FÖRELÄSNINGEN INTEGRALER

c n x n, där c 0, c 1, c 2,... är givna (reella eller n=0 c n x n n=0 absolutkonvergent om x < R divergent om x > R n n lim = 1 R.

TENTAMENSSKRIVNING ENDIMENSIONELL ANALYS DELKURS B2/A , arctan x x 2 +1

Föreläsning 19: Fria svängningar I

HOMOGENA DIFFERENTIALEKVATIONSSYSTEM MED KONSTANTA KOEFFICIENTER

H1009, Introduktionskurs i matematik Armin Halilovic. Definition. En cirkel är mängden av de punkter i planet vars avstånd till en given punkt är

============================================================ V1. Intervallet [a,b] är ändligt, dvs gränserna a, b är reella tal och INTE ±.

S n = (b) Med hjälp av deluppgift (a) beräkna S n. 1 x < 2x 1? i i. och

UPPSKATTNING AV INTEGRALER MED HJÄLP AV TVÅ RIEMANNSUMMOR. Med andra ord: Vi kan approximera integralen från båda sidor

Definition 1 En funktion (eller avbildning ) från en mängd A till en mängd B är en regel som till några element i A ordnar högst ett element i B.

Datorlaborationer i matematiska metoder E2, fk, del B (TMA980), ht05

NEWTON-RAPHSONS METOD (en metod för numerisk lösning av ekvationer)

Interpolation. Interpolation. Teknisk-vetenskapliga beräkningar 1. Några tillämpningar. Interpolation. Basfunktioner. Definitioner. Kvadratiskt system

16.3. Projektion och Spegling

LINJÄR ALGEBRA II LEKTION 1

KURVOR OCH PÅ PARAMETER FORM KURVOR I R 3. En kurva i R 3 beskrivs anges oftast på parameter form med tre skalära ekvationer:

Uppsala Universitet Matematiska Institutionen Bo Styf. Genomgånget på föreläsningarna Föreläsning 26, 9/2 2011: y + ay + by = h(x)

NOLLRUMMET och BILDRUMMET till en linjäravbildning. MATRISENS RANG. DIMENSIONSSATSEN.

V1. Intervallet [a,b] är ändligt, dvs gränserna a, b är reella tal och INTE ±. är begränsad i intervallet [a,b].

Del A. x 0 (1 + x + x 2 /2 + x 3 /6) x x 2 (1 x 2 /2 + O(x 4 )) = x3 /6 + O(x 5 ) (x 3 /6) + O(x 4 )) = 1 + } = 1

Tentamenskrivning, , kl SF1625, Envariabelanalys för CINTE1(IT) och CMIEL1(ME ) (7,5hp)

f(x)dx definieras som arean av ytan som begränsas av y = f(t), y = 0, t = a och t = b, se figur.

Motivet finns att beställa i följande storlekar

På föreläsningen går jag relativt snabbt igenom grunderna fourierserieutveckling av periodiska signaler, bild 2 7.

V1. Intervallet [a,b] är ändligt, dvs gränserna a, b är reella tal och INTE ±. är begränsad i intervallet [a,b].

LINJÄRA DIFFERENTIALEKVATIONER AV HÖGRE ORDNINGEN

TENTAMEN. HF1903 Matematik 1 TEN2 Skrivtid 13:15 17:15 Fredagen 10 januari 2014 Tentamen består av 3 sidor

6 Strukturer hos tidsdiskreta system

Kompletterande material till kursen Matematisk analys 3

Bilaga 6.1 Låt oss studera ett generellt andra ordningens tidsdiskreta system

HF1703, Inledande matematik (Byggproduktion) DEN TRIGONOMETRISKA ENHETSCIRKELN OCH TRIGONOMETRISKA FUNKTIONER

FÖ 5: Kap 1.6 (fr.o.m. sid. 43) Induktionsbevis

Tentamen SF1633, Differentialekvationer I, den 22 oktober 2018 kl

MVE500, TKSAM Avgör om talserierna är konvergenta eller divergenta (fullständig motivering krävs). (6p) 2 n. n n (a) n 2.

============================================================ vara en given funktion som är definierad i en punkt. i punkten a och betecknas f (a) def

Om antal anpassningsbara parametrar i Murry Salbys ekvation

Uppsala Universitet Matematiska Institutionen Bo Styf. Sammanfattning av föreläsningarna 1-6, 29/10-8/11, = m n

TILLÄMPNINGAR AV DIAGONALISERING Beräkning av potenser A n. Rekursiva samband (s.k. differensekvationer).

Följande uttryck används ofta i olika problem som leder till differentialekvationer: Formell beskrivning

a) Beräkna arean av triangeln ABC då A= ( 3,2,2), B=(4,3,3) och C=( 5,4,3).

Reglerteknik AK, FRT010

Ekvationen (ekv1) kan beskriva vågutbredning, transversella svängningar i en sträng och andra fysikaliska förlopp.

1 e x2. lim. x ln(1 + x) lim. 1 (1 x 2 + O(x 4 )) = lim. x 0 x 2 /2 + O(x 3 ) x 2 + O(x 4 ) = lim. 1 + O(x 2 ) = lim = x = arctan x 1

APPROXIMATION AV SERIENS SUMMA MED EN DELSUMMA OCH EN INTEGRAL

Kryssproblem (redovisningsuppgifter).

Följande uttryck används ofta i olika problem som leder till differentialekvationer: Formell beskrivning

Kontrollskrivning KS1T

TENTAMEN Datum: 4 feb 12

1. lösa differentialekvationer (DE) och system av DE med konstanta koefficienter

Del I. Modul 1. Betrakta differentialekvationen

Följande uttryck används ofta i olika problem som leder till differentialekvationer: A=kB. A= k (för ett tal k)

Generaliserade integraler

TENTAMEN Datum: 18 aug 11 TEN2: TRANSFORMMETODER

Transkript:

Armi Hlilovic: EXRA ÖVNINGAR FOURIERSERIER Deiiio. rigoomerisk serie E uryck v öljde orm [ cos x b si x ] är e rigoomerisk serie. Amärkig: Förs erme skriver vi som v prkisk skäl som vi örklrr ed. Deiiio. Lå x vr e - periodisk ukio som är iegrerbr på iervlle [ /, /]. Fourierserie ör x är [ cos x b si x ] där och Fourierkoeicieer och b ges v ormler x cosx dx, b x si x dx vå rågor dyker upp direk eer deiiioe:. För vilk x är Fourierserie koverge?. Är series summ lik med x i de puker där serie kovergerr? Svre is i edsåede kovergessse. v

Armi Hlilovic: EXRA ÖVNINGAR Deiiio. Vi säger e ukio x är syckvis koiuerlig på iervlle [,b] om öljde gäller:. x är koiuerlig på [,b] öruom eveuell i ädlig måg puker.. Om c är e diskoiuie i,b då exiserr väsergräsvärde lim x och xc högergräsvärde lim x i de puk. I ädpuke exiserr högergräsvärde och i xc b exiserr väsergräsvärde v x. KONVERGENSSASEN ör Fourierserie Ss h.. i Zill-Wrigh Lå x vr e -periodisk ukio. A både x och x koiuerlig på [, ] och S x [ cos x b si x] är Fourierserie som hör ill x. Då gäller öljde: är syckvis. Fourierserie S x kovergerr mo x i vrje puk där ukioe x är koiuerlig.. Om c är e diskoiuie ör x då kovergerr Fourierserie mo c c, där c lim x xc och c lim x xc Med dr ord gäller öljde om villkore i sse är uppylld: S x x om x är koiuerlig i puke x, c c S c om c är e diskoiuie ör v

Armi Hlilovic: EXRA ÖVNINGAR Uvecklig v udd och jäm ukioer. Om är e jäm ukio då är si e udd ukio och därör är b si d ör ll. I de ll är cos e jäm ukio och därör är cos d cos d.. Om är e udd ukio då är smm resoemg som ov med b si d. Smmig ör uvecklig v udd och jäm ukioer: jäm cos d, b udd b si d, Amärkig: Hlvperiod beecks os med L ibld p som i Zill-Wrigh ÖVNINGAR: Uppgi. Lå,,, Lå S beeck Fourierserie ill. Ri gre ill i iervlle [, ] och beräk d S b Besäm Fourierserie ill. v

Armi Hlilovic: EXRA ÖVNINGAR Lösig:, S b,, d d d + d + For we hve cos d coss d cos d + cos d Pril iegrio cos + cos cos b si d si d si d + si d Pril iegrio eller BEA v

Armi Hlilovic: EXRA ÖVNINGAR cos cos + Svr b S cos b si cos si Uppgi. Besäm Fourierserie ill öljde ukio med periode p,. b I vilk puker kovergerrr serie ill? Lösig: Period, E jäm ukio b d d [ ], cos d cos d cos d BEA eller prielliegrio [cos si ] Allså s cos v

Armi Hlilovic: EXRA ÖVNINGAR Svr: s b Fukioe är koiuerlig och hr syckvis koiuerlig deriv. Därmed är ll krv ör kovergessse uppylld. Eersom är koiuerlig i ll puker så kovergerr Uppgi. Lå cos serie mo ör ll. Allså s ör ll R.,, i Besäm, b 9 c ii Besäm Fourierserie s ill ukioe. iii Besäm s b s, s Svr: i b c ii s si iii Noer både ukioe och deriv är syckvis koiuerlig dvs vilkor ör kovergese är uppylld s eersom ukioe är koiuerlig i puke. b Fukioe är ie koiuerlig i puke, därör s c s 6 v

Armi Hlilovic: EXRA ÖVNINGAR 7 v Uppgi. Lå,, Besäm Fourierserie ör. b Besäm summ... 7 Svr: S cos eller... cos cos cos S Subsiuer i ovsåede serie... 8......... Svr: b 8 Uppgi. Lå,, Vis Fourierserie s ill ukioe är s si b Beräk summ... 7 S ips ör b-dele: subsiuer i s si. Noer si, si, si, si, Svr: b

Armi Hlilovic: EXRA ÖVNINGAR Uppgi 6. Besäm de Fourierserie ill ukioe,,, Svr: S cos si Besämig v Fourierserie ör e ukio som skiljer sig ör e kos rå e udd eller e jäm ukio.. A x C gx och vi hr besäm Fourierserie S g x ör ukioe g x. Då är uppebr S x C S g x, där S x beeckr Fourierserie örr x. A vi k skriv x C gx, där gxx är e udd ukio. Då sprr vi id eersom vi beräkr eds e iegrl om vi örs besämmer Fourierserie S g x ör ukioe gx och däreer dderr kose C ill resul dvs om vi väder S x C S x g. Uppgi 7. KS ok 6 Besäm de Fourierserie ill ukioe 8 v

Armi Hlilovic: EXRA ÖVNINGAR Lösig: Gre ill S k vi kosruer geom periodisk uveckl x π π π π π Meod. Vi ser ukioe är äs udd. Om vi drr gre edå ör ½ då blirr gre symmerisk i origo. Med dr ord, om vii deiierr g x x / då är g x / om om x e e udd ukio. x Allså uvecklr vi örs ukioe g x och däreer dderr / [eersom gx x S x S g x ]. Här är lösige som is på äe : 9 v

Armi Hlilovic: EXRA ÖVNINGAR Meod ör dele: Vi beräkr direk ll koeicieer. Vi år självklr smm svr som ov, me med mycke mer beräkig kske - gåger lägre beräkigsid.. b,, x dx x dx dx + dx For we hve x cos x dx x cosxdx v

Armi Hlilovic: EXRA ÖVNINGAR cos x dx + cos x dx si x + si x. b x si x dx x si x dx si x dx + si x dx cosx + cos x cos cos cos oer cos cos cos cos Därmed hr vi S x cos x b si x si x Självklr smm resul som med meod ov, me med lägre beräkigsid Svr S x si x b lösige is ov. v