H1009, Introduktionskurs i matematik Armin Halilovic. Definition. Mängden av alla lösningar till en ekvation kallas ekvationens lösningsmängd.

Relevanta dokument
============================================================

V1. Intervallet [a,b] är ändligt, dvs gränserna a, b är reella tal och INTE ±. är begränsad i intervallet [a,b].


V1. Intervallet [a,b] är ändligt, dvs gränserna a, b är reella tal och INTE ±. är begränsad i intervallet [a,b].

Sidor i boken

Lösningar och kommentarer till uppgifter i 1.2

Kontrollskrivning 3 till Diskret Matematik SF1610, för CINTE1, vt 2019 Examinator: Armin Halilovic Datum: 2 maj

f(x)dx definieras som arean av ytan som begränsas av y = f(t), y = 0, t = a och t = b, se figur.

============================================================ V1. Intervallet [a,b] är ändligt, dvs gränserna a, b är reella tal och INTE.

Där a mol av ämnet A reagerar med b mol av B och bildar c mol av C och d mol av D.

definitioner och begrepp

ORTONORMERAT KOORDINAT SYSTEM. LÄNGDEN AV EN VEKTOR. AVSTÅND MELLEN TVÅ PUNKTER. MITTPUNKT. TYNGDPUNKT. SFÄR OCH KLOT.

Definition. En cirkel är mängden av de punkter i planet vars avstånd till en given punkt är

Repetitionsuppgifter i matematik

1 e x2. lim. x ln(1 + x) lim. 1 (1 x 2 + O(x 4 )) = lim. x 0 x 2 /2 + O(x 3 ) x 2 + O(x 4 ) = lim. 1 + O(x 2 ) = lim = x = arctan x 1

Bokstavsräkning. Regler och knep vid bokstavsräkning

INTEGRALKRITERIET ( även kallas CAUCHYS INTEGRALKRITERIUM )

Uppgift 1. (4p) (Student som är godkänd på KS1 hoppar över uppgift 1.)

Algebraiska uttryck: Introduktionskurs i matematik. Räknelagar: a = b a. a b. Potenser: 1. = ( n gånger )

============================================================ V1. Intervallet [a,b] är ändligt, dvs gränserna a, b är reella tal och INTE ±.

ORTONORMERADE BASER I PLAN (2D) OCH RUMMET (3D) ORTONORMERAT KOORDINAT SYSTEM

Föreläsning 7: Trigonometri

Tentamen 1 i Matematik 1, HF dec 2016, kl. 8:00-12:00

Preliminär version 2 juni 2014, reservation för fel. Tentamen i matematik. Kurs: MA152G Matematisk Analys MA123G Matematisk analys för ingenjörer

FÖ 5: Kap 1.6 (fr.o.m. sid. 43) Induktionsbevis

EGENVÄRDEN och EGENVEKTORER

PASS 1. RÄKNEOPERATIONER MED DECIMALTAL OCH BRÅKTAL

Övningsuppgifter i matematik

Samling av bevis som krävs på tentan MVE465, 2018

Definition 1 En funktion (eller avbildning ) från en mängd A till en mängd B är en regel som till några element i A ordnar högst ett element i B.

Kvalificeringstävling den 2 oktober 2007

Tentamen 1 i Matematik 1, HF jan 2016, kl. 8:15-12:15

Uppsala Universitet Matematiska Institutionen Thomas Erlandsson

Associativa lagen för multiplikation: (ab)c = a(bc). Kommutativa lagen för multiplikation: ab = ba.

Rationella uttryck. Förlängning och förkortning

UPPTÄCK OCH DEFINIERA SAMBANDET MELLAN TVÅ OMRÅDEN SOM DELAS AV GRAFEN TILL EN POTENSFUNKTION

Exponentiella förändringar

Lösningsförslag till tentamen i SF1683 och SF1629 (del 1) 23 oktober 2017

Trigonometri. 2 Godtyckliga trianglar och enhetscirkeln 2. 3 Triangelsatserna Areasatsen Sinussatsen Kosinussatsen...

1 Armin Halilovic: EXTRA ÖVNINGAR

Mat Grundkurs i matematik 1, del III

är ett tal som betecknas det(a) eller Motivering: Determinanter utvecklades i samband med lösningsmetoder för kvadratiska linjära system.

Appendix. De plana triangelsatserna. D c

Sats 3: Egenskaper. (a) (b) f(x) dx = 2 f(x) dx. (c) (Af(x) + Bg(x))dx. g(x) dx = A. (d) (e) Om a b och f(x) g(x) (f) Triangelolikheten: Om a b

KVADRATISKA MATRISER, DIAGONALMATRISER, MATRISENS SPÅR, TRIANGULÄRA MATRISER, ENHETSMATRISER, INVERSA MATRISER

Tentamen TEN1, HF1012, 30 maj Matematisk statistik Kurskod HF1012 Skrivtid: 14:00-18:00 Lärare och examinator : Armin Halilovic

T-konsult. Undersökningsrapport. Villagatan 15. Vind svag nordvästlig, luftfuktighet 81%, temp 2,3 grader

Hej där! Jag vill ha ett par timmar av din tid!

I den här stencilen betraktar vi huvudsakligen reella talserie, dvs serier vars termer ak

x = x = x = x=3 x=5 x=6 42 = 10x x + 10 = 15 x = = 20 x = 65 x + 36 = 46


Definition. En cirkel är mängden av de punkter i planet vars avstånd till en given punkt är (*)

19 Integralkurvor, potentialer och kurvintegraler i R 2 och R 3

14. MINSTAKVADRATMETODEN

Svar: a) i) Typ: linjär DE med konstanta koefficienter i homogena delen dy men också separabel ( y = 10 4y

Några integraler. Kjell Elfström. x = f 1 (y) = arcsin y. . 1 y 2 Vi låter x och y byta roller och formulerar detta resultat som en sats: cos x = 1

Uttryck höjden mot c påtvåolikasätt:

ÖPPNA OCH SLUTNA MÄNGDER. KOMPAKTA MÄNGDER. DEFINITIONSMÄNGD. INLEDNING. Några viktiga andragradskurvor: Cirkel, ellips, hyperbel och parabel.

Finaltävling den 20 november 2010

TILLÄMPNINGAR AV INTEGRALER. VOLYMBERÄKNING.

Ett förspel till Z -transformen Fibonaccitalen

Matris invers, invers linjär transformation.

SF1625 Envariabelanalys

Addition och subtraktion

GEOMETRISKA VEKTORER Vektorer i rummet.

IE1204 Digital Design

NATIONELLT KURSPROV I MATEMATIK KURS D HÖSTEN Del I, 9 uppgifter utan miniräknare 3. Del II, 8 uppgifter med miniräknare 6

Volym och dubbelintegraler över en rektangel

Skriftlig tentamen i Elektromagnetisk fältteori för π3 (ETEF01) och F3 (ETE055)

Kurvanpassning. Kurvanpassning jfr lab. Kurvanpassning jfr lab. Kurvanpassning jfr lab. Kurvanpassning innebär approximation. Kurvanpassning jfr lab

Självstudieuppgifter med svar: Organisk kemi del

TENTAMEN HF0021 TEN1. Program: Examinator: Datum: Tid: :15-17:15. , linjal, gradskiva. Lycka till! Poäng

INLEDNING: Funktioner (=avbildningar). Beteckningar och grundbegrepp

Sammanfattning, Dag 9

9. Vektorrum (linjära rum)

Geometri. 4. Fyra kopior av en rätvinklig triangel kan alltid sättas ihop till en kvadrat med hål som i följande figur varför?

TENTAMEN. Matematik för basår I. Massimiliano Colarieti-Tosti, Niclas Hjelm & Philip Köck :00-12:00

Integraler och statistik

Uppsala Universitet Matematiska Institutionen Bo Styf. Genomgånget på föreläsningarna Föreläsning 16-17, 2010:

Komplexa tal. j 2 = 1

Uppsala Universitet Matematiska Institutionen T Erlandsson

SF1625 Envariabelanalys

NATIONELLT KURSPROV I MATEMATIK KURS C VÅREN Kravgränser 4. Del I, 8 uppgifter utan miniräknare 5. Del II, 9 uppgifter med miniräknare 8

KOORDINATVEKTORER. BASBYTESMATRIS

Föreläsning 11: Grafer, isomorfi, konnektivitet

vara n-dimensionella vektorer. Skalärprodukten av a och b betecknas a b ) vara tvådimensionella vektorer. Skalärprodukten av a och b är

SF1626 Flervariabelanalys Tentamen 8 juni 2011, Svar och lösningsförslag

LINJÄR ALGEBRA II LEKTION 1

Materiens Struktur. Lösningar

Vilken rät linje passar bäst till givna datapunkter?

Facit - Tänk och Räkna 6a

Lösningsförslag till deltentamen i IM2601 Fasta tillståndets fysik. Torsdagen den 15 mars, Teoridel

Taylors formel används bl. a. vid i) numeriska beräkningar ii) optimering och iii) härledningar inom olika tekniska och matematiska områden.

Studieplanering till Kurs 3b Grön lärobok

GEOMETRISKA VEKTORER Vektorer i rummet.

RÄTTNINGSMALL TILL KEMIOLYMPIADEN 2014, OMGÅNG 2

9. Bestämda integraler

16.3. Projektion och Spegling

Tentamen 1 i Matematik 1, HF1903 Tor 25 sep 2014, kl 13:15-17:15

Mängder i R n. Funktioner från R n till R p

Transkript:

H009, Introuktionskurs i mtemtik Armin Hlilovi LINJÄRA OCH ANDRAGRADSEKVATIONER Inlening: Definition. Mängen v ll lösningr till en ekvtion klls ekvtionens lösningsmäng. Eemelvis är {-, } lösningsmängen till ekvtionen. Definition. Ekvivlent ekvtioner. Två ekvtioner är ekvivlent om e hr smm lösningsmäng Me nr or är två ekvtioner ekv oh ekv ekvivlent om vrje lösning till ekv är okså en lösning till ekv oh vrje lösning till ekv är okså en lösning till ekv. I ett fll eteknr vi ekv ekv. Eemel En följ v ekvivlent ekvtioner hr vi nen: 6 6 ------------------------------------------------ Mn kn förenkl en ekvtion vs få en enklre ekvivlent ekvtion me hjäl v följne oertioner:. er ett tl till å leen.. multilier å leen me ett tl skilt från 0. el å leen me ett tl skilt från 0. Då hr en ny ekvtionen ekt smm lösningr som en ursrunglig ekvtionen. Eemel Lös ekvtionen. Lösning: Vi multilierr ekvtionen me minst gemensmm nämnren 0 oh får 0 0 vs 0 eller 0 Nu elr vi me oh får 0 vs 0. Svr: 0 v 0

H009, Introuktionskurs i mtemtik Armin Hlilovi Viktigt: Om vi kvrerr å leen i en ekvtion å får vi en ny ekvtion som kn h fler lösningr än en ursrunglig ekvtionen. Därför måste vi kontroller lösningr som vi får me hjäl v kvrering genom tt sustituer vrje erhållen lösning i en ursrunglig ekvtionen. Alltså L H L H noter tt vi nväner teknet imlier efter kvrering vs vrje lösning till L H är okså en lösning till L H men en sist ekvtionen kn h fler lösningr än en först LINJÄRA EKVATIONER Definition. En ekvtion me vseene å v följne ty 0 klls linjär. Någr eemel me linjär ekvtioner oh ekvtioner som kn förenkls till linjär ekvtioner. Eemel. Lös ekvtionen me vseene å Lösning: 0. 0 multilier å leen me 0 minst gemensmm nämnre 0 0 0 0 förkort förenkl er å leen förenkl el å leen me Svr. Eemel. Lös ekvtionen me vseene å är,, oh - är skil från 0. Lösning: multilier å leen me minst gemensmm nämnre v 0

H009, Introuktionskurs i mtemtik Armin Hlilovi förenkl ryt ut i vänsterleen el å leen me Svr. Ugift. Lös följne ekvtioner me vseene å, Lösning Lösning Vi multilierr ekvtionen me 0 oh får Svr: Ugift. Lös ekvtionen me vseene å. Bestäm y ur formeln y Vi ntr tt,,,, oh y är ositiv tl. Lösning Vi multilierr ekvtionen me 6 oh får 8 6 8 Lösning y y y y v 0

H009, Introuktionskurs i mtemtik Armin Hlilovi Svr: y Ugift. Lös ekvtionen. Bestäm ur formeln Vi ntr tt,,,, oh är ositiv tl. Lösning Vi multilierr ekvtionen me 0 oh får 7 0 0 6 0 Lösning Svr: Ugift. Lös följne ekvtion Lösning 0 Svr. Kvrtkomlettering. Me kvrtkomlettering v menr vi tt skriv uttryket å formen B A. Eemel. Uttryket q kvrtkomletters enligt fäljne: q q q. Eemel. Kvrtkomletter uttryket 0 6. v 0

H009, Introuktionskurs i mtemtik Armin Hlilovi Svr: Eemel. Kvrtkomletter uttryket 0. 0 [ ] [ ] Svr. 0. ANDRAGRADSEKVATIONER Definition. En ekvtion me vseene å v följne ty q 0 klls nrgrsekvtion. Seiell fll i q 0 oh ii 0 klls ofullstänig nrgrsekvtioner. Ofullstänig nrgrsekvtioner löser vi å ett enkelt sätt, utn tt nvän s.k. q-formeln, som vi visr nen. Någr eemel me ofullstänig nrgrsekvtioner Ugift. Lös följne ofullstänig nrgrsekvtioner 0, 0 0 0 e 0 f 0 g 0 Lösning e 0 / ± / f 0 / ± / ± i / v 0

H009, Introuktionskurs i mtemtik Armin Hlilovi Svr. ± ± i ± ± i e ± f ±i g ± 0 Ugift 6. Lös följne ofullstänig nrgrsekvtioner 0, 8 0 0 0, är 0 Tis: Bryt ut. Lösning. 0 0 Här v 0 oh 0 /. Två lösningr 0, Svr: 0,, 0 8 0 0, 0, En fullstänig nrgrsekvtion q 0 kn mn lös me hjäl v formeln, ± q. Anmärkning. Vi kn härle "q- formeln" me hjäl v kvrtkomlettering: q 0 q 0 q ± q ± q v skulle eviss. Anmärkning. För tt lös ekvtionen 0 är 0 elr vi först me oh ärefter nväner "q- formeln". En lterntiv lösningsmeto för 0 är tt irekt nvän formeln 6 v 0

H009, Introuktionskurs i mtemtik Armin Hlilovi, ±. Ugift 7. Använ "q- formeln" för tt lös följne nrgrsekvtioner 6 8 0 6 0 0 0 6 8 0 el me 0, ± 9, ±, ±, ±, Svr:,, i, i, Ugift 8. Lös ekvtionen., Svr. 0 9 ± oh 6,, ± 6 Ugift 9. Lös ekvtionen. 0 ± ± 6 ± ±, 7 v 0

H009, Introuktionskurs i mtemtik Armin Hlilovi Svr., Ugift 0. Lös ekvtionen 0 0 ± 6 ± 6 ±, Svr., Ugift. Lös ekvtionen 6 8 0 Tis. Bryt ut. Ugift. 6 8 0 6 8 0 0 eeeeeeeeee 6 8 0 Därför 0 oh, ± 9 8 ±,. Svr: 0,,. Ugift. Lös ekvtionen 0 Lösning. 0 0 0 eeeeeeeeee 0 Därför 0 oh, ± ±,. Svr: 0,,. Ugift. Lös ekvtionen 9 Tis. fktoriser först 8 v 0

H009, Introuktionskurs i mtemtik Armin Hlilovi 9 ekv: 0 9 0 9 0 ekv 9 0 9 ± ± Svr.,,. Ugift 6. Lös ekvtionen 0 0 0 0 eller 0, ±, Svr,,. Ugift 7. Lös ekvtionen me hjäl v en lämlig sustitution 0.. Sustitutionen t i ekvtionen 0 ger t t 0 t, t, ±, ± Svr. ±,, ± Fktorisering v uttryket Uttryket trinom formeln är,. kn fktorisers me hjäl v är lösningr till ekvtionen 0. Ugift 8. Fktoriser uttryket 9 v 0

H009, Introuktionskurs i mtemtik Armin Hlilovi 0 6 Svr. 0 6 Ugift 9. förkort följne råk 6 8 Tis. Fktoriser täljren oh nämnren. Lening Täljren 8... 6 6 8 Svr: 0 v 0