Hej där! Jag vill ha ett par timmar av din tid!

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Hej där! Jag vill ha ett par timmar av din tid!"

Transkript

1 Mlmö högskol - Ingenjörsutilningrn Hej är! Jg vill h ett r timmr v in ti! - Hej, vi är lärre å Mlmö högskol! - Hej! - Vi vill örst e ig tt inte lär i resten v hätet men u läser enn si! - OK - Tk! Låt oss örj: Vet u v som är en störst skillnen melln högskolestuier oh t e stuier å gmnsiet? - Temot? - Temot å högskoln lir visserligen eter hn högre, men en störst skillnen är nog tt å högskoln tr u själv llt nsvr ör in stuier. - Hur menr u å? - Jo. Du estämmer själv när, vr oh hur u vill läs. Du kn gå å ll unervisning skoln ger eller låt li. Du kn lner in stuier eller strunt i et. - Klrt jg sk lner oh sånt. Men - Högskolns lärre vill gärn hjäl ig. Men u måste själv ställ u, nnrs unkr et inte. Det örst u i så ll skll gör är tt koll in mttekunsker. NU. - Vrör å? - Tvärr vet vi tt llt ör mång stuenter hr glömt en hel el v sin gml mttekunsker. Alltör mång år rolem eller slutr sin stuier å grun v ett! - Men et räker ju me Gokänt å Mtte D ör tt komm in? - Betget "Gokän" räker ör tt komm in. Men ör tt komm ut krävs et kunsker. - V sk jg h mtten till å? - Först oh rämst läser u en hel el mtemtikkurser. Oh et kommer igen i mång nr kurser i teknisk ämnen. Om u kn mtten r, år u lt även i nr ämnen! - Jg hr lrig vrit uktig i mtte. Dessutom är et svårt. - Ju mer u räknr, esto säkrre lir u. Du måste trän u gml kunsker oh trän ort gml elkunsker oh li säker å grunern, så u kn gå vire. Du kommer örhoningsvis okså tt utäk tt mtemtik är roligt! - Hm... - Börj me tt test v u kn nu. Räkn testet å näst si me hjäl v er oh enn. Räknre eller ormelsmling år u inte nvän. Skriv svren i rutorn till höger. Ställ en klok å 0 minuter, som är mti. Vän till si oh gör testet! Sommrmtemtik00.o, Ingress RTh/BS

2 Mlmö högskol Här kn u klräkn när u gör testet! Sommrmtemtik00.o, Ingress RTh/BS

3 Mlmö högskol Mtemtiktest Nr Ugit Ditt svr Förenkl så långt som möjligt Beräkn Beräkn, Uel i ktorer 0 Lös ekvtionen z z Lös ekvtionen 0 Lös ekvtionen Vilk v öljne tl är rtionell?, π π Bestäm störst väret hos unktionen 0, 0 Beräkn 00 Förenkl så långt som möjligt q Förenkl öljne uttrk q Lös ekvtionen Utvekl Skriv som en otens v h Beräkn h h 0 Ange ekt väret v rit gärn os 0 sin 0 Förenkl så långt som möjligt h z z Förenkl så långt som möjligt 0 Lös ekvtionen ln ln ln 0 På e siorn - i ett häte inner u svr oh lösningr å ugitern. Rätt örst ärligt in svr oh vän sen till sin. Sommrmtemtik00.o, Ingress RTh/BS

4 Mlmö högskol Resultt Du hr nu summert in rätt svr oh ått ett resultt i orm v ett tl melln 0 oh 0. Hr u - 0 rätt utn tt h uskt kn u t et lugnt. Du kommer ihåg et mest oh hr ortrne r räkneörmåg. Det är ok lrig el tt reeter lite till! Hr u - rätt är et gnsk OK. Felen kn ju vr nl slrvel. Men ett gott rå är tt u änå räknr ugitern i ett häte till tt örj me. Ägn ig seiellt åt e områen är u gjort el! Hr u - 0 rätt ser et inte så r ut. Du måste räkneträn mket - även om mång el r är slrvel. Vårt rå är tt u örjr å llvr me e se örst lektionern, oh sen eställer e två sist oh som vslutning kommer till mtteträningen i slutet v ugusti. Hr u 0 - rätt ser et ill ut. Hr u tt tget om mtten helt eller ligger en r i trä? Om u helt tt tget är et knske ättre tt ren nu sts å komvu ör tt lär ig en mtemtik u inte kn. Det inns ingen större hns tt läs in stor elr v gmnsiets mttekurs å egen hn vi sin om stuiern å en ingenjörslinje! Om in räkneörmåg ligger i trä: Du måste räkneträn så mket u kn. Vårt rå är tt u örjr å llvr me e se örst lektionern, oh sen eställer e två sist lektionern eller eställer om se näst si!. Plok äreter rm in mtteok rån gmnsiet om u hr en kvr, eller hör v ig så kn vi hjäl ig tt i nåt mer! Miss solut inte sommrmtteverksten!! Tk ör tt u tog ig ti oh teste in mttekunsker! Ett r eslut! OK, men är et verkligen növänigt me så mket mtemtik? All ingenjörsvetensker gger å en mtemtisk grun, vre sig u vill eräkn hur krter oh geometrier ungerr i en meknisk eller ggteknisk konstruktion eller eräkn hur et resulterne motstånet ser ut när u rllellkolr två motstån eller om u vill stuer oh örstå något nnt ingenjörsmässigt enomen. Go mtemtikkunsker åe unerlättr oh är növänig ör tt kunn örstå ll sorters teknisk rolem oh enomen. Behöver u räkn mer? På sin kn u välj vilk lektioner som ssr ig äst. Bok in tier i in lmnk ör tt ortsätt mtemtikträningen. Av rktisk skäl hr vi vlt tt hät iho ll elrn v mttekursen till ett häte. Del gärn u hätet i e inlene siorn, e mttereven oh elen me svr oh lösningr! Sommrmtemtik00.o, Ingress RTh/BS

5 Mlmö högskol Mtemtikträning Vi erjuer ig tt eltg i sommrens mtemtikträning som ungerr så här: Om u är ntgen i nr omgången hr u inte så mket ti till itt örogne. Men om u sätter igång irekt när ntgningseskeet kommer, hinner u igenom vår snkurs öre uroet. Omttning: Kursen är uel å utsän "lektioner. Omttningen är irk timmr er lektion, knske mer om u är oträn. T en lmnk oh rik in lektionern irekt! Se till tt u är ärig öre uroet, sen häner så mket tt u inte hinner! De se örst lektionern år u me i ett rev, e kn eställ e två sist me ett sluttest rån: mtemtikverksten@mh.se. En el lektioner är örse me lite teori oh ett ntl eemel. Svr inns till ll ugiter, lösningr till mång ugiter, rämst i e senre reven.. Allmän räkneärighet örst lektionen Här tittr vi å grunern oh reeterr rmör llt sierräkning me renteser oh enkl oh ul nämnre smt hur mn gör ör tt inn minst gemensmm nämnren mgn. Vi örjr okså me okstvsräkning oh rentesmultiliktion. Allmän räkneärighet nr lektionen Mer okstvsräkning me åe enkl oh ul nämnre. Fktorsuelning, konjugtregeln oh kvreringsreglern liksom ugiter är u måste inn mgn.. Allmän räkneärighet treje lektionen Reetition oh örjuning v öregåene. Någr n moment, l kueringsreglern.. Ekvtioner örst lektionen Förstgrsekvtioner, kvrtkomlettering oh någr nrgrre.. Ekvtioner nr lektionen Fler nrgrsekvtioner. Ekvtioner me i nämnren. Fktorisering som hjälmeel ör tt lös ekvtioner. Rotekvtioner.. Potenser oh rötter örst lektionen Grunern om rötter oh otenser. Båe sier- oh okstvsräkning. Geometrisk summ.. Potenser oh rötter nr lektionen Mer rötter. Potensekvtioner, viss eonentilekvtioner oh någr nttig tetugiter.. Logritmer oh lite lne övningr lektion, smt ett sluttest Logritmlgrn, logritmekvtioner oh mer om eonentilekvtioner. Kommentr: Vrje timm u räknr är ett lus! Vill u räkn ännu mer; let u in gmnsieöker hr u inte ått ehåll em kn u lån em eller nr å ilioteket Två snunkter om sommrreetition rån ett r stuenter rån Reetitionen v mtemtiken ik en å såret igen. Mn vr i en solkurv i örjn, men en svlne me hjäl v reetitionen. - Det vr r me reetition v grunern oh tt även re ut någr rågeteken som mn ht sen tiigre. Frågor: Besvrs å oh å om u skikr e-ost till mtemtikverksten@mh.se Sommrmtemtik00.o, Ingress RTh/BS

6 Mlmö högskol Svr till test Gotgr svr är unerstrukn i lösningrn nen! Vrje korrekt svr ger ig en oäng! Lösningr till test. [ ] mgn Att gör liknämnigt, örenkl, örkort oh å smm sätt mniuler uttrk me okstäver är et viktigste oh et skll vi reeter örst.,, 0,,.,. 0 Anr kvreringsregeln!. z z z z z z ±. 0 ±.. Följne tl är rtionell:, Dess tl smt e två övrig ingår ll i mängen reell tl. Det är viktigt tt kunn einitioner v ll mtemtisk egre!. Störst väret hos unktionen Svr: år mn när är som minst, vs å 0 Du kn givetvis okså eriver unktionen oh vis tt 0 ger minimum , Sommrmtemtik00.o, Ingress RTh/BS

7 Mlmö högskol Sommrmtemtik00.o, Ingress RTh/BS. mgn. q q q q q q q För tt el u nämnren måste u kunn konjugtregeln.. 0 ± ± ± Formeln ör lösning v nrgrsekvtionen är ett måste!. Det är okså tillåtet tt nvän kuregeln oh å svret irekt.. h h h h h h h h eller sin 0 0 os Om u inte kn vären ör sinus, osinus res tngens ör vinklrn 0º, 0º, º, 0º, 0º et måste u kunn t rm om me hjäl v enhetsirkeln eller rätvinklig tringlr, i ett ll en me vinklrn 0º, 0º, 0º.. z z z z z z. Två lterntiv: eller 0., 0 ln 0 ln ln 0 ln ln ln0 ln e e Logritmlgrn måste u okså kunn! Det inns ler sätt tt lös enn ugit.

8 Mlmö högskol - Ingenjörsutilningrn Sommrmtemtikkursen - Innehållsörtekning Hej är! Jg vill h ett r timmr v in ti! Här kn u klräkn när u gör testet! Mtemtiktest Mtemtikträning 0 Omttning: 0 Två snunkter om sommrreetition rån ett r stuenter rån 00. Lösningr till test Sommrmtemtikkursen - Innehållsörtekning. Först lektionen, ALLMÄN RÄKNEFÄRDIGHET. Anr lektionen, ALLMÄN RÄKNEFÄRDIGHET. Treje lektionen, ALLMÄN RÄKNEFÄRDIGHET. Fjäre lektionen, EKVATIONER, el Innehåll. Teori oh eemel.. Förstgrsekvtionen.. Kvrtkomlettering... Anrgrsekvtioner. Ekvtioner.. Förstgrsekvtioner mm, övningr.. Kvrtkomlettering, övningr.. Anrgrsekvtioner, övningr. Femte lektionen, EKVATIONER, el 0 Innehåll 0. Teori oh eemel 0.. Anrgrsekvtioner 0.. Anr ekvtioner. Mer övningr å ekvtioner.. Anrgrsekvtioner, övningr.. Ekvtioner me i nämnren.. Ekvtioner som kn löss me hjäl v ktorisering... Rotekvtioner mm. Sjätte lektionen, Rötter oh otenser, el Innehåll. Någr inlene eemel. Deinitioner oh ormler.. Potenslgrn me oh som ositiv tl oh reellt.. Rotlgrn som kn härles irekt ur ovnståene; n oh m är ositiv heltl. Rötter oh otenser, örst lektionen SVAR oh viss lösningr till lektion - Innehåll Svr till Allmän räkneärighet, lektion : Svr till Allmän räkneärighet, lektion : 0 Svr till Allmän räkneärighet, lektion : Svr till Ekvtioner, lektion : Svr till Ekvtioner, lektion : Svr till Rötter oh otenser, lektion : Någr lösningr till lektion, llmän räkneärighet: 0 Någr lösningr till lektion, llmän räkneärighet: Sommrmtemtik00.o, Innehåll RTh/BS

9 Mlmö högskol Någr lösningr till lektion, ekvtioner el : Någr lösningr till lektion, ekvtioner el : Någr lösningr till lektion, rötter oh otenser: 0 Sommrmtemtik00.o, Ingress RTh/BS

10 Mlmö högskol - Ingenjörsutilningrn Först lektionen, ALLMÄN RÄKNEFÄRDIGHET Ugitern i enn lektion som i övrig lektioner skll löss utn någr som helst hjälmeel. Svren hittr u i sert svrshäte. En örutsättning ör tt kunn lös ugitern är ok en viss skunsk om räknelgrn ör e reell tlen. Här öljer ärör en örtekning v viss mer eller minre självklr oh hos vi välkän räknelgr.,,,,, /,, konjugtregeln Os tt ugitern növänigtvis inte är uställ i svårighetsorning, oh ej heller llti i logisk orning. Ugitern är mer eller minre retsmm, oh et är reis et u ehöver; ugiter v ll slg som hjäler ig tt å igång räkneärigheten! Nu örjr vi: Beräkn oh örenkl så långt som möjligt q q s s e g g z z. Förenkl q q q s r t t t t r s. Bestäm koeiienten ör oh koeiienten ör å mn multilierr iho rentesern Sommrmtemtik00.o, AllmRäkneärighet-lektion RTh/BS

11 Mlmö högskol - Ingenjörsutilningrn Sommrmtemtik00.o, AllmRäkneärighet-lektion RTh/BS. Anr lektionen, ALLMÄN RÄKNEFÄRDIGHET Ugitern i enn lektion skll okså löss utn någr som helst hjälmeel. Svren hittr u i sert svrshäte. Vi ortsätter tt test räknelgrn! jämör lektion Oserver tt räknelgrn llti ungerr åt å hållen, t e Ekvivlensilen inneär tt uttrken å ömse sior om ilen eter smm sk. Bln lrig smmn ekvivlensilr oh likhetsteken!!. Är en ktor i öljne uttrk? Om itt svr är j, nge en nr ktorn.. Förenkl e. Förenkl e. Förenkl 0 0 z z z z 0. Förkort om möjligt e. Skriv som ett råk å så enkel orm som möjligt e

12 Mlmö högskol - Ingenjörsutilningrn Treje lektionen, ALLMÄN RÄKNEFÄRDIGHET Ugitern i enn lektion skll okså löss utn någr som helst hjälmeel. Svren hittr u i sert svrshäte. Vi ortsätter tt test räknelgrn! jämör lektion oh Ytterligre ett r nvänr räkneregler örsök örstå hur e är ugg i stället ör tt lär ig utntill - Övning:: z z z z Kueringsregeln 0 Övning: Multilier smmn rentesern ör tt veriier resulttet i rutn ovn! 0 Eemel: Vis tt Lösning: Multilier iho rentesern! eter örenkling 0 Eemel: Gör liknämnigt: 0 Lösning: När vi hr lite mer komliere nämnre kn öljne tell örst gör vi vänsterslten uirån oh ner oh sen högerslten vr till hjäl. 0 mgn 0 0. Utvekl kvrtern Utvekl q w k. Förenkl Sommrmtemtik00.o, Ekvtioner-lektion RTh/BS

13 Mlmö högskol. Utvekl Uel i ktorer e g h i. Förenkl utn räknre! 0 e 0. Utnttj konjugtregeln ör tt örenkl öljne uttrk, så tt e år en rtionell nämnre:. Förenkl så långt som möjligt uttrket Beräkn äreter uttrkets väre om.. Förenkl e Sommrmtemtik00.o, AllmRäkneärighet-lektion RTh/BS

14 Mlmö högskol. Fjäre lektionen, EKVATIONER, el Innehåll. Fjäre lektionen, EKVATIONER, el. Teori oh eemel Förstgrsekvtionen Kvrtkomlettering. Anrgrsekvtioner. Ekvtioner.. Förstgrsekvtioner mm, övningr.. Kvrtkomlettering, övningr.. Anrgrsekvtioner, övningr. Teori oh eemel.. Förstgrsekvtionen Att lös en örstgrsekvtion gger å e kunsker om llmän räkneärighet u reetere i lektion - smt å ull örståelse ör hur u nväner ekvivlensilen oh likhetsteknet! 0 Eemel: Lös ekvtionen Lösning: Kvrtkomlettering. Du kn lär ig ormeln eller tekniken se lösningen å eemel 0! q q q 0 Eemel: Kvrtkomletter Lösning: 0 Eemel: Kvrtkomletter Sommrmtemtik00.o, AllmRäkneärighet-lektion RTh/BS

15 Mlmö högskol Sommrmtemtik00.o, AllmRäkneärighet-lektion RTh/BS Lösning:.. Anrgrsekvtioner Formeln ör tt lös nrgrsekvtioner år u rm me hjäl v kvrtkomlettering. Men et är smrtst tt lär sig lösningen utntill! 0 0 q q q q ± vs q q ± 0 0 Eemel: Lös ekvtionen 0 Lösning: 0 0 ± ± ± Etersom vi inte nväner räknre i en grunläggne mtemtiken å ingenjörslinjern å Mlmö högskol nöjer vi oss me ett svr. Vi hr inget ehov v närmevären. Men et kn änå vr intressnt tt uner å storleken å e å röttern som huvuräkning e är knske okså nollställen till en unktion. Då kn mn ju råg sig om å röttern är ositiv eemelvis. Är / > roten ur /? Det verkr ju svårt, men lir lättre tt vgör om u kvrerr. > > En gissning interoltion ger å tt roten ur / lir,. Röttern som ligger smmetriskt kring, lir å 0, oh,.

16 Mlmö högskol. Ekvtioner En liten åminnelse är å sin lts. Vi söker i enn lektion enrt ekvtionerns reell lösningr! Svren hittr u i sert svrshäte. Kom ihåg tt inte nvän räknre. Du ehöver även träning å huvuräkning eller räkning me er oh enn vi ehov... Förstgrsekvtioner mm, övningr Lös ut h ur öljne ormler En ormel innehåller ett likhetsteken oh är lltså en ekvtion En etr gulstjärn till en som listr ut vilk geometrisk smn ormlern eskriver! A h M π rh h A V π r Lös öljne ekvtioner v örst gren h e g h i j,, 0, 0, 0 Lös ut ur öljne ekvtion. Beräkn äreter -väret ör,;,; m, oh n, Utn räknre örstås, nnrs kn et kvitt! m n Ett lösningsmeel innehåller,0 % volmsroent lkohol oh resten vtten. Om vi hr,00 liter v ett lösningsmeel, hur mket vtten skll å tillsätts ör tt vi skll å 0,0 % lkoholhlt? Ett klsstem rmmer 0 liter. Vätskn är vtten me volms-roent glkol. För tt ök glkolhlten till 0 % ts en viss mäng vätsk ur vreter ren glkol lls å. Hur mket glkol går åt till ett? Sommrmtemtik00.o, AllmRäkneärighet-lektion RTh/BS

17 Mlmö högskol.. Kvrtkomlettering, övningr Kvrtkomletter e q överkurs.. Anrgrsekvtioner, övningr Lös öljne ekvtioner 0 0 e g h 0 Fler nrgrsekvtioner inner u i lektion! Frågor: Besvrs å oh å om u skikr eost till: mtemtikverksten@mh.se. Sommrmtemtik00.o, AllmRäkneärighet-lektion RTh/BS

18 Mlmö högskol. Femte lektionen, EKVATIONER, el Innehåll. Femte lektionen, EKVATIONER, el 0. Teori oh eemel 0 Anrgrsekvtioner 0 Anr ekvtioner. Mer övningr å ekvtioner Anrgrsekvtioner, övningr Ekvtioner me i nämnren Ekvtioner som kn löss me hjäl v ktorisering. Rotekvtioner mm. Teori oh eemel.. Anrgrsekvtioner Formeln ör tt lös nrgrsekvtioner titte vi å i lektion. q 0 ± q 0 Eemel: Lös ekvtionen Lösning: ± ± Du minns säkert tt tlet uner rotteknet kn li negtivt. För tt kunn lös även sån ekvtioner einierr mn en imginär enheten: i. Lösningrn ovn kn å skrivs ± i. Dess s k komle lösningr ingår inte i sommrkursen. Vi söker enst reell rötter till nrgrsekvtionern. Därme är vårt svr å eemlet: Ekvtionen sknr reell rötter.. Anr ekvtioner Först någr ekvtioner me i nämnren. Det är ju inte konstigre än tt et står ett tl i nämnren. Du ilr minst gemensmm nämnren oh örlänger ekvtionens å le me en! se eemel 0 Du måste iln uner över v som häner om nämnren lir noll 0 Eemel: Lös ekvtionen Sommrmtemtik00.o, AllmRäkneärighet-lektion RTh/BS

19 Mlmö högskol Lösning: Multilier me mgn: mgn Noter tt ett inte kn görs me "ull ekvivlens". Det är i ett ll inte tillåtet tt multilier me mgn om ntr något v vären 0, eller -. Skulle någon v ess -vären k u i lösningen till ekvtionen måste u röv röttern i en ursrunglig ekvtionen, å u snnolikt ått en lsk rot. 0 0 ± ± Nu tr vi någr ekvtioner som kn löss me hjäl v ktorisering. En llmän meto tt lös ekvtioner är tt sml smtlig termer å en sin likhetsteknet, örslgsvis till vänster. Sen stuerr u uttrket till vänster. Iln kn et els u i ktorer å ett mer eller minre enkelt sätt glöm inte konjugtregeln, en är r tt h! oh å hr u lösningrn till ekvtionen som i en liten sk. Följne gäller llmänt: oh q är olnom: q 0 är en lösning rot till ekvtionen 0 Om 0 Eemel: Lös ekvtionen Lösning: Sml termern t v 0 Nu kn ktorn rts ut. Däreter ger konjugtregeln öljne: 0 Svret kn nu skrivs irekt 0; ; Ekvtionen hr sålees r rötter, vrv en är uel. En ekvtion v n:e gren hr llti n rötter, men et är inte llti säkert tt ll är reell, som i ett llet. Men i enn sommrkurs är et r reell rötter vi är å jkt eter. För tt lös en rotekvtion måste u "i ort" roten. Genom tt kvrer å leen örsvinner rotteknet. Men när u kvrerr e å leen i en ekvtion gäller inte utn teknet vilket inneär tt röttern llti måste rövs! Sommrmtemtik00.o, AllmRäkneärighet-lektion RTh/BS

20 Mlmö högskol 0 0 Eemel: Lös ekvtionen Lösning: 0 ± ± Av e två röttern är uenrligen en ositiv oh en negtiv. Den negtiv roten kn inte stisier ekvtionen VL i ekvtionen är en rot oh ärme llti ett ositivt tl. Den ositiv roten kn äremot stämm. Vi sätter in oh rövr: VL: HL: Bå tlen är tligen ositiv - liksom tlet uner rotteknet i VL. De ser ungeär lik stor ut, men vi vill vr säkr! Vi kn ärör kvrer utn tt jämörelsen öränrs: HL: vilket är smm sk som vi år om vi kvrerr VL Svr:. Mer övningr å ekvtioner Svren hittr u i slutet v ett häte. Kom ihåg tt inte nvän räknre. Du ehöver även träning å huvuräkning eller räkning me er oh enn vi ehov... Anrgrsekvtioner, övningr Lös öljne ekvtioner 0 0 e 0 h 0 g 0 i 0 j Sommrmtemtik00.o, AllmRäkneärighet-lektion RTh/BS

21 Mlmö högskol k 0 l.. Ekvtioner me i nämnren Lös öljne ekvtioner 0 e g 0.. Ekvtioner som kn löss me hjäl v ktorisering. Lös öljne ekvtioner me hjäl v ktorisering 0 0 e 0 g h 0 i 0 j 0.. Rotekvtioner mm Vi vslutr me någr rotekvtioner oh ett r trejegrsekvtioner som kn ktorisers me hjäl l kuregeln tillåtet tt slå u. Lös öljne ekvtioner e 0 Frågor: Besvrs så ot jg kn om u skikr mil till: mtemtikverksten@mh.se. Sommrmtemtik00.o, AllmRäkneärighet-lektion RTh/BS

22 Mlmö högskol - Ingenjörsutilningrn Sommrmtemtik00.o, Svr oh lösningr-lektion RTh/BS. Sjätte lektionen, Rötter oh otenser, el Innehåll. Sjätte lektionen, Rötter oh otenser, el Innehåll. Någr inlene eemel. Deinitioner oh ormler Potenslgrn me oh som ositiv tl oh reellt Rotlgrn som kn härles irekt ur ovnståene; n oh m är ositiv heltl. Rötter oh otenser, örst lektionen. Någr inlene eemel Låt oss örj me tt lek lite grn me -or ör tt erinr oss hur heltlsotensern ungerr. E 0 Se vrje r som en ivision me rån öregåene r. Noter tt eonenten minskr me Det rr iho sig! ll gäller ör 0 ll gäller ör 0 - Nu måste vi einier negtiv otenser! - Så här kn vi ortsätt tills vi lir trött. - Oh ortsätter vi i oänlighet går et mot noll... E E 0 E 0

23 Mlmö högskol. Deinitioner oh ormler n är en otens me sen oh heltlseonenten n gotkligt reellt tl, n ositivt heltl r D:o me eonenten r > 0 r gotkligt reellt tl Ekvtionen n, är > 0 oh n är ett ositivt heltl hr ekt en ositiv lösning som klls n:e roten ur n klls ot rotine oh etekns Om n är ett jämnt ositivt heltl inns även en negtiv lösning n n E 0 e E 0 ± n n n n m n m n m n eter n:e roten ur, som är ositivt tl Om n är u kn vr negtivt ositivt reellt tl, m oh n ositiv heltl. enklre me otensräkning E 0 g E 0 h E 0 i 0 E 0 j E 0 k Så et är gs tt reeter otenslgrn:.. Potenslgrn me oh som ositiv tl oh reellt Me smm s Me smm eonent Multiliktion Multiliktion Division Potenshöjning v otens Division För ll reell gäller: > 0 Sommrmtemtik00.o, Svr oh lösningr-lektion RTh/BS

24 Mlmö högskol.. Rotlgrn som kn härles irekt ur ovnståene; n oh m är ositiv heltl Me smm "s" Me smm rotine Vi hr ing seiell lgr utn gör om röttern till otenser. För en treje lgen nväner vi otst n m nm Roten ur roten ur Multiliktion Division n n n n n n Dessutom n n n n m oh n m Någr seilll som är vär tt lägg å minnet: 0 0, 0, Betekningen eter eloet v, vs om är < 0, nnrs.. Rötter oh otenser, örst lektionen Som vnligt är grunién tt u inte nväner räknre. Till viss ugiter inns även lösningr. Dess är mrkere me L i teten. Förenkl så långt som möjligt svr me reell tl e 0 0,0 0 0 Skriv som en otens örenkl så långt som möjligt L L e Förenkl så långt som möjligt 0 L 0 0 L 0 e Förenkl så långt som möjligt z z z z t t t Sommrmtemtik00.o, Svr oh lösningr-lektion RTh/BS

25 Mlmö högskol t t t t t t e L t t Skriv som en otens v L e L L Förenkl så långt som möjligt Formeln ör en geometrisk summ: u u u u u n n s k k... k k s summn, k kvoten s n k k n ntlet termer örst termen Använ ormeln ör tt eräkn öljne summor L L L I öljne ugiter är et tillåtet tt slå u ormler ör eräkning v ränt om u inte minns oh även tt nvän räknre ör tt å ett närmeväre v et ekt svret. L L En erson sätter in 000 kronor i örjn v vrje år å ett konto som ger % ränt ränt läggs till enst vi årsskitet. Hur stort kitl hr hn eter 0 år, vs eter sin elte insättning? Ett shkräe kn nväns till mket. Vi skll lägg engr å et å så sätt tt vi lägger ettöring vi ntr tt e ortrne inns oh är vär ett öre å en örst rutn, öre å en nr rutn, öre å en treje, öre å en järe et till ll rutorn ått sin mäng ören. Hur mket engr går et åt till ett? Svr i kronor i grunotensorm. Sommrmtemtik00.o, Svr oh lösningr-lektion RTh/BS

26 Mlmö högskol SVAR oh viss lösningr till lektion - Om et inns lösning till en ugit mrkers ett me L i svren nen! Om u vill h en lösning till eller hr uneringr om en nnn ugit nen sän ett mil till: mtemtikverksten@mh.se. Du år svr så snrt vi hinner! Innehåll SVAR oh viss lösningr till lektion - Svr till Allmän räkneärighet, lektion : Svr till Allmän räkneärighet, lektion : 0 Svr till Allmän räkneärighet, lektion : Svr till Ekvtioner, lektion : Svr till Ekvtioner, lektion : Svr till Rötter oh otenser, lektion : Någr lösningr till lektion, llmän räkneärighet: 0 Någr lösningr till lektion, llmän räkneärighet: Någr lösningr till lektion, ekvtioner el : Någr lösningr till lektion, ekvtioner el : Någr lösningr till lektion, rötter oh otenser: 0 Svr till Allmän räkneärighet, lektion :. 0..., unvik ok tt skriv så, kn missörstås! q s s 0 0 s s e 0 g g g z. q q q q rs t. res. 0 res. res. res. hel olnomet lir Sommrmtemtik00.o, Svr oh lösningr-lektion RTh/BS

27 Mlmö högskol Sommrmtemtik00.o, Svr oh lösningr-lektion RTh/BS Svr till Allmän räkneärighet, lektion :.,,, J J Nej J. e L e. 0 0 e L. z z. e. L, e Svr till Allmän räkneärighet, lektion :. 0. qw w q w q k k k... e i h g. e L,e nnt svr eroene å smmnhng : 0 L. L

28 Mlmö högskol.. L,, e oh e Svr till Ekvtioner, lektion : A M. h h π r Rektngelns Are Mntelren hos en rät irkulär liner A h Are rllelltrets V h π r Volmen hos en irkulär kon. 0 e 0, 0 g h Tis i 0, h Anr termen kn örkorts me. Det gör e ortstt räkningrn enklre. j, n m m n., n m m n 0 Förlängning me mgn är som vnligt kortste vägen till målet. Eter insättning oh örlängning me 00 kn u rt ut ur å termern i täljren.., liter L Lösning till ugit. liter L Lösning till ugit. eklgr ologisk numrering! Sommrmtemtik00.o Svr oh lösningr-lektion RTh/BS

29 Mlmö högskol Lös ning e L q L.. ± e, 0 ± g ± h Svr till Ekvtioner, lektion :. Anrgrsekvtioner ± ± 0 e 0 g Reell lösningr skns h Reell lösningr skns i Reell lösningr skns j k Ekvtionen är orimlig l 0. Anr ekvtioner ± Lösning skns L e ± g ± I elugit är en ev rot lsk!!. Fktoriserere ekvtioner Konjugtregeln! 0 Mrker en uel- eller trielrot i svret! 0 e 0 g h 0 i Konjugtregeln ggr! j Kvreringsregeln ehövs: Sommrmtemtik00.o Svr oh lösningr-lektion RTh/BS

30 Mlmö högskol 0 smt imginär rötter. Rotekvtioner mm --- Du kom väl ihåg tt röv röttern?. 0 0 Lösningr skns e L Svr till Rötter oh otenser, lektion : L e L 0, L e 0. Ett tis är tt koll rotlgrn oh el u tlen i rimktorer. L 0 L e. Utn go kunsker om otenslgrn kn ett vr svårt. Oserver soluteloen i.. z z z t e t z L t t Kn ej örenkls å nåt vettigt sätt.. Det är OK tt svr me rötter i någr ll; e är ju okså en otens v., 0,., 0, e L L L Ugitern - hittr u lösningr till i slutet v hätet L. 0000,0, kr L L 0 Bnkkonto eimler! L Sommrmtemtik00.o Svr oh lösningr-lektion RTh/BS

31 Mlmö högskol. 00, 0 kronor L jiu Sommrmtemtik00.o Svr oh lösningr-lektion RTh/BS

32 Mlmö högskol Sommrmtemtik00.o Svr oh lösningr-lektion RTh/BS Någr lösningr till lektion, llmän räkneärighet: Ugit e, lösning e mgn Vilket svr u väljer, eror å v u skll h resulttet till! Om inget nnt sägs nses et uelt unerstrukn svret "enklre". Ugit, lösningr Bråkivision! mgn i åe nämnre oh täljre Konjugt- oh kvreringsreglern! Brt ut oh ktorsuel! Som men lite klurigre

33 Mlmö högskol Sommrmtemtik00.o Svr oh lösningr-lektion RTh/BS e Divier, rt ut oh ktorsutel Noter tt 0 Ugit, lösningr till oh mgn Jämör lektion! mgn Någr lösningr till lektion, llmän räkneärighet: Ugit, lösningr till, e oh mgn 00 Misströst inte om u räknt el å enn ugit. Du är i gott oh stort sällsk! Men jo å tills et lir rätt, et är ot viktigt me ekthet!

34 Mlmö högskol e 0 mgn orts Hur inner mn en sist örkortningen? Du måste let eter en! Du vet tt nämnren innehåller ktorern, oh. Test om i tur oh orning.. Förkort me mgn 0 Ugit, lösning till Ugit, lösning till,,e, e se e! Sommrmtemtik00.o Svr oh lösningr-lektion RTh/BS

35 Mlmö högskol Någr lösningr till lektion, ekvtioner el : lösning i tellorm Tot volm liter % lkohol Volm lkohol liter Volm vtten liter Före,00 0,,00 0,,00 Tillsätt 0 Eter,00 0 0,,00 0,,00 0,0,00 0,0,00 Prolem v liknne slg lir överskålig i en tell, är mn eter hn ller i givn ugiter. I e två sist ellern i neerst ren kn "Volmen lkohol eter tillsättning" ils å två sätt eller om u hellre känner ör tt räkn å vttnet går et okså r, vilket ger ekvtionen:,00 0,,00,00 0,0,, liter 0,0 lösning i tellorm Tot volm liter % glkol Volm glkol liter Volm vtten liter Före 0 0, 0 0, 0 T ort 0, 0, Tillsätt 0 Eter 0 0 0, 0-0, 0 0, 0,0 0 0,0 0 Jämört me öregåene rolem är en r tillg. Vttnet ger ekvtionen: 0, 0 0, 0,0 0 liter Ugit, lösning till e oh e q q Sommrmtemtik00.o Svr oh lösningr-lektion RTh/BS

36 Mlmö högskol orts q q Någr lösningr till lektion, ekvtioner el : 0 0 Mult me tillåten om 0 0 ± Dvs ekvtionen tks h två rötter: oh Den örst roten är enligt tiigre ej tillåten så et återstår enst lt Det är tillåtet tt ivier me en nr rentesen som är ett ositivt tl. Mn övertgr sig lätt om tt 0 sknr reell lösningr. Om mn inte kn ll kuregler så kn 0 även löss som otensekvtion me lösningen Någr lösningr till lektion, rötter oh otenser: Enklst me otensräkning Alterntiv: Ugiten kn löss å ler sätt. Enklst är tt gör om llting till tiootenser oh sen nvän otenslgrn Sommrmtemtik00.o Svr oh lösningr-lektion RTh/BS

37 Mlmö högskol Sommrmtemtik00.o Svr oh lösningr-lektion RTh/BS En rmkomlig vägen är tt gör om röttern till otenser. Kom å llti ihåg tt ett rotteken hr en ingg rentes. Vi skulle som ett lterntiv tl om tt rt ut roten ur 0 0 e t t t t t t t t t t Du hr väl inte glömt hur mn rter ut ur otensuttrk? e Om u uttr vrje rotteken som en rentes oh tr et lugnt ett steg i tget så unkr et! - : Använ ormeln k k s n Ientiier, n oh k! , 000, s s n k

38 Mlmö högskol, k, n s s, k, n s s s som sätts in år 0 lir me ränt år 0: 000,0 kronor Smm eräkning ör ll åren ger tt u skll summer: 0 S 000,0 000,0 K Vän orningen! 000, k,0, n s,0 000,0 s, ,0 0000,0, Ett korrekt svr är s kronor. Bnken vrunr nog inte uåt, men u år givetvis rätt även ör kronor liksom ör svret ovn. Beloet kn skrivs : S K, k, n S 00 00, 0 kr Sommrmtemtik00.o Svr oh lösningr-lektion RTh/BS

H1009, Introduktionskurs i matematik Armin Halilovic. Definition. Mängden av alla lösningar till en ekvation kallas ekvationens lösningsmängd.

H1009, Introduktionskurs i matematik Armin Halilovic. Definition. Mängden av alla lösningar till en ekvation kallas ekvationens lösningsmängd. H009, Introuktionskurs i mtemtik Armin Hlilovi LINJÄRA OCH ANDRAGRADSEKVATIONER Inlening: Definition. Mängen v ll lösningr till en ekvtion klls ekvtionens lösningsmäng. Eemelvis är {-, } lösningsmängen

Läs mer

============================================================

============================================================ H0009, Introuktionskurs i mtemtik Armin Hlilovi LINJÄRA OCH ANDRAGRADSEKVATIONER Någr eemel me linjär ekvtioner oh ekvtioner som kn förenkls till linjär ekvtioner. Mn kn förenkl en ekvtion me hjäl v följne

Läs mer

Kmerobjektiv oc elokusering Zoomobjektiv Ett kmerobjektiv sk normlt vbil ett objekt som beinner sig på någr meters vstån på en ilm i en krtig örminskning. Det innebär tt okllängen på et objektiv mn sk

Läs mer

Exponentiella förändringar

Exponentiella förändringar Eonentiell förändringr Eonentilfunktionen - llmänt Eonentilfunktionen r du tidigre stött å i åde kurs oc 2. En nyet är den eonentilfunktion som skrivs y = e. (Se fig. nedn) Tlet e, som är mycket centrlt

Läs mer

Där a mol av ämnet A reagerar med b mol av B och bildar c mol av C och d mol av D.

Där a mol av ämnet A reagerar med b mol av B och bildar c mol av C och d mol av D. 1 Kemisk jämvikt oh termoynmik Vi en kemisk rektion omvnls en eller fler molekyler från en form till en nnn. Mång olik typer v kemisk rektioner hr ren reovists uner kursen. För tt eskriv v som häner vi

Läs mer

Sidor i boken

Sidor i boken Sidor i boken -5 Vi räknr en KS För tt ni sk få en uppfttning om hur en KS kn se ut räknr vi här igenom den end KS som givits i denn kurs! Totlt kn mn få poäng. Om mn lycks skrp ihop 7 poäng eller mer

Läs mer

f(x)dx definieras som arean av ytan som begränsas av y = f(t), y = 0, t = a och t = b, se figur.

f(x)dx definieras som arean av ytan som begränsas av y = f(t), y = 0, t = a och t = b, se figur. Föreläsning. Integrl En förenkl efinition Antg tt f(x) å x b och tt f(x) är kontinuerlig är. Den bestäm integrlen b f(x)x efiniers som ren v ytn som begränss v y = f(t), y =, t = och t = b, se figur. Insättningsformeln

Läs mer

Uppsala Universitet Matematiska Institutionen Thomas Erlandsson

Uppsala Universitet Matematiska Institutionen Thomas Erlandsson Uppsl Universitet Mtemtisk Institutionen Thoms Erlndsson RÄTA LINJER, PLAN, SKALÄRPRODUKT, ORTOGONALITET MM VERSION MER OM EKVATIONSSYSTEM Linjär ekvtionssystem och den geometri mn kn härled ur dess är

Läs mer

Byt till den tjocka linsen och bestäm dess brännvidd.

Byt till den tjocka linsen och bestäm dess brännvidd. LINSER Uppgit: Mteriel: Teori: Att undersök den rytnde örmågn hos olik linser och tt veriier linsormeln Ljuskäll och linser ur Optik-Elin Med hjälp v en lmp och en ländre med ler öppningr år vi ler ljusstrålr,

Läs mer

Bokstavsräkning. Regler och knep vid bokstavsräkning

Bokstavsräkning. Regler och knep vid bokstavsräkning Mtemtik Bokstvsräkning Du står nu inför en ny kurs i mtemtik, där meningen är tt du sk tillgodogör dig ny teorier, som smtlig leder frm till övningr och uppgifter. Även om du förstått vd teorin sk nvänds

Läs mer

Rationella uttryck. Förlängning och förkortning

Rationella uttryck. Förlängning och förkortning Sidor i boken 8-9, 0- Rtionell uttryck. Förlängning och förkortning Först någr begrepp. Aritmetik eller räknelär är den mest grundläggnde formen v mtemtik. Ett ritmetiskt uttryck innehåller tl, men ing

Läs mer

definitioner och begrepp

definitioner och begrepp 0 Cecili Kilhmn & Jokim Mgnusson Rtionell tl Övningshäfte Avsnitt definitioner och egrepp DEFINITION: Ett rtionellt tl är ett tl som kn skrivs som en kvot melln två heltl och där 0. Mängden rtionell tl

Läs mer

Trigonometri. 2 Godtyckliga trianglar och enhetscirkeln 2. 3 Triangelsatserna Areasatsen Sinussatsen Kosinussatsen...

Trigonometri. 2 Godtyckliga trianglar och enhetscirkeln 2. 3 Triangelsatserna Areasatsen Sinussatsen Kosinussatsen... Trigonometri Innehåll 1 Rätvinklig tringlr 1 Godtyklig tringlr oh enhetsirkeln 3 Tringelstsern 4 3.1 restsen.............................. 4 3. Sinusstsen.............................. 5 3.3 Kosinusstsen.............................

Läs mer

NATIONELLT KURSPROV I MATEMATIK KURS D HÖSTEN Del I, 9 uppgifter utan miniräknare 3. Del II, 8 uppgifter med miniräknare 6

NATIONELLT KURSPROV I MATEMATIK KURS D HÖSTEN Del I, 9 uppgifter utan miniräknare 3. Del II, 8 uppgifter med miniräknare 6 reeleks NpMD ht006 ör M4 19 Innehåll Föror 1 NATIONELLT KURSPROV I MATEMATIK KURS D HÖSTEN 006 Del I, 9 uppgiter utn miniräknre 3 Del II, 8 uppgiter me miniräknre 6 Föror Kom ihåg Mtemtik är tt vr tylig

Läs mer

Repetitionsuppgifter i matematik

Repetitionsuppgifter i matematik Lärrprogrmmet Ingång Mtemtik och Lärnde Repetitionsuppgifter i mtemtik Inför vårterminens mtemtikstudier kn det vr r tt repeter grundläggnde räknefärdigheter. Dett mteril innehåller uppgifter inom följnde

Läs mer

T-konsult. Undersökningsrapport. Villagatan 15. Vind svag nordvästlig, luftfuktighet 81%, temp 2,3 grader

T-konsult. Undersökningsrapport. Villagatan 15. Vind svag nordvästlig, luftfuktighet 81%, temp 2,3 grader Unersökningsrpport Villgtn 15 Vin svg norvästlig, luftfuktighet 81%, temp 2,3 grer Dtum: 2011-12-19 Beställre: Sven Svensson Kmeropertör: Tom Gisserg Aress Telefon E-post Hemsi Spikrn 152 070 338 47 70

Läs mer

Lösningar och kommentarer till uppgifter i 1.2

Lösningar och kommentarer till uppgifter i 1.2 Lösningr och kommentrer till uppgifter i.2 202 d) t t 2 25 t (t 5)(t + 5) Med hjälp v konjugtregeln kn vi fktoriser nämnren. Eftersom nämnren inte får bli noll är ej t 5 eller t 5 tillåtn. 206 Först presenterr

Läs mer

Övningsuppgifter i matematik

Övningsuppgifter i matematik Yrkeshögskoln Hlmstd Repetitionsuppgifter mtemtik Övningsuppgifter i mtemtik Oserver! Multipliktion skrivs med Bokstven x med x Prefix. Omvndl följnde enheter ), dm till cm (centimeter) ) m till km (kilometer)

Läs mer

x 12 12 = 32 12 x 11 + 11 = 26 + 11 x 20 + 20 = 45 + 20 x=3 x=5 x=6 42 = 10x x + 10 = 15 x + 10 10 = 15 10 11 + 9 = 20 x = 65 x + 36 = 46

x 12 12 = 32 12 x 11 + 11 = 26 + 11 x 20 + 20 = 45 + 20 x=3 x=5 x=6 42 = 10x x + 10 = 15 x + 10 10 = 15 10 11 + 9 = 20 x = 65 x + 36 = 46 Vilket tl sk stå i rutn så tt likheten stämmer? + Lös ekvtionen så tt likheten stämmer. = + 9 = + = + = = Det sk stå 9 i rutn. Subtrher båd leden med. r -termen sk vr kvr i vänstr ledet. Skriv rätt tl

Läs mer

Studieplanering till Kurs 3b Grön lärobok

Studieplanering till Kurs 3b Grön lärobok Studieplnering till Kurs 3b Grön lärobok Den här studieplneringen hjälper dig tt häng med i kursen. Plneringen följer lärobokens uppdelning i kpitel och vsnitt. Iblnd får du tips på en inspeld genomgång

Läs mer

PASS 1. RÄKNEOPERATIONER MED DECIMALTAL OCH BRÅKTAL

PASS 1. RÄKNEOPERATIONER MED DECIMALTAL OCH BRÅKTAL PASS. RÄKNEOPERATIONER MED DECIMALTAL OCH BRÅKTAL. Tl, bråktl och decimltl Vd är ett tl för någonting? I de finländsk fmiljern brukr det vnligtvis finns två brn enligt Sttistikcentrlen (http://www.tilstokeskus.fi/tup/suoluk/suoluk_vesto_sv.html).

Läs mer

Föreläsning 7: Trigonometri

Föreläsning 7: Trigonometri ht06 Föreläsning 7: Trigonometri Trigonometrisk identiteter En identitet är en likhet som håller för ll värden på någon vriel. Tex så gäller tt ( + ) + + för ll,. Dett skrivs ilnd som ( + ) + +, men vi

Läs mer

Inledande kurs i matematik, avsnitt P.6. Vi ritar upp enhetscirkeln och vinkeln 2π 3.

Inledande kurs i matematik, avsnitt P.6. Vi ritar upp enhetscirkeln och vinkeln 2π 3. Inlednde kurs i mtemtik, vsnitt P6 P6 eräkn sin P61 eräkn os 4 Vi ritr upp enhetsirkeln oh vinkeln Vi sk nvänd enhetsirkeln oh symmetrier i denn för tt estämm os 4 Den punkt på enhetsirkeln med vinkeln

Läs mer

Kvalificeringstävling den 2 oktober 2007

Kvalificeringstävling den 2 oktober 2007 SKOLORNAS MATEMATIKTÄVLING Svensk Mtemtikersmfundet Kvlifieringstävling den oktober 007 Förslg till lösningr 1 I en skol hr vr oh en v de 0 klssern ett studieråd med 5 ledmöter vrder Per är den ende v

Läs mer

Algebraiska uttryck: Introduktionskurs i matematik. Räknelagar: a = b a. a b. Potenser: 1. = ( n gånger )

Algebraiska uttryck: Introduktionskurs i matematik. Räknelagar: a = b a. a b. Potenser: 1. = ( n gånger ) Intrduktinskurs i mtemtik 1 v 5 Algerisk uttrk: Räknelgr: lgen distriutiv lgr ssitiv lgr kmmuttiv, Ptenser: 1 n L n gånger --------------------------------------- n udd tl, jämnt tl n, n n n 4 4.. ---------------------------------------

Läs mer

Kontrollskrivning 3 till Diskret Matematik SF1610, för CINTE1, vt 2019 Examinator: Armin Halilovic Datum: 2 maj

Kontrollskrivning 3 till Diskret Matematik SF1610, för CINTE1, vt 2019 Examinator: Armin Halilovic Datum: 2 maj Kontrollskrivning 3 till Diskret Mtemtik SF60, för CINTE, vt 209 Emintor: Armin Hlilovic Dtum: 2 mj Version B Resultt: Σ p P/F Etr Bonus Ing hjälpmedel tillåtn Minst 8 poäng ger godkänt Godkänd KS nr n

Läs mer

Kurvanpassning. Kurvanpassning jfr lab. Kurvanpassning jfr lab. Kurvanpassning jfr lab. Kurvanpassning innebär approximation. Kurvanpassning jfr lab

Kurvanpassning. Kurvanpassning jfr lab. Kurvanpassning jfr lab. Kurvanpassning jfr lab. Kurvanpassning innebär approximation. Kurvanpassning jfr lab Kurvnpning Beräkningvetenkp II Punktmäng > pproimerne unktion Finn olik ätt tt pproimer me polynom Prolem me hög grtl kn ge tor kt Från lortionen, olik Mtlkommnon: [ 9 ]; y [ ]; linpe,; % kp -el p polyit,y,

Läs mer

14. MINSTAKVADRATMETODEN

14. MINSTAKVADRATMETODEN 4 MINTAKADRATMETODEN Nu sk vi gå igenom någr olik sätt tt lös ekvtionssystemet Ax Om A är m n mtris med m n så sägs systemet vr överestämt och det sknr då i llmänhet lösningr Istället söker mn en pproximtiv

Läs mer

Associativa lagen för multiplikation: (ab)c = a(bc). Kommutativa lagen för multiplikation: ab = ba.

Associativa lagen för multiplikation: (ab)c = a(bc). Kommutativa lagen för multiplikation: ab = ba. Rtionell tl Låt oss skiss hur mn definierr de rtionell tlen utifrån heltlen. Förutom tt det ger en inblick i hur mtemtiken är uppbyggd, är dett är ett br exempel på ekvivlensreltioner och ekvivlensklsser.

Läs mer

Definition 1 En funktion (eller avbildning ) från en mängd A till en mängd B är en regel som till några element i A ordnar högst ett element i B.

Definition 1 En funktion (eller avbildning ) från en mängd A till en mängd B är en regel som till några element i A ordnar högst ett element i B. Deinitionsmängd FUNKTIONER. DEFINITIONSMÄNGD OCH VÄRDEMÄNGD. Deinition En unktion (eller vbildning ) rån en mängd A till en mängd B är en regel som till någr element i A ordnr högst ett element i B. Att

Läs mer

Kan det vara möjligt att med endast

Kan det vara möjligt att med endast ORIO TORIOTO yllene snittet med origmi ed endst någr få vikningr kn mn få frm gyllene snittet och också konstruer en regelbunden femhörning. I ämnren nr 2, 2002 beskrev förfttren hur mn kn rbet med hjälp

Läs mer

Ett förspel till Z -transformen Fibonaccitalen

Ett förspel till Z -transformen Fibonaccitalen Ett förspel till Z -trnsformen Fibonccitlen Leonrdo Pisno vnligen klld Leonrdo Fiboncci, den knske störste mtemtiker som Europ frmburit före renässnsen skrev år 10 en bok (Liber bci) i räknelär. J, fktiskt.

Läs mer

TENTAMEN. Matematik för basår I. Massimiliano Colarieti-Tosti, Niclas Hjelm & Philip Köck :00-12:00

TENTAMEN. Matematik för basår I. Massimiliano Colarieti-Tosti, Niclas Hjelm & Philip Köck :00-12:00 Kursnummer: Moment: Progrm: Rättnde lärre: TENTAMEN HF00 Mtemtik för bsår I TENA / TEN Tekniskt bsår Mssimilino Colrieti-Tosti, Nicls Hjelm & Philip Köck Nicls Hjelm 0-0-6 08:00-:00 Emintor: Dtum: Tid:

Läs mer

Uttryck höjden mot c påtvåolikasätt:

Uttryck höjden mot c påtvåolikasätt: Sinusstsen Beviset i PB gger å tre resultt som nog få gmnsieelever är förtrogn med. Vrje tringel hr en s.k. omskriven cirkel en cirkel som går genom ll tre hörnen : C Uttrck höjden mot c åtvåoliksätt:

Läs mer

Uppsala Universitet Matematiska Institutionen Bo Styf. Sammanfattning av föreläsningarna 5-7.

Uppsala Universitet Matematiska Institutionen Bo Styf. Sammanfattning av föreläsningarna 5-7. Uppsl Universitet Mtemtisk Institutionen Bo Styf LAoG I, 5 hp ES, KndM, MtemA -9-6 Smmnfttning v föreläsningrn 5-7. Föreläsningrn 5 7, 7/9 6/9 : Det kommer, liksom i lärooken, inte tt finns utrymme för

Läs mer

Tentamen 1 i Matematik 1, HF jan 2016, kl. 8:15-12:15

Tentamen 1 i Matematik 1, HF jan 2016, kl. 8:15-12:15 Tentmen i Mtemtik, HF9 7 jn, kl 8:5-:5 Eminto: Amin Hlilovi Unevisne läe: Feik Begholm, Jons Stenholm, Elis Si Fö gokänt etg kävs v m poäng Betgsgänse: Fö etg A, B, C, D, E kävs, 9,, espektive poäng Kompletteing:

Läs mer

Tentamen 1 i Matematik 1, HF dec 2016, kl. 8:00-12:00

Tentamen 1 i Matematik 1, HF dec 2016, kl. 8:00-12:00 Tentmen i Mtemtik, HF9 9 dec 6, kl. 8:-: Emintor: Armin Hlilovic Undervisnde lärre: Erik Melnder, Jons Stenholm, Elis Sid För godkänt betyg krävs v m poäng. Betygsgränser: För betyg A, B, C, D, E krävs,

Läs mer

SF1625 Envariabelanalys

SF1625 Envariabelanalys Modul 5: Integrler Institutionen för mtemtik KTH 30 november 4 december Integrler Integrler är vd vi sk håll på med denn veck och näst. Vi kommer tt gör följnde: En definition v vd begreppet betyder En

Läs mer

Preliminär version 2 juni 2014, reservation för fel. Tentamen i matematik. Kurs: MA152G Matematisk Analys MA123G Matematisk analys för ingenjörer

Preliminär version 2 juni 2014, reservation för fel. Tentamen i matematik. Kurs: MA152G Matematisk Analys MA123G Matematisk analys för ingenjörer Lösningsförslg Högskoln i Skövde SK, JS) Preliminär version juni 0, reservtion för fel. Tentmen i mtemtik Kurs: MA5G Mtemtisk Anlys MAG Mtemtisk nlys för ingenjörer Tentmensdg: 0-05- kl.0-9.0 Hjälpmedel

Läs mer

TENTAMEN. Rättande lärare: Sara Sebelius & Håkan Strömberg Examinator: Niclas Hjelm Datum: Tid:

TENTAMEN. Rättande lärare: Sara Sebelius & Håkan Strömberg Examinator: Niclas Hjelm Datum: Tid: TENTAMEN Kursnummer: HF00 Matematik ör basår I Moment: TEN Program: Tekniskt basår Rättane lärare: Sara Sebelius & Håkan Strömberg Eaminator: Niclas Hjelm Datum: Ti: 0-0- 08:00-:00 Hjälpmeel: Formelsamling:

Läs mer

TENTAMEN HF0021 TEN1. Program: Examinator: Datum: Tid: :15-17:15. , linjal, gradskiva. Lycka till! Poäng

TENTAMEN HF0021 TEN1. Program: Examinator: Datum: Tid: :15-17:15. , linjal, gradskiva. Lycka till! Poäng TENTMEN Kursnummer: Moment: Progrm: Rättnde lärre: Emintor: Dtum: Tid: Hjälpmedel: Omfttning oc etgsgränser: H Mtemtik för sår I TEN Tekniskt sår Nicls Hjelm Nicls Hjelm -8- :-7: ormelsmling: ISBN 78--7-77-8

Läs mer

MATEMATISKT INNEHÅLL UPPGIFT METOD. Omvandla mellan olika längdenheter. METOD BEGREPP RESONEMANG. Ta reda på omkrets. 5 Vilken omkretsen har figuren?

MATEMATISKT INNEHÅLL UPPGIFT METOD. Omvandla mellan olika längdenheter. METOD BEGREPP RESONEMANG. Ta reda på omkrets. 5 Vilken omkretsen har figuren? Kn du dett? Uppgiftern här är tänkt tt nvänds för utvärdering v hur elevern tillägnt sig kpitlets mtemtisk innehåll. Låt elevern, prvis eller i mindre grupper, lös uppgiftern tillsmmns och förklr för vrndr

Läs mer

Uppgift 1. (4p) (Student som är godkänd på KS1 hoppar över uppgift 1.)

Uppgift 1. (4p) (Student som är godkänd på KS1 hoppar över uppgift 1.) TENTAMEN 7 e 8, HF oh HF8 Moment: TEN Lnjär lger, hp, skrftlg tentmen Kurser: Lnjär lger oh nlys HF oh Anlys oh lnjär lger, HF8, Klsser: TIELA, TIMEL, TIDAA T: 8-, Plts: Cmpus Flemngserg Lärre: Mr Shmoun

Läs mer

V1. Intervallet [a,b] är ändligt, dvs gränserna a, b är reella tal och INTE ±. är begränsad i intervallet [a,b].

V1. Intervallet [a,b] är ändligt, dvs gränserna a, b är reella tal och INTE ±. är begränsad i intervallet [a,b]. Armin Hlilovic: ETRA ÖVNINGAR Generliserde integrler GENERALISERADE INTEGRALER När vi definierr Riemnnintegrl f ( ) d ntr vi tt följnde två krv är uppfylld: V. Intervllet [,] är ändligt, dvs gränsern,

Läs mer

Facit - Tänk och Räkna 6a

Facit - Tänk och Räkna 6a Fit - Tänk oh Räkn I tlens värl - - - - - - Åttiosextusen trehunrfem Åttiosextusen trehunrfem 8 0 9 089 8 8 8 0 9 80 9 9 9 80 0 99 098 99 099 99 00 89 899 89 900 89 90 008 009 00 9 999 0 000 0 00 90 988

Läs mer

13 Generaliserade dubbelintegraler

13 Generaliserade dubbelintegraler Nr 3, 4 pril -5, Ameli 3 Generliserde dubbelintegrler 3. Generliserde enkelintegrler Integrerbrhet är definiert för funktioner som är begränsde och definierde på ett ändligt intervll. ett kn i mång fll

Läs mer

V1. Intervallet [a,b] är ändligt, dvs gränserna a, b är reella tal och INTE ±. är begränsad i intervallet [a,b].

V1. Intervallet [a,b] är ändligt, dvs gränserna a, b är reella tal och INTE ±. är begränsad i intervallet [a,b]. Armin Hlilovic: ETRA ÖVNINGAR Generliserde integrler GENERALISERADE INTEGRALER När vi definierr Riemnnintegrl f ( ) d ntr vi tt följnde två krv är uppfylld: V. Intervllet [,] är ändligt, dvs gränsern,

Läs mer

Finaltävling den 20 november 2010

Finaltävling den 20 november 2010 SKOLORNAS MATEMATIKTÄVLING Svensk Mtemtikersmfundet Finltävling den 20 november 2010 Förslg till lösningr Problem 1 Finns det en tringel vrs tre höjder hr måtten 1, 2 respektive 3 längdenheter? Lösning

Läs mer

UPPTÄCK OCH DEFINIERA SAMBANDET MELLAN TVÅ OMRÅDEN SOM DELAS AV GRAFEN TILL EN POTENSFUNKTION

UPPTÄCK OCH DEFINIERA SAMBANDET MELLAN TVÅ OMRÅDEN SOM DELAS AV GRAFEN TILL EN POTENSFUNKTION OLIVI KVRNLÖ UPPTÄCK OCH DEINIER SMNDET MELLN TVÅ OMRÅDEN SOM DELS V GREN TILL EN POTENSUNKTION Konsultudrg rågeställning I den här ugiften sk vi undersök smbndet melln reorn i en kvdrt med sidn l.e. i

Läs mer

Läsanvisningar för MATEMATIK I, ANALYS

Läsanvisningar för MATEMATIK I, ANALYS Läsnvisningr för MATEMATIK I, ANALYS Läsnvisningrn är tänkt i först hnd för dig som läser kursen mtemtik I på distns, och de sk vägled dig på din res genom nlysen. Stoffet är i stort sett portionert på

Läs mer

Sfärisk trigonometri

Sfärisk trigonometri Sfärisk trigonometri Inledning Vi vill nvänd den sfärisk trigonometrin för beräkningr på storcirkelrutter längs jordytn (för sjöfrt och luftfrt). En storcirkel är en cirkel på sfären vrs medelpunkt smmnfller

Läs mer

============================================================ V1. Intervallet [a,b] är ändligt, dvs gränserna a, b är reella tal och INTE.

============================================================ V1. Intervallet [a,b] är ändligt, dvs gränserna a, b är reella tal och INTE. GENERALISERADE INTEGRALER ============================================================ När vi definierr Riemnnintegrl ntr vi tt följnde två krv är uppfylld: V. Intervllet [,] är ändligt, dvs gränsern,

Läs mer

LINJÄR ALGEBRA II LEKTION 1

LINJÄR ALGEBRA II LEKTION 1 LINJÄR ALGEBRA II LEKTION JOHAN ASPLUND INNEHÅLL. VEKTORRUM OCH DELRUM Hel kursen Linjär Algebr II hndlr om vektorrum och hur vektorrum (eller linjär rum, som de iblnd klls) beter sig. Tidigre hr mn ntgligen

Läs mer

SF1625 Envariabelanalys

SF1625 Envariabelanalys SF1625 Envribelnlys Föreläsning 13 Institutionen för mtemtik KTH 27 september 2017 SF1625 Envribelnlys Anmäl er till tentn Anmäl er till tentn nu. Det görs vi min sidor. Om det inte går, mejl studentexpeditionen

Läs mer

Induktion LCB 2000/2001

Induktion LCB 2000/2001 Indution LCB 2/2 Ersätter Grimldi 4. Reursion och indution; enl fll n 2 En tlföljd n nturligtvis definiers genom tt mn nger en explicit formel för uträning v n dess 2 element, som till exempel n 2 () n

Läs mer

NATIONELLT KURSPROV I MATEMATIK KURS C VÅREN 2005 3. Del I, 10 uppgifter utan miniräknare 4. Del II, 8 uppgifter med miniräknare 6

NATIONELLT KURSPROV I MATEMATIK KURS C VÅREN 2005 3. Del I, 10 uppgifter utan miniräknare 4. Del II, 8 uppgifter med miniräknare 6 Kurs plnering.se NpMC vt005 (5) Innehåll Förord NATIONELLT KURSPROV I MATEMATIK KURS C VÅREN 005 Del I, 0 uppgifter utn miniräknre 4 Del II, 8 uppgifter med miniräknre 6 Förslg på lösningr till uppgifter

Läs mer

1. (6p) (a) Använd delmängdskonstruktionen för att tillverka en DFA ekvivalent med nedanstående NFA. (b) Är den resulterande DFA:n minimal? A a b.

1. (6p) (a) Använd delmängdskonstruktionen för att tillverka en DFA ekvivalent med nedanstående NFA. (b) Är den resulterande DFA:n minimal? A a b. UPPSAA UNIVERSITET Mtemtisk institutionen Slling (070-6527523) PROV I MATEMATIK AUTOMATATEORI 18 okt 2012 SKRIVTID: 8-13. HJÄPMEDE: Ing. MOTIVERA AA ÖSNINGAR NOGGRANT. BETYGSGRÄNSER: För etygen 3, 4 respektive

Läs mer

TATA42: Föreläsning 4 Generaliserade integraler

TATA42: Föreläsning 4 Generaliserade integraler TATA42: Föreläsning 4 Generliserde integrler John Thim 5 november 28 Vi hr stött på begreppet tidigre när vi diskutert Riemnnintegrler i föregående kurs. Denn gång kommer vi lite mer tt fokuser på frågn

Läs mer

TATA42: Föreläsning 4 Generaliserade integraler

TATA42: Föreläsning 4 Generaliserade integraler TATA42: Föreläsning 4 Generliserde integrler John Thim 29 mrs 27 Vi hr stött på begreppet tidigre när vi diskutert Riemnnintegrler i föregående kurs. Denn gång kommer vi lite mer tt fokuser på frågn om

Läs mer

Matte C. Översikt. Funktioner. Derivatan. Användning av derivatan. Exponentialfunktionen. Logaritmiska funktioner. Geometriska summor

Matte C. Översikt. Funktioner. Derivatan. Användning av derivatan. Exponentialfunktionen. Logaritmiska funktioner. Geometriska summor Mtte C Översikt Fuktioer Poteslgr Potesuktioer Polomuktioer o Väde/vtgde uktio o M/mi pukter tersspukt o Tget Lösigsmetoder ör : grdre Rtioell uktioer Derivt Deiitio v derivt o Vis ör C Deriverigsregler:

Läs mer

Mat-1.1510 Grundkurs i matematik 1, del III

Mat-1.1510 Grundkurs i matematik 1, del III Mt-.50 Grundkurs i mtemtik, del III G. Gripenberg TKK december 00 G. Gripenberg TKK) Mt-.50 Grundkurs i mtemtik, del III december 00 / 59 Vribelbyte F gx))g x) dx = d F gx)) dx dx = / b F gx)) = F gb))

Läs mer

Grundläggande matematisk statistik

Grundläggande matematisk statistik Grundläggnde mtemtisk sttistik Diskret och kontinuerlig slumpvribler Uwe Menzel, 208 uwe.menzel@slu.se; uwe.menzel@mtstt.de www.mtstt.de Diskret och kontinuerlig slumpvribler Slumpvribel (s.v.): vribel

Läs mer

Ï x: 0 Æ 1 Ì [ ] y > 0, 0 < y <1 y växande, 0 < y < 1

Ï x: 0 Æ 1 Ì [ ] y > 0, 0 < y <1 y växande, 0 < y < 1 Tentmensskrivning i Mtemtik IV, 5B2 Fredgen den 2 ugusti 24, kl 4-9 Hjälmedel: BETA, Mthemtics Hndook Redovis lösningrn å ett sådnt sätt tt eräkningr och resonemng är lätt tt följ Svren skll ges å reell

Läs mer

9. Vektorrum (linjära rum)

9. Vektorrum (linjära rum) 9. Vektorrum (linjär rum) 43. Vektorrum (linjärt rum) : definition och xiom 44. Exempel på vektorrum v funktioner. 45. Hur definierr mn subtrktion i ett vektorrum? 46. Underrum 47. Linjärkombintioner,

Läs mer

SIGNALER OCH SYSTEM II LEKTION 2 / MATEMATISK LEKTION 1. Fredrik Andréasson. Department of Mathematics, KTH

SIGNALER OCH SYSTEM II LEKTION 2 / MATEMATISK LEKTION 1. Fredrik Andréasson. Department of Mathematics, KTH SIGNALER OCH SYSTEM II LEKTION 2 / MATEMATISK LEKTION Fredrik Andrésson Deprtment of Mthemtics, KTH Lplcetrnsformen. I förr delkursen studerde vi fouriertrnsformen v en funktion h(t) H(iω) F[h(t)] Vi definierr

Läs mer

Materiens Struktur. Lösningar

Materiens Struktur. Lösningar Mteriens Struktur Räkneövning 1 Lösningr 1. I ntriumklorid är vrje N-jon omgiven v sex Cl-joner. Det intertomär vståndet är,8 Å. Ifll tomern br skulle växelverk med Coulombväxelverkn oh br med de närmste

Läs mer

Addition och subtraktion

Addition och subtraktion Sidor i boken 35-39 Addition och subtrktion Vi börjr med lite ritmetik. Heltlsddition innebär ing som helst problem. Här tr vi lämpligen räknedosn till hjälp. Eempel. 3+00+5 = 7 Så länge ll nämnre är lik

Läs mer

Uppgiftssamling 5B1493, lektionerna 1 6. Lektion 1

Uppgiftssamling 5B1493, lektionerna 1 6. Lektion 1 Uppgiftssmling 5B1493, lektionern 1 6 Lektion 1 4. (Räkning med oändlig decimlbråk) Låt x = 0, 1 2 3 n och y = 0,b 1 b 2 b 3 b n ( i och b i siffror 0, 1,, 9).. Kn Du beskriv något förfrnde som säkert

Läs mer

Löpsedel: Integraler. Block 4: Integraler. Lärobok. Exempel (jfr lab) Exempel (jfr lab) Integrering i Matlab

Löpsedel: Integraler. Block 4: Integraler. Lärobok. Exempel (jfr lab) Exempel (jfr lab) Integrering i Matlab Löpsedel: Integrler Block : Integrler Grundidé, numerisk kvdrtur Noggrnnet, teoretiskt Prktisk feluppskttning med ricrdsonextrpoltion Adptiv kvdrtur Noggrnnet, inverkn v mätfel/vrundningsfel Lärook Kp

Läs mer

Nautisk matematik, LNC022, Lösningar

Nautisk matematik, LNC022, Lösningar Nutisk mtemtik, LN022, 2012-05-21 Lösningr 1. () För vilken eller vilk vinklr v melln 0 oh 180 är sin v = 0, 25? Räknren ger oss v 14, 5, då finns okså lösningen 180 14, 5 = 165, 5 i det givn intervllet.

Läs mer

Integraler och statistik

Integraler och statistik Föreläsning 8 för TNIU Integrler och sttistik Krzysztof Mrcinik ITN, Cmpus Norrköping, krzm@itn.liu.se www.itn.liu.se/krzm ver. 4 - --8 Inledning - lite om sttistik Sttistik är en gren v tillämpd mtemtik

Läs mer

ORTONORMERAT KOORDINAT SYSTEM. LÄNGDEN AV EN VEKTOR. AVSTÅND MELLEN TVÅ PUNKTER. MITTPUNKT. TYNGDPUNKT. SFÄR OCH KLOT.

ORTONORMERAT KOORDINAT SYSTEM. LÄNGDEN AV EN VEKTOR. AVSTÅND MELLEN TVÅ PUNKTER. MITTPUNKT. TYNGDPUNKT. SFÄR OCH KLOT. Armin Hlilovi: EXTRA ÖVNINGAR v Vektorer oh koordinter i D-rummet ORTONORMERAT KOORDINAT SYSTEM LÄNGDEN AV EN VEKTOR AVSTÅND MELLEN TVÅ PUNKTER MITTPUNKT TYNGDPUNKT SFÄR OCH KLOT INLEDNING För tt bild

Läs mer

Matematiska uppgifter

Matematiska uppgifter Element Årgång 59, 976 Årgång 59, 976 Först häftet 3020. Lös på enklste sätt ekvtionssystemet (Svr: x = v = 2 och y = u = 2) x + 7y + 3v + 5u = 6 8x + 4y + 6v + 2u = 6 2x + 6y + 4v + 8u = 6 5x + 3y + 7v

Läs mer

Skogstorp i framtiden

Skogstorp i framtiden I SKOGSTORP www.skogstorp.om/soildemokrtern Skogstorp i frmtiden Redovisning v enkät genomförd under perioden Novemer- Deemer 2005. 1. Tyker Du liksom fler v oss tt det ehövs yggs en förifrt utnför skogstorp?

Läs mer

1 e x2. lim. x ln(1 + x) lim. 1 (1 x 2 + O(x 4 )) = lim. x 0 x 2 /2 + O(x 3 ) x 2 + O(x 4 ) = lim. 1 + O(x 2 ) = lim = x = arctan x 1

1 e x2. lim. x ln(1 + x) lim. 1 (1 x 2 + O(x 4 )) = lim. x 0 x 2 /2 + O(x 3 ) x 2 + O(x 4 ) = lim. 1 + O(x 2 ) = lim = x = arctan x 1 UPPSALA UNIVERSITET Svr till tent i mtemtik Mtemtisk institutionen Anlys MN Distns Jons Elisson 7-- Skrivtid: - 5. Observer tt problemen inte står i svårighetsordning. All svr sk motivers. Det kn krävs

Läs mer

Bilaga 1. Beskrivning av uppgifterna och provresultaten

Bilaga 1. Beskrivning av uppgifterna och provresultaten Bilg 1. Beskrivning v uppgiftern oh provresultten 1997-00 I det följnde redoviss lydelsen på de olik uppgifter som ingår i testet oh resulttet för de fyr år som testet hittills hr nvänts. Härigenom kn

Läs mer

Geometri. 4. Fyra kopior av en rätvinklig triangel kan alltid sättas ihop till en kvadrat med hål som i följande figur varför?

Geometri. 4. Fyra kopior av en rätvinklig triangel kan alltid sättas ihop till en kvadrat med hål som i följande figur varför? Geometri 1. Linjen är isektris till vinkeln. Sträkorn, oh är lik lång. Hur stor är vinkeln? vgör utn mätningr! 4. Fyr kopior v en rätvinklig tringel kn lltid sätts ihop till en kvdrt med hål som i följnde

Läs mer

1 Armin Halilovic: EXTRA ÖVNINGAR

1 Armin Halilovic: EXTRA ÖVNINGAR Armi Hlilovi: EXTRA ÖVNINGAR Tylors ormel TAYLORS FOREL Tylors ormel krig pukte Om uktioe oh dess + örst derivtor är kotiuerlig i det slut itervllet [, ] eller [,], dvs vi tillåter < då gäller. som ligger

Läs mer

ANDREAS REJBRAND NV2ANV Matematik Derivator

ANDREAS REJBRAND NV2ANV Matematik   Derivator ANDREAS REJBRAND NVANV 5--8 Mtemtik ttp://www.rejrnd.se Inneållsörteknin DERIVATOR... INNEHÅLLSFÖRTECKNING... INLEDNING... DERIVATANS DEFINITION... GRUNDLÄGGANDE DERIVATOR... 7 Konstnt o linjär unktioner...

Läs mer

TATA42: Tips inför tentan

TATA42: Tips inför tentan TATA42: Tips inför tentn John Thim 25 mj 205 Syfte Tnken med dett kort dokument är tt ge lite extr studietips inför tentn. Kursinnehållet definiers så klrt fortfrnde v kursplnen och kurslitterturen så

Läs mer

Gör slag i saken! Frank Bach

Gör slag i saken! Frank Bach Gör slg i sken! Frnk ch På kppseglingsbnn ser mn tävlnde båtr stgvänd lite då och då under kryssrn. En del v båtrn seglr för styrbords hlsr och ndr för bbords. Mn kn undr vem som gör rätt och hur mn kn

Läs mer

Grundläggande hyperbolisk geometri

Grundläggande hyperbolisk geometri Fkulteten för teknik- oh nturvetenskp Ann Persson Grunläggne hperolisk geometri Elements of Hperoli Geometr Mtemtik D-uppsts p Dtum: 6-5- Hnlere: Ilie Br Exmintor: Alexner Bolev Grunläggne hperolisk geometri

Läs mer

Operativsystemets uppgifter. Föreläsning 6 Operativsystem. Skydd, allmänt. Operativsystem, historik

Operativsystemets uppgifter. Föreläsning 6 Operativsystem. Skydd, allmänt. Operativsystem, historik Opertivsystemets uppgifter Föreläsning 6 Opertivsystem Opertivsystemets uppgifter Historik Skydd: in- oh utmtning, minne, CPU Proesser, tidsdelning Sidindelt minne, virtuellt minne Filsystem Opertivsystemet

Läs mer

är ett tal som betecknas det(a) eller Motivering: Determinanter utvecklades i samband med lösningsmetoder för kvadratiska linjära system.

är ett tal som betecknas det(a) eller Motivering: Determinanter utvecklades i samband med lösningsmetoder för kvadratiska linjära system. Armi Hlilovi: EXTRA ÖVNINGAR Determiter DETERMINANTER A Determiter v r orige Determite v e mtris A följe är ett tl som etes eta eller Eempel: 6. oh efiiers eligt Motiverig: Determiter utveles i sm me lösigsmetoer

Läs mer

GEOMETRISKA VEKTORER Vektorer i rummet.

GEOMETRISKA VEKTORER Vektorer i rummet. GEOMETRISKA VEKTORER Vektorer i rummet. v Någr v de storheter som förekommer inom nturvetenskp kn specificers genom tt ders mätetl nges med ett end reellt tl. Exempel på sådn storheter, som klls sklär

Läs mer

Lösningsförslag till tentamen i SF1683 och SF1629 (del 1) 23 oktober 2017

Lösningsförslag till tentamen i SF1683 och SF1629 (del 1) 23 oktober 2017 KTH, Mtemtik Mri Sprkin Lösningsförslg till tentmen i SF683 och SF629 (del ) 23 oktober 207 Tentmen består v sex uppgifter där vrder uppgift ger mximlt fr poäng. Preliminär betgsgränser: A 2 poäng, B 9,

Läs mer

RÄKNEOPERATIONER MED VEKTORER. LINJÄRA KOMBINATIONER AV VEKTORER. ----------------------------------------------------------------- Låt u vr en vektor med tre koordinter u. Vi säger tt u är tredimensionell

Läs mer

Föreläsning 11: Grafer, isomorfi, konnektivitet

Föreläsning 11: Grafer, isomorfi, konnektivitet Förläsning 11: Grfr, isomorfi, konnktivitt En orikt nkl grf (V, E) står v hörn, V, oh kntr, E, vilk förinr istinkt nor: ing pilr, ing öglor, int multipl kntr mlln hörn. Två hörn u,v V är grnnr om t finns

Läs mer

MATEMATIKPROV, LÅNG LÄROKURS BESKRIVNING AV GODA SVAR

MATEMATIKPROV, LÅNG LÄROKURS BESKRIVNING AV GODA SVAR MATEMATIKPROV, LÅNG LÄROKURS 905 BESKRIVNING AV GODA SVAR De beskrivningr v svrens innehåll och poängsättningr som ges här är inte bindnde för studentexmensnämndens bedömning Censorern beslutr om de kriterier

Läs mer

Integralen. f(x) dx exakt utan man får nöja sig med att beräkna

Integralen. f(x) dx exakt utan man får nöja sig med att beräkna CTH/GU STUDIO TMVb - / Mtemtisk vetenskper Integrlen Anlys och Linjär Algebr, del B, K/Kf/Bt Inledning Mn kn inte lltid bestämm integrler f() d ekt utn mn får nöj sig med tt beräkn pproimtioner. T.e. e

Läs mer

19 Integralkurvor, potentialer och kurvintegraler i R 2 och R 3

19 Integralkurvor, potentialer och kurvintegraler i R 2 och R 3 Nr9,3mj-5,Ameli 9 Integrlkurvor, potentiler och kurvintegrler i R och R 3 9. Integrlkurvor En integrlkurv r(t) ((t), (t)) till ett vektorfält F(, ) är en kurv där vektorfältet är en tngent till kurvn i

Läs mer

Några integraler. Kjell Elfström. x = f 1 (y) = arcsin y. . 1 y 2 Vi låter x och y byta roller och formulerar detta resultat som en sats: cos x = 1

Några integraler. Kjell Elfström. x = f 1 (y) = arcsin y. . 1 y 2 Vi låter x och y byta roller och formulerar detta resultat som en sats: cos x = 1 F r å g L u n d o m m t e m t i k Mtemtikcentrum Mtemtik NF Någr integrler Kjell Elfström Invers funktioner Om f är en funktion, och ekvtionen f() = till vrje V f hr en entdigt bestämd lösning D f, så

Läs mer

ADAD. Med tillägg för socialtjänsten. Instruktioner. Problemtyngd 0 1 2 3 0 1 2 3 Problemområde 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 Fysisk hälsa

ADAD. Med tillägg för socialtjänsten. Instruktioner. Problemtyngd 0 1 2 3 0 1 2 3 Problemområde 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 Fysisk hälsa ADAD Me tillägg för soiltjänsten Version: 090801 ADAD - Aolesent Drug Ause Dignosis är en stnriser intervju oh hr utveklts v Alfre Friemn oh Arlene Ut vi Philelphi Psyhitri Center, USA, i slutet v 1980-tlet.

Läs mer

Evighetskalender. 19 a) nyårsdagen var år 2000 b) julafton kommer att vara på år 2010 c) de första människorna landade på månen, 20 juli 1969

Evighetskalender. 19 a) nyårsdagen var år 2000 b) julafton kommer att vara på år 2010 c) de första människorna landade på månen, 20 juli 1969 Evighetsklender Vilken veckodg vr det när du föddes? På vilken veckodg fyller du 18 år? Med den här evighetsklendern kn du t red på det. Gör så här när du sk t red på veckodgen: Lägg ihop följnde fyr tl:

Läs mer

Medborgarnas synpunkter på Skatteverkets sätt att arbeta. Brukarundersökningen. Resultat från en riksomfattande undersökning maj-juni 2012

Medborgarnas synpunkter på Skatteverkets sätt att arbeta. Brukarundersökningen. Resultat från en riksomfattande undersökning maj-juni 2012 Meorgrns synpunkter på Sktteverkets sätt tt ret Brukrunersökningen Resultt från en riksomfttne unersökning mj-juni Rpport 2013:1 1 2 Föror Sktteverket gör regelunet mätningr v meorgrns oh företgens syn

Läs mer

GEOMETRISKA VEKTORER Vektorer i rummet.

GEOMETRISKA VEKTORER Vektorer i rummet. GEOMETRISKA VEKTORER Vektorer i rummet. v 6 Någr v de storheter som förekommer inom nturvetenskp kn specificers genom tt ders mätetl nges med ett end reellt tl. Exempel på sådn storheter, som klls sklär

Läs mer

Tentamen i Databasteknik

Tentamen i Databasteknik Tentmen i Dtsteknik lördgen den 22 oktoer 2005 Tillåtn hjälpmedel: Allt upptänkligt mteril Använd r frmsidn på vrje ld. Skriv mx en uppgift per ld. Motiver llt, dokumenter egn ntgnden. Oläslig/oegriplig

Läs mer

ADAD Inskrivning. SiS FoU. Formulärversion: In 2013:1. Får ej kopieras eller spridas utanför SiS

ADAD Inskrivning. SiS FoU. Formulärversion: In 2013:1. Får ej kopieras eller spridas utanför SiS ADAD Inskrivning SiS FoU Formulärversion: In 2013:1 Får ej kopiers eller spris utnför SiS ADAD Inskrivning Formulärversion: In 2013:1 ADAD - Aolesent Drug Ause Dignosis är en stnriser intervju oh hr utveklts

Läs mer

Nya regler för plåtbalkar-eurokod 3-1-5

Nya regler för plåtbalkar-eurokod 3-1-5 Bernt Johnsson 008-0-5 Ny regler för plåtlkr-eurokod --5 Bkgrund Med plåtlk mens en lk som är uppyggd v smmnsvetsde plåtr på engelsk plted structure. Plåtlkr nvänds när vlsde lkr inte räcker till eller

Läs mer

Bilaga 1. Beskrivning av uppgifterna och provresultaten

Bilaga 1. Beskrivning av uppgifterna och provresultaten Bilg 1. Beskrivning v uppgiftern oh provresultten 1997-003 I det följnde redoviss lydelsen på de olik uppgifter som ingår i testet oh resulttet för de fyr år som testet hittills hr nvänts. Härigenom kn

Läs mer