Kvalitetsarbete för grund- och grundsärskolan Fyrklöverskolan Period 1 (juli-sep), läsåret 2014-2015 1
Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Varje enhet ska i likhet med huvudmannen systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Hedemora kommuns kvalitetsarbete antar en ny skepnad fr o m höstterminen 2012. Utvärdering av olika områden kommer att ske under fyra perioder och redovisas utbildningsnämnden vid sammanträdet som kommer närmast där efter. Period 1 (juli-sep) Period 2 (okt-dec) Period 3 (jan-mars) Period 4 (april-juni) Trygghetsplan Intern kontroll Bokslut Budget Lokal arbetsplan Övergång och Intern kontroll Intern kontroll samverkan Normer och värden Skolan och omvärlden Elevernas ansvar och inflytande Fritids, skola och hem Kunskaper vt Miljöarbete Pedagogiskt ledarskap Bedömning och betyg Kunskaper ht Enkät: personal, nov - (ledarskap) Enkät: vårdnadshavare, feb - (samverkan, Enkät: elever, dec - (inflytande, ped. ledarskap, SKLfrågor) Kunskaper (statistik fr lärplattform) likabehandling) Enkät: elever, mars - (likabehandling) Kunskaper (statistik fr lärplattform) Redovisning till Bn Redovisning till Bn Redovisning till Bn Redovisning till Bn Kvalitetsarbetet ska genomföras under medverkan av lärare, förskollärare, övrig personal och elever. Barn i förskolan, deras vårdnadshavare och elevernas vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta i arbetet. Rektorn och förskolechefen ansvarar för att kvalitetsarbete vid enheten genomförs på detta sätt. Det systematiska kvalitetsarbetet dokumenteras för varje enhet inom förskola, grundskola, gymnasiet och vuxenutbildningen och redovisas till kvalitetsledaren. Kvalitetsarbetet är ett utvärderingsredskap för att utveckla varje enhets verksamhet och inriktningen ska vara att öka måluppfyllelsen. Förutsättningar för skolans måluppfyllelse Nyckeltal - Skolverkets Efterfrågade mått Förskoleklass: Antal elever: 18 Grundskolan, grundsärskolan: Antal elever: 104 Andel lärare (kvinnor/män) med ped. högskoleexamen: 11 kvinnor 2
Kostnad per elev Modersmål/Studiehandledning: 1 Ledningsresurs: 1,0 tjänst rektor som delas med Garpenberg skola Specialpedagogisk kompetens: 0,40 tjänst speciallärare, Resultat Normer och värden, jämställdhet, integration Utvärdering och nulägesanalys av trygghetsplan likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Mål Alla barn och elever upplever trivsel och trygghet i förskola/skola. Alla barn och elever känner att de behandlas lika och ingen diskrimineras eller trakasseras, varken av andra barn, ungdomar eller vuxna. Flickor och pojkar bemöts och bedöms så att alla har lika rätt och samma möjligheter att utvecklas. Läroplansmål för normer och värden. Process I Trygghetsplanen finns beskrivet hur vi informerar om trygghetsarbetet, hur eleverna är delaktiga, deras rätt till stöd om de känner sig kränkta, hur vi kartlägger och gör nulägesanalys. I Trygghetsplanen redogörs hur vi arbetar förebyggande med diskriminering och främjar lika rättigheter. Där finns också rutiner för utredning, åtgärder, dokumentation och uppföljning om någon elev känner sig kränkt av annan elev eller vuxen. Vi informerar om Trygghetsplanen vid föräldramöten, klass och elevråd. Respektive lärare har informerat de föräldrar som inte deltagit på föräldramötena om planen och skolans trivsel- och ordningsregler. Trygghetsplanen och trivsel- och ordningsregler finns med i Skolkatalogen. Vid varje klassråd och elevråd så tas trivsel- och ordningsfrågan upp. Arbetslagen har diskuterat hur vi bemöter och behandlar elever i skolan. Vi har elevråd en gång per månad för att få eleverna att förstå de demokratiska principerna. Varje klass har egna klassrumsregler. Vi har rast, lunch- och bussvärdar. Samtliga rastvärdar använder en gul väst. De flesta klasser har haft fadderverksamhet, och ett flertal åldersblandade aktiviteter för hela skolan. Aktiviteter som hela skolan har deltagit i är t ex Läsårets första dag, Äventyret, Alla hjärtansdag, fotbollsturnering och gemensamma förmiddagsraster. Efter branden på Fyrklöverskolan anställdes fler vuxna för olika värdsysslor. Till en början var många elever vilsna i den nya situationen, men efter att tiden gick och skolan fick material och fler vuxna ute så fungerade rasterna bra. För åk F-3 finns en vuxen med i omklädningsrummet. För åk 4-6 har personalen varit observanta på vad som händer i omklädningsrum, matsal, korridor och agerat vid behov. Från mitten av mars och restererande del av vårterminen hade ingen av klasserna idrott i gymnastiksalen p. g. a. brand på Fyrklöverskolan. Samtliga klasser hade idrott utomhus i närheten av skolan på Kraftgatan t ex på Stadsberget. Skolans personal har arbetat med att eleverna ska använda ett vårdat språk. Kuratorn har träffat de elever som har haft en tid bokad för samtal. 3
Uppföljning och utvärdering av föregående års Trygghetsplan Planen har följts och vi upplever att den har fungerat bra. Personal, elever och vårdnadshavarna har fått information om planen i början på läsåret. I år var det första gången som vårdnadshavarna besvarade enkäten om skolans trygghetsarbete via webben. Svarsfrekvensen var lägre än tidigare år och det blev därför svårt att dra några säkra slutsatser över hur vårdnadshavarna uppfattar vårt trygghetsarbete på skolan. Vi behöver nästa år informera vårdnadshavarna om att deras synpunkter är viktiga när vi utvärderar och förbättrar arbetet med trivsel och trygghet på skolan. Vi har kartlagt raster för att undersöka flickor och pojkars aktiviter på skolgården. Någon större skillnad mellan flickor och pojkars aktiviteter kunde vi inte se. De flesta eleverna är aktiva och har något att göra på rasterna Pojkarna sysselsatte sig något mer i bollsporter än flickorna. Under läsåret har vi utrett tre ärenden gällande kränkande behandling. I arbetet har vi följt den arbetsgång som finns i vår trygghetsplan och vi kunde avsluta ärendena när kränkningarna upphörde. Resultat Alla klasser har en Trygghetsplan i klassrummet. Under höstterminen informerades eleverna om Trygghetsplanen. Vid varje klassråd diskuteras Trygghetsplanen, skolans trivsel- och ordningsregler samt klassens regler. Skolans skyddsombud har gjort en kartläggning över skolgården. På skolan har vi haft tre ärenden gällande kränkande behandling mellan elever som anmälts till utbildningsnämnden. Ärendena har utretts, följts upp och avslutats då kränkningarna upphörde. Analys Ingen enkät blev besvarad av elever och vårdnadshavarna p. g. a. brand på Fyrklöverskolan. Vi har diskuterat i arbetslagen och på APT om hur vi bemöter och behandlar eleverna i skolan. Vi har diskuterat trivsel- och ordningsregler för en ökad samsyn och ett konsekvent handlande. Vi anser att vi fått en ökad samsyn men att vi behöver fortsätta och fördjupa diskussionerna mellan all personal på skolan. Vi har elevärenden som en stående punkt på arbetslagsmötena, det gör att vi kan hjälpas åt med de elever som behöver uppmärksammas av fler i personalgruppen. Arbetslagen har möjlighet att läsa minnesanteckningarna från samtliga arbetslag, vilket gör att alla kan få information om vad som har diskuterats i de olika grupperna. De äldre eleverna är lugnare i matsalen i skolan på Kraftgatan. Vi tror att det kan bero på att matsalen är centralt placerad i skolan och att det finns fler vuxna i närheten. Under lunchrasterna på Fyrklöverskolan delades tiden upp för utnyttjande av fotbollsplanen för de yngre och äldre eleverna för att minska konflikter. Vi har haft olika bandyplaner för de yngre och äldre eleverna. Under en del av vårterminen på Fyrklöverkolan fanns en extra vuxen ute som kunde ordna olika rastaktiviteter för att främja trivseln. 4
P. g. a. av brand på Fyrklöverskolan, och byte av skola har vi nu en begränsad skolgård och med mindre tillgång till material i nya skolan på Kraftgatan. Alla elever sysselsätter sig med något. Konflikterna har minskat bland eleverna, alla elever är mer synliga på nya skolgården. I samband med branden och flytt till ny skola anställdes extra personal för olika värdsysslor, vilket innebar att fler vuxna fanns ute bland eleverna. Vi upplever att det är arbetsro i samtliga klasser och att eleverna kan koncentrera sig. I skolan på Kraftgatan har vi mindre tillgång till grupprum och andra utrymmen. Det är lyhört mellan olika rum, vilket kan upplevas störande. Vi upplever att eleverna har klarat omställningen bra, och att vi kan skapa arbetsro i de nya lokalerna. Elever från särskolan har små och trånga utrymmen i skolan på Kraftgatan, men eleverna har klarat omställningen till den nya skolan bra. Vi upplever att trygghetsarbetet har fungerat bra, endast tre ärenden är anmälda till trygghetsgruppen under läsåret. Vi har gjort en kartläggning av skolgården på höstterminen. Det fanns ingen större skillnad av aktivitetsval mellan flickor och pojkar. Under vårterminen gjordes ingen kartläggning av skolgården p. g. a. brand och nya omständigheter. Vi anser att om det har förekommit konflikter, har det skett på skolgården, korridoren, i omklädningsrummet, i matsalen på internet/mobiltelefonen eller andra ställen t ex i kojor vid Däljan, på fotbolls- och bandyplanen, vid kompisgungan samt vid pulkaåkning. Vi anser att vi har tagit tag i de konflikter som har uppstått genom samtal med berörda elever och grupper. Det har inneburit att någon elev har blivit avstängd från t ex innebandy under en kortare period. Om hot, våld, utfrysning eller mobbing förekommer så sker det på fler ställen bland de äldre eleverna än bland de yngre. I de situationer det har förekommit olika kränkningar har vi diskuterat med berörda elever eller grupper. I en klass har Elevhälsan varit inkopplad för att gemensamt komma till rätta med konflikter i klassen, och få ett bättre arbetsklimat. Vi upplever att när elever har blivit kränkta på Internet eller via sms på sin fritid, följer det ofta med dem till skolan. Vid flera av situationerna uppstår konflikter för att många elever möts under något friare former, och med få vuxna närvarande. Vi anser att vi till största del är konsekventa i vårt bemötande och handlande, men måste fortsätta att diskutera mer i arbetslagen, och även stödja varandra för en ökad samsyn. Vi upplever att eleverna har förtroende för oss vuxna på skolan, vilket gör att de berättar för oss i skolan om de är ledsna eller ser att någon blir illa behandlad I stort tolkar vi det att flickor och pojkar bemöts och bedöms lika, och att de ges samma möjligheter att utvecklas i skolan. I förra årets kvalitetsarbete skrev i vi som åtgärd att vi ville att kuratorn skulle presenterat sig för eleverna i åk 3-6 och berättat om sin uppgift. Vi hade även som förslag att kuratorn med fördel skulle kunna ha en stående mottagningstid för de elever som har behov av att prata med någon. 5
Dessa åtgärder har inte genomförts och beror på att vi har glömt att informera kuratorn om våra önskemål. Vi hade ett önskemål om att Hedemora kommun skulle erbjuda samtliga skolor information/föreläsning om Internetanvändande hos eleverna. Det har inte blivit genomfört under utvärderingsperioden men är inplanerat under senare delen av höstteminen-14. Efter branden på Fyrklöverskolan genomfördes all idrottsundervisning utomhus. Lektionerna genomfördes i närheten av skolan på Kraftgatan och på Stadsberget. Eleverna har tagit förändringen positivt, och gjort det bästa av situationen. Åtgärder Gemensamt kvällsmöte en gång per termin för all pedagogisk personal där vi bl. a. diskuterar hur vi bemöter och behandlar eleverna i skolan samt trivsel-och ordningsregler, för en ökad samsyn och ett konsekvent handlande. Morgonmöte en gång i veckan där vi bjuder in vaktmästare, köks- och städpersonal. Diskutera i arbetslagen om hur vi bemöter och behandlar eleverna i skolan. Idrottsschemat ses över för att vuxna ska kunna ha tillsyn i omklädningsrummet. Kuratorn presentera sig för åk 3-6 och berätta om sin uppgift. Kunskaper vt Mål Andelen elever i åk 3, 6, 9 som nått tillräckliga kunskaper i nat. prov ökar. Alla elever lämnar utbildningen med godkända betyg i alla ämnen, (andelen ska öka). Betygsmeritvärdet för åk 9 ökar. Alla elever lämnar gymnasiet med godkända betyg inom fyra år, (andelen ökar). Meritvärdet höjs för både kvinnor och män. Meritvärdet skiljer inte mellan könen, (skillnaden minskar). Läroplansmål Process Vi har arbetat med att tydligöra målen i läroplanens samtliga ämnen. Vi har deltagit i Matematiklyftet där vi har diskuterat hur vi arbetar i matematik. Pedagogerna i särskolan har diskuterat hur de ska arbeta utifrån kursplanerna i de olika ämnena och ämnesområdena. Vi har använt oss av Hedemora kommuns Elevhälsoplan för att organisera arbetet för elever i behov av stöd. Elever i åk 1 har ingått i ett projekt med Ipad där klassen haft tillgång till en Ipad på två elever. Syftet har varit att introdusera och skapa intresse för användning av Ipad i undervisningen. Vi har använt oss av anpassade läromedel i de olika klasserna. I de lägre åldrarna har tidigt stöd satts in av speciallärare i svenska för de elever som riskerar att inte nå lägsta kunskapsnivå. Elever i de lägre åldrarna med behov av stöd har fått det av specialpedagog i svenska, och av personal från fritids i matematik. 6
Elever i åk 4-6 har fått extra stöd av pedagoger i Kärnan. Vi har skrivit IUP och följt Elevhälsoplanen. Åtgärdsprogram har skrivits för de elever som riskerat att inte nå kunskapskraven. Resultat I åk 3 har de flesta elever nått kravnivån i flertalet av delproven i matematik och svenska. I åk 6 har de flesta elever nått lägsta kravnivå i de flesta av delproven i matematik, svenska och engelska. I So och No har de flesta elever nått lägsta kravnivå. I åk 6 har de flesta elever godkända betyg i alla ämnen. Det är ingen större skillnad mellan flickor och pojkar. Alla eleverna i grundsärskolan bedömer vi når kunskapskraven i alla ämnen/ämnesområden utifrån sina förutsättningar. Betygsstatistik i % åk 6 vt- 14 Be tyg Bi En Hk Id Ma Mod ersmål Mu Bi Fy Ke Ge Hi Re Sl Sv Tk A 5 0 0 15 5 0 0 0 0 0 5 0 0 0 0 B 15 25 15 20 25 20 15 0 20 15 5 25 15 20 0 C 35 15 55 0 35 30 30 25 20 15 25 35 50 40 45 D 35 25 20 45 25 30 35 60 20 35 25 20 20 30 30 E 10 25 5 20 0 20 10 5 30 25 30 15 15 0 25 F 0 10 0 0 10 0 10 10 10 10 10 10 0 10 0 Poäng 2013 2014 Flickor/pojkar 226,0 208,75 Flickor 251,87 209,0 Pojkar 208,75 208,5 Ämnesprov för elever i årkurs 3 Andel (%) som nått kravnivån i respektive delprov 2013 Delprov A B C D E F G Matematik 100 80 93 73 87 73 93 Svenska 100 93 87 93 100 87 87 Ämnesprov för elever i årkurs 3 Andel (%) som nått kravnivån i respektive delprov 2014 Matematik Delprov A B C D E F G Flickor 100 100 100 100 100 78 100 Pojkar 84 84 84 84 84 84 100 Totalt 94 94 94 94 94 80 100 7
Delprov Matematik A B C D E F G Muntlig uppgift: Problemlösning Huvudräkning i subtraktion och addition, likheter Goemetriska mönster och talföljder Positionssystemet och enkla problem Mäta, jämföra och uppskatta, proportioner Symmetri, skriftliga räknemetoder Huvudräkning, förståelse för räknesätten Svenska Delprov A B C D E F G H Flickor 100 100 100 100 100 100 100 100 Pojkar 100 84 84 84 100 84 100 100 Totalt 100 93,3 93,9 93,3 100 93,3 100 100 Delprov svenska A B C D E F G H Tala, gruppsamtal Läsa berättande text Läsa faktatext Elevens högläsning, berättande text Elevens textsamtal, berättande text Skriva berättande text Skriva, stavning och interpunktion Skriva faktatext Analys I åk 3 har de flesta elever nått kravnivån i flertalet av delprover i matematik och svenska. I matematik var det ett par elever som inte nådde kravnivån, det skiljde endast ett poäng för dem till att vara godkända. I åk 6 kan vi se att betyget A inte sätts i så stor utsträckning. En diskussion som vi behöver ta på skolan vad det beror på. Om vi är för restriktiva i vår bedömning eller om vi behöver ändra något i vår undervisning så att fler når en högre kravnivå. Betyg och resultat på nationella proven är till största del överensstämmande, men i några ämnen stämmer det inte med betyg A och B gentemot de nationella proven. Resultatet på nationella proven låg något högre än det betyg som gavs. Att resultat/betyg skiljer sig åt anser vi beror på att de nationella proven inte prövar alla förmågor och att ett enskilt provtillfälle inte kan visa hela bilden av en elevs kunskap. Eleverna har i den samlade bedömningen fått betyget B. När det gäller SO och NO ser vi behov av att utvärdera vår undervisning utifrån innehåll och frågeformuleringar. Vi har inte fler elever än föregående år som har nått lägsta betyg. I åk 6 har det getts betyget F i nio ämnen. Dessa elever har fått fullt stöd, men vi har trots detta inte nått upp till lägsta kunskapsnivå. Det finns någon elev som inte var godkända vid höstterminen, 8
men som med stödinsatser klarade betyget E på våren. Vi pedagoger behöver diskutera om det är rätt stöd som har satts in och hur stödet ska utformas på bästa sätt. Detta för att så tidigt som möjligt kunna ge stöd till de elever som riskerar att inte nå lägsta kunskapskrav. Åtgärd Fortsatt arbete med att tydligöra målen i läroplanens samtliga ämnen. Fortsatt diskussion av undervisningsformer, och vad vi kan förändra och utveckla för en ökad samsyn för att fler elever ska nå kravnivå/lägsta kunskapsnivå i alla ämnen. Använda oss av anpassade läromedel för de elever som behöver det. Sätta in tidigt stöd för elever som riskerar att inte nå lägsta kunskapsnivå. Diskutera hur vi kan förändra stödet under pågående läsår. Sambedömning av nationella prov. 9
10