EGENVÄRDEN och EGENVEKTORER

Relevanta dokument
INLEDNING: Funktioner (=avbildningar). Beteckningar och grundbegrepp

EGENVÄRDEN och EGENVEKTORER

5. Linjer och plan Linjer 48 5 LINJER OCH PLAN

1 Armin Halilovic: EXTRA ÖVNINGAR

INLEDNING: Funktioner (=avbildningar). Beteckningar och grundbegrepp

ÖPPNA OCH SLUTNA MÄNGDER. KOMPAKTA MÄNGDER. DEFINITIONSMÄNGD. INLEDNING. Några viktiga andragradskurvor: Cirkel, ellips, hyperbel och parabel.

DIAGONALISERING AV EN MATRIS

TILLÄMPNINGAR AV DIAGONALISERING Beräkning av potenser A n. Rekursiva samband (s.k. differensekvationer).

vara n-dimensionella vektorer. Skalärprodukten av a och b betecknas a b ) vara tvådimensionella vektorer. Skalärprodukten av a och b är

vara ett polynom där a 0, då kallas n för polynomets grad och ibland betecknas n grad( P(

Linjär Algebra (lp 1, 2016) Lösningar till skrivuppgiften Julia Brandes

LINJÄR ALGEBRA II LEKTION 4

16.3. Projektion och Spegling

Taylors formel används bl. a. vid i) numeriska beräkningar ii) optimering och iii) härledningar inom olika tekniska och matematiska områden.

H1009, Introduktionskurs i matematik Armin Halilovic POLYNOM, POLYNOMDIVISION, ALGEBRAISKA EKVATIONER, PARTIALBRÅKSUPPDELNING. vara ett polynom där a

EGENRUM, ALGEBRAISK- OCH GEOMETRISK MULTIPLICITET

Kompletterande material till kursen Matematisk analys 3


som är styckvis kontinuerlig och har styckvis kontinuerlig derivatan. Notera att f (x)

vara en funktion av n variabler som har kontinuerliga derivator av andra ordningen i närheten av punkten )

Tentamen i Linjär Algebra, SF december, Del I. Kursexaminator: Sandra Di Rocco. Matematiska Institutionen KTH

är ett tal som betecknas det(a) eller Motivering: Determinanter utvecklades i samband med lösningsmetoder för kvadratiska linjära system.

KVADRATISKA MATRISER, DIAGONALMATRISER, MATRISENS SPÅR, TRIANGULÄRA MATRISER, ENHETSMATRISER, INVERSA MATRISER

Lösningar till tentamensskrivning i kompletteringskurs Linjär Algebra, SF1605, den 10 januari 2011,kl m(m + 1) =

1 av 9. vara en icke-nollvektor på linjen L och O en punkt på linjen. Då definierar punkten O och vektorn e ett koordinataxel.

NOLLRUMMET och BILDRUMMET till en linjäravbildning. MATRISENS RANG. DIMENSIONSSATSEN.

c k P ), eller R n max{ x k b dx def lim max n f ( def definition. [a,b] om

Uppgift 3. (1p) Beräkna volymen av pyramiden vars hörn är A=(2,2,2), B=(2,3,4), C=(3,3,3) och D=(3,4,9).

Rättande lärare: Niclas Hjelm & Sara Sebelius Examinator: Niclas Hjelm Datum: Tid:

I den här stencilen betraktar vi huvudsakligen reella talserie, dvs serier vars termer ak

1 av 10. (sys1) ELEMENTERA OPERATIONER Vi får göra följande elementära operationer med ekvationer utan att ändra systemets lösningsmängd:


f(x i ) Vi söker arean av det gråfärgade området ovan. Området begränsas i x-led av de två x-värdena där kurvan y = x 2 2x skär y = 0, d.v.s.

vara en T- periodisk funktion som är integrerbar på intervallet ges av formlerna

Approximationen med den här metoden kallas minstakvadratmetoden.

Uppsala Universitet Matematiska Institutionen Thomas Erlandsson

ENDIMENSIONELL ANALYS B1 FÖRELÄSNING VI. Föreläsning VI. Mikael P. Sundqvist

SANNOLIKHETER. Exempel. ( Tärningskast) Vi har sex möjliga utfall 1, 2, 3, 4, 5 och 6. Därför är utfallsrummet Ω = {1, 2, 3, 4, 5,6}.

vara ett polynom där a 0, då kallas n för polynomets grad och ibland betecknas n = grad( P(

11.7 Kortversion av Kapitel INTEGRALBEGREPPET

Kontrollskrivning (KS1) 16 sep 2019

GEOMETRISKA VEKTORER Vektorer i rummet.

LINJÄRA DIFFERENTIALEKVATIONER AV HÖGRE ORDNINGEN

1 av 12. (sys1) ELEMENTERA OPERATIONER Vi får göra följande elementära operationer med ekvationer utan att ändra systemets lösningsmängd:

FÖ 5: Kap 1.6 (fr.o.m. sid. 43) Induktionsbevis

INTEGRALKRITERIET ( även kallas CAUCHYS INTEGRALKRITERIUM )

Armin Halilovic: EXTRA ÖVNINGAR

Integraler. Integraler. Integraler. Integraler. Exempel (jfr lab) Integrering i Matlab. cos(3 xdx ) Från labben: Informationsteknologi

Sannolikheten. met. A 3 = {2, 4, 6 }, 1 av 11

ORTONORMERAT KOORDINAT SYSTEM. LÄNGDEN AV EN VEKTOR. AVSTÅND MELLEN TVÅ PUNKTER. MITTPUNKT. TYNGDPUNKT. SFÄR OCH KLOT.

. Mängden av alla möjliga tillstånd E k kallas tillståndsrummet.

1. BERÄKNING AV GRÄNSVÄRDEN ( då x 0 ) MED HJÄLP AV MACLAURINUTVECKLING. n x

LINJÄR ALGEBRA II LEKTION 1

Analysens grunder. Tomas Ekholm Niklas Eriksen. Matematiska institutionen, 2001 Finansierat av Marianne och Marcus Wallenbergs Stiftelse

Matte C. Översikt. Funktioner. Derivatan. Användning av derivatan. Exponentialfunktionen. Logaritmiska funktioner. Geometriska summor

Tentamenskrivning, , kl SF1625, Envariabelanalys för CINTE1(IT) och CMIEL1(ME ) (7,5hp)

Tentamen 1 i Matematik 1, HF1903, Fredag 14 september 2012, kl

Anmärkning: I några böcker använder man följande beteckning ]a,b[, [a,b[ och ]a,b] för (a,b), [a,b) och (a,b].

Uppgifter 3: Talföljder och induktionsbevis

FORMLER TILL NATIONELLT PROV I MATEMATIK KURS A, B OCH C

Borel-Cantellis sats och stora talens lag

SYSTEM AV LINJÄRA DIFFERENTIALEKVATIONER GRUNDLÄGGANDE BEGREPP

Geometrisk optik. Optiska system F9 Optiska instrument. Brytningsindex. avbildning med linser. Begrepp inom geometrisk optik. Brytningslagen FAF260

c n x n, där c 0, c 1, c 2,... är givna (reella eller n=0 c n x n n=0 absolutkonvergent om x < R divergent om x > R n n lim = 1 R.

Sidor i boken

ORTONORMERADE BASER I PLAN (2D) OCH RUMMET (3D) ORTONORMERAT KOORDINAT SYSTEM

================================================

Uppgiftssamling 5B1493, lektionerna 1 6. Lektion 1

Samling av bevis som krävs på tentan MVE465, 2018

Inledande matematisk analys (TATA79) Höstterminen 2016 Föreläsnings- och lekionsplan

Induktion och Binomialsatsen. Vi fortsätter att visa hur matematiska påståenden bevisas med induktion.

GEOMETRISKA VEKTORER Vektorer i rummet.

2. Konfidensintervall för skillnaden mellan två proportioner.

DIAGONALISERING AV EN MATRIS

Uppsala Universitet Matematiska Institutionen Bo Styf. Genomgånget på föreläsningarna Föreläsning 26, 9/2 2011: y + ay + by = h(x)

Genomsnittligt sökdjup i binära sökträd

= x 1. Integration med avseende på x ger: x 4 z = ln x + C. Vi återsubstituerar: x 4 y 1 = ln x + C. Villkoret ger C = 1.

Lektionssammanfattning Syra-Bas-Jämvikter

Sammanfattning, Dag 9

Datorövning 2 Fördelningar inom säkerhetsanalys

b 1 och har för olika värden på den reella konstanten a.

som gör formeln (*) om vi flyttar första integralen till vänsterledet.

helst. poäng. (betyg Fx). Vem som Komplettering sker c:a Uppgift Uppgift Uppgift veta hur vänd! Var god

Sida 1 av 12. vara ett inkonsistent system (= olösbart system dvs. ett system som saknar lösning). b =.

Matematiska Institutionen KTH. Lösning till tentamensskrivning på kursen Linjär algebra II, SF1604, den 9 juni 2011 kl

Kontrollskrivning 3 i SF1676, Differentialekvationer med tillämpningar. Tisdag kl 8:15-10

A = v 2 B = = (λ 1) 2 16 = λ 2 2λ 15 = (λ 5)(λ+3). E 5 = Span C =

PASS 1. RÄKNEOPERATIONER MED DECIMALTAL OCH BRÅKTAL

DEL I. Matematiska Institutionen KTH. Lösning till tentamensskrivning på kursen Linjär algebra II, SF1604, den 17 april 2010 kl

Matris invers, invers linjär transformation.

(sys1) Definition1. Mängden av alla lösningar till ett ekvationssystem kallas systemets lösningsmängd.

TENTAMEN. Digital signalbehandling. Sven Knutsson. Typgodkänd räknare

Kontrollskrivning 3 till Diskret Matematik SF1610, för CINTE1, vt 2019 Examinator: Armin Halilovic Datum: 2 maj

============================================================ vara en given funktion som är definierad i en punkt. i punkten a och betecknas f (a) def

Tenta i MVE025/MVE295, Komplex (matematisk) analys, F2 och TM2/Kf2

Tentamen 1 i Matematik 1, HF dec 2016, kl. 8:00-12:00

14. MINSTAKVADRATMETODEN

Datastrukturer och algoritmer

TENTAMEN. Tillämpad digital signalbehandling. Sven Knutsson. Typgodkänd räknare Sven Knutsson: Signalprocessorn ADSP-2105

Mattekonvent. Matematik. Keep calm and do math. Innehåll: Pluggtips Formelsamling Nationella prov. Plugga inför nationella provet med Mattecentrum!

Transkript:

rmi Hliloic: EXTR ÖVNINGR EGENVÄRDEN och EGENVEKTORER Defiitio. Egeektor och egeärde för e lijär bildig Låt V r ett ektorrum och T : V V e lijär bildig frå V till V. Om det fis e ollskild ektor och e sklär λ så tt T då klls bildiges egeektor och tlet λ klls egeärde till T. Obs: Nollektor godkäs lltså INTE som egeektor till ågo bildig. Däremot tlet k r ett egeärde till T. Dett ät fllet om T ds T för ågo ollskylld ektor. Geometrisk betydelse: Låt r e egeektor till bildige T. Då gäller ett följde tå fll:. T är prllell eller. T. märkig. Om m ser som i måg kursböcker tt är prllell med rje ektor då är fll red ikludert i fll. T x Exempel. Låt T r projektioe ektorer i R på lije L: t. Bestäm y geom geometriskt resoemg, ll egeärde och egeektorer. Beteck lijes riktigsektor. i För rje ektor som är prllell med ds med L är projektioe T ds T. Sid

rmi Hliloic: EXTR ÖVNINGR proj L Därmed är rje ollskild ektor som är prllell med e ege ektor för bildige T med tillhörde egeärde. ii Projektioe e ektor u på L är om och edst om u är ikelrät mot L. projl u E såd ektor är u eftersom sklärprodukt mell u riktigsektor är lik med. Därmed är T u. Smm gäller för rje ektor prllell med u. och lijes Därför är rje ollskild ektor som är prllell med u och därmed ikelrät mot e ege ektor för bildige T med tillhörde egeärde. iii Låt w r e ektor i R som är rke prllell med eller ikelrät mot. proj L w Bild w är rke prllell med w eller lik med. E såd ektor w är därför ite e egeektor till projektioe T. Sr: Projektioe T på lije x t hr följde egeärde: y Sid

rmi Hliloic: EXTR ÖVNINGR i med tillhörde egeektorer k, k för räks ite som egeektor och ii med tillhörde egeektorer s, s. ----------------------------------------------------------------------------------------- Låt ds T Frå * hr i m r bildiges mtris i ågo bs B ** Vi k därför defiier mtrises egeektor och motsrde egeärde på smm sätt som för e lijär bildig. Defiitio Egeektor och egeärde för e kdrtisk mtris Låt r e kdrtisk mtris ds e mtris typ. Om det fis e ollskild ektor och e sklär λ så tt ** då klls mtrises egeektor och tlet λ klls mtrises egeärde. märkig. Nollektor godkäs lltså INTE som egeektor till e kdrtisk mtris. Däremot tlet k r ett egeärde till. Dett ät fllet om ds för ågo ollskylld ektor. Eftersom oståede homoge system hr icke-triil lösigr om och edst det= hr i tt λ= är ett egeärde till om och edst om det =. Därför gäller följde ekiles: λ= är ett egeärde till det = är INTE ierterbr. Sts. Om är e egeektor till som srr mot egeärde λ, ds om då är u t där t är e sklär skild frå också e egeektor med smm egeärde. b Om u och är tå egeektorer som hör till egeärdet λ såd tt u så är u också e egeektor med smm egeärde. Beis: u t t t t u. lltså u u V.S.B. b u u u u. Frå och b följer tt e lijär kombitio egeektorer som hör till egeärdet λ är också e egeektor som hör till λ. -------------------------------------------------------- Sid

rmi Hliloic: EXTR ÖVNINGR Mägde ll egeektorer som hör till egeärdet λ tillsmms med ollektor klls egerum tillhörde λ och betecks E λ. Defiitio. Egerum E λ Låt λ r ett egeärde till mtrise typ Uderrummet E λ = ker-λi = { R : I } klls egerummet tillhörde λ.. lltså är E { } {Mägde ll egeektorer som hör till egeärde}. Vi k också säg tt {Mägde ll egeektorer som hör till egeärde} E \{}. Bestämig egeärde och egeektorer I år kurs, som stdrd, betrktr i reell ektorrum och därmed söker i reell egeärde λ För tt bestämm λ och skrier i om ** I eller x x m x *** Eftersom eligt defiitioe, söker i icke-triil lösigr, och de fis edst om eller m det I **** Efter utecklig determite får i ett polyom i ästersid oståede ektioe. polyomet det I klls det krkteristisk polyomet. Ektioe det I är efter utecklig determite e lgebrisk ektio grd. Ektioe det I klls för de krkteristisk ektioe eller, i ågr böcker, sekulrektio. Steg. Vi löser först de krkteristisk ektioe Sid 4

rmi Hliloic: EXTR ÖVNINGR det I EKV Och får eetuell reell egeärde. I år kurs betrktr i reell ektorrum och ccepterr edst reell egeärde Steg. För rje reell lösig λ k till EKV substituerr i λ=λ k i I EKV och bestämmer motsrde egeektor. Uppgift Bestäm ll egeärde, egerummet och egeektorer för följde mtriser: 4 b c d Lösig Vi löser följde tå ektioer : det I EKV och I EKV Steg. Först löser i de krkteristisk ektioe, det I EKV, och får eetuell reell egeärde: 4 4 Ektioe hr tå reell lösigr och och därför hr i tå egeärde,. Steg. Låt. För rje reell lösig λ k till EKV substituerr i λ=λ k i EKV, ds i följde ektio och bestämmer motsrde egeektorer. 4 i. Vi hr 4,, Vi får system som hr icke triil lösigr Sid

rmi Hliloic: EXTR ÖVNINGR Här ~, ä Vi äljer t ex som är egeektorer för t. Egerummet E t {, t R} =sp äe ollektor igår. ii På smm sätt får i för, tillhörde egeektorer är, t och egerummet E sp. Sr: Egeärdet med motsrde egeektorer, t och egerummet E sp. Egeärdet, med motsrde egeektor, t och egerummet E sp. b,, t och E sp. ;,, t och E sp. c Steg. det I ger. 4 Vi uteklr determite efter tredje rde: det I 4 4 [ ] 4 De krkteristisk ektioe 4 hr tre lösigr, som är mtrises egeärde. märkig: Om i utecklr determite på ett t sätt och föreklr då får i tredjegrdsektio λ 7 λ 4 λ Om det fis heltlslösigr till oståede ektio då är de delre till kostt terme. Vi testr heltlsfktorer till :, 4. Sid

rmi Hliloic: EXTR ÖVNINGR Tlet λ är e lösig kotroller själ och därför är polyomet λ 7 λ 4 λ delbrt med λ. Polyomdiisio ger λ 7 λ 4 λ /λ λ λ Ektioe λ λ ger tå lösigr till och ; 4. Steg. Låt. För rje egeärde λ k substituerr i λ=λ k i EKV, och bestämmer motsrde egeektor. Kotroller edståede sr. Sr c,, t,,, t, 4,, t, E E E sp ; sp. sp ; Sr d,, t,,, t,,, t, E E E sp ; sp. sp ; Sid 7

rmi Hliloic: EXTR ÖVNINGR Beräkig uttrycket, där är e ege ektor till. Uppgift. KS tg tt mtrise hr egeektor som srr mot egeärdet. Vis tt då också är egeektor till mtriser b I Bestäm motsrde egeärde i båd fll. Eligt tgde gäller = ek Vi multiplicerr ek med frå äster och får = = lltertit k i direkt beräk == === lltså, frå =, ser i tt också är e egeektor till som tillhör egeärdet. b I = += + = +, därför är e egeektor till I med tillhörde egeärdet +. Uppgift. tg tt mtrise hr egeektor som srr mot egeärdet. Vis tt då också är egeektor till mtriser b där =,,,,. c I Bestäm motsrde egeärde. Vi ersätter med λ i rje steg totlt tre gåge: = = = är e egeektor = λ = i skrier tlet λ i börj uttrycket = λ = = λλ =λ = λ Därmed, frå = λ, ser i tt också är e egeektor till med egeärdet. b På likde sätt hr i tt = λ och därmed är också är e egeektor till, där =,,,,. med egeärdet. c I = ++= ++ = ++. Därför är e egeektor till ++I med tillhörde egeärdet ++. märkig: Oståede egeskp för e egeektor ds = λ k äds för tt på ekelt sätt beräk x för e ektor x som k ges som e lijär kombitio mtrises egeektorer. Beräkig uttrycket x, där x är e lijär kombitio egeektorer till. Sid

rmi Hliloic: EXTR ÖVNINGR Uppgift 4. tg tt mtrise hr egeektorer och som srr mot egeärde respektie. Låt idre x =k + k. Bestäm x b 44 x x = k + k = k + k = k + k b 44 x = 44 k + k = k 44 + k 44 44 44 = k + k Uppgift. tg tt mtrise hr egeektorer = och = = respektie =. Låt idre x =. K i med gie iformtio bestämm x? som srr mot egeärde Vi försöker uttryck x som e lijär kombitio egeektorer och : Frå + b = x får i = och b=. lltså x = +. Därför x = + = + = +. = + = - = 77 Sr: x = 77 Uppgift. Låt r e ierterbr mtris med egeektor som srr mot egeärdet. Vis tt är också egeektor till - och bestäm motsrde ege ärde. Beis. Eligt tgdet gäller =. Vi multiplicerr båd lede frå äster med - och får - = - = - del med - =. lltså är e ege ektor till - med motsrde egeärde märkig: Eftersom är ierterbr är.. Sid

rmi Hliloic: EXTR ÖVNINGR Sid Bestämig mtrise för gi egeektorer Iledig. Låt R R L : r e lijär bildig. Då är tillhörde mtris =[L] typ. Om bilder st. lijär oberoede ektorer då k i bestämm. Om y,, y * då k i skri V=Y ** där koloer i mtrise V är ektorer,, och koloer i Y är ektorer y y,,. Mtrise V är ierterbr eftersom,, är oberoede ektorer. Frå ** följer multiplicer frå höger med V tt =YV ***. Exempel. För e bildig : R R L gäller L och 4 L. Bestäm bildiges mtris. Låt beteck bildiges mtris. Då gäller och 4 som i k skri på forme V=Y ds som 4. Här multiplicer frå höger med V hr i =YV ds 4 4. Sr:. På smm sätt bestämmer i bildiges mtris om, bld gi ektorer, fis ågr egeektorer. Noter tt för e egeektor med egeärdet gäller. Uppgift 7. För e bildig : R R L gäller L. Vektor är e egeektor till L med tillhörde egeärde. Bestäm bildiges mtris. Vi hr L och L ds L. Låt beteck bildiges mtris. Då gäller och. Dett k skris som. Här multiplicer frå höger med ierse

rmi Hliloic: EXTR ÖVNINGR Sid Sr: Uppgift.Vektorer och är tå egeektorer till e bildig : R R L. Tillhörde egeärde är och. Bestäm bildiges mtris. Låt beteck bildiges mtris. Då gäller och. Dett k skris som. Här multiplicer frå höger med ierse Sr: Uppgift. Vektorer, och är tå egeektorer till e x mtris. Tillhörde egeärde är, och. Bestäm bildiges mtris. Vi hr,,. Dett k skris som Här Sr: