Snättringeskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Transkript

1 Snättringeskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Grundskola år 1-3/Förskoleklass/Skolbarnomsorg Läsår 2015/2016 1/9

2 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Grundskola år 1-3/Förskoleklass/Skolbarnomsorg a för planen Rektor Lena Granholm Trygghetsteamet på skolan genom Malin Sjödin Vår vision Som skolledare på Snättringeskolan ska vi vara goda förebilder för både personal och elever och vi har en helhetssyn på vår verksamhet. Vi fokuserar på det positiva och arbetar för att alla skall vara delaktiga i vår verksamhet och utvecklingen av densamma. Vår pedagogiska grundsyn för likabehandling är att alla barn är alla vuxnas ansvar. Snättringeskolan skall vara en trygg och respektfull verksamhet som är fri från diskriminering och kränkande behandling där alla har rätt att bemötas som likvärdiga och unika individer. Alla elever ska känna sig trygga i skolan och fritidshemmet. Vi på Snättringeskolan strävar i enlighet med läroplanen efter att verkligheten präglas av omsorg om varje individ och syftar till att alla barns förmåga till empati och omtanke om andra ska utvecklas. Vi på Snättringeskolan strävar också för en öppenhet och respekt för skillnader i människors uppfattningar och levnadssätt, att aktivt bekämpa tendenser till trakasserier. Alla elever ska känna till att skolan ingriper mot varje form av diskriminering. De ska också veta vem eller vilka de kan vända sig till när de upplever sig kränkta eller diskriminerade. Planen gäller från Planen gäller till Läsår 2015/2016 Elevernas delaktighet Elever har inget formellt ansvar i likabehandlingsplanen. Däremot är elevperspektivet viktigt och de ska vara delaktiga i både det dagliga arbetet och i utvärderingen av planen. Detta sker genom: Trygghetsvandring en gång per termin (år F-3) År 3-6 svarar på en trygghetsenkät som är administrerad av utbildningsförvaltningen och år f-2 svarar på skolans trygghetsenkät (14-15/4 2016). Snabbtemp av ATA (Arbetsro, Trygghet, Ansvar) genomförs i september (v.39), januari (v.5) och april (v.17) Elevenkät en gång per läsår Klassens kvalitetsrapport Regelbundna samtal i klassen om regler och hur man ska vara mot varandra Individuella samtal mellan elev och lärare/pedagog efter behov Stående punkt på klassråd Regelbundet på elevråd Vårdnadshavarnas delaktighet Information om planen sker via: Föräldramöte på hösten Skolrådet Vårdnadshavare informeras att planen finns på skolans hemsida. Vårdnadshavare kontaktas alltid när deras barn är berörda i en utredning. Personalens delaktighet Utvärdering av föregående års plan. Regelbunden uppföljning under året. På avdelningsmöten, arbetsplatsträffar och arbetslagsmöten. Arbetsdagar vid höstterminens start samt löpande under året vid planerade möten. Förankring av planen Planen förankras hos personalen på arbetsdagar vid höstterminens start samt löpande under året vid planerade möten. Planen förankras hos eleverna genom: vårterminen. Särskild trygghets-/vänskapsvecka i samband med FN-dagen. Via elevrådet. Regelbundet i klassen tex vid klassråd. Regelbundet på fritids tex vid storsamlingar. Vårdnadshavare får ta del av planen genom en presentation på läsårets första föräldramöte. Likabehandlingsplanen finns tillgänglig på skolans hemsida. Information om planen vid årets första skolråd. Genomgång i klassen under första veckan på höstterminen och 2/9

3 Utvärdering Beskriv hur fjolårets plan har utvärderats Utvärdering av planen för Planen utvärderades på en gemensam studiedag i maj De synpunkter som kom fram togs i beaktande när nuvarande plan framarbetades. Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan. Skolledning, personal, elever och vårdnadshavare genom skolrådet. Resultat av utvärderingen av fjolårets plan Problem som uppmärksammats och som vi under detta läsår kommer att arbeta vidare med. Många elever säger sig inte känna till planen Nätkränkningar Fler vuxna att vända sig till- fler förtroendefulla relationer Talutrymmets fördelning Otrygga platser; toaletterna och duscharna Att man inte kan ha på sig vad man vill Årets plan ska utvärderas senast Beskriv hur årets plan ska utvärderas Utvärdering av planen års plan Utvärdering kommer att ske genom: Klassråd under maj 2016 Elevrådet under maj 2016 Personal utvärderar på studiedagar i januari och i maj. Elevernas trygghetsenkät, april Elevenkät, februari Snabbtemp 3ggr/år Löpande under året på arbetslagsmöten och APT Föräldraföreningen genom skolrådet Utifrån resultat från ovanstående revideras planen. Revidering av planen ska vara klar innan läsårsstarten för att årets plan utvärderas Rektor Lena Granholm 3/9

4 Främjande insatser Främjande åtgärder religion eller annan trosuppfattning Religion eller annan trosuppfattning Alla ska respekteras och accepteras oboeroende av vilken religion eller trosuppfattning eleven eller elevens familj omfattas av. Värdegrundsarbetet på skolans val. Önskemål om kost respekteras. Kontinuerligt arbete i undervisningen i klasserna, tex. tema, se film, läsa faktaböcker om olika kulturer och religioner. Pedgoger/lärare Främjande åtgärder kränkande behandling Kön, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning och Sexuell läggning Det ska bedrivas ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling av skolans elever. Vi följer upp resultatet genom trygghetsenkäten och elevenkäten. Fortsatt arbete med värdegrunden på skolans val som är schemalagt i alla klasser. Värdegrundsövningar, arbeta med attityder, elev-vuxen, elev-elev, vuxen-vuxen. Rollspel och konflikthantering. Upplysa, undervisa om vad kränkande behandling kan vara. All personal fortsätter arbeta med ATA- Arbetsro, Trygghet och Ansvar. En särskild trygghets-/vänskaps vecka anordnas i samband med FN-dagen. På skolans alla avdelnings och arbetslagsmöten är elevhälsa en stående punkt på dagordningen. Kamratstödjarnas arbete. Vuxna tar ansvar för placeringar och gruppindelningar. Rastvärdar som är lyhörda och agerar på kränkningar. Pedagoger/lärare Främjande åtgärder likabehandling oavsett kön Kön, Könsidentitet eller könsuttryck och Sexuell läggning En jämställd verksamhet där ingen känner sig kränkt eller diskriminerad pga. kön. Vi följer upp resultatet genom trygghetsenkäten och elevenkäten. Välja material, läroböcker, filmer, högläsningsböcker och aktiviteter med genusperspektivet i åtanke. Regelbundet vid möten som behandlar elevhälsa. Personalen ska aktivt motverka stereotypa könsroller Nolltolerans mot sexualiserat språkbruk. Skolledningen/pedagoger/lärare Främjande åtgärder etnisk tillhörighet Etnisk tillhörighet En jämlik verksamhet där ingen känner sig kränkt eller diskriminerad pga. etnisk tillhörighet. Uppföljning sker genom trygghetsenkät och elevenkät. Nolltolerans mot all form av diskriminering p.g.a. etnisk tillhörighet. Frågan om etnisk tillhörighet tas upp på värdegrundsarbetet. I samband med FN-dagen arbetar alla med alla människors lika värde. Lyfta frågor om etnisk tillhörighet i samband med religionsundervisning, historia och geografi. Ta tillvara elevernas kulturella ursprung genom dans, lekar, maträtter, språk och litteratur. Läsa berättelser om människor i andra länder och deras vilkor. 4/9

5 Främjande åtgärder funktionshinder Funktionsnedsättning Alla elever har samma rättigheter och möjligheter, oavsett funktionshinder att känna sig delaktiga i den dagliga verksamheten. Den fysiska miljön ute och inne ska anpassas så att den tillgodoser alla elevers behov. Vi följer upp resultatet genom trygghetsenkäten och elevenkäten. Värdegrundsarbete. Anpassa den fysiska och psykiska miljön så att den tillgodoser alla individers behov. Erbjuda handledning till personalen vid behov. Inköp av lämpligt material vid behov. Specialpedagogerna hjälper till att hitta anpassningar och hjälpmedel om behov finns. Samtal/undervisning om olika funktionshinder, även "osynliga" som finns i elevernas närhet., Specialpedagoger Främjande åtgärder sexuell läggning Kön, Könsidentitet eller könsuttryck och Sexuell läggning Alla ska accepteras och respekteras utifrån den de är och inte utifrån sexuell läggning. Vi följer upp resultatet genom trygghetsenkäten och elevenkäten. Värdegrundsarbete/skolans val Prata om hur olika familjekonstellationer kan se ut 5/9

6 Kartläggning Kartläggningsmetoder Kartläggningen har gjorts genom: En Trygghetsenkät som kommunen tillhandahåller för år 3-6 och skolans egna trygghetsenkät för år f-2 Trygghetsvandringar 1 gång/termin Snabbtemp 3 gånger/år Elevenkät-klassens kvalitetsredovisning Fritidsenkät- fritidshemmets kvalitetsredovisning Incidentrapportering Skolans kamratstödjare 4-6 Aktivt rastvärdskap Årlig verksamhetsutvärdering Områden som berörs i kartläggningen Kränkande behandling, Kön, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning och Sexuell läggning Hur eleverna har involverats i kartläggningen Eleverna har involverats i kartläggningen genom att delta i skolans och kommunens trygghetsenkät, trygghetsvandringar, skolans snabbtemp, klassråd och elevråd. Hur personalen har involverats i kartläggningen Resultaten från trygghetsenkäten som gjordes i november 2014 diskuterades på studiedagen i januari På arbetsplatsträffar och genom diskussioner på arbetslagsmöten. Elevhälsa är en stående punkt på arbetslagens möten. Resultat och analys Många av skolans elever säger sig inte känna till skolans likabehandlingsplan. En del elever som går på fritids upplever att det tas ut avgifter i samband med utflykter. Skolan behöver arbeta mer för att skapa förtroendefulla relationer mellan vuxna och elever. Vi måste arbeta vidare med talutrymmets fördelning och språkbruket, både i skolan och på fritids. Kränkningar via otrevliga blickar, miner och rykten har förekommit på skolan, mestadels bland elever år 4-6. Duscharna i omklädningsrummen och toaletterna som finns i anslutning till idrottsalen, upplevs som otrygga platser. Skolans likabehandlingsplan måste göras mer känd och vardagsnära för alla våra elever Arbeta med religionsfriheten, både i skolan och i fritidsverksamheten. 6/9

7 Förebyggande åtgärder Strukturstöd för incidentrapportering Kränkande behandling, Kön, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning och Sexuell läggning Målet med att använda Huddinge kommuns strukturstöd för incidentrapportering är att upptäcka kränkande behandling och trakasserier på ett tidigt stadium och skyndsamt starta en utredning. Incidentrapporterna gås igenom av skolans trygghetsteam på deras möten, ca. en gång/ månad. Incidentrapportering sker när en elev misstänks utsättas eller upplever sig bli utsatt för, kränkande behandling eller diskriminering av andra elever eller av personal. All skolpersonal skall använda sig av kommunens strukturstöd för incidentrapportering vid misstanke om kränkande behandling eller trakasserier förekommer på skolan. I trygghetsenkäten framkom det att flera elever saknar förtroendefull relation till vuxna på skolan och att det finns elever som blivit kränkta genom otrevliga blickar, miner, rykten. Rektorerna, biträdande rektor och skolans personal Pågående under hela läsåret Trygga toaletter och duscharna i omklädningsrummen Kränkande behandling Alla elever ska känna sig trygga på skolans toaletter. Uppföljning kommer att göras genom den kommunövergripande trygghetsenkäten i november Utifrån enkätsvaren i november 2014 framkom även att duscharna i omklädningsrummen upplevdes som otrygga av en del elever. Uppföljning kommer att göras på klassråd resp. elevråd vårterminen 2015 Skolans förslag på åtgärd var att sätta upp haspar på insidan men enligt brandsäkerheten var det inte tillåtet. Årets åtgärd är att byta ut låsen på skolans toaletter. Draperier har satts upp i duscharna. Eftersom eleverna vid ett flertal tillfällen har lyft det som en otrygghetsfaktor. I trygghetsenkäten som gjordes i november svarade ett flertal elever att de inte kände sig trygga i duscharna och för att förbättra tryggheten där kom eleverna med ett önskemål om duschdraperi. Nadja Melander och Lena Granholm Tydliggör planen mot diskriminering och kränkande behandling Kränkande behandling, Kön, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning och Sexuell läggning Alla elever på Snättringeskolan ska känna till skolans likabehandlingsplan. Utvärdering sker via klassråd under vårterminen Stående punkt på klassråd. Arbeta med planen på skolans val. I trygghetsenkäten framkom att ett flertal elever inte känner till skolans likabehandlingsplan. Religionsfrihet Etnisk tillhörighet och Religion eller annan trosuppfattning Skolans elever skall känna sig trygga i att få uttrycka sin religion och att detta ska respekteras av både personal och elever. Vårdnadshavare ska vara trygga i att deras barn inte utsätts för diskriminering på grund religionstillhörighet. Uppföljning kommer att ske genom trygghetsenkäten. I undervisningen, se film, läsa faktaböcker och berättelser om olika religioner och kulturer. I trygghetsenkäten som gjordes under höstterminen 2014 framkom det att skolan har elever som har blivit retad eller fått negativa kommentarer för sin trosuppfattning. 7/9

8 Talutrymme oavsett kön Kränkande behandling På Snättringeskolan ska både pojkar och flickor få samma talutrymme. Utvärdering kommer att ske via trygghetsenkäten. Diskussioner i arbetslagen om pedagogernas ansvar att fördela talutrymmet mellan pojkar och flickor. Se över pedagogiska metoder för att fördela ordet, tex. "glasspinneprojekt". I trygghetsenkäten som gjordes under vårterminen 2014 framkom det att talutrymmet i klassrummet var ojämnt fördelat mellan pojkar och flickor. Skapa förtroendefulla relationer mellan elever och vuxna Kön, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning och Sexuell läggning Alla elever på Snättringeskolan ska känna att de har minst en vuxen på skolan som de kan vända sig till och känna till trygghetsteamets uppgift och vilka som är med där. Uppföljning genom att insatser utvärderas av skolans elevråd, arbetslag och trygghetsteamet i slutet på vårterminen Eleverna på skolan ska bli informerade av sina lärare om trygghetsteamets uppgift och vilka som arbetar i den gruppen. Öka de vuxnas kompetens att bemöta eleverna på ett tydligt, konstruktivt och positivt sätt genom fortsatta diskussioner på arbetslagsträffar och på studiedagen i maj I trygghetsenkäten som gjordes under vårterminen 2014 framkom det att flera av skolans elever inte har någon förtroendefull relation till någon vuxen på skolan, någon som de kan vända sig till. Det blir svårt för skolan att uppfylla sitt åtagande om trygghet och likabehandling för alla elever om de inte har tillräckligt förtroende för de vuxna på skolan. Pedagoger/Rektorer 8/9

9 Rutiner för akuta situationer Policy Vuxna har alltid huvudansvaret för att införa, tydliggöra och följa upp de regler som finns och att det är en bra skolmiljö. Alla som jobbar i skolan har enligt lag s.k. handlingsplikt. Det innebär att man måste agera skyndsamt om man får kännedom att ett barn/elev upplever att den utsätts för kränkande behandling. De elever som själva aktivt ber om hjälp ska alltid tas på allvar. Eleven har rätt att få stöd då hon/han känner sig kränkt. Elevens upplevelser av kränkningar får inte avfärdas och vem eleven än kontaktar i verksamheten så har hon/han rätt att bli tagen på allvar och få stöd. För att åtgärder ska kunna vidtas måste någon i personalen få vet skap om det inträffade. Personalen har alltid ett ansvar att skydda elever från att fara illa. Det är elevens tolkning av att vara utsatt som har företräde. Det ska inte spela någon roll till vilken vuxen på skolan som barnet/eleven vänder sig till, de ska vara helt trygga med att alla vuxna tar dem på allvar och att adekvata åtgärder vidtas. Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling Skolans Kamratstödjare är pedagogernas extra ögon och de ska vara uppmärksamma på hur deras kompisar mår och iså fall informera de ansvariga pedagogerna. Kamratstödjarna har möte var tredje vecka. På rasterna har skolan schemalagda rastvärdar, dom är väl synliga i sina gula jackor. Snättringeskolan har ett tryggghetsteam som leds av rektorerna. I teamet ingår skolledning, personal från fritidshemmet, årskurs 1-6 samt från skolans elevhälsa. Trygghetsteamets främsta uppgifter är att arbeta förebyggande, följa upp den aktuella likabehandlingsplanen samt att utreda ärenden där elever upplever sig ha blivit kränkta. Elevsamtal. Personal som elever och föräldrar kan vända sig till Trygghetsgruppens medlemmar är: Nadja Melander Rektor Lena Granholm Rektor Fredrik Ahlén Bitr. Rektor Tina Glimtoft Skolsköterska Kerstin Hedberg Lärare Sandra Isaac-Ekenstedt Lärare Malin Sjödin Fritidspedagog Rosemarie Lindahl Fritidspersonal Evelina Radda Kurator Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av andra elever Inom Huddinge kommun finns det generella riktlinjer som skolan arbetar efter. När en elev upptäcks ha blivit utsatt av andra elever utreds detta skyndsamt av skolans personal. Kommunen har ett strukturstöd för skolans personal som Snättringeskolan följer. När skolan får kännedom om att en elev kan vara utsatt för kränkande behandling eller trakasserier av andra elever skall personalen som fått kännedom om händelsen snarast kontakta respektive vårdnadshavare och informera dem. Personalen skall även skriva en rapport som lämnas till rektorerna och de gör en bedömning om vidare utredning skall ske och vilka åtgärder som ska tas. Nästa steg är att prata enskilt med den som upplever sig utsatt och efter det prata med de/den som utsätter. Dessa samtal görs av personal i trygghetsteamet. I dessa samtal har kommunen ett samtalsstöd med punkter som skall stämmas av i samtalet med den utsatte och den som utsätter. En åtgärd är att ha ett återkopplande samtal med berörda och det sker 1-2 veckor efter det första samtalet. Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av personal När en elev upplever sig trakasserad eller på annat sätt kränkt av personal på skolan ska någon av skolans rektorer ansvara för en sådan utredning. Rektorn ska alltid skyndsamt informera huvudman/verksamhetschef då utredningen påbörjas. Barn och utbildningsförvaltningens personalavdelning ska alltid kontaktas för både samråd om lämplig åtgärd och för rådgivning beträffande arbetsrättsliga regler som ska följas. Rektor ska ha samtal med sin personal och reda ut vad som hänt. Särskilda insatser kan behöva sättas in för att ge personen kunskaper och insikt. Rutiner för uppföljning Uppföljning när elev kränks av elev sker inom en vecka och genom samtal med de berörda, trygghetsteamet är ansvarig. Uppföljning när elev kränks av personal sker inom en vecka och genom samtal, rektor är ansvarig. Rutiner för dokumentation Ett ärende skall dokumenteras snarast när personalen eller elever har fattat misstanke om att en elev har utsatts för diskriminering eller kränkande behandling. Kommunens strukturstöd för dokumentation av arbetet skall användas. Rektorerna har det yttersta ansvaret för att så sker. Ansvarsförhållande Det övergripande ansvaret har skolans rektorer. Trygghetsteamet har det operativa ansvaret för utredningar när det gäller kränkningar elev mot elev. När det gäller trakasserier/ kränkningar från personal mot elev har rektor det operativa ansvaret för utredningen. 9/9