Rönnängs skola Fritidshem Förskoleklass

Transkript

1 Redovisning av kvalitetsarbetet för perioden augusti 2014 juni 2015 Grundskola 1-5 Rönnängs skola Fritidshem Förskoleklass Barn- och utbildningsförvaltningen Lena Krook Tjörn Möjligheternas ö

2

3 Innehåll 1 Enhetens namn Enheten ansvarar för följande områden Enhetens organisation Beskrivning av er organisation Elever årskurser Klassorganisation Arbetslagens organisation Antal pedagogisk personal Antal övrig personal Antal årsarbetare Andel högskoleutbildade förskollärare/fritidspedagoger/lärare Ledning Övrigt Rektors prioriterade mål samt åtgärder för utveckling 8 3 Redovisning till nämnden Reflektion utifrån resultat av arbetet med att öka elevernas kunskap och måluppfyllelse Reflektion utifrån resultat av uppföljning av likabehandlingsplanen och jämställd medborgarservice Reflektion utifrån resultat av arbetet med barnkonventionen Reflektion utifrån resultat av samverkan med Kultur och Fritid Reflektion utifrån förstärkning årskurs Reflektion utifrån arbetet att förbättra utemiljön Reflektion utifrån arbetet med att öka lärarnas kompetens Reflektion utifrån arbetet med samverkan kring utsatta barn Reflektion utifrån resultat av genomförda enkäter Reflektion utifrån It-satsningen med ökad tillgång på digitala verktyg Kortfattad summering av årets verksamhet samt rektors analys och bedömning av årets resultat 21 5 Åtgärder för utveckling inför nästa läsår 23 6 Nyckeltal 24 Sida 3 (24)

4 1 Enhetens namn Rönnängs skola 1.1 Enheten ansvarar för följande områden Förskoleklass Fritidshem Grundskola åk Enhetens organisation Beskrivning av er organisation Grundskola Skolan är en F-5 skolan med ca 180 elever, varav 20 elever i förskoleklassen. Vi utvecklas till att bli en skola med två klasser i varje årskurs, innevarande läsår har endast åk 2 och åk 4 inte haft någon parallell klass. Eleverna undervisas i åldershomogena klasser. Vi har en studio med en speciallärare för de elever som behöver extra anpassningar eller särskilt stöd. En del elever har också extra stöd i svenska. Vi har under läsåret elever som haft modersmålsundervisning i spanska, tyska, engelska, polska och thailändska. Vi samverkar med kulturskolan kring musikundervisningen i åk 4 och 5 samt kring kulturträdet. Fritidshem Enheten har en fritidshemsavdelning, Kulingen. På fritidshemmet, Kulingen, finns det elever som främst går i åk 1-4. Totalt finns ca 80 elever inskrivna. Tre elever kommer till fritids från den särskilda undervisningsgruppen på Myggenässkolan. Genom vår organisation på fritidshemmet möjliggör vi fler aktiviteter till eleverna och minskar sårbarheten vid sjukdom av personal. Verksamheten arbetar med bilder som stöd till alla elever och har en tydlig struktur i vardagen. Personal I skolan är alla pedagoger behöriga lärare. Det gäller både i skolan och i förskoleklassen. Av fritidshemmets fem ordinarie personal är tre barnskötare, tre fritidspedagoger och två förskollärare. Tre personal från fritidshemmet har haft uppdrag som elevassistenter under del av skoldagen. En fritidspedagog har arbetat med äventyrspedagogik i samtliga klasser. En har ansvar för rastaktiviteter under lunchrasten 3 dagar i veckan samt är ansvarig för skolans elevråd. En fritidspedagog och en förskollärare har Sida 4 (24)

5 tillsammans med idrott-och bildläraren huvudansvaret för skolans trygghetsteam. Fritidspedagogen och förskolläraren arbetar även som resurser i klasser. Fritidshemmets personal bildar ett arbetslag och skolans personal bildar ett arbetslag. De samverkar i många frågor som temadagar, elevhälsa, trygghetsarbetet m.m. Elevhälsoteam I elevhälsoteamet ingår rektor, speciallärare, specialpedagog, specialpedagog med inriktning tal och språk, kurator och skolsköterska. Vi har några träffar per termin då elevhälsan är förstärkt med skolpsykolog och socialsekreterare. Under läsåret har dock inte socialsekreterare deltagit som planerat pga av omstrukturering inom socialtjänsten. Teamet har träffats varannan vecka. 1 g/månad träffar EHT skolornas personal för att prata elevhälsa. Till EHT hör också Trygghetsteamet. Det leds av två pedagoger som arbetar på fritids samt en lärare och kurator. Fritidspersonalen och kurator är trygghetsfaddrar för klasserna. Varannan vecka träffar trygghetsfaddern ett antal elever från klassen och har samtal kring trygghetsfrågor. Förutom detta arbetar vi förebyggande genom kompissamtal, elevintervjuer, sociogram och genom våra rastaktiviteter Elever årskurser Fsk = 20 elever Åk 1= 40 elever Åk 2= 28 elever Åk 3= 33 elever Åk 4= 26 elever Åk 5= 33 elever Klassorganisation Åldershomogena klasser från förskoleklass till åk Arbetslagens organisation Rönnängs skola: Grundskollärare/speciallärare bildar ett arbetslag Sida 5 (24)

6 Fritidshemspersonalen bildar ett arbetslag Förskoleklass bildar ett arbetslag, deltar i konferenser med grundskolan Antal pedagogisk personal Antal övrig personal Antal årsarbetare 17 pedagoger= 15.7 årsarbetare 3 barnskötare = 2.5 årsarbetare 3 elevassistenter= 2,5 årsarbetare Andel högskoleutbildade förskollärare/fritidspedagoger/lärare 2 förskollärare med lokal behörighet 3 förskollärare 3 fritidspedagoger 8 lärare 1 speciallärare Ledning 100% Rektor Övrigt Viktigaste lagar, förordningar och styrande dokument Skollagen Skolförordningar Sida 6 (24)

7 Läroplaner Övriga allmänna lagar och förordningar Barn och Utbildningsnämndens prioriterade mål Budgetdokument Mål och inriktning Mål öka elevernas kunskap och måluppfyllelsen Mål från likabehandlingsplanen Mål för arbetet med barnkonventionen Mål för samverkan Kultur och Fritid Mål för arbetet för förstärkningen årskurs 1-3 Mål för att förbättra utemiljön Mål för att öka lärarnas kompetens Mål för samverkan kring utsatta barn och ungdomar Mål att genomföra enkäter Mål utifrån IT-satsningen Sida 7 (24)

8 2 Rektors prioriterade mål samt åtgärder för utveckling Mål läsåret 14/15 Fortsätta utveckla våra undervisningsmetoder i läsning Genom matematiklyftet utveckla och förbättra matematikundervisningen Alla klasser ska ta del av äventyrspedagogiken Organisera för samrättning av nationella proven Avsätta tid för diskussion utifrån aktuell forskning 1 g/termin på våra elevhälsoträffar. Upparbeta en tydligare rutin för uppföljning av trygghetsärende Fortsätta förbättra vid tjänstefördelningen så att alla elever har en ämnesbehörig lärare i alla ämnen. Sida 8 (24)

9 3 Redovisning till nämnden 3.1 Reflektion utifrån resultat av arbetet med att öka elevernas kunskap och måluppfyllelse Uppnådda mål Åk Bild 39/39 28/28 31/31 26/26 33/33 Idh 39/39 28/28 31/31 26/26 33/33 Ma 36/39 25/28 28/31 24/26 30/33 Sv 37/39 27/28 28/31 25/26 31/33 Eng 29/31 26/26 27/33 Mu 39/39 28/28 31/31 26/26 33/33 No 39/39 28/28 31/31 So 39/39 28/28 31/31 Sl 28/28 31/31 26/26 33/33 Bi 26/26 33/33 Fy 25/26 33/33 Ke 26/26 33/33 Ge 26/26 33/33 Hi 26/26 32/33 Re 26/26 33/33 Sh 25/26 33/33 Tk 28/28 31/31 26/26 33/33 Framgångsfaktorer Årskurs 2 har fått den tid eleverna behövt hos specialläraren Matematiklyftet har ökat pedagogernas kunskaper kring att arbeta med elevernas kunskap och måluppfyllelse. För åk 3 har det varit utvecklande att vara två paralleller, mentorerna har haft ett tätt samarbete Vi har engagerade och hängivna pedagoger och assistenter Sida 9 (24)

10 Analys Vad har vi gjort? Vi har under året arbetat med matematiklyftet vilket inneburit en förändrad undervisning där bla problemlösning och samtal varit i fokus. I svenska har alla arbetat utifrån den kompetensutveckling vi hade våren Vi har utvecklat det kollegiala lärandet mellan pedagogerna. Hur har det gått? Vi har tagit ytterligare steg i att våga pröva andra sätt att undervisa. Variationen av läromedel och undervisningsmetoder bidrar till att lärande har ökat. Pedagogerna har utvecklat ett mer pretiglöst förhållningsätt till sin roll som lärare och ledare. Undervisningen i alla klassrum har blivit mer lustfyllt och det har medfört att motivationen hos eleverna ökat. Vi har höjt vår måluppfyllelse dock inte till 100% i alla ämnen och i alla årskurser Varför? Undervisningskulturen generellt utgörs idag av en stor variation och läraren reflekterar genomgående över sin undervisning. Lärarna prövar medvetet olika metoder och samverkar i relativt hög grad vid ffa planering. Fortbildningskulturen genomsyras av kollegialt lärande. Efter 3 år så har modellen satt sig och man uppskattar att varje vecka träffas för att diskutera pedagogiska och didaktiska dilemman/frågor. Genom det kollegiala lärandet ser jag att lärare delar med sig av såväl med- som motgångar från sin undervisning. Klimatet kollegor emellan består mer av att vi lär av varandra och mindre av att visa sig duktig. De som inte når målen har läs- och skrivsvårigheter, samt specifika svårigheter i matematik, bl.a. matematiskt tänkande. Dessa elever har antingen extra anpassningar eller åtgärdsprogram Vad och hur behöver vi arbeta vidare med? Vi behöver kontinuitet i arbetet, vilket betyder minst de resurser vi har idag, för att möta elever med specifika svårigheter. Vi behöver ha 100% speciallärare och inrikta insatserna än mer på åk 1 och 2 Alla föräldrar i åk 1 har fått tillgång till våra pedagogiska planeringar både i pappersform och på skolwebben. Sida 10 (24)

11 Utveckla samverkan mellan skola och fritids, så att pedagogerna på fritids får mer insyn i vilka kunskapsmål som är fokus på. Att personal från fritids deltar i de pedagogiska konferenserna. 3.2 Reflektion utifrån resultat av uppföljning av likabehandlingsplanen och jämställd medborgarservice Framgångsfaktorer Kompissamtal/ elevreflektion varje vecka - Har fungerat bra men det är viktigt att variera upplägget. Den planerade rastverksamheten är mycket uppskattad och många elever deltar. Fadderverksamhet, då elever och pedagoger möts över årskurserna gör att alla lär känna varandra bättre. Lägerskola i börja på höstterminen ingår i vårt främjande och förbyggande arbete. Individuella elevintervjuer med en vuxen som inte är mentor till eleven, ger eleven högre grad av möjlighet att tala fritt hur hen upplever skolan. Elevhälsan och trygghetsteamet Analys Vad har vi gjort? En av fritidspedagogerna har i sitt uppdrag att planera och samordna rastaktiviteter under lunchrasten 3 dagar i veckan. Hon presenterar till lärarna veckans aktiviteter och lärarna förmedlar till eleverna. Program finns uppsatt i matsalen och i personalrummet. Material till aktiviteterna köps in och handhas av samordnaren. Vi har rastvärdar på alla raster. Eleverna har inte fått vara inne om inte deras mentor varit där. Vi har haft fadderverksamhet, då eleverna tillsammans gjort utflykter och haft stationer med uppgifter. Elevintervjuerna blev endast delvis genomförda. Kompissamtal eller annan likande aktivitet, (diskussion och samtal kring aktuella nyheter eller/och tittat på film som handlar om kompisproblem) har genomförts kontinuerligt i alla klasser. Vi har kontinuerliga träffar med all personal där vi diskuterar olika situationer som uppstått. Trygghetsteamet är aktivt och Sida 11 (24)

12 träffar elever som antingen själva söker upp dem eller då någon vuxen förstår att eleven behöver stöd/hjälp i en situation. Hur har det gått? Rastaktiviteterna är uppskattade av eleverna, fler elever har deltagit under detta år. Organisationen är tyvärr sårbar, om ansvarig är frånvarande riskeras den dagens aktiviteter att utgå. Det har ibland varit svårt att få alla elever att gå ut vilket inneburit att rastvärden fått agera vakt. Fadderverksamheten är uppskattad av såväl elever som pedagoger Vid samtal och diskussioner utifrån nyheter och film har eleverna getts möjlighet att få uttrycka sin funderingar och delgett sin klokskap. Beroende på ålder så har eleverna livfullt skrivit eller samtalat kring olika värdegrundsrelaterade upplevelser eller påståenden. Elevhälsoträffarna är mycket värdefulla och pedagogerna får då stöd och råd av både kollegor och elevhälsoteam. Så snart någon ur trygghetsteamet får kännedom att en elev upplever sig blivit utsatt så tas kontakt, detta har upplevts positivt av såväl eleven som föräldern. Varför? Eleverna kan komma med förslag på aktiviteter. Elever som av olika skäl kan ha svårt att se vad hen kan göra på rasten, kommer med i ett socialt samspel. När eleverna blir år så känner de sig stora och vill ha möjlighet att sitta i en soffa och prata och hänga. Att få vara tillsammans över åldersgränser är roligt och skapar trygghet. På grund av resursbrist såg vi oss vara tvungna att skjuta på elevintervjuerna vilket gjorde att vi endast hann med två klasser. Eleverna ges tillfällen att se varandras likheter och olikheter som finns i samhället/världen utifrån vårt demokratiska uppdrag. Viktigt med ett forum där pedagogerna kan lyfta vardagsdilemman. Vad och hur behöver vi arbeta vidare med? Vi behöver utveckla rastverksamheten även under de dagar och raster som inte är planerade av ansvarig vuxen. Vi behöver iordningställa lekförråd där det måste finnas mycket lekmaterial som tilltalar olika elevgrupper. Detta måste styras upp och ansvaret ska ligga på oss pedagoger för att det ska fungera och materialet inte försvinner. Vi vuxna behöver fundera över om/hur vi kan möjliggöra att de äldre eleverna ibland kan få vara inomhus. Sida 12 (24)

13 Fadderverksamheten behöver planeras in i ett tidigt skede i vårt årshjul och ske på fler sätt än utomhus, ex. att större elever besöker och läser eller löser matematiska problem tillsammans med sina fadderelever. Vi behöver bli ännu bättre på att dokumentera då vi ser eller får veta att eleven upplever sig utanför eller utsatt på något vis. Vi behöver få igång tjej/killgrupper (planerades inför 14/15 men pga resursbrist fick stå tillbaka) 3.3 Reflektion utifrån resultat av arbetet med barnkonventionen Vad har vi gjort? Under läsåret har förskoleklassen arbetat aktivt med barnkonventionen och utgått från materialet Alla barns rätt. Detta var mycket bra och skapade många tankar och diskussioner hos eleverna. Materialet är bra och kan användas även i andra klasser. I Åk 1 har arbetet med barnkonventionen skett under hela läsåret men under hösten har vi dessutom haft ett tema utifrån detta. Vi har haft en gemensam FN-dag och arbetat med artiklar i undervisningen kring barnkonventionen. Vissa klasser har lyft in aktuella nyheter kring ämnet under hela läsåret. Varje barn har rätt att uttrycka sin mening och höras i alla frågor som rör barnet. Barnets åsikt ska beaktas i förhållande till barnets ålder och mognad. För att nå detta har vi har elevreflektioner, klassråd och elevråd. Elevernas synpunkter beaktas vid planering och beslut. Barnet har rätt till hälso- och sjukvård. Vi har en skolsköterska och en kurator som är på skolan ca 2 dagar/vecka. Vi kan även ta kontakt med vår kurator vid akuta tillfällen, då han även kan komma med kort varsel. En positiv sak är även att kuratorn är en länk mellan vår skola och 6-9 skolan. De stater som anslutit sig till konventionen åtar sig att göra konventionens bestämmelser och principer allmänt kända bland vuxna och barn. Detta gör vi flera gånger varje skolår, bl.a. på FN-dagen, men även under samhällskunskapslektioner. Vi har bl.a. haft ett besök från Billströmska folkhögskolan, då deras elever presenterade barnkonventionen i våra klassrum. Eleverna fick då bl.a. diskutera och prioritera vilka av barnkonventionens regler de tyckte var alla viktigast. På fritidshemmet är barnkonventionen basen för arbetet och elevernas delaktighet och medskapande är i fokus. Hur har det gått? Sida 13 (24)

14 Det har gått bra. Alla barn har samma rättigheter och lika värde. Ingen får diskrimineras. Vi känner ofta att vi inte räcker till för att ge alla det de behöver. Vi känner otillräcklighet att stödja och hjälpa alla elever. Vad och hur behöver vi arbeta vidare med? Vi fortsätter att lyfta in aktuella nyheter kring ämnet i undervisningen, under hela läsåret. Vi har fokus på; Barnets bästa ska alltid komma i första rummet. Vi behöver en skolpsykolog som kan träffa skolbarn. Barnet har rätt till gratis grundskoleutbildning. Undervisningen bör förbereda barnet för livet, utveckla respekt för mänskliga rättigheter och fostra i en anda av förståelse, fred, tolerans och vänskap mellan folken. Detta arbetar vi med dagligen. 3.4 Reflektion utifrån resultat av samverkan med Kultur och Fritid Vad har vi gjort? Skapande skola Konstverk i offentliga miljöer. Vi har tillsammans med konstnär och elever inskrivna på fritids fr åk 2 och uppåt skapat ett konstverk som pryder ishallen. Ett givande projekt där eleverna själva styrt innehållet, avslutades med vernissage. Skolbibliotek - Eleverna har träffat bibliotekarien vid ett tillfälle. Både åk 2 och 3 har haft bild vid 6 tillfällen. Samarbetet avslutades med ett besök på akvarellmuseet. Åk 3 har varit delaktiga i arbetet med naturguiden, vilket har pågått nästan hela läsåret. Både åk 2 och 3 har haft bokpåsar, vilket är mycket uppskattat. Åk 2 har haft besök av en barnboksillustratör, vilket var mycket uppskattat. Kulturträdet har genomförts som planerat. Vi har också haft en skolorkester, som har varit med på våra skolavslutningar och under vårkvällen. Sida 14 (24)

15 Hur har det gått? Skapande skola på fritidshemmet fungerade mycket bra, eleverna och pedagogerna upplevde projektet som lustfyllt och givande. Konstverket finns nu uppsatt i Rönnängs ishall. Skolbibliotekarieverksamheten har inte fungerat optimalt under läsåret. Väldigt få klasser/elever har fått möjlighet att utnyttja denna kunskap som bibliotekarien besitter. Samarbetet kring kulturträdets aktiviteter har fungerat utmärkt och avslutning med åk 2 på akvarellmuseet var väldigt uppskattad. Arbetet med naturguiden har tagit mycket tid/ undervisningstid, eleverna har uppskattat arbetet, men pedagogerna kan se bristen i att vi inte fått den stöttning som arbetet krävt. När vi bjöds in i projektet fanns det löften om stor stöttning från Kultur och fritid, så blev det inte riktigt. Men projektet har varit lärorikt och roligt. Det som har försvårat arbetet är nätverket och datorer som har strulat väldigt mycket. Det kan gå en hel lektion för att bara lyckas logga in och hinna producera något, däremellan ska pedagogen hjälpa alla elever. Sammanfattningsvis har samarbetet kring kulturträdet fungerat bra. Det har upptagit en lagom stor del av undervisningen i år, och fungerat bättre än förra året, eftersom vi har fått vara med och ha önskemål och dagar och tider, så att vi har kunnat inkludera det i planeringen av undervisningen. Vad och hur behöver vi arbeta vidare med? Vi önskar att varje årskurs ska under läsåret få komma på en teaterupplevelse. Vår önskan är att det vid skolstart finns en färdig plan för vad och hur skolbibliotekarien förväntas har för uppdrag i vår skola. 3.5 Reflektion utifrån förstärkning årskurs 1-3 Det riktade stödet är oerhört värdefullt. Det gör att vi på ett tidigt stadium upptäcker våra elever med svårigheter på olika sätt och att vi därmed att kan sätta in stöd tidigt i deras utveckling. Vår speciallärare kan lägga tid på att följa upp tester och diagnoser med lärarna och stödja lärarna med hur och vad undervisningen kan förändras i för att möta elevernas behov. För att eleverna ska få tillgång till sin förmåga att lära och bli motiverade krävs att de upplever en hög grad av trygghet och lust till skolan. Därför har vi satsat extra på rastvärdar och rastaktiviteter som leds av vuxna. Våra specialpedagoger arbetar ofta med att ge råd, konsultation och handleder personal för att vi ska klara av att möta varje elevs behov. Sida 15 (24)

16 Vad har vi gjort? I åk 2 har de haft förstärkning i klassen, vilket har varit nödvändigt då elevantalet varit 28 och därav barn i behov av stöd. En resurs har varit riktad på en elev. En särskoleelev har haft stöd vid 3 tillfällen i veckan. Därutöver har det varit en klassresurs alla dagar. Uppfattningen är att utan förstärkningen hade eleverna/klassen fått sämre förutsättningar. Åk 3 har haft förstärkningsresurs i olika grad, den ena klassen har ett kontinuerligt stöd för en elev medan det i den andra klassen funnits en förstärkning vid ca 4 lektioner i veckan. Hur har det gått? Vi tycker att det är bra med förstärkningen, eftersom all forskning visar att ju tidigare man sätter in hjälp och resurser desto bättre. Vad och hur behöver vi arbeta vidare med? I åk 1 måste vi satsa på att öka speciallärartiden i svenska och matematik. Vi tror att detta skulle göra så att fler når målen i år 3. Satsningen ska ligga redan på hösten. 3.6 Reflektion utifrån arbetet att förbättra utemiljön Vad har vi gjort? Rastaktiviteter, mycket uppskattat och många elever som deltar. För att förbättra den psykiska utemiljön har vi förstärkt antalet rastvakter och har planerade rastaktiviteter 3 gånger/ vecka under lunchraster. Vi vill utöka våra planerade rastaktiviteter om det går. Vi har varit fler vuxna ute på rasterna. Tydliga regler på multiarenan. Schema på multiarenan. Vi fick en upprustning av skolgården förra läsåret och den är trivsam och lämpad för olika aktiviteter. Även vår omgivning inbjuder till lek. Hur har det gått? Överlag bra. Vi är stolta över våra rastaktivister. Tyvärr var de lådor för bollar, (som ingick i upprustningen) som skulle varit utomhus, inte Sida 16 (24)

17 lämpade för utomhusbruk. Detta har gjort det problematiskt för oss, eftersom vi inte har något centralt utrymme för förvaring. Varför? En vuxen som ansvarar för och planerar aktiviteter på lunchrast 3 dagar i veckan. Vi har förstärkt antalet rastvärdar under samtliga raster Vad och hur behöver vi arbeta vidare med? Fortsätta med rastaktiviteter! Hitta alternativ till all bollsport, vad kan vi erbjuda eleverna? Lekmaterial som ej är boll, utlåningsbod? Rastvärdarna behöver bli mer aktiva, ute med öppna ögon och agerar utifrån vad som sker. Vi behöver förstärka antalet rastvärdar på lunchrasterna. Väljer klassläraren att förlänga elevernas rast finns inte alltid tillräckligt med rastvärdar ute i förhållande till antalet elever. En vuxen placerad vi multiarenan, bergen ingår också i rastvärderiet. Som rastvärd måste vi vara mer aktiva och röra oss över hela skolområdet. Vi måste också utveckla vårt förhållningssätt gentemot eleverna så att vi bemöter och vågar ta och lösa konflikter. Viktigt också för alla att veta vad de olika resurspersonalerna har för roll på rasterna. En utveckling av rastverksamheten är att det måste finnas mycket lekmaterial som tilltalar olika elevgrupper. Detta måste styras upp och ansvaret ska ligga på oss pedagoger för att det ska fungera och materialet inte försvinner. För att detta ska fungera måste vi få ekonomiska resurser. På skolgården vill vi få målat sifferormar, hundrarutor, bokstavsormar. Detta kan leda till mycket aktivitet både på raster och kan användas i undervisningen Våra skolgårdsgränser är lite otydliga. Eleverna kan ha svårt att avgöra hur långt upp i bergen som är ok att gå. När det uppstår konflikt uppe i bergen är det svårt för personalen att finnas tillgänglig där. 3.7 Reflektion utifrån arbetet med att öka lärarnas kompetens Under läsåret har alla pedagoger fskl-5 genomfört matematiklyftet, vilket har varit utvecklande, och bra pedagogiska diskussioner. Matematiklyftet har ökat den matematiska kompetensen och det kollegiala lärandet, vi lär av varandra. Professionaliteten har ökat, tex. Vi använder alla samma språk och de didaktiska metoderna har utvecklats. Sida 17 (24)

18 Pedagogerna i förskoleklass har även deltagit i matematiklyftet med övriga förskoleklasslärare och särskolan på Tjörn Tre pedagoger samt rektor har vari på SETT-mässan. Det var väldigt givande, inspirerande och utvecklande. SETT har bidragit till att de pedagoger som åkte sedan har spridit och inspirerat sina kollegor. Vi har utvecklat vårt arbete kring bedömning och elevernas delaktighet kring sin egen kunskapsutveckling. Våra elevhälsoträffar är värdefulla när det gäller det kollegiala lärandet, vi lär av varandra och får ett gemensamt förhållningssätt till våra elever. Vid APT-träffarna under läsåret har pedagogerna på skolan delgivit övriga kollegor fortbildning och berättat om sin verksamhet vilket har uppskattats mycket. Vi behöver bli bättre på att organisera så att pedagoger från fritidshemmet kan delta i kompetensutvecklingen så att de bättre kan följa upp och stödja elevernas kunskapsutveckling under deras fritidstid. 3.8 Reflektion utifrån arbetet med samverkan kring utsatta barn I den kollegiala elevhälsan lyfter vi barn som vi är oroliga för, men vi ska bli bättre på att fokusera på färre elever/klasser vid varje tillfälle så att kvalitén i diskussionerna ökar. Kanske måste vi ha fler tillfällen istället Bra arbetsgång med elevhälsoteamet Vi önskar en tydligare struktur kring de elever som träffar kuratorn. Vi vill ha fasta tider så att vi kan planera verksamheten utefter det och att eleven känner sig trygg och förbered inför sina samtal. Vid skolstarten hösten 2014 bestämdes att vi med stöd av diskussionerna på APT i september och oktober skulle planera för en gemensam aktivitet. Detta har inte blivit av. Livbojen har varit och presenterat sin verksamhet i alla klasser Livbojen kommer att delta vid föräldramöten hösten -15 Sida 18 (24)

19 Elever som väntar på utredning får vänta alltför länge, ca ett år. Samverkan med BUP har inte fungerat eftersom de byter läkare och utredningar börjas om. Vi upplever att det är alltför långa väntetider för logopedutredningar och psykologutredningar även på BUP. 3.9 Reflektion utifrån resultat av genomförda enkäter Under hösten gjordes likabehandlingsenkäten. Resultaten har vi fått via mail och insatser utifrån dessa finns i vår likabehandlingsplan. Trivsel och trygghet är 94% och har höjts med 2% sedan förra enkäten. Delaktighet och inflytande är 82% och har höjts med 6 %, vårt resultat ligger högre än övriga Tjörn och hela regionen. Detta har varit en prioriterad fråga under läsåret och vi gläds över ökningen Skolmiljön ligger på 74%, vilket är samma som förra året, men även detta är 3% högre än Tjörn och hela regionen totalt. Kunskap och lärande har däremot minskat med 2% sedan förra året. Vi har ingen förklaring men vi har ändock ökat sedan förra Bemötandet var på 91% förra året och 90 % detta år. Helhetsintrycket 63% och i regionen 60% Det vi behöver förbättra på skolan utifrån resultaten i enkäten är; Maten när de äldre eleverna ska äta lunch är ibland de alternativa rätten slut och salladsbordet har tunnats ut pga att personalen inte hunnit fylla på eller att det tagit slut Datorer/läsplattor Eleverna vill ha större tillgång till datorer/läsplattor. Vi hoppas få detta! Eleverna behöver få möjlighet att i högre grad påverka hur i undervisningens innehåll det har blivit bättre men går att förbättra ytterligare. Detta är en prioriterad fråga för oss på mellanstadiet, att hitta fungerande modeller för att öka elevernas delaktighet, utifrån deras kunskaper, mognad och ålder. Toaletterna Detta måste lyftas till TBAB. Eleverna önskar fräschare toaletter, renovering behövs. Vi har en brevlåda där eleverna kan lämna synpunkter om sin situation, denna behöver vi försöka göra mer levande för eleverna. Om eleverna använder den mer löpande under hela året Sida 19 (24)

20 tror vi som personal att vi mer kan ringa in problemen och bemöta de elever som vill ha hjälp i ett tidigare stadium. Vi tror att formuleringarna i enkäten är felställda ibland. Eleverna vet/förstår inte vad det frågas efter och de svarar ofta från sin dagsform. Vi önskar bättre förutsättningar att genomföra enkäterna, tex att ha en klassuppsättning med datorer och några extra vuxna i klassrummet under genomförandet Reflektion utifrån It-satsningen med ökad tillgång på digitala verktyg Åk 1 har under läsåret haft större tillgång till Ipads som använts mycket i undervisningen på ett positivt sätt. Pedagogernas egna Ipads har också använts i undervisningen men framförallt till dokumentationen som vi diskuterat på våra konferens i matematiklyftet. Vi har inte haft någon ökad tillgång på digitala verktyg under de två senaste läsåren. Vi använder Ipads, dokumentkamera och smartboards i stor utsträckning, De stationära datorerna har krånglat mycket och ofta vilket har medfört att vi använt dem i mindre utsträckning. Vår uppfattning är att IT-supporten inte finns när vi behöver den i stunden. När man stöter på problem vill man ha uppbackning direkt. Ett stort problem är när datorn laggar, problem med elevinloggningar, även när de har rätt lösen kan datorerna stå och tugga utan att man kommer vidare. Vår uppfattning är att de bärbara datorerna fungerar bättre. Någon ökad tillgång av IKT-verktyg har vi inte fått under detta läsår, men hoppas att vi ser en ökad tillgång av datorer och Ipads nästa läsår. Några smartboards har vi fått i juni, men önskar till alla klassrum. Det tar tid för eleverna att logga in, 3-5 minuter är vanligt. Bra med fler smartboards, bra med laptops IKT-trappan kommer vara till hjälp för att se vilken fortbildning som kommer att behövas. Skolan nyttjar det som finns. Viktigt att tänka på att samtlig personal ska känna sig bekväm i sitt användande. Sida 20 (24)

21 4 Kortfattad summering av årets verksamhet samt rektors analys och bedömning av årets resultat Vi har genom det kollegiala lärandet utvecklat såväl fortbildningskulturen och undervisningskulturen. Undervisningskulturen utgörs av att det är en stor variation av metoder och läromedel/verktyg som används och av att läraren reflekterar genomgående över sin undervisning. Lärarna prövar medvetet olika metoder och samverkar i relativt hög grad vid ffa planering. Fortbildningskulturen har utvecklats genom det kollegiala lärandet och efter 3 år så har modellen satt sig och man uppskattar att varje vecka träffas för att diskutera pedagogiska och didaktiska dilemman/frågor. Genom det kollegiala lärandet ser jag att lärare att delar med sig av såväl med- som motgångar från sin undervisning. Klimatet kollegor emellan består mer av att vi lär av varandra och mindre av att visa sig duktig. Pedagogerna har tagit ytterligare steg i att våga pröva nya sätt att undervisa De har ökat variationen av metoder och verktyg i alla klassrum Pedagogerna har utvecklat ett mer pretiglöst förhållningsätt till sin roll som lärare och ledare Vi har påbörjat resan till att öka elevernas delaktighet och medskapande och ökat vår förståelse för vad det innefattar på så vis blir undervisningen mer lustfylld och ökar motivationen hos eleverna Tidsaspekten har diskuteras ofta, liksom bedömning, reflektion och redovisning. Lärarna har gett varandra tips och idéer till lektionsupplägg och metoder för att hinna med de olika delarna. Verktygslådan har blivit påfylld! Vi har haft med förskollärarna som arbetar med förskoleklass på lika villkor, det har varit mycket givande för alla. Det har gett lärarna åk 1-5 en större insyn i hur de arbetar och förskollärarna har fått en större insyn i skolans arbete. Ökad förståelse för varandras arbete och vilka förväntningar som finns. På kommunnivå har vi organiserat så att alla förskollärare inom kommun fått ett eget matematiklyft, som en av mina förskollärare har varit handledare för. Sida 21 (24)

22 Som rektor och i min roll som pedagogisk ledare har det uppskattats av lärarna att jag deltagit och engagerat mig i matematiklyftet. Jag menar att det är en vinn-vinn situation, vi har lärt känna varandra bättre, chef medarbetare, vi har haft många roliga stunder och många härliga diskussioner. Fritidshemmet har arbetat med att öka elevernas delaktighet och medskapande bla genom att elevernas förslag på tema har genomförts. Under kommande läsår kommer en klubb att bildas några eftermiddagar i veckan där elever från åk 3 och uppåt ska få inreda och vara delaktiga i vad som ska göras. Måluppfyllelsen VT 15 i samtliga ämnen är hög. De elever som inte klarat målen för sin årskurs är identifierade och har åtgärdsprogram, det är elever med specifika svårigheter i läs/skriv, matematik och/eller beteendeproblematik. Elevernas svårigheter visar sig även i några fall i ämnen som engelska och historia. Sida 22 (24)

23 5 Åtgärder för utveckling inför nästa läsår Våra planer inför nästa läsår är att göra en kompetensutvecklingsplan och fortsätta med ytterligare en modul i matematiklyftet, om än inte lika intensivt. Ett nytt screeningsschema ska implementeras i matematik. Vi har tagit ett beslut att fokusera på att utveckla engelska undervisningen och hoppas få stöd i detta då förvaltningen utsett en förstelärare i engelska. Vi kommer att fortsätta träffas varje vecka för pedagogiska och didaktiska diskussioner men utifrån flera ämnen. Jag kommer fortsatt prioritera att delta på våra pedagogiska forum. Vår förenklade version (i PP format) av likabehandlingsplanen ska bli klar och vi hoppas att den ska förtydliga för våra elever och föräldrar hur vi arbetar med våra värdegrunds och trygghetsfrågor. Vi kommer att starta upp en klubb på fritidshemmet 3 eftermiddagar i veckan från åk 3. Utveckla vår formativa bedömning med stöd i skolverkets bedömningsportal. Utveckla undervisningen i engelska Följa upp och fortsatt utveckla undervisningsmetoder kring läsning Fortsätt utveckla undervisningsmetoder i matematik Utveckla och öka användningen av IKT i undervisningen Sida 23 (24)

24 6 Nyckeltal 2015 Totalt 2015 Pojkar 2015 Flickor Kund Föräldranöjdhet 9/34 - Elevnöjdhet åk 5 84% 76% 89% Elevnöjdhet åk 2 84% 77% 91% Åk 2 88% 93% 60% Jag tycker att matematikundervisning en är intressant. Åk 5 81% 71% 88% Jag tycker att matematikundervisning en är intressant. Stärka åk 0-3 i grsk Andel elever som klarat alla delprov i nationella proven i årskurs 3 - svenska 28/30 93% 2/15 87% 15/15 100% - matematik 28/30 1/15 1/15 Andel elever med godtagbar läsutveckling i åk 3 * Andel elever som uppnår godkänt i problemlösning, matematik, vt åk 2 Antal elever med åtgärdsprogram/läsår Säker & trygg kommun Antal registrerade barnolycksfall 2014 Riket 2014 Totalt 2014 Pojkar 2014 Flickor 22/24 92% 14/15 93% 9/10 90% 19/24 11/15 9/10 93% 94% 94% 80% 73% 90% 30/31 15/16 15/15 25/26 15/16 10/10 26/29 14/14 12/15 Simkunnighet i åk 3 28/31 14/16 14/15 Simkunnighet i åk 5 31/32 13/14 18/18 Antal ärenden till trygghetsteamet om -diskriminering/kränkn Sida 24 (24)

25 Sida 25 (24)