INTERVJU SLUTA STÖDJA BILSAMHÄLLET SOM NORM. Foto: Lena Bengtsson ARTIKEL NY ÖVERSIKTSPLAN

Transkript

1 INTERVJU SLUTA STÖDJA BILSAMHÄLLET SOM NORM Foto: Lena Bengtsson ARTIKEL NY ÖVERSIKTSPLAN

2 Christer Ljungberg, vd för Trivector Traffic, har ett långt förflutet med LundaMaTs. Trivector fick 1996 i uppdrag av Lunds kommun att komma med ett förslag på hur trafiken inom kommunen skulle kunna bli mer miljöanpassad. Det resulterade i en rapport som blev grunden för den strategi som vi idag kallar LundaMaTs. CHRISTER LJUNGBERG: SLUTA STÖDJA BILSAMHÄLLET SOM NORM HÅLLBAR BILISM borde vara intressant att diskutera, tycker Christer Ljungberg. Bilen kommer inte att försvinna och har ett värde. Vi ska bara lära oss att använda den rätt och vid rätt tillfällen. Smart samhällsplanering kan eliminera en stor del av transportbehoven och satsningar på de hållbara alternativen kan täcka behovet av vardagsresor. Om merparten av resorna försörjs av hållbara transportmedel, får bilen en annan roll i våra liv och slutar att vara den strukturskapande faktor den är idag. Men är man villig att ständigt anpassa vägnätet för att ge plats åt fler bilar eller minska trängseln, stödjer man bilsamhället som norm. Ju mer väg, desto mer bil. Folk är rationella men inte nödvändigtvis smarta. Det vill säga; är samhället byggt för bilar kör man bil, även om det ur ett framtidsperspektiv är direkt osmart. ATT SLUTA STÖDJA bilen som norm i stadsplaneringen är med andra ord en förutsättning, precis som att forskning måste lyftas fram och användas, fortsätter Christer. Jag brukar prata om fyra grundläggande principer för att realisera det hållbara transportsystemet; ändra beteenden, använd ekonomiska styrmedel, planera smartare och använd den nya tekniken. Framförallt är det arbetet med beteendepåverkan man måste förstå verkligen har effekt. Talar man om kostnadseffektivitet visar undersökning på undersökning att beteendepåverkande åtgärder inte bara når resultat, utan också kostar promille av vad hårda åtgärder kostar. Ekonomiska styrmedel har också en stor potential att förändra varför bereda vägen för dem vi egentligen vill ska minska på sina mil i bilen? KNEPIG FRÅGA, säger Christer Ljungberg först på frågan om hur han tror att LundaMaTs-arbetet kan förbättras. Lund ska ha beröm för att ha utfört varje del i processen som var nödvändig för att implementera LundaMaTsstrategin. Men förutsättningar ändras med tiden och det ser annorlunda ut nu än vad det gjorde när allt startade. De som drev miljöfrågorna då var eldsjälar som drevs av övertygelse. Idag har klimatproblematiken blivit ett vedertaget faktum och krupit in i väggar och rutiner vilket är bra men man kan sakna kraft och konsekvens i besluten. De ekonomiska förutsättningarna har också förändrats. I början hade LundaMats projektpengar för stora satsningar, nu sköts det mesta inom ordinarie verksamhet med en betydligt mindre plånbok. Mindre pengar ökar kraven på prioriteringarna. Mest kostnadseffektiva tror jag att satsningar på beteendepåverkan och ekonomiska styrmedel är. Där kan ni höja er en nivå. Jag tror även att alla verksamheter som strävar efter långsiktiga mål lätt kan fastna i formen. Att slå vakt om flexibiliteten utan att tappa mål i sikte är aldrig fel, avslutar Christer Ljungberg. Foto: Charlotta Lenninger JUST NU tycks det som om slaget står mellan de som vill fortsätta bygga på biltrafiksystemet, med hopp om att alla bilismens miljöproblem löser sig med ny teknik och en miljörörelse som, oftast med alla korrekta fakta som bakgrund, ger intrycket av att tro att bilarna kommer att försvinna bara man lyfter fram dessa fakta. Dessa båda diskurser, sättet att prata om frågan, ligger så långt ifrån varandra att det sällan blir någon vettig debatt. Detta säger Trivectors Traffics vd Christer Ljungberg i sin blogg och andas den lätta frustration som känns igen av alla som arbetar för minskad klimatpåverkan. Att omställning av livsstil och fysiska förutsättningar tar tid är naturligt, menar Christer, men vi måste också erkänna att processen kan fördröjas av brist på dialog, konsekvens och handlingskraft. 3

3 Mats Helmfrid (M) är sedan 2006 kommunstyrelsens ordförande. Med ett förflutet i den dåvarande Gatu- och trafiknämnden har han ett stort engagemang i trafikfrågor och är i arbetet för spårväg i Lund en av de starkast pådrivande krafterna. ÖP 2010: HÅLLBAR TILLVÄXT VARFÖR EN NY ÖVERSIKTSPLAN? Kommunfullmäktige beslutade 2008 att revidera den då gällande översiktsplanen. Ambitionen att bygga spårväg och att sprida utvecklingstrycket österut står kvar som grundläggande inriktningar från föregående översiktsplan. Ny inriktning mot en förtätad och funktionsblandad bebyggelse i nordöst, önskemålen om lokalisering av ESS och MAX IV samt kravet på ökad delaktighet i Öresundsregionens utveckling gjorde emellertid den gamla översiktsplanen inaktuell som ett av kommunens viktigaste styrdokument. MOTSTRIDIGA MÅL? ÖP 2010 genomsyras av två inriktningar; tillväxt och hållbarhet. Dessa intressen går inte per automatik hand i hand. Med tillväxt ökar energiförbrukning, motortrafik och konsumtion, medan hållbarhet gynnas av en minskning av dessa. De senaste årens kraftiga expansion av staden, tillsammans med skärpta klimatmål, har redan ökat utmaningen i hållbarhetsarbetet. Med en ny stadsdel i nordöst och utbyggnad av tätorter i öst trappas behovet av offensiva satsningar på hållbarhet upp ytterligare. Som konsekvens innehåller den nya översiktsplanen flera strategier för att bidra till ökad hållbarhet. ÖKAT FOKUS PÅ FÖRTÄTNING Hur marken används är ur många aspekter en känslig fråga och också ett föremål för kompromisser. Ur ett transportperspektiv är det viktigt att bevara de korta avstånden och att bygga nytt endast där vi redan har eller planerar infrastruktur för hållbara transporter. Förtätning planeras framförallt i anslutning till starka kollektivtrafikstråk och stadsdelscentrum. Det finns även en stor potential för de yttre delarna av staden som idag inte används yteffektivt. Genom blandad bebyggelse samt att öka antalet arbetstillfällen nära existerande bostadsområden minskar behovet av resor ytterligare. REGIONFÖRSTORING Det var länge sedan det var nödvändigt att bo på samma ställe som man arbetar. Oavsett om resmålen avser arbete, handel eller rekreation, har rörligheten blivit en faktor att hantera. Det är ett regionalt intresse att knyta ihop målpunkter med konkurrenskraftiga kollektivtrafiklösningar. I ÖP 2010 är ett aktivt deltagande i den regionala utvecklingen en tydlig ambition. Citytunneln har lagt en grund för de västra stråken. Den kommande Simrishamnsbanan med två stationer i Lunds kommun Dalby och Veberöd kommer att bidra till bättre förbindelser mot öster men är också en möjlighet för nämnda orter att kunna växa hållbart. SAMMANFATTNINGSVIS Översiktsplanen är tydlig i sin inriktning mot ett minskat bilberoende. Förtätning och blandad bebyggelse för att minska behovet av resor och infrastruktursatsningar för att erbjuda hållbara transportalternativ är det huvudsakliga receptet. Med den stora utbyggnadsvolymen av staden räknar man dock med att bilåkandet totalt sett ändå kommer öka, trots en minskning av bilåkande per person. Den fysiska planeringen måste därför kompletteras av ny teknik och arbete för beteendeförändringar. MATS HELMFRID OM ÖP 2010: AMBITIÖS MEN INTE OREALISTISK DET FINNS EN SPÄNNING mellan tillväxt och hållbarhet. Tillväxt kan ske utan ett hållbart angreppssätt. Hållbarhet är svårare att uppnå tillsammans med stark tillväxt. Samtidigt förutsätter en hållbar utveckling ekonomiska resurser, vilket talar för ett starkt näringsliv. Hållbar tillväxt blir på det viset det gångbara alternativet. FÖR ATT NÅ MÅLET hållbar tillväxt behövs förutom infrastruktursatsningar också ny teknik. Jag tror även att marknaden kommer att hjälpa till. Hållbara val kommer vara det billigare alternativet i framtiden, vilket kommer att bidra till en automatik i hållbarhetsarbetet. TUFFA MÅL måste man ha om man har höga ambitioner. Översiktsplanen från 2010 är väldigt ambitiös men inte orealistisk. Foto: Charlotta Lenninger ÖVERSIKTSPLANEN HAR FLER uppgifter än att vara ett långsiktigt styrdokument. Processen att ta fram en plan har ett värde i sig det blir en anledning att få tänka, justera och förankra. Den färdiga planen förväntas därefter att ha störst betydelse de närmsta åren, då förutsättningarna fortfarande liknar de som fanns i utgångsläget. 5

4 Bussarna kan lätt fastna i rusningstrafik och tappar då i konkurrenskraft som ett både hållbart och effektivt transportalternativ. I samband med beslutet att regionbussarna inte längre ska gå igenom stadskärnan, byggdes Tornavägen om för att prioritera busstrafiken. GJORT 2010 PÅ GÅNG 2011 KOLLEKTIVTRAFIK Resandet med kollektivtrafik har totalt sett ökat. Stadsoch regionbuss redovisar snarlika ökningar medan tågresandet ligger kvar på samma nivå som föregående år. Biljettsystemet har ökat i pålitlighet. Detta, tillsammans med att bussprioriteringen i trafiksignalerna nu fungerar, innebär att tidhållningen avsevärt har förbättrats. Den ökade mängden resande har dock haft motsatt effekt, varför både framkomlighet och kapacitet ständigt måste ses över. Det planerade införandet av kontantfritt under 2011 kan också minska spontanresandet. I enlighet med centrumutredningen kör regionbussarna inte längre genom stadskärnan. Stadsbussarna har nu färre fordon att trängas med och de lite längre regionbussarna har sluppit många trånga gatupassager. En viss ökning av byten mellan stads- och regionbuss har noterats. På Tornavägen byggdes under 2010 ett unikt busskörfält som kraftigt har förbättrat framkomligheten för regionbussarna. Bussbanan på Tornavägen är reversibelt, det vill säga att riktningen på det enda busskörfältet ändras efter trafikbelastningen. Tillsammans med Skånetrafiken och den enhet som arbetar med mobility management inleddes arbetet med att fördubbla kollektivtrafikresandet till Ett tjugotal busshållplatser har tillgänglighetsanpassats med taktila plattor, högre kantstenar och stråk. Fler väderskydd och helt nya hållplatser har tillkommit. Bussfickor ska tas bort för bättre framkomlighet men också för att 6 underlätta för väntande passagerare och passerande att fungera tillsammans. Nattbuss alla dagar i veckan har möjliggjorts genom anropsstyrning av den nya trafiken söndag-torsdag nattetid. Evenemangslinje 84 var ännu en nyhet. Även fortsättningsvis arbetas det med att räta ut linjer och minimera antalet svängar för att minska restiden. BILTRAFIK Trafiksituationen för den motorburna trafiken i västra delen av Lund har förbättras. Bland annat har korsningarna Plogfåran/väg 16 och Traktorvägen/Traktorvägen och Höstbruksvägen/Boställsvägen försetts med cirkulationsplatser. Även stängningen av korsningen Traktorvägen/ Boställsvägen har bidragit till minskade köer. En utredning, Rätt fart i Lund, om framtida hastigheter för gatunätet i samtliga tätorter i kommunen har genomförts. Förslag på möjlig hastighetsgräns för respektive gata har tagits fram och hastighetsgränserna 30, 40, 50 och 60 kilometer per timme har använts. De föreslagna hastighetsgränserna för varje gata har bland annat sin utgångspunkt i gatans funktion, trafiksäkerhet, förekomst av oskyddade trafikanter och stadsbild. Denna utredning, tillsammans med den gällande hastighetsklassificeringen Lugna gatan, har varit ute på remiss och många har yttrat sig. Under 2011 är ambitionen att få den nya hastighetsklassificering politiskt förankrad. CYKELTRAFIK Mätt i absoluta tal har resorna med cykel ökat. Med det växande invånartalet har dock cykelresorna per invånare minskat. Cykelvägnätet har byggts ut, framförallt genom satsningar i nya bostadsområden. Totalt finns det nu 258 kilometer cykelvägar i kommunen. Cykelkartan, som finns att ta del av på hemsidan, har kompletterats med nya cykelvägar. Stora satsningar har gjorts för att lösa trafiksituationen i västra Lund. Bland annat har en planskildhet byggts där gång- och cykelstråket mellan Gunnesbo och Pilsåker korsar väg 16. Gång- och cykelpassager över Boställsvägen har varit olycksdrabbade men nu har rytmen på motorfordonstrafiken blivit långsammare genom att en passage har trafiksäkrats och en cirkulationsplats anlagts i korsningen med Nöbbelövsvägen. Skånetrafiken, Trafikverket och Lunds kommun har påbörjat ett samarbete som syftar till att underlätta hela resan Foto: Fredrik Gustavsson SAMHÄLLSPLANERING Den utan tvekan viktigaste insatsen på samhällsplaneringsområdet under 2010 har varit beslutet om att anta en ny översiktsplan. Mer om detta kan läsas i övriga delar av denna årsrapport. Stora steg har tagits för etableringen av spårväg mellan Lund C och ESS, framförallt genom att påbörja arbetet med en förstudie enligt lagen om byggande av järnväg, vilket är en förutsättning för genomförandet. I planeringen för Lund NE/Brunnshög har en målsättning för transporterna tagits fram. Denna innebär att maximalt en tredjedel av resorna till och från området ska ske med bil och resten med kollektivtrafik, gång och cykel. Denna inriktning kommer att ställa oerhört stora krav på stadsbyggnad och trafikplanering men också på alla fastighetsägare och byggherrar, som även de måste bidra för att ett hållbart transportsystem ska kunna uppnås. 7

5 Trafikverket har infört en ny förordning, vilket innebär att beslut kan tas om nya hastighetsgränser mellan 30 och 120 km/h i steg om 10. Syftet är att förbättra regelefterlevnaden men även att få positiva effekter på trafiksäkerheten och miljön. Under 2010 togs ett förslag fram till en ny hastighetsklassificering för politisk behandling under för alla de som väljer gång och cykel i kombination med kollektivtrafik. Alla busshållplatser i kommunen har inventerats och ett förslag på en åtgärdsplan har tagits fram. Som ett resultat har bland annat cykelparkeringen vid hållplatsen i Södra Sandby centrum utökats med 20 nya cykelplatser. I projektet Öresund som cykelregion arbetar under åren fem danska och fyra svenska kommuner för att öka cykelns attraktivitet som transportmedel. Planerade aktiviteter är bland annat kampanjer för ökad cykelpendling, framtagande av en internetbaserad cykelreseplanerare och upphandling av ett lånecykelsystem. GÅNGTRAFIK Trygga Gunnesbo var ett samverkansprojekt mellan Lunds Brottsförebyggande Råd, Tyrens AB och Tekniska förvaltningen i syfte att ur både ett trygghets- och ett genusperspektiv ta fram en åtgärdsplan för Gunnesbo. Boende på Gunnesbo deltog i dels en kartläggning av hur närmiljön upplevs, dels i ett framtagande av åtgärder för otrygga platser. De vanligaste problemen var vegetation som hindrar överblickbarheten i parker och längs gång- och cykelstråk, dålig belysning, klotter och skadegörelse. Tunnlarna vid Gunnesbo station målades och fick ny belysning. Längs huvudcykelstråket genom Gunnesbo röjdes vegetation och belysningen förstärktes. Projektet var uppskattat och uppföljningen visade att de boendes upplevelse av trygghet i området har ökat. 8 För att öka tillgängligheten åtgärdas årligen en mängd så kallade enkelt avhjälpta hinder i syfte att skapa gångstråk för alla. Under året har arbeten utförts i norra och östra Lund och 2011 står resterande delar av norra Lund samt Veberöd på tur. VERKSAMHETERS TRANSPORTER För några år sedan genomfördes ett projekt för att effektivisera transporterna inom hemvården. Under kommande år planeras en översyn av transporterna inom hemvården. Syftet är att optimera tjänsteresor för att både minska antalet fordon och körda kilometer. Även säkerheten kan höjas med hjälp av intelligent hastighetsanpassning (ISA). MOBILITY MANAGEMENT Resejämföraren, ett webbverktyg för att åskådliggöra kostnader och vinster med olika val av transportmedel, marknadsfördes med en utomhuskampanj. En film om företagens arbete med hållbara transporter togs fram. På Ideon-Pålsjö och Brunnshög genomfördes i enlighet med Trafikverkets fyrstegsprincip åtgärder för att uppmuntra till mer gång-, cykel- och kollektivtrafik. För tredje året deltog Lunds kommun i Skånetrampar, en kampanj för ökad cykling för arbetsplatser. Under hösten startade projektet Fritidsbussen, ett samarbete med de tekniska högskolorna i Lund och Kristianstad. I projektet erbjuds föräldrar att ersätta sina skjutsningar med bil med kostnadsfri transport med en buss som tar barnen till deras fritidsaktiviteter. Syftet är att förbättra trafikmiljön men projektet förväntas även leda till både ökad trafiksäkerhet och en skjuts i barnens utveckling. Beteendepåverkande information togs fram i samband med bygget av det reversibla busskörfältet på Tornavägen. Inom projektet Öresund som cykelregion delades blåbärssoppa, cykelkartor, cykelhjälmar och reflexvästar ut för att stimulera till ökad och säker cykling på längre sträckor. UTSLÄPP Under 2010 antog Lunds kommun nya klimatmål. För att nå dessa ska bland annat utsläppen av växthusgaser halveras till 2020 jämfört med 1990 och vara nära noll För att nå dit krävs både mer energieffektiva fordon och att antalet biltransporter minskar. Hälften av dagens bilresor måste år 2050 ha ersatts med kollektiva transportalternativ, cykel eller gång. Ett stort framsteg är att biogas som produceras vid Källby reningsverk från mitten av 2010 säljs som fordonsgas i Lund. Det innebär bland annat att renhållningsfordonen, som tidigare kört med det fossila bränslet naturgas, numera drivs med biogas istället. Lokal biogasproduktion är en viktig pusselbit i kommunens arbete för att göra kommunens egna transporter fossilbränslefria till BULLER Långvarig exponering för buller kan bland annat medföra koncentrationssvårigheter och negativa effekter på hjärt- och kärlsystemet. Motortrafiken är en stor bullerkälla, varför fastighetsägare erbjuds bidrag till bullersskyddsåtgärder för trafikbuller som härrör från det kommunala vägnätet. Under 2010 erbjöds 36 fastighetsägare bidrag, varav sju utnyttjade erbjudandet. Som ett resultat fick 94 personer en förbättrad boendemiljö. Enligt förordning 2004:675 ska Lunds kommun kartlägga och skriva åtgärdsprogram för omgivningsbuller för alla vägar. Statliga, kommunala och enskilda vägar, såväl som järnväg inkluderas. Arbetet påbörjades under 2010 med upphandling av kartläggningstjänst. Under 2011 ska materialet visualiseras i faktiska kartor. Dessa kartor kommer att finnas tillgängliga på kommunens hemsida. Under 2012 kommer ett åtgärdsprogram för de kommande fem åren att tas fram för beslut i kommunfullmäktige under våren LEDNINGSSYSTEM Sammanhanget en långsiktig strategi verkar i skiftar från en tid till annan. För att kunna ta adekvata beslut om framtida satsningar behöver verksamheten ses över med viss regelbundenhet. Detta inte bara utifrån perspektivet måluppfyllelse, utan även utifrån ändrade förutsättningar; risker och möjligheter. Senhösten 2010 fick en konsult i uppdrag att genomföra en utförlig SWOT-analys av det sammanhang strategin LundaMaTs nu verkar i. Analysen kommer att vara klar att presentera under våren 2011 och ligga som underlag för kommande åtgärder. 99

6 UPPFÖLJNING AV MÅLEN Kollektivtrafikanterna ökar stadigt i antal. I framtiden beräknas ökningen fortsätta med 3-6% årligen. Lund C är den femte största tågstationen i Sverige med en genomströmning på ca passagerare per dag. 10 Mål Mål 2013 Mål 2030 Utfall 2010 (basår 2004)* Signal 1 Andelen av invånarna i kommunen som bor inom tätorternas öp-cirklar ska öka. öka öka ökat (öp-cirklar = de områden inom vilka utbyggnad och exploatering i första hand ska ske enligt gällande översiktsplan). 2 Stadsdelsprogram med utvecklingsbehov, åtgärdsförslag och inriktning ska tas fram för alla tätorter/stadsdelar. alla - under uppstart 3 Den fysiska trafikmiljön utformas så att den genomsnittliga körhastigheten för stadsbusstrafiken ökar 22 km/h 23 km/h 18 km/h från 18 km/h till 22 km/h år 2013 och 23 km/h år Antalet kilometer gång- och cykelväg skall öka med 10% till år 2013 och 30% till år % +30% + 8% 5 Andelen säkerhetsåtgärdade gång- och cykelpassager ska vara 30% år 2013 och 100% år % +100% + 47% 6 Gångtrafiken per invånare ska öka. öka öka ökat 7 Cykeltrafiken per invånare ska öka med 5% till år 2013 och med 10% till år % +10% - 5% 8 Kollektivtrafikresandet per invånare ska kontinuerligt öka. öka öka + 24% 9 Motorfordonstrafiken per invånare på det statliga och kommunala vägnätet ska minska. minska minska oförändrat 10 Motorfordonstrafiken per invånare på det kommunala vägnätet ska minska med 2% till år 2013 och 5% till år % -5% + 0,2% 11 Restidskvoten för cykel/bil ska vid nyexploatering vara mindre än 1,5 för resor till stadsdelscentrum och 75% av tillkommande 75% av tillkommande 100%** tätortscentrum (avser både bostäder och arbetsplatser). bebyggelse bebyggelse 12 Restidskvoten för kollektivtrafik/bil ska vid nyexploatering vara mindre än 2,0 för resor till stadsdelscentrum och 75% av tillkommande 75% av tillkommande 100% tätortscentrum (avser både bostäder och arbetsplatser). bebyggelse bebyggels 13 Den fysiska tillgängligheten för funktionshindrade, barn och äldre ska öka. öka öka ökat 14 Andelen människor som upplever att trafikmiljön är otrygg ska minska. minska minska minskat 15 Antalet svårt skadade och dödade i trafiken ska minska med 25% till 2013 och 50% 2030 (avser både det kommunala -25% -50% - 50% och statliga vägnätet och underlaget utgörs av polisrapporterade trafikskadade). 16 Utsläppen av koldioxid från trafiken i kommunen ska minska per invånare med 10% till 2013 och 40% till % -40% - 6%*** 17 Till år 2013 ska samtliga fastigheter, som ligger utmed det kommunala vägnätet och utsätts för ljudnivåer över 61 dba, 100 % med ekv ljudnivå 100 % med ekv ljudnivå Erbjuder enligt plan. Sedan 2004 ha erbjudits bidrag till bullersaneringsåtgärder. Till år 2030 ska samtliga fastigheter utsatta för ljudnivåer över 54 dba över 61 dba över 54 dba har antalet bullerstörda minskat ha erbjudits bidrag. Ljudnivåerna avser ekvivalentnivå utomhus, frifältsvärde. med 4,5% 18 Andelen invånare i Lunds kommun som uppger att de påverkats av LundaMaTs ska öka. öka öka + 33%*** * Resultaten 2010 är jämförelser med basåret 2004 års resultat. ** Resultaten förutsätter genomförande av spårväg Lund C - ESS *** Uppgiften gäller 2008 eftersom statistiken levereras med en fördröjning på 2 år. **** Mätningar görs var fjärde år. Det som redovisas här är resultat från

7 Foto: Petter Duvander Den nybyggda biogasanläggningen i Källby säljer sedan mitten av 2010 fordonsgas till bland annat Lunds Renhållningsverk. Renhållningsfordonen, som tidigare använt det fossila bränslet naturgas, drivs nu med biogas. LUNDAMATS FÅR STORT UTRYMME I ÖVERSIKTSPLAN 2010 BEKANTA TANKEGÅNGAR För de som kan sin LundaMats känns innehållet i den nya översiktsplanen väldigt bekant. I LundaMats-visionen talas om tre dimensioner av hållbarhet; den ekologiska dimensionen som en grundläggande förutsättning, den ekonomiska för att skapa möjligheter och den sociala, det goda livet. Dessa tre dimensioner återkommer även i ÖP En långsiktig plan behöver periodiskt prövas mot konkreta mål. En del av de mål som översiktsplanen föreslås mätas mot är LundaMats-målen, ännu ett tecken på att strategin tagits väl tillvara i ÖP Förtätning och blandad bebyggelse är två viktiga byggstenar i arbetet för ett minskat bilberoende. I ÖP 2010 läggs ett stort fokus på dessa i stadsplaneringen för ett hållbart transportsystem. FRAMTIDENS DILEMMA Lund präglas av expansion och utveckling. Med tillväxt kan ekonomiska förutsättningar för hållbara lösningar skapas men tillväxt överensstämmer inte alltid med den ekologiska hållbarhetens intressen. Att slå vakt om att tillväxten sker på ett hållbart sätt kommer att fortsätta vara en utmaning. Följaktligen är det hållbara synsättet betecknande för den nya översiktsplanen. Emellertid; trots en konsekvent stadsplanering för ett bilsnålt samhälle och storsatsning på kollektivtrafiken, beräknas utbyggnaden av staden medföra att det totala bilåkandet ökar och på enstaka ställen kommer utbyggnad av vägnätet att behövas. För att försäkra sig om en hållbar tillväxt krävs utöver smart stadsplanering och infratruktursatsningar även satsningar på ny teknik och och beteendepåverkande åtgärder.