Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling

Transkript

1 Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling Böle Byskola

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Årlig plan 3 Vision 3 Vad säger styrdokumenten? 4 Definitioner 5 Ansvarsfördelning 6 Huvudman och Rektor 6 Personal 6 Barn/elever 6 Allmänna åtgärder 7 Upprättande och utvärdering av den årliga planen 7 Specifika ansvarsområden 7 Information 8 Kartläggning och förebyggande arbete 8 Handlingsplan vid diskriminering/kräkning 9 Utvärdering och slutsatser av förra årets insatser 10 Kartläggning Böle Byskola 12 Funktionshinder 13 Könsöverskridande identitet och uttryck 14 Etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning 14 Sexuell läggning 15 Kön 15 Kränkande behandling 16 Böle Byskolas fritidshem 17 Bifogade enkäter 2

3 Det är enligt lag förbjudet att: diskriminera någon på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck och funktionshinder - fysiskt eller psykiskt. ÅRLIG PLAN Kränkande behandling och diskriminering är brottsliga handlingar. Vi accepterar aldrig någon form av kränkande beteende mellan elever eller mellan personal och elever. Om vi upptäcker att detta förekommer är det skolans ansvar att se till att det upphör. Varje år upprättar vi en Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling. I den årliga planen redovisas olika åtgärder för att förebygga och motverka diskriminering och kränkande behandling. Den innehåller även en beskrivning över rutinerna för hur diskriminering, trakasserier och kränkande behandling ska utredas, åtgärdas och dokumenteras. Barnet/eleven har rätt att få stöd och hjälp när han/hon känner sig kränkt och upplevelser av kränkningar får inte avfärdas. Vem barnet/eleven än kontaktar i verksamheten så har han/hon rätt att bli tagen på allvar och få stöd. Det är alltid den utsatte som avgör om ett beteende eller en handling är oönskad, diskriminerande eller kränkande. Om en elev känner sig utsatt är det viktigt att han/hon vänder sig till en person som han/hon känner förtroende för. Alla vuxna på skolan har ett ansvar att hjälpa till! Den kontaktade vuxna ansvarar för att en utredning sätts igång skyndsamt, åtgärder sätts in och att det senare utvärderas. Allt dokumenteras på avsedd blankett som finns i Likabehandlingspärmen i dokumentskåpet. Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleklass, grundskola och skolbarnomsorg. Vision Ingen kränkande behandling eller diskriminering skall förekomma på Böle Byskola. 3

4 VAD SÄGER STYRDOKUMENTEN? Nu finns bestämmelserna i stället i 6 kap skollagen (Åtgärder mot kränkande behandling) och diskrimineringslagen (2008:567). I LÄROPLAN FÖR GRUNDSKOLAN, FÖRSKOLEKLASSEN OCH FRITIDSHEMMET 2011 STÅR DET: Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män samt solidaritet med svaga och utsatta är de värden som skolan skall gestalta och förmedla. Ingen ska i skolan utsättas för diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, könsöverskridande identitet eller uttryck, sexuell läggning, ålder eller funktionsnedsättning eller annan kränkande behandling. Sådana tendenser ska aktivt motverkas. Främlingsfientlighet och intolerans måste bemötas med kunskap, öppet diskussion och aktiva insatser. (Skolans värdegrund och uppdrag, s.7) I SKOLLAGEN (2010:800) 6 KAP 2 STÅR FÖLJANDE: Bestämmelser om förbud m.m. mot diskriminering i samband med verksamhet enligt denna lag finns i diskrimineringslagen (2008:567). I DISKRIMINERINGSLAGEN STÅR FÖLJANDE: Den nya lagen ska motverka diskriminering på grund av: - kön - könsöverskridande identitet eller uttryck - etnisk tillhörighet - religion eller annan trosuppfattning - funktionshinder - sexuell läggning - ålder I SKOLLAGEN (2010:800) 6 KAP 8 STÅR DET VIDARE: Huvudmannen ska se till att det varje år upprättas en plan med en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av barn och elever. Planen ska innehålla en redogörelse för vilka åtgärder som avses att påbörjas eller genomföras under det kommande året. En redogörelse för hur de planerade åtgärderna har genomförts ska tas in i efterföljande års plan. 4

5 DEFINITIONER Elev: den som deltar i utbildning Barn: den som deltar i eller söker till förskoleverksamhet eller skolbarnomsorg enligt skollagen. Personal: den som är anställd och uppdragstagare i utbildning och annan verksamhet. Etnisk tillhörighet: att någon tillhör en grupp av personer som har samma nationella eller etniska ursprung, ras eller hudfärg. Sexuell läggning: en homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning. Kön: pojke/flicka, man/kvinna Könsöverskridande identitet och uttryck: en person som känner sig född i fel kropp eller vill leva i det motsatta könet. Funktionshinder: varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller en sjukdom fanns vid födseln, har uppstått därefter, eller kan förväntas uppstå. Trakasserier: ett uppträdande som kränker ett barns eller en elevs värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna: Etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, funktionshinder, kön eller könsöverskridande identitet eller uttryck. Kränkande behandling: ett uppträdande som utan att vara diskriminering enligt diskrimineringslagen (2008:567) kränker ett barns eller en elevs värdighet (6 kap 3 skollagen 2010:800) Diskriminering: när någon behandlas sämre än andra och missgynnandet har samband med någon av de sju diskrimineringsgrunderna. Mobbning: en form av kränkande behandling eller trakasserier som innebär en upprepad negativ handling när någon eller några medvetet och med avsikt tillfogar eller försöker tillfoga en annan skada eller obehag. 5

6 ANSVARSFÖRDELNING HUVUDMAN OCH REKTORN Det är enligt skollagen huvudmannens ansvar att: Se till att det bedrivs ett målinriktat arbete för att främja barns och elevers lika rättigheter samt att motverka diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder samt annan kränkande behandling. Årligen upprätta, utvärdera och revidera den årliga planen i samarbete med personal och elever. Se till att det finns rutiner för utredning, åtgärder och dokumentation av trakasserier och annan kränkande behandling och att samtlig personal känner till dessa rutiner. Om verksamheten får kännedom om att diskriminering eller annan kränkande behandling förekommer, se till att utredning görs och att åtgärder vidtas. Huvudmannen Böle Byskola delegerar ansvaret till rektor som håller huvudmannen informerad om arbetet. Rektor och huvudmannen skall även stötta personal och elever i arbetet inom dessa områden. PERSONAL All personal som verkar inom skolan är skyldig att Arbeta på ett sätt som främjar goda relationer och trygga lärmiljöer. Agera vid kännedom om kränkningar/diskriminering och skyndsamt utreda, åtgärda och dokumentera enligt fastställda riktlinjer. Delta i att årligen upprätta, utvärdera och revidera den årliga planen i samarbete med rektor, övrig personal och elever. BARN/ELEVER Vi strävar efter ett klimat där barn/elever påtalar diskriminering och kränkande behandling som förekommer i verksamheten för någon vuxen som de har förtroende för. Om denne inte är skolpersonal måste skolan kontaktas. 6

7 ALLMÄNNA ÅTGÄRDER UPPRÄTTANDE OCH UTVÄRDERING AV DEN ÅRLIGA PLANEN Rektor ansvarar för att likabehandlingsplanen upprättas i samarbete med samtlig personal. Personalen är indelad i grupper där de ansvarar för de olika diskrimineringsgrunderna samt kränkande behandling. På Böle Byskola är personal och rektorn mån om att ha en gemensam uppfattning om vad som menas med trakasserier och kränkande behandling och vad vi som vuxna ska reagera på. Vi använder vi flera olika metoder för att kartlägga var det finns risk för diskriminering, trakasserier och kränkande behandling i vår verksamhet. Vi genomför tre elevenkäter och en vuxenenkät varje läsår. Aktuell lista med alla barn och personal med allergier och funktionsnedsättning uppdateras varje skolstart eller vid förändring Varannan vecka träffar rektor skolans KISAR. Det är en grupp bestående av två elever från 4:an och två elever från 5:an. Under träffarna genomförs planerade samtal för att få information om stämningen och om det finns risker för diskriminering och kränkningar. Kisarna genomför en kartläggning av riskområden. Elevråden genomför varje år en kartläggning av riskområden. Personalen kartlägger och analyserar riskerna inom de olika diskrimineringsgrunderna i de grupperna som de ansvarar över. En del i kartläggningen består av föregående års incidentrapporter där vi går igenom dokumentationen av incidenter av trakasserier och kränkande behandling. Även barn/elever skall vara delaktiga i kartläggning och riskanalys. De ska ges möjlighet att komma med synpunkter/förslag till förbättringar. Detta sker med hjälp av: Klassråd Elevråd Personalmöte Kisarna Årlig trivselenkät Planen utvärderas genom elev- och föräldraenkäter samt personalens utvärdering i slutet av läsåret. Utvärderingen finns med i den årliga planen under rubriken Utvärdering och slutsatser av förra årets insatser. SPECIFIKA ANSVARSOMRÅDEN På Böle Byskola samarbetar lärare och fritidspersonal i tre arbetslag. Fritidspersonalen utgör även ett arbetslag som i sin tur är uppdelat på tre avdelningar. Vi har fördelat ansvaret för de olika diskrimineringsgrunderna och kränkande behandling, så att trefyra personer specifikt driver arbetet med ett område mer aktivt och innehar ett ökat ansvar. Dessa personer hjälper och stöttar sina kollegor i hur de kan arbeta inom just deras område. 7

8 INFORMATION Informationen om den årliga planen ges till föräldrarna vid höstens föräldramöten och för eleverna i respektive klass av läraren. Det är rektors ansvar all personal är väl införstådd med planen. Samtliga vårdnadshavare har tillgång till den årliga planen via skolans hemsida. KARTLÄGGNING OCH FÖREBYGGANDE ARBETE För att förebygga/upptäcka diskriminering eller kränkande behandling är det viktigt att skolan arbetar aktivt på olika sätt. För att förebygga/upptäcka ovanstående använder vi oss fortlöpande av: Trivselenkäter till alla elever två gånger/läsår Enkäter till elever och föräldrar i maj Loggbok Rastprat efter varje rast i alla klasser Utvecklingssamtal/föräldrakontakter Elevsamtal Observationer Elevhälsan bestående av specialpedagog, kurator, skolsköterska, skolpsykolog, och skolledning. Rastaktivitet under personals ledning Rastvärdar Kartläggning av riskområden Livskunskap i alla årskurser. 8

9 HANDLINGSPLAN VID DISKRIMINERING/KRÄNKNING Som vuxen på en skola är det viktigt att alltid vara vaksam på och reagera över vad som händer och sker i samspelet mellan elever och mellan vuxna och elever. När något fall av kränkning eller diskriminering förekommer skall vi agera enligt nedan fastslagna riktlinjer. 1. Vid första misstanke om att kränkande behandling/diskriminering förekommer ansvarar den som först får kännedom om händelsen för att ärendet hamnar hos rätt person och att utredning sätts igång. 2. Läraren kontrollerar och utreder om det är kränkande behandling/diskriminering. 3. Lärare samlar in information om händelsen och upprättar en rapport på blanketten Kännedom och utredning av diskriminering/kränkande behandling. Samtal hålls med de inblandade och vårdnadshavare kontaktas. Rektor informeras. 4. Åtgärder sätts in för att förebygga och förhindra att diskrimineringen/kränkningen återupprepas. 5. Uppföljning med efterkontroller görs. Kontakt igen med de inblandade. Har kränkningarna/diskrimineringen upphört? Kontakt med vårdnadshavare. 6. Uppföljningssamtal med samtliga inblandade hålls efter 1 2 veckor. 7. Efterkontroller med de inblandade om hur deras situation är, görs för att säkerställa att kränkningar/diskriminering inte upprepas. 8. En slutlig utvärdering av ärendet dokumenteras på blanketten. Alla fall av kränkningar/diskriminering är unika och skall därför behandlas därefter. Alla incidenter, som kan räknas som diskriminering eller kränkande behandling, dokumenteras av berörd personal i form av en incidentrapport. Incidentrapporterna finns i en pärm i dokumentskåpen i Rektors rum. Ifylld incidentrapport sätts in i pärmen. Årlig utvärdering av genomförda åtgärder görs i samband med utvärdering och inför upprättande av ny likabehandlingsplan. Samtliga dokument arkiveras. 9

10 UTVÄRDERING AV PLANEN LÅ , FUNKTIONSHINDER MÅL: Den funktionshindrade får tillgång till de hjälpmedel/resurser som han/hon har rätt till. Utvärdering Barn med funktionshinder får tillgång av tekniska hjälpmedel som t.ex. Ipad, kommunikationsprogram och resurser. Då skolan växer upplevs ett behov av en specialpedagog som kan handleda och hjälpa både elever och personal. Ett önskemål är också att det köps in tangentbord till Ipads. En fundering som kan lyftas under nästa läsår är, om barn med funktionshinder får det stöd och hjälp de behöver på fritids? MÅL: Alla elever ska känna till och har en viss förståelse till olika funktionshinder, såväl dolda som synliga, och fått delta i någon aktivitet kring detta. Utvärdering Vi har inte haft någon gemensam temadag under året. Planen att eleverna skulle få prova på ett hjälpmedel för vintersport uteblev pga. snöbrist/kort vinter. Det var sedan svårt att hitta tid och att planera om temadagen. Viktigt att tänka på när planeringen för Likabehandlingsplanen ska göras, då det är svårt att få tid att träffas under skoldagen. Ett förslag är att redan från höstterminens början bokar in dagar för när aktiviteterna kring Likabehandlingsplanen ska genomföras och planeras. Önskemål att man även lägger tid för planering under huskvällarna så att planen blir levande och kontinuerligt och lättare att planera upp. ANSVARIGA Camilla, Cathrine, Hanna, Stina och Berit KÖNSÖVERSKRIDANDE IDENTITET OCH UTTRYCK Vi bestämde att vi inte ska arbeta aktivt med detta område utan bemöta ämnet om frågor kommer upp. Vi FÖRBÄTTRINGSOMRÅDEN Ändra punkterna under förebyggande och främjande åtgärder så att det stämmer överens med verkligheten. Bestämma om vi i så fall ska arbeta mer aktivt under Regnbågsveckan. ETNISK TILLHÖRIGHET, RELIGION ELLER ANNAN TROSUPPFATTNING 10

11 Målet var att eleverna skulle utveckla förståelse för etniska tillhörigheter, religioner eller andra trosuppfattningar. Skolan hade anordnat på en temadag där barnen fick träffa personer från olika bakgrund och kultur (samiska, afganska och somaliska). Vi har en vänskola i Equador (Quito). Quitoprojektet har presenterats i en del klasser av Karin E som arbetar med projektet. Vi har haft visning på öppet hus om vår vänskola Quito och eleverna har samlat in pengar till projektet. Vi har även refererat till Equadors skola på skolans hemsida där vårdnadshavare och elever kan läsa om vänskolan. Klassrumsarbete runt religioner och andra trosuppfattningar har vi uppmärksammat och diskuterat aktuella händelser tex konflikter runt om i världen i samband med nutidsorientering och lilla aktuellt varje vecka. FÖRBÄTTRINGSOMRÅDEN Bjuda in flera föreläsare. Fördjupar oss i våra egna nordiska etniska tillbehörigheter, genom att titta på vår lokala historia och hur det ser ut i dagsläget. Arbeta konstituering i flera ämnen med dessa frågor, som naturlig del av ämnesundervisning utifrån läroplanen. SEXUELL LÄGGNING Personal har ej fått någon fortutbildning underläsåret, inte heller haft några gemensamma diskussioner. Vi vuxna har informerat om olika sexuell läggning med barnen vid olika lektionssammanhang, som massmedia (veckotidningar,reklam, TV-program) för medlar. FÖRBÄTTRINGSOMRÅDEN Diskutera vidare om vi ska hur vi arbeta med detta tex Regnbågsveckan. Ägna oss en av huskvällar åt detta tillsammans med övriga personal. KÖN I dagliga arbetet/aktiviteter har vi arbetat medvetet att flickor och pojkar ska ha samma möjligheter och rättigheter. Vi har vid olika tillfällen/situationer reflekterat över hur vi i vårt arbete tagit hänsyn till könsperspektivet. Vi är uppmärksamma på språk, kroppsspråk, attityder och värderingar i dagliga verksamheten. Personalen har inte fått någon fortbildning under läsåret FÖRBÄTTRINGSOMRÅDEN Kartlägga läromedel. Fortbildning önskas. KRÄNKANDE BEHANDLING Mål: Alla elever och personal ska vara delaktiga i att skapa ett gott socialt och tryggt klimat på skolan. Alla elever ska känna att de är lika mycket värda. Utvärdering Vi har genomfört trivselenkäter varje termin för att mäta klimatet på skolan. I slutet av läsåret lämnar vi även ut en enkät till föräldrar och elever. Utifrån enkäterna kan vi se att nästan alla elever på Böle Byskola känner sig trygga och trivs. I några enkäter från föräldrar och barn framkom att personal bör tänka på sitt bemötande både mot barn och föräldrar. 11

12 Utifrån enkäterna upplever barnen på Böle Byskola att de är alla lika mycket värda. Vid personalledd rastaktivitet bör man i god tid göra reklam för de olika aktiviteterna. Se till att terminens rastvärdsschema fungerar och att det är tillräckligt många rastvärdar ute. Förslag på insatser till ht-14: Gemensam temadag kring FN-dagen Utveckla fadderverksamheten i alla årskurser Under vårterminen har inte ansvarsgruppen påmint kollegorna om att dokumentera aktiviteter kring kränkande behandling. KARTLÄGGNING PÅ BÖLE BYSKOLA KISARNAS RISKOMRÅDEN Gamla personalingång- skymdplats, ingen insyn, sällan vuxen där. Dungen- sällan vuxen där Vinter: Snökullar Herre på täppen. Självvalt, ofta vuxen där, regler viktiga. Snöbollskrig regler är viktiga (elever + vuxen) ELEVRÅDETS RISKOMRÅDEN Dungen vuxna måste vara där oftare. Det är oftare vuxna vid dungan på vintern när det är längdspår. Bandyplan- risk att få skott på kroppen Snöbollskrig- finns inte så många regler, vuxna där oftare Böle station - halt (just nu) Madrassbacken och slänterna- halt, man kan slå sig Gympasalen omklädningsrum, när det inte är någon vuxen där kan det hända saker Trappor i tegelhuset- trångt när många ska ut och in, man kan ramla och slå sig. 12

13 13

14 FUNKTIONSHINDER KARTLÄGGNING På skolan finns just nu barn med ADHD, autism, dyslexi, hjärtfel. Vi har flera barn med allergier, nötallergiker, gluten- och laktosintoleranta. Det finns både personal och elever som har astma och pälsdjursallergi andra funktionsnedsättning (hörselnedsättning, epilepsi och crohns sjukdom). I nuläget upplevs toleransen mot barn med funktionshinder vara relativt hög, men det har förekommit några tråkiga kommentarer såsom damp och ADHD i negativa sammanhang. Våra mål är att ha samma mål till tidigare men förtydliga mer i detta. Personal ska öka användning av tekniska hjälpmedel/verktyg för att underlätta och hjälpa elever. MÅL Alla elever ska känna till och har en viss förståelse till olika funktionshinder, såväl dolda som synliga, och fått delta i någon aktivitet kring detta. INSATSER OCH UPPFÖLJNING Hur: En temaförmiddag kring funktionshinder. Vad: Besök utifrån och möjlighet att prova på ett funktionshinder. Se film och diskutera. Förslag på filmer: Hur många lingon finns det i världen? I rymden finns inga känslor, Mot alla odds. Uppföljning: Muntlig utvärdering i respektive klass. Vem ansvarar: Camilla, Cathrine, Hanna, Stina och Berit är ansvariga för att arbetet drivs framåt. MÅL Den funktionshindrade får tillgång till de hjälpmedel/resurser som han/hon har rätt till. INSATSER OCH UPPFÖLJNING Hur: På Elevhälsoträffarna lyfter vi de barnen som har behov av hjälpmedel/resurser. Ha möjlighet till att kunna gå undan för att ha anpassad undervisning. Personalen ska ha en bra dialog med föräldrar till elever med funktionshinder. Personal ska öka användningen av Ipad, digitala läromedel och andra hjälpmedel. Vad: Den funktionshindrande ska ha tillgång till de hjälpmedel/resurser som han/hon har rätt till. tex Ipads, digitala läromedel och andra anpassade hjälpmedel. Vem ansvarar: Klassläraren i varje klass tillsammans med ev. resurs ansvarar för att uppmärksamma vilka hjälpmedel/resurser varje barn behöver. Rektorn har det övergripande ansvaret. Uppföljning: Åtgärdsprogram, utvecklingssamtal, EHT-träffar, kontinuerlig föräldrakontakt ANSVARIGA Camilla, Cathrine, Hanna, Stina och Berit 14

15 KÖNSÖVERSKRIDANDE IDENTITET OCH UTTRYCK KARTLÄGGNING Vi anser att det inte är aktuellt att under detta år fördjupa oss i könsöverskridande identitet och uttryck. Däremot finns vi vuxna där och bemöter barnens frågor om och när de uppstår. Att alla pedagoger är uppmärksamma och tillgängliga för barns frågor och funderingar som eventuellt uppstår. MÅL Större medvetenhet hos personalen när det gäller könsöverskridande identitet eller uttryck. Alla elever på skolan ska behandlas lika oberoende av könsidentitet eller könsuttryck. INSATSER OCH UPPFÖLJNING Detta sker genom att lärare är medvetna om de rådande könsnormerna och försöker att hitta exempel i undervisningen som går utanför de rådande normerna och behandla pojkar och flickor på samma sätt för att inte förstärka den rådande normen av biologiskt kön. Den ansvarige gruppen diskutera vidare om fortbildning för personalen. Vem ansvarar: Samtliga pedagoger ett gemensamt ansvar för att vara uppmärksam på barn frågor och funderingar ANSVARIGA Abbe, Monica Ö, Ann-Louise och Helén är ansvariga. ETNISK TILLHÖRIGHET, RELIGION ELLER ANNAN TROSUPPFATTNING KARTLÄGGNING På skolan finns det elever och personal med annat etniskt ursprung än svenskt. Det har förekommit enstaka kommentarer till dessa personer med hänvisning till deras ursprung. Vi ska involvera eleverna när det gäller planering av olika aktiviteter om de olika trosuppfattningarna, religion och etnisk tillhörighet. MÅL Alla elever får en ökad förståelse för andra människors kultur, bakgrund och tro. Samt att det finns olika kulturer, religioner och trosuppfattningar i Sverige. INSATSER OCH UPPFÖLJNING 15

16 Det ska finnas tillgång till böcker som berör dessa ämnen (barn-och ungdomsböcker) Ansvarig: Biblioteksansvarig (Agneta) Hela skolan uppmärksammar en högtid från någon annan kultur i världen en gång i månaden. Information från denna högtid skickas ut via mail till alla. vem ansvarar: Agneta Temavecka vecka 49. Hur firar vi jul i världen? Vem ansvarar: Etnicitetsgruppen Vänskola, vi har fortsatt kontakt med skolan i Equador för att eleverna ska få en ökad förståelse och inblick för hur barn kan ha det i skolan någon annanstans i världen. Vi har som mål att under detta år ge föräldrar och elever en ökad kunskap om vår vänskola. Vem ansvarar: Lotta ANSVARIGA Agneta, Lotta, Calle och Monica G SEXUELL LÄGGNING KARTLÄGGNING Det har förekommit att barn använder ett språkbruk som förknippas med sexuell läggning mot någon som inte har den sexuella läggningen. MÅL På vår skola har vi nolltolerans mot att man använder sexuella läggningar som skällsord. Det skall finnas förståelse för att det finns olika sexuella läggningar. INSATSER OCH UPPFÖLJNING De vuxna på skolan ska: När sexuella läggningar används som skällsord pratar med berörda barn och vara tydliga med att definiera vad sexuella läggningar är. Ansvara för att bedriva förståelsefördjupande aktiviteter. När något barn visar intresse eller funderingar kring sexuella läggningar lyfter vi upp det och avdramatiserar. Fortbildning för personalen ANSVARIGA Abbe, Monica, Helén och Ann-Louise är ansvariga för att arbetet drivs framåt. KÖN 16

17 KARTLÄGGNING Det har skett att personal och elever tilltalar tilltalar en grupp/ person i negativa sammanhang som tjejer och killar, att vi vuxna förmedlar könstereotypa roller istället för att se till varje individ. Ex. Sluta springa killar osv. När barnen får ta med sig leksaker hemifrån kan detta förstärka könsrollerna och förstärka de könsbundna lekarna. Pojkar tenderar att få mer uppmärksamhet i vissa situationer. MÅL Alla elever ska ha samma förutsättningar och samma möjligheter oavsett vilket kön de tillhör. Att öka elevernas medvetenhet om att flickor och pojkar har lika rätt- och möjligheter i skolan och samhället. INSATSER OCH UPPFÖLJNING All personal ska delta i medvetandegörande kontinuerlig fortbildning om genus. All personal ska delta i pedagogiska diskussioner om könsroller, förhållningssätt och vårt eget bemötande av barnen. Vi måste analysera oss själva och hjälpa varandra till insikt i vårt eget beteendemönster. Personalen ska tänka på hur läromedlen ser ut. Innehåller det stereotypa könsroller? All personal bör sträva efter att ge lika mycket utrymme till pojkar och flickor. Vi uppmuntrar pojkar och flickor att leka tillsammans. Vi har vuxenstyrda lekar och aktiviteter. Vi har rollekar då barnen får byta roller. Vi använder oss av värderingsövningar. Vem ansvarar: Respektive klasslärare och fritidspedagog ansvarar för sina barngrupper ANSVARIGA Genusgruppen ansvarar för att personalen får fortbildning i gång per termin. KRÄNKANDE BEHANDLING KARTLÄGGNING Det förekommer fortfarande en del svordomar och fula ord. Vi förekommer även en del ironi och tråkiga svar då någon ställer en fråga. Eleverna får använda sina mobiltelefoner utanför lektionstid. Det har förekommit att några elever har tagit kort utan tillåtelse, vilken kan upplevas kränkande. 17

18 Riskzoner: Omklädningsrummen Barn som håller för toadörrar eller skriker och stressar på den som besöker toaletten. Matsalen när man inte har fasta platser och att barnen själva får välja. Dungen, området ovanför Guldkusten och personalingången är områden där barnen inte syns lika bra. Man måste som rastvärd vara aktiv och har översikt barnens lek/lekar. Entrén inomhus under rasterna, där har personalen ingen uppsikt. MÅL Alla elever och personal ska vara delaktiga i att skapa ett gott socialt och tryggt klimat på skolan. Alla elever ska känna att de är lika mycket värda. INSATSER OCH UPPFÖLJNING Vuxna ska vara goda förebilder Har en fortlöpande information kring detta under klassråd och elevrådet Rollspel och dramaövningar Fortsätta med rastprat efter varje rast EQ övningar Hemlig kompis Film och läsa berättelser kring detta Värderingsövningar och diskussioner Normer och regler i dagliga verksamheten, fritids och ute i samhälle Mänskliga rättigheter och barnens rättigheter Fadderverksamhet Uppmärksamma FN-dagen Träna jag-budskap Rastaktiviteter med stöd av personal Fritidsaktiviteter tex elevledda teatrar, basketskola, dansskola m.m. Gemensamma aktiviteter för hela skolan ex Bydalen, jul-avslutning Utföra två enkäter/läsår och utvärdera dom Vem ansvarar: Skolans personal beroende på aktivitet. ANSVARIGA 18

19 Maria, Åsa och Marja S.Ansvarsgruppen påminner resten av personalen att göra minst två aktiviteter varje termin som ska dokumenteras. BÖLE BYSKOLA FRITIDSHEM Förskoleklass och åk 1 FRÄMJANDE INSATSER (BESKRIVS VAD VI GÖR I VERKSAMHETEN FÖR ATT MOTVERKA KRÄKNINGAR OCH DISKRIMINERING) Samplanering med alla avdelningar på Fritids (20 min), vi strukturerar upp hur fritidstiden ser ut på de olika avdelningar och delger varandra saker som har hänt under skoldagen. Aktiviteter under personalledning Elev och föräldraenkät Närvarande personal under fria leken och personal finns med som stöd under konflikthantering. KARTLÄGGNING Utemiljö- utanför gamla personalingången Snökullar Dungan Runt fotbollsplan vid kojbygge Vindskydd Gula kuren Innemiljö- Kapprummet Gymnastiksalen Loftet Mellis MÅL Finnas med i kapprummet vid skolans slut och fritids början 19

20 Alltid en personal kvar på fritids vid mellis INSATSER OCH UPPFÖLJNING 1 personal i kapprummet 1 personal vid mellis och 1 personal kvar på fritids Åk 2-3 FRÄMJANDE INSATSER (BESKRIVS VAD VI GÖR I VERKSAMHETEN FÖR ATT MOTVERKA KRÄKNINGAR OCH DISKRIMINERING) Samplanering med alla avdelningar på Fritids (20 min), vi strukturerar upp hur fritidstiden ser ut på de olika avdelningar och delger varandra saker som har hänt under skoldagen. Aktiviteter under personalledning Elev och föräldraenkät Närvarande personal under fria leken och personal finns med som stöd under konflikthantering. KARTLÄGGNING utemiljö- Utanför gamla personalsingång Gula kuren Dungan Snökullar Runt fotbollsplan Kojbygge Vindskyddet Innemiljö- MÅL Gympan Övergång på fritids Korridoren utanför klassrummet Trappan/ entrén vid förskoleklassen. 20

21 Närvara vid skolstart- fritids start för att skapa en trygg situation. INSATSER OCH UPPFÖLJNING Alltid ha en personal i korridoren vid förflyttning till mellanmål och påklädning Åk 4-5 FRÄMJANDE INSATSER (BESKRIVS VAD VI GÖR I VERKSAMHETEN FÖR ATT MOTVERKA KRÄKNINGAR OCH DISKRIMINERING) Samplanering med alla avdelningar på Fritids (20 min), vi strukturerar upp hur fritidstiden ser ut på de olika avdelningar och delger varandra saker som har hänt under skoldagen. Aktiviteter under personalledning Elev och föräldraenkät Närvarande personal under fria leken och personal finns med som stöd under konflikthantering. KARTLÄGGNING Utemiljö- Utanför gamla peronalingång Snökullar Dungan Runt fotbollsplanen vid kojbygge Vindskyddet Gula kuren (vintertid) Innemiljö- MÅL Kapprummet Gymnastiksalen Loftet Mellis Finnas med i kapprummet vid skolans slut och fritids börjar Alttid en personal kvar på fritids vid mellis. 21

22 MYNDIGHETSANSVARIGA Katri Linna, diskrimineringsombudsman och chef för den nya ombudsmannamyndigheten (DO) fr.o.m. 1 januari 2009 Lars Arrhenius, barn- och elevombudsman, tel: skolverkets växel: , mån-fre e-post: beo@skolverket.se 22