Verksamhetsberättelse Skolhälsovården Wallbergsskolan
|
|
- Charlotta Eklund
- för 9 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Verksamhetsberättelse Skolhälsovården Wallbergsskolan I den nya skollagen(2010:800) står det I en samlad elevhälsa ställs krav på tillgång till skolläkare, skolsköterska, psykolog och kurator samt personal med specialpedagogisk kompetens. Elevhälsan ska bidra till att skapa miljöer som främjar elevernas lärande, utveckling och hälsa. I lagen anges att elevhälsan ska stödja elevernas utveckling mot utbildningens mål. Elevhälsan har ett särskilt ansvar för att bevaka att skolan bidrar till att skapa goda och trygga uppväxtvillkor. En av skollagskommittèns utgångspunkter är att lärande och hälsa på många sätt påverkas av samma generella faktorer. Arbetet med elevhälsa bör i stor utsträckning vara förebyggande och ha en hälsofrämjande inriktning. Arbete med elevhälsa förutsätter vidare en hög grad av samverkan mellan elevhälsans personal och övriga personalgrupper samt att det finns kompetens att tillgå för detta arbete. Det är också angeläget att samverkan sker med övrig hälso- och sjukvård samt med socialtjänsten. I det individuellt inriktade arbetet har elevhälsan ett särskilt ansvar för att undanröja hinder för varje enskild elevs lärande och utveckling. De mer generellt inriktade uppgifterna, där elevhälsans medverkan är viktig, rör elevernas arbetsmiljö, skolans värdegrund som t.ex. arbetet mot kränkande behandling och undervisningen om tobak, alkohol och andra droger och övrig livsstilsrelaterad ohälsa, jämställdhet samt sex- och samlevnadsundervisning m.m. Elevhälsan har ett särskilt ansvar för att bevaka att skolan bidrar till att skapa goda och trygga uppväxtvillkor. Socialstyrelsen kom i augusti 04 ut med nya riktlinjer för skolhälsovården. Svenska skolbarns hälsoläge framstår som gott, men allt fler rapporter pekar på en förändrad bild med ökande förekomst av psykisk ohälsa, stressrelaterande besvär och livsstilssjukdomar. Skolhälsovården måste bli tydligare med fokuseringen på prevention och att tidigt upptäcka problem och svårigheter hos eleverna. Socialstyrelsen menar att en bra fungerande skolhälsovård tillsammans med skolans övriga elevvård och pedagogiska personal kan vara en viktig hälsofrämjande resurs för samhället. Den nya skollagen innebär dock att riktlinjerna behöver uppdateras. Individens möjlighet att påverka sin tillvaro har stor betydelse för hälsan. Vid hälsobesöken har jag en dialog med eleven om möjligheten att påverka sin egen hälsa. Eleverna och föräldrarna är de viktigaste samarbetspartnerna för skolan och det är viktigt att de känner att de har stöd från skola vid eventuella svårigheter men även att de känner att de har inflytande på skoldagen. Skolsköterskearbetet är variationsrikt, utmanande och inspirerande och den möjlighet som man som skolsköterska har, att man träffar alla barn enskilt, gör att man ofta får förtroendet att lyssna på barnens tankar och funderingar och på så sätt får man en möjlighet att fånga upp eventuella problem. Mötet ger möjlighet till att stärka eleven i deras förmåga till att kunna fatta sina egna beslut och genomföra de förändringar de tänkt sig. Jag har möjlighet att kontakta skolläkare Anders Skoglund vid behov.
2 Dokumentationen inom skolhälsovården sker sedan ett antal år i en databaserad skolhälsovårdsjournal vilket fungerar bra. Att dokumentera är en skyldighet man har som skolsköterska. Det ger dock en utmärkt möjlighet att planera, följa upp och utvärdera verksamheten. Här kan jag t.ex. se att jag haft 648 besök under läsåret varav 106 besök är akuta. Detta året har pojkarna varit de som haft flest besök hos mig. Kvalitetssäkringen av journalhanteringen är en process under ständig utveckling. Ett stort antal år framöver blir det både datajournal samt pappersjournal på varje elev. Eftersom jag även är systemadministratör kan jag själv, till viss del, gå in och ändra i journalsystemet så att jag på så sätt får ett journalsystem som är välfungerande för mig och skolsköterskan på Eketånga Montessoriskola för vem jag även är behjälplig med detta. I F-klass åk 2 finns det numera 21 elever/klass, åk 3 22 elever, åk 4 19 elever samt åk 5 22 elever vilket gör 126 elever på D-villan. Åk 6-9 har 89 st elever fördelat på elever/klass. Detta gör att Wallbergsskolan sammanlagt har 215 elever. Som skolsköterska arbetar jag 80 % på skolan vilket gör att det blir 268 elever på en heltid. Mina arbetsuppgifter är väldigt varierande. Den ena dagen är inte den andra lik. Detta gör att skolsköterskearbetet är så stimulerande. Den mesta av min tid blir det samtal med eleverna vilket jag ser som en viktigt uppgift. Samtalen kan handla om allt möjligt både smått och stort. Att en vuxen har möjlighet att sitta enskilt och samtala med dem kan många gånger hjälpa dem med deras tankar och funderingar. Jag har även detta läsåret valt att vara rastvakt, vid två tillfällen/vecka, på D-villan. Detta har varit värdefullt eftersom jag får möjlighet att ännu mer lära känna barnen och se dem i den sociala situationen som rasterna är. Jag avlastar rektorn med att organisera det mesta som har med skolans hälsoarbetet att göra. I tjänsten ingår även arbetsuppgifter som innebär att jag gör hälsoundersökningar, på den personal som så önskar. Detta kan vara t.ex. blodtryck, vikt, syn och hörselkontroller. Kan även vara samtal kring kost och andra hälsofaktorer. Vb ber jag dem att söka sin husläkare eller skolläkaren tillika företagsläkare. Även personalens psykosociala miljö ingår i detta. Där arbetar jag gemensamt med rektorn, kontinuerligt, förebyggande genom t.ex. arbetsmiljöenkäter. Jag instruerar även HLR till all personal vartannat år.
3 Hälsokontrollerna Hämtat BVC-journalerna på de nya förskolebarnen samt upprättat skolhälsovårdsjournaler vilket innebär en ordentlig genomgång av BVCjournalerna. Gick igenom alla SHV-journaler och flyttade fram dem till rätt årskurs. På grund av två längre sjukskrivningsperioder, efter operationer, så fanns där inte tid för mig att hinna med mer än tre av hälsokontrollerna i läsårets F-klass. Valet att avvakta just de hälsosamtalen gjorde jag eftersom jag efter detta läsårets slutar på Wallbergsskolan. Det blir en bra början för den nya skolsköterskan att på så sätt direkt starta med dessa hälsosamtalen. Det gör att hon kan börja känna dessa elever och även deras vårdnadshavare. Gjort hörseltest på eleverna i åk 1, ca 10 minuter/elev med efterarbete. (21 elever) Hälsobesök i åk 2 med prorixvaccinering (vaccin mot mässling, påssjuka och röda hund) ca 20 minuter/elev samt efterarbete. (21 elever) Vaccination av flickorna i åk 5 med Gardasil(HPV vaccin), 20 minuter/elev samt efterarbete. Vaccinationen gavs vid två tillfällen under höstterminen samt vid ett tillfälle under vårterminen. (8 flickor) Hälsobesök i åk 6 med priorixvaccinering (vaccin mot mässling, påssjuka och röda hund), ca 30 minuter/elev samt efterarbete. (22 elever) Hälsobesök i åk 8 samt medicinsk studie och yrkesvägledning, ca 30 minuter/elev samt efterarbete. (23 elever) Gjort extrakontroller t.ex. syn, rygg, hörsel längd eller vikt kontroll. Alla nya elever som börjar på skolan träffar jag efter att jag fått deras skolhälsovårdsjournal och har även här ett samtal om hur de trivs mm. Inför hälsobesöket i F-klassen går jag igenom BVC-journalen igen. Vid hälsosamtalet pratar barnet, föräldern/föräldrarna samt jag kring hur det har varit under småbarnsåren d.v.s. barnets utveckling. Vi pratar både fysisk och psykosocial hälsa. Jag berättar även hur elevhälsan på skolan arbetar. Övriga hälsobesök sker utan föräldrarna om inte elev eller föräldrarna själva speciellt önskar att vara närvarande. Vid hörseltesten på eleverna i åk 1 pratar vi, bland annat, kring hur de mår samt hur de trivs i skolan och om det är något de funderar kring. När det gäller barn födda år 2002 eller senare erbjuds de vaccination MPRmässling, påssjuka, röda hund i åk 2 samt dtp- difteri, stelkramp, kikhosta i åk 8. Flickor födda 1999 och senare kommer även att erbjudas HPV vaccin mot livmodershalscancer. Äldre elever följer tidigare riktlinjerna från socialstyrelsen.
4 Inför hälsobesöken i åk 2, 4, 6 samt 8 informerar jag först klassen om hur hälsoundersökning och eventuell vaccinering går till. Eleverna i åk 4 och 8 får med hälsodeklaration hem som de, tillsammans med föräldrarna, fyller i. Alla eleverna får även ett papper där föräldrarna godkänner vaccineringen. Inför varje elev måste jag gå igenom journalen och kontrollera övriga vaccineringar ev. allergier mm. När eleven sedan kommer bjuder jag först på frukt och juice, därefter vaccinerar jag. När jag träffar åk 2 och åk 6 eleverna pratar vi också kring deras hälsa och hur de har det samt hur de trivs hemma, i skolan med kamrater mm. Vid hälsobesöket i åk 4 samt åk 8 utgår samtalet från hälsoprofilen som eleverna själva fyllt i samt från den hälsouppgift som eleverna fyllt i tillsammans med sina föräldrar. Vid alla hälsobesöken, oavsett ålder, pratar vi kring hur eleven mår, har det i skolan, trivsel, kroppsutveckling, pubertetsutveckling, livsstil, samlevnad och liknande allt utifrån vilken ålder eleven har. Vid hälsobesöken görs även vissa undersökningar t.ex. vikt, längd, syn samt rygg kontroller. Allt detta ger en sammanfattande uppfattning av elevens hälsotillstånd och utveckling. Undervisning Tillsammans med en pedagog har jag ungefär var 5: te vecka haft möte med kamratstödjarna i åk 2-5. På högstadiet har jag och en av pedagogerna också haft regelbundna möten med kamratstödjarna med ca 6 veckors mellanrum. Kamratstödjare finns i alla klasser från åk 2. De väljs två stycken, en tjej och en kille, genom en sluten omröstning i klassen. Deras uppgifter är att vara goda förebilder för sina kamrater, att hjälpa till att stoppa bråk genom att själva ingripa eller säga till någon vuxen. De ska även hälsa och prata med den som är utanför, ta med sig den som är utanför in i gemenskapen. De träffar jag och pedagogen har med kamratstödjarna samtalar vi kring hur det är på skolan och i klasserna. De får även vissa uppgifter med sig tillbaka till klassen som alla elever ska arbeta med. Detta arbete görs på lite olika sätt beroende på ålder. Arbetet kan vara att man t.ex. diskuterar i klassen hur en bra kompis ska vara. Kamratstödjarna på hela skolan organiserade en kompisdag på då eleverna delades in i åldersblandade grupper som sedan fick gå till olika stationer där de skulle samarbeta i olika övningar. Kamratstödjarna delades upp så att de var två/grupp för att finnas med och vid behov hjälpa till på stationerna. Detta upplägget hade vi för att kamratstödjarna själva skulle få medverka vid alla stationerna. Aktiviteterna var dans, måla stenar som numera pryder vägen mellan D-villan och Möllan, matstation med smakprov från olika världsdelar samt olika samarbetslekar. Kamratstödjarnas framarbetade enkät reviderades till viss del och lämnades sedan ut i slutet av vårterminen.
5 På grund av en stor arbetsbelastning, med bland annat dubbla riktlinjer från socialstyrelsen, när det gäller vaccinationer, där både den äldre och den nyare löper parallelt, samt mina två längre sjukskrivningar så fick jag även detta läsåret prioritera bort arbetet med livsviktigt lektionerna på Möllan. Upplägget med livsviktigt är inplanerade lektioner en gång/månad uppdelat i tjej - och killgrupper. Uppdelningen klassvis gör att eleverna känner sig tryggare. Under höstterminen går jag igenom respektive klass enkätsvar som då var sammanställda. Därefter har vi fortsatt att arbeta med kommunikation och olika sätt att kommunicera på. Lektionerna innehåller även samarbetsövningar samt arbete med social och emotionell kompetens likväl som frågor kring genus och jämställdhet. Jag använder mig av olika värderingsövningar. Detta gör att eleverna själva får tänka till och ta ställning, uttrycka sina åsikter, motivera sina ståndpunkter, lära sig lyssna på andra samt reflektera över olika attityder. En viktig del av skolans arbete är att träna ungdomar, till just detta, att ta ställning. Lära dem att kunna uttrycka sig samt förstå andras tankar och känslor. Våga uttrycka sina åsikter men även, efter att ha lyssnat på andras tankar och åsikter, våga ändra uppfattning. Vårens arbete fortsätter på samma sätt dock med mer inriktning mot sex och samlevnad, där vi bl.a. fysiologisk går igenom hur kvinnor och män ser ut och fungerar. Vi pratar även, bl.a. kring relationer, kärlek samt olika sorters sexualitet. Arbetet med livsviktigt sker hela tiden åldersrelaterat. I åk 5 har jag som tidigare år haft pubertetsprat i tjej-och killgrupper. Utifrån behov och önskemål har jag haft tjej-och killgrupper i flera klasser på D-villan. Här har vi diskuterat olika värdegrundsfrågor. Ibland har jag haft en del av gruppen på egen hand och ibland tillsammans med berörda pedagoger. Arbetet med värdegrunden sker, hela tiden, på olika sätt beroende på ålder hos eleven. De yngre eleverna har, oftast, mindre allvarliga konflikter som glöms bort när de är lösta. Hos de äldre eleverna kan konflikterna bli större och de är inte alltid lika lätta att lägga bakom sig. Kränkningarna sker oftast verbalt eller via SMS, MSN, facebook och liknande. Arbetet med värdegrunden måste hela tiden hållas levande därför är det viktigt att all personal är väl insatt i likabehandlingsplanen och att värdegrunden genomsyrar skolarbetet. Även elever och vårdnadshavare bör känna till likabehandlingsplanen och veta vad den innehåller. Det är viktigt att alla vuxna reagerar när de hör eller ser kränkande saker. Här är vi också beroende av att eleverna berättar när de hör och ser sådant. Ju äldre eleverna blir ju svårare är det sistnämnda eftersom det kan vara så att de eleverna som styr i klassen gör att man inte skvallrar. Varje individ har rätt att bli bemött med respekt och få skydd för sin integritet. Utbildning Repetitionsutbildning inom HLR för oss instruktörer.
6 Elevhälsoarbete Jag, specialpedagogen och rektorn utgör basen i elevhälsoteamet och pedagogerna är med när det gäller deras elever. Vi har arbetat fram rutiner som vi kontinuerligt utvärderar samt, vid behov, ändrar. Detta för att vi på bästa sätt, utifrån våra respektive kompetenser, ska finnas som stöttning för pedagogerna. Jag finns med i skolans Trygghetsgrupp där ett antal vuxna med olika yrkeskompetens ingår. Även två föräldrar är delaktiga i den gruppen. Jag sitter med i skolans krisgrupp där rektor, styrelseordföranden, samt två föräldrarepresentanter deltar. Vi träffades en gång föregående läsår. Tillsammans med rektorn samt specialpedagogen träffar jag alla klassföreståndare i början på höstterminen enskilt och går igenom varje klass, klasskonferens. Mycket tid går åt till samtal med elever, föräldrar samt personal. Dessa samtal sker ibland gemensamt med alla och ibland enskilt med någon av de nämnda. Samtalen med elever och föräldrar kan handla om det mesta, från småsår, stickor i fingret och annan praktisk sjukvård till svåra psykosociala problem. Det är många som inte mår bra i dagens samhälle och det speglar sig mycket hos barnen. En hel del av dessa samtal uppkommer efter hälsosamtalen med eleverna. Har även en del samtal med överviktiga barn och deras föräldrar. Samtalen med barnen sker tätt från en gång/ vecka till en gång/månad och regelbunden uppföljning med föräldrarna är viktigt. Jag och specialpedagogen är med på respektive arbetslagsmöten en gång/månad. Där utvärderar vi insatser som är gjorda för enskilda elever men även för klasserna som helhet. Jag samt specialpedagogen är även med på ett flertal möten med barn och föräldrar där barnen har åtgärdsprogram. Jag har kontakter med t.ex. barnhabiliteringen, barnkliniken, BVC, barnpsykiatriska kliniken, socialkontoret, kärnhuset(pedagogiskt resurscentrum) och vårdcentraler. Jag har möten med barnhabiliteringen, berörda på skolan, föräldrar och ibland berörd elev rörande särskilda behov hos den enskilda eleven. Dessa möten har även skett med barnpsykiatriska kliniken. Undertecknad är oftast sammankallande. Jag försöker alltid ha dörren öppen för elever och personal. Skulle jag vara upptagen kan de alltid lämna ett meddelande att de vill nå mig. Jag är ute i klasserna så mycket som tiden tillåter för att se eleverna i deras arbetsmiljö.
7 Jag har haft nätverksgruppsmöten med 8 skolsköterskor, alla med arbetsplats inom centrumområdet. Där samspråkar och diskuterar vi aktuella frågor vilket utgör en del av kvalitetssäkringen för vårt arbete. Vi har ofta fått en frågeställning från kommunens verksamhetschef att diskutera. Dessa möten känns viktiga för oss skolsköterskor på grund av vårt ensamarbete. Grundläggande styrdokument för skolhälsovård. Hälso- och sjukvårdslagen, patientjournallagen, socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om anmälningsskyldighet enligt Lex Maria samt lokal avvikelsehantering, socialstyrelsens allmänna råd om vaccination av barn, arkivlagen, lag om tillsyn över hälso- och sjukvård, sekretesslag, lag om åliggande för personal inom hälso- och sjukvården, skollagen 2010:800, FN:s barnkonvention Ulla Jönsson Skolsköterska Wallbergsskolan
Verksamhetsberättelse 2012-2013 Skolhälsovården Wallbergsskolan
Verksamhetsberättelse 2012-2013 Skolhälsovården Wallbergsskolan I den nya skollagen(2010:800) står det I en samlad elevhälsa ställs krav på tillgång till skolläkare, skolsköterska, psykolog och kurator
Jag har möjlighet att kontakta skolläkare Anders Skoglund vid behov.
Verksamhetsberättelse 2011-2012 Skolhälsovården Wallbergsskolan Verksamhetens mål: Skollagen 14 kap 2 paragrafen: Skolhälsovården har till ändamål att följa elevernas utveckling, bevara och förbättra deras
Reviderad 2013-09-26. Tegnérskolan
Reviderad 2013-09-26 Tegnérskolan Barnvision i Örebro Varje barn i Örebro, utan undantag, har rätt att leva och utvecklas under omständigheter som gynnar barnets eget bästa och som beroende på barnets
ELEVHÄLSA. Elevhälsa - definition. Mål. Friskfaktorer
ELEVHÄLSA Elevhälsa - definition Elevernas hälsa är allas angelägenhet och ansvar. Lärande och hälsa går hand i hand. Elever arbetar och presterar bättre om de mår bra fysiskt, psykiskt och socialt. Varje
PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING för SÖRÄNGS SKOLA
PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING för SÖRÄNGS SKOLA Verksamhetsformer som omfattas av planen: Sörängs skola F-6 Ansvariga för planen: Rektor/förskolechef Vår vision: Sörängsområdet ska vara
Elevhälsoplan Strömstads ö-skolor Våren 2014
Elevhälsoplan Strömstads ö-skolor Våren 2014 Bakgrund För elever i skolan ska det finnas elevhälsa. Elevhälsoplan Vt- 2014 Elevhälsa är ett nytt begrepp i skollagen Elevhälsans förebyggande och hälsofrämjande
Elevhälsoplan för Tuna skola
Elevhälsoplan för Tuna skola 2014-08-04 2 (10) Innehåll Inledning... 3 Arbetsgrupper... 3 Elevhälsoplanens grund... 4 Syftet med elevhälsoplanen... 4 Ansvar för elevhälsoarbetet... 4 Mål med elevhälsoarbetet...
för Kramforsskolan Elevhälsoteam Ingrid Fahlén Ann-Charlotte Andersson Fredrik Thelin Anita Viberg Ida Dahlén Eriksson Malin Wiberg Allan Sundström
för Kramforsskolan Elevhälsoteam Ingrid Fahlén Ann-Charlotte Andersson Fredrik Thelin Anita Viberg Ida Dahlén Eriksson Malin Wiberg Allan Sundström Inledning Vid Kramforsskolan skall det råda nolltolerans
Elevhälsoplan Alléskolan. Reviderad 2014-09-01
Elevhälsoplan Alléskolan Reviderad 2014-09-01 1 Elevhälsoplan Reviderad 2014-09-01 Förord Alléskolan är en skola som präglas av trivsel, trygghet och allas utvecklingsmöjligheter oavsett bakgrund och förutsättningar.
Verksamhetsbeskrivning för Centrala elevhälsan. I Barnomsorgs- och utbildningsförvaltningen Mölndals stad
Verksamhetsbeskrivning för Centrala elevhälsan I Barnomsorgs- och utbildningsförvaltningen Mölndals stad Elevhälsa UTDRAG UR 2 KAP. 25 SKOLLAGEN (2010:800) För elever i förskoleklassen, grundskolan, grundsärskolan,
Barn och elevhälsoplan 2011
Barn och elevhälsoplan 2011 Elevhälsoplanen gäller alla barn och ungdomar i förskola, grundskola, fritidshem, grundsärskola och gymnasie. Innehållsförteckning 1. Inledning 2 2. Helhetsidéer 3 2.1. Vår
Skiljeboskolan. Plan mot kränkande behandling Läsåret 2015/ 2016
1 Skiljeboskolan Plan mot kränkande behandling Läsåret 2015/ 2016 2 Innehållsförteckning Skolans trygghetsvision 3 Elevers rätt till stöd 3 Resultat av kartläggning LÅ 14/15 4 Plan mot kränkande behandling
LULEÅ KOMMUN. Borgmästarskolans likabehandlingsplan 2015/2016
LULEÅ KOMMUN Borgmästarskolans likabehandlingsplan 2015/2016 Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleklass, grundskola klass 1-3 och fritidshem. a för planen Det juridiska ansvaret för elevskyddslagens
Centrumskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling
Centrumskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleklass, Grundskola år 1-6, fritidsverksamhet, Grundsärskolan 1-6, Träningsskola Läsår: 2015
Rödebyområdets elevhälsa
Rödebyområdets elevhälsa Inledning Skolan har två huvuduppdrag; att främja barns lärande och att förankra vårt samhälles värdegrund. Dessa områden hänger nära samman och här ingår också elevhälsan som
Välkommen till Österstad skola! Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling
Välkommen till Österstad skola! Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling Vänner ger glädje! Läsåret 2013-2014 1 Innehållsförteckning Framsida. 1 Innehållsförteckning.. 2 Grunduppgifter
Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. Kunskapsskolan Katrineholm 2014/2015
Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Kunskapsskolan Katrineholm 2014/2015 Kunskapsskolan Katrineholm Västgötagatan 16, 641 36 Katrineholm, Tel.dir. 08-51008370, www.kunskapsskolan.se 1
Plan mot diskriminering och kränkande behandling
Plan mot diskriminering och kränkande behandling Björkestaskolan 2015-2016 1 Innehåll Diskrimineringslagen och skollagen... 3 Definitioner av nyckelbegrepp... 3 Handlingsplikt och krav på aktiva åtgärder...
Verksamhetsplan för Nordmalings elevhälsa 2014/2015
Verksamhetsplan för Nordmalings elevhälsa 2014/2015 En samlad elevhälsa i Nordmalings kommun Bakgrund I och med den nya skollagen (2010:800) samlades skolhälsovården, den särskilda elevvården och de specialpedagogiska
Plan mot diskriminering och kränkande behandling Granbergsskolan F-6
Plan mot diskriminering och kränkande behandling Granbergsskolan F-6 a för planen Vår vision Granbergsskolan är en F-9-skola beläget i utkanten av centrala Bollnäs med närhet till skog och natur. Skolan
Mariebergsskolans årliga Likabehandlingsplan
Mariebergsskolans årliga Likabehandlingsplan 2009-09-23 Mariebergsskolans vision och uppdrag Mariebergsskolans vision är att alla ska känna glädje och trygghet i en demokratisk lärandemiljö. Uppdraget
HACKEBACKESKOLANS LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING LÄSÅRET 2015/16
1 HACKEBACKESKOLANS LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING LÄSÅRET 2015/16 Läs igenom och skriv under och lämna in sista sidan till skolan som bekräftelse på att du tagit del av Likabehandlingsplanen.
Målinriktat arbete för att främja lika rättigheter och möjligheter och förhindra kränkande behandling. Valåsskolan Läsår 13/14
Barnomsorgs-och utbildningsförvaltningen Valåskolan Målinriktat arbete för att främja lika rättigheter och möjligheter och förhindra kränkande behandling Valåsskolan Läsår 13/14 Grundskolan, Förskoleklassen
SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE FÖR FRITIDSHEMMET SÖDERBÄRKE LÄSÅRET 2014/2015
SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE FÖR FRITIDSHEMMET SÖDERBÄRKE LÄSÅRET 2014/2015 ANALYS AV FÖREGÅENDE ÅRS RESULTAT OCH ÅTGÄRDER Vi vill att barnens egna önskemål i ännu större utsträckning ska få utrymme i
Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Hökåsenskolan. Ann Hammarström, rektor
Plan mot diskriminering och kränkande behandling Hökåsenskolan Ann Hammarström, rektor Innehåll Grunduppgifter... 4 Namn på skolan/fritidshemmet som planen omfattar... 4 Verksamhet... 4 Vår vision... 4
Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2015/2016
Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2015/2016 Förskolan Båten Simvägen 37 135 40 Tyresö 070-169 83 98 Arbetsplan 2015/2016 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande.
Från skolhälsovård till elevhälsa med medicinsk inriktning. Elisabet Lindgren Samordnande skolsköterska Elevhälsans centrala enhet
Välkomna! Från skolhälsovård till elevhälsa med medicinsk inriktning Elisabet Lindgren Samordnande skolsköterska Elevhälsans centrala enhet Agenda Historik Elevhälsan Lagar som styr elevhälsan Basprogrammet
Plan för likabehandling och mot kränkande behandling vid Montessoriförskolan Fröhuset och Montessoriskolan Växthuset samt för fritidsverksamheten
Plan för likabehandling och mot kränkande behandling vid Montessoriförskolan Fröhuset och Montessoriskolan Växthuset samt för fritidsverksamheten 2011-2012 Innehållsförteckning Plan för likabehandling
Elevhälsoplan Ekebygymnasiet
Elevhälsoplan Ekebygymnasiet Bakgrund Ekebygymnasiet i Uppsala har funnits sedan mitten av 80-talet. Här går ca 400 elever fördelade på tre yrkesförberedande gymnasieprogram: El- och energiprogrammet Hotell-
Björnligans förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling
Björnligans förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola Läsår: 2015-2016 Biträdande förskolechef Jessica Svensson jessica.svensson@horby.se
Likabehandlingsplan. Handlingsplan mot alla former av kränkande behandling. för Landvetterskolans tidigaredel 2009-10-21
Likabehandlingsplan för Landvetterskolans tidigaredel Handlingsplan mot alla former av kränkande behandling 2009-10-21 Innehåll 1. Ställningstagande 3. 2. Mål 3. 3. Åtgärder för att nå målen 4. 4. Förebyggande
Beslut för grundskola
Skolinspektionen IQRA Utbildning AB Org.nr. 556930-9825 Beslut för grundskola efter tillsyn i IQRA Skolan belägen i Västerås kommun Förstagångstillsyn av IQRA Skolan Skolinspektionen har genomfört förstagångstillsyn
Persöskolans Likabehandlingsplan/Plan mot kränkande behandling 2013-2014
Persöskolans Likabehandlingsplan/Plan mot kränkande behandling 2013-2014 Innehåll Vision... 1 Regelverk... 1 Definitioner av begrepp... 1 Främjande arbete... 2 Kartläggning... 3 Förebyggande arbete...
Kyrkenorumskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Innehåll
Kyrkenorumskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Innehåll Kyrkenorumskolans vision sid 3 Diskrimineringslagen sid 3 Definition av begreppen sid 3 Åtgärder vid diskriminering och kränkande
Plan mot diskriminering och kränkande behandling
1 (7) Reviderad juni 2010 Plan mot diskriminering och kränkande behandling Västra skolan läsåret 2010/2011 Plan mot diskriminering och kränkande behandling utgår från skollagen (1985:1100) 14 a kap. samt
Gideälvens skolområde Oktober 2012. Likabehandlingsplan. Hemlingskolan. Förskolan Skalman - Hemling. Förskolan Skogtrollet - Långviksmon
Gideälvens skolområde Oktober 2012 Likabehandlingsplan Hemlingskolan Förskolan Skalman - Hemling Förskolan Skogtrollet - Långviksmon Likabehandlingsarbete 2012 Introduktion till likabehandlingsplanen för
Gefle Montessoriskolas. Handlingsplan för elevhälsa. Läsåret 2015/2016
Gefle Montessoriskolas Handlingsplan för elevhälsa Läsåret 2015/2016 Kunskap är glädje Planen är reviderad 2015-09-15 och omfattar förskoleklass, skola, skolbarnomsorg (fritidshemmet) från förskoleklass
Mölstadskolans Likabehandlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling Denna plan gäller för Mölstadskolan F-6 samt fritidshemmet 2015-2016
Mölstadskolans Likabehandlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling Denna plan gäller för Mölstadskolan F-6 samt fritidshemmet 2015-2016 Upprättad augusti 2015 1 Innehållsförteckning Mölstadskolan,
Verksamhetsberättelse för elevhälsan i Ljusnarsbergs kommun läsåret 2014/2015
[919] LJUSNARSBERGS W'KOMMUN KOMMUNSTYRELSENS BILDNINGS- OCH SOCIALA UTSKOTI SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2015-09-10 23 (27) Bos 181 Dnr KS 213/2015 Verksamhetsberättelse för elevhälsan i Ljusnarsbergs
Ekebygymnasiet i Uppsala har funnits sedan mitten av 80-talet. Här går ca 400 elever fördelade på fyra yrkesförberedande gymnasieprogram:
Elevhälsoplan Bakgrund Ekebygymnasiet i Uppsala har funnits sedan mitten av 80-talet. Här går ca 400 elever fördelade på fyra yrkesförberedande gymnasieprogram: El- och energiprogrammet Hantverksprogrammet
Likabehandlingsplan Lunnekullens förskola 2015-2016
2015-11-29 Likabehandlingsplan Lunnekullens förskola 2015-2016 Ansvarig: Gerd Andersson, förskolechef Vision/målsättning för Härryda Kommun I Härryda Kommun strävar vi mot att alla barn, elever och personal
Olika fast lika unika. Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling Skanörs Förskola. Läsåret: 2015/2016 Upprättad 2015-09-14
, Olika fast lika unika Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling Skanörs Förskola. Läsåret: 2015/2016 Upprättad 2015-09-14 Innehållsförteckning 1 Inledning. 1.1 Alla barn och elever har rätt att
Kvarnbäcksskolans plan mot kränkande behandling och diskriminering
Kvarnbäcksskolans plan mot kränkande behandling och diskriminering 2015/2016 PHONE EMAIL WEB Monstensvägen 4, 13768 Jordbro Kvarnbacksskolan@haninge.se www.kvarnbacksskolan.se INNEHÅLL 1 INLEDNING... 3
Elevernas delaktighet: Vårdnadshavarnas delaktighet: Personalens delaktighet:
1 Vår vision: Vår vision på Långängskolan är att alla elever ska vara trygga, trivas och må bra. Ingen ska utsättas för diskriminering eller kränkande behandling. På Långängskolan skall alla elever och
ULRIKSBERGSKOLANS LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING LÄSÅRET 2014/2015 Gäller skola, förskoleklass och fritidshem
Sidan 1 av 5 ULRIKSBERGSKOLANS LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING LÄSÅRET 2014/2015 Gäller skola, förskoleklass och fritidshem Lagar och styrdokument Skollagen 1 kap 2 Utbildningen ska
Persöskolans Likabehandlingsplan/Plan mot kränkande behandling
Persöskolans Likabehandlingsplan/Plan mot kränkande behandling 2016 Innehåll Vision... 1 Regelverk... 1 Definitioner av begrepp... 1 Främjande arbete... 2 Kartläggning... 3 Förebyggande arbete... 4 Åtgärder
Näsums skola och skolbarnomsorgs plan mot diskriminering och kränkande behandling
Näsums skola Ingrid Andersson, 0456-82 27 30 Ingrid.andersson@bromolla.se TJÄNSTESKRIVELSE 1(11) Näsums skola och skolbarnomsorgs plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer
Kristinebergskolan åk 4-6s plan mot diskriminering och kränkande behandling
Kristinebergskolan åk 4-6s plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Årskurs 4-6 Läsår 2015/2016 1/12 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen
Elevhälsans uppdrag, organisation och arbete
Revisionsrapport Elevhälsans uppdrag, organisation och arbete Viktor Prytz Trelleborgs kommuns revisorer Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning...2 2.1. Revisionsfråga...2 2.2. Revisionskriterier...2
Övergripande Barn- och elevhälsoplan för förskola, grundskola, gymnasieskola
2012-12-20 Övergripande Barn- och elevhälsoplan för förskola, grundskola, gymnasieskola Barn- och utbildningsförvaltningen Lindesbergs kommun Beslutad av Barn- och utbildningsnämnden 2012-12-20 Innehåll
Kyrkbyns förskola. Tillsammans lägger vi grunden för det livslånga lärandet. LIKABEHANDLINGSPLAN och Plan mot kränkande behandling 2015-16
Kyrkbyns förskola Tillsammans lägger vi grunden för det livslånga lärandet LIKABEHANDLINGSPLAN och Plan mot kränkande behandling 2015-16 Innehållsförteckning Bakgrund/Definition Kränkande Behandling..
Grunduppgifter. Utvärdering. 1 av 6 2012-02-09 05:37. Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleklass, skola samt fritidshem
1 av 6 2012-02-09 05:37 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleklass, skola samt fritidshem a för planen Åsa Amrén Teija Skoog Mikael Andersson Birgitta Gårdman Kristina Nilsson
Plan mot diskriminering och kränkande behandling i skolan Grundsärskolan 1-6 Grundsärskolan inriktning träningsskolan 1-9
Plan mot diskriminering och kränkande behandling i skolan Grundsärskolan 1-6 Grundsärskolan inriktning träningsskolan 1-9 Upprättad januari 2016 Ett systematiskt likabehandlingsarbete är ett målinriktat
Riktlinjer barn- och elevhälsa i Växjö kommun
Utbildningsförvaltningen Riktlinjer barn- och elevhälsa i Växjö kommun Vad är en riktlinje? Riktlinjen slår fast vad som gäller för Växjö kommun vid sidan av vad som följer av lagar och förordningar. Dess
Barn- och elevhälsoplan Knivsta kommun
Barn- och elevhälsoplan Knivsta kommun Alla barn och elever har rätt att nå målen Ny skollag ställer högre krav och innehåller en rad förändringar som påverkar förskola och skola 1. I all utbildning och
Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling. Grundskola och fritidshemmet. Vittra Lambohov 2014-2015
Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling Grundskola och fritidshemmet Vittra Lambohov 2014-2015 Bakgrund och upprättande av likabehandlingsplanen Från 1 april 2006 trädde
Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014 Fasanens förskola
Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014 Fasanens förskola Barn- och utbildningsförvaltningen Mia Vainionpää Förskolechef 2013-2014 INNEHÅLL 1 INLEDNING 5 2 FRÄMJANDE, FÖREBYGGANDE OCH
Korvettens förskola 2015-2016
Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling 2015-2016 Inget barn ska behöva vara rädd för att gå till förskolan. Alla barn ska kunna känna sig trygga och bemötas och behandlas med respekt. Vår
Likabehandlingsplan. Linblommans förskola
Likabehandlingsplan Linblommans förskola Vision: Ingen i förskolan ska ställas utan säkert, tydligt och aktivt skydd. Det ska därför bedrivas ett aktivt och målinriktat arbete för att förhindra och motverka
Kolibri AB Rotorvägen 6, 722 24 Västerås 021-18 89 03. Med trygghet, lust och kunskap bygger vi en trygg framtid för alla våra barn och ungdomar
Kolibri AB Rotorvägen 6, 722 24 Västerås 021-18 89 03 Med trygghet, lust och kunskap bygger vi en trygg framtid för alla våra barn och ungdomar LIKABRHANDLINGSPLAN - plan mot kränkande behandling INLEDNING
Barn- och Elevhälsoplan i Bromölla kommun.
Barn- och Elevhälsoplan i Bromölla kommun. Inledning I Barn- och Elevhälsoplanen används begreppen förskola och skola. Begreppet skola omfattar förskoleklass, fritidshem, grundskola och grundsärskola.
Tranängskolan F-3 plan mot diskriminering och kränkande behandling
Tranängskolan F-3 plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Grundskola Ansvariga för planen Rektor ansvarar för planen och ser till att all
Mot kränkande behandling, och diskriminering FÖR PÅRYDSSKOLAN 2015-2016
LIKABEHANDLINGSPLAN Mot kränkande behandling, och diskriminering FÖR PÅRYDSSKOLAN 2015-2016 Vår vision Pårydsskolan skall vara en plats där elever och personal trivs och känner trygghet. Vårt mål Vårt
Likabehandlingsplan Saxnäs skola 2009-2011
Likabehandlingsplan Saxnäs skola 2009-2011 I enlighet med lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever och barnkonventionens grundläggande principer, vill vi påtala
Fontinskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling
Fontinskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Grundskola, Förskoleklass, Fritidshem och Fritidsklubb Gäller år 2015 Vår vision Vi på Fontinskolan
2014-2015 Björbo skola Likabehandlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling
2014-2015 Björbo skola Likabehandlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling Upprättad september 2014 I samarbete med personal, elever, föräldrar och rektor samt fastställd av rektor. 2014-09
Patientsäkerhetsberättelse för medicinska insatser i elevhälsan. Grundskolan Barn och ungdom Eslövs kommun
Patientsäkerhetsberättelse för medicinska insatser i elevhälsan. Grundskolan Barn och ungdom Eslövs kommun År 2013 Datum och ansvarig för innehållet 2014-02-28 Lizbeth Blennerup, Medicinskt Ledningsansvarig
Hillared skolas plan mot diskriminering och kränkande behandling
Hillared skolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Grundskola och fritidshem a för planen och övriga pedagoger på skolan. Vår vision
Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Långareds skola 2014/2015
Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Långareds skola 2014/2015 Planen utvärderas varje år Övertygelse (vision) Alla människor har ett egenvärde och alla duger. Alla är olika och alla har
Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Skutans förskola
Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014 Skutans förskola Innehållsförteckning: Syfte... 3 Definition 3 Vision. 3 Att särskilt ta hänsyn till 4 Mål 5 Metoder/strategier. 5-6-7 Ledningens ansvar
HANDLINGSPLAN AMT Arbete mot mobbning och annan kränkande behandling vid Bodals skola F-9
HANDLINGSPLAN AMT Arbete mot mobbning och annan kränkande behandling vid Bodals skola F-9 Reviderad 2009-09-30 av rwk Sidan 1 av 23 Innehållsförteckning HANDLINGSPLAN - AMT...3 Åtgärdstrappan en handlingsplan
Sallerups förskolors plan mot diskriminering och kränkande behandling
Sallerups förskolors plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen. Förskolorna Munkebo, Nunnebo, Jonasbo och Toftabo på Sallerups förskoleområde i Eslövs kommun.
www.pwc.se Revisionsrapport Elevhälsans arbete Linda Marklund Kalix kommun Maj 2014
www.pwc.se Revisionsrapport Linda Marklund Elevhälsans arbete Kalix kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och revisionell bedömning... 1 2. Inledning... 2 2.1. Bakgrund... 2 2.2. Syfte och revisionsfråga...
Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Kålhagens förskola
Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Kålhagens förskola Upprättad 130105 Ett systematiskt likabehandlingsarbete är ett målinriktat arbete för att främja lika rättigheter och möjligheter
Elevhälsan vid Edenskolan
Elevhälsan vid Edenskolan Sida! 1 av 9 Innehållsförteckning 1. Skollag a) Elevhälsans omfattning b) Hälsobesök c) Enkla sjukvårdsinsatser 2. Elevhälsans syfte 3. Elevhälsans lokala omfattning 4. Elevhälsans
Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling
Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling Enligt 14a kap. 8 skollagen och 3 kap. 16 diskrimineringslagen Sonfjällsskolan, Hede Rymden, Paviljongen och 6-9 Gäller under läsåret 2010-2011 Handlingsplanens
Likabehandlingsplan 2012-2013
Likabehandlingsplan 2012-2013 Ytterhogdals skola Bildning, Fritid och Kultur Ytterhogdals skolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen:
Åshammars. Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014-16
Åshammars Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014-16 (Reviderad 2014-12-09) Likabehandlingsplan Åshammars förskola I april 2006 trädde lagen mot diskriminering och annan kränkande behandling
Enkätresultat för elever i år 2 i Thoren Business School Helsingborg i ThorenGruppen AB hösten 2014
Enkätresultat för elever i år 2 i Thoren Business School Helsingborg i ThorenGruppen AB hösten 2014 Antal elever: 50 Antal svarande: 40 Svarsfrekvens: 80% Klasser: BP13A, BP13B, CMP13, MP13 Skolenkäten
Ullervads skola och fritidshems plan mot kränkande behandling
Ullervads skola och fritidshems plan mot kränkande behandling 1. Utvärdering av 2011/2012 läsårs arbete mot kränkande behandling: Vi har reviderat enkäten om trivsel. Elevrådet tittade på den också och
Sammanfattning av likabehandlingsplanen och åtgärder vid diskriminering och kränkande behandlingar på Montessoriföreningen Maria
Likabehandlingsplan Montessoriföreningen Maria Läsåret 2015-2016 Sammanfattning av likabehandlingsplanen och åtgärder vid diskriminering och kränkande behandlingar på Montessoriföreningen Maria 1. Vi på
Kyviksängs förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling
Kyviksängs förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola Ansvariga för planen Förskolechef tillsammans med pedagoger från förskolan.
Systematiskt kvalitetsarbete i förskolan
Systematiskt kvalitetsarbete i förskolan Kvalitetsrapport Läsåret 2012/2013 Förskolor Tokarp Nykil Ulrika Sjögestad Ansvariga för Kvalitetsrapporten är: Marie Sturehed förskolechef & Maria Fors biträdande
Enkätresultat för elever i år 2 i Rekarnegymnasiet 2 i Eskilstuna våren 2013
Enkätresultat för elever i år 2 i Rekarnegymnasiet 2 i Eskilstuna våren 2013 Antal elever: 112 Antal svarande: 78 Svarsfrekvens: 70% Klasser: EE11, HA11A, HA11B, IMIND11, IMINDRV, IMSPR11, IMYRKBA11, IMYRKFT11,
Likabehandlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling
Likabehandlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling Läsåret 2014/2015 Lackarebäcksskolan För verksamheterna grundskola, förskoleklass samt fritidshem 1( 12) Inledning Lackarebäcksskolans plan
Likabehandlingsplan mot diskriminering och annan kränkande behandling
Ålidhemsskolan 2009-08-20 Likabehandlingsplan mot diskriminering och annan kränkande behandling INLEDNING Vid Ålidhemsskolan ska det råda nolltolerans mot all diskriminering och annan kränkande behandling
Beslut för förskoleklass och grundskola
Beslut 2014-10-09 Ekerö kommun Rektorn vid Träkvista skola Beslut för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Träkvista skola i Ekerö kommun Skolinspektionen, Box 23069, 104 35 Stockholm, Besöksadress:
Rengsjö skola och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling
Rengsjö skola och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleklass, årskurs 1-6, fritids. a för planen Rektor och personalen
LIKABEHANDLINGSPLAN 2015/2016
LIKABEHANDLINGSPLAN 2015/2016 Likabehandlingsplanen är till för att främja barns och elevers lika rättigheter, samt att förebygga och förhindra diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling
Likabehandlingsplan för Gribbylunds kommunala F-9 skola
Likabehandlingsplan för Gribbylunds kommunala F-9 skola Lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever, lag (2006:67), innebär att diskriminering på grund av kön,
Plan för individinriktade insatser för elever i behov av särskilt stöd. 4.1 Arbetslagets generella individinriktade insatser
Plan för individinriktade insatser för elever i behov av särskilt stöd Skollagen 3 kap. 3 Alla barn och elever ska ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling
Rödbäckens plan mot diskriminering och kränkande behandling
Rödbäckens plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola 1/7 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola a för planen Förskolechef
Norra Rörums förskola och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling
Norra Rörums förskola och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamhet och fritidshem Läsår: 2015/2016 Grunduppgifter Verksamhetsformer
Likabehandlingsplan. för. Heliås Svartvik 2015-10-26
Likabehandlingsplan för Heliås Svartvik 2015-10-26 1 Likabehandlingsplan fö r Helia s 1. Värdegrund Genom att visa varandra ömsesidig respekt och engagemang skapar vi en trygg miljö. 2. Bakgrund Likabehandlingsarbete
Kvalitetsrapport verksamhetsåret 2014/2015
Augusti 2015 Kvalitetsrapport verksamhetsåret 2014/2015 Mockfjärds förskola Mål Normer och Värden 2:1 Måluppfyllelse I arbetet med att förankra grundläggande normer och värden i förskolans verksamhet sker
PLAN FÖR LIKABEHANDLING VID MONTESSORIFÖRSKOLAN FRÖHUSET OCH MONTESSORISKOLAN VÄXTHUSET
PLAN FÖR LIKABEHANDLING VID MONTESSORIFÖRSKOLAN FRÖHUSET OCH MONTESSORISKOLAN VÄXTHUSET 2009-200 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING... 3 MÅL OCH ÅTGÄRDER FÖR LÄSÅRET 09/0... 4 METODER...5 Ansvarsområden:...5...
Om du blir mobbad, orättvist eller elakt behandlad i skolan...
Om du blir mobbad, orättvist eller elakt behandlad i skolan... Plan mot kränkande behandling och diskriminering för Grundsärskolan i Ljusdal 2015-2016 Alla elever ska känna sig välkomna till Grundsärskolan.
3 (24) Likabehandlingsplan FÖRORD
3 (24) FÖRORD Vårt ansvar är att vara lyhörd, se varje barn, ta till vara varje barns förmåga, att barnen upplever att det är roligt och meningsfullt att lära sig nya saker och att vistas på förskolan,
Förskolan Lillåsens plan mot diskriminering och kränkande behandling
Förskolan Lillåsens plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamhet Läsår: 2015/2016 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen
Eklandaskolans Likabehandlingsplan 2014-2015
Eklandaskolans Likabehandlingsplan 2014-2015 -en plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Nu finns det en lag som ska göra slut på orättvisor,