Likabehandlingsplan för. Stodeneskolans fritidshem

Transkript

1 Likabehandlingsplan för Stodeneskolans fritidshem Läsåret

2 Plan för likabehandling vid Stodeneskolans fritidshem Bakgrund Sedan 1 januari 2009 regleras likabehandlingsarbetet i två regelverk: - Diskrimineringslagen - Kap. 6 i skollagen Dessa två regelverk sammanförs i en gemensam plan: - Likabehandlingsplanen. Ansvar Enligt lagen har huvudmannen eller den huvudmannen utser (rektor) ansvar för att: En likabehandlingsplan upprättas och utvärderas årligen Förebygga och förhindra trakasserier och annan kränkande behandling Motverka diskriminering enligt kriterier som fastställs i lagen Utreda och vidta åtgärder mot trakasserier och annan kränkande behandling Mål En skola och fritidsverksamhet för alla, där alla känner sig välkomna, trygga och respekterade. Detta innebär nollvision gällande diskriminering och kränkande behandling. Lena Nyberg Verksamhetschef/rektor 2

3 Definitioner Kränkande behandling Kan finnas i form av diskriminering, trakasserier och kränkande behandling som inte har samband med diskrimineringsgrunderna, s.k. annan kränkande behandling. Kränkande behandling kan ta sig olika uttryck, vara mer eller mindre uppenbar och förekomma i många olika sammanhang. Gemensamt för all kränkande behandling är att den strider mot principen om alla människors lika värde. Kränkningar är ofta ett uttryck för makt och förtryck. En viktig utgångspunkt är att den enskildes upplevelse av kränkning alltid måste tas på allvar. Kränkningar kan utföras av en eller flera personer och riktas mot en eller flera, och de kan äga rum i alla miljöer och när som helst. Kränkningar kan äga rum vid enstaka tillfällen eller vara systematisk och återkommande. Kränkningar kan utföras av och drabba såväl barn som vuxna. Kränkningar kan vara Fysiska (t.ex. att bli utsatt för slag och knuffar) Verbala (t.ex. att bli hotad eller kallad hora, bög) Psykosociala (t.ex. att bli utsatt för utfrysning, ryktesspridning) Text- och bildburna (t.ex. klotter, brev, lappar, e-post, chat, bloggar, SMS och MMS) Förbudet för personal i skola och på fritidshem att utsätta elever för kränkningar gäller naturligtvis inte befogade tillsägelser, d.v.s. tillrättavisning som är befogad för att upprätthålla ordning och god miljö, även om eleven kan uppleva tillrättavisningen som kränkande. Diskriminering Övergripande begrepp för negativ och kränkande behandling av individer eller grupper av individer utifrån diskrimineringsgrunderna kön etnisk tillhörighet religion eller annan trosuppfattning sexuell läggning funktionshinder könsöverskridande identitet eller uttryck ålder Diskriminering kan vara direkt eller indirekt. Exempel på direkt diskriminering kan vara att endast flickor får välja arbetsområde och arbetsformer, att enbart vissa högtider uppmärksammas, att vissa ämnen på grund av lokalernas placering och utformning inte är tillgängliga för alla elever etc. Indirekt diskriminering kan uppstå om alla behandlas lika. Ett barn/elev får inte missgynnas genom att till synes neutrala ordningsregler etc. tillämpas så att de får en i praktiken diskriminerande effekt. Exempel på sådan indirekt diskriminering kan vara förbud mot huvudbonad inomhus, vilket enligt en del trosuppfattningar skulle innebära att alla elever inte kan delta i undervisningen, och att servera alla elever samma mat, vilket innebär diskriminering av de elever som av religiösa skäl behöver alternativ maträtt. Förbudet mot diskriminering omfattar även indirekt diskriminering. Ibland kan det finnas sakliga skäl för att behandla en elev annorlunda och då är det inte direkt diskriminering. Det är skolans ansvar att bevisa att det finns sakliga skäl. Lagstiftningen mot diskriminering omfattar även förbud mot repressalier, dvs. ett barn/elev får inte utsättas för repressalier om han/hon anmält eller medverkat i en utredning som gäller överträdelse av lagen. 3

4 Trakasserier Ett uppträdande som kränker ett barns eller en elevs värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Könsöverskridande identitet eller uttryck T.ex. att man som kille sminkar sig, eller klär sig i klänning. Annan kränkande behandling Ett uppträdande som, utan att vara trakasserier, kränker ett barns eller elevs värdighet. Tanken är att begreppet ska täcka in alla beteenden som en elev upplever som kränkande, men som saknar koppling till någon av diskrimineringsgrunderna. Det kan vara mobbning, men även enstaka händelser som inte är mobbning. Ett exempel kan vara ofrivillig bildpublicering på Lunarstorm. Mobbning En upprepad negativ handling när någon eller några medvetet och med avsikt tillfogar eller försöker tillfoga en annan skada eller obehag. Råder ofta obalans i makt. Rasism En föreställning om den egna folkgruppens överlägsenhet utifrån uppfattningen om att det finns biologiska skillnader mellan folkgrupper och att vissa folkgrupper är mindre värda och därmed legitima att förtrycka, utnyttja eller kontrollera. Främlingsfientlighet Rädsla för; stark motvilja mot grupper som definieras genom fysiska, kulturella/etniska eller beteendemässiga karakteristika. Homofobi En uppfattning eller medveten värdering hos en individ, en grupp eller ett samhälle och som ger uttryck för en starkt negativ syn på homo- och bisexualitet och homo- eller bisexuella personer. Sexism Negativ betraktelse- eller handlingssätt mot en individ vars könsidentitet och/eller könsuttryck skiljer sig från normen för det kön som registrerats för personen vid födseln. Utreda och vidta åtgärder Så snart någon i skolan eller på fritidshemmet får kännedom om eller misstänker att trakasserier eller kränkningar har förekommit, ska uppgifterna utredas. Utredningen ska ske skyndsamt på ett respektfullt sätt och hänsyn ska tas till den utsatte och övriga inblandade. Den som upptäcker/misstänker kränkning genomför samtalet, alt. kontaktar aktuell klasslärare/fritidspedagog eller någon i t-teamet och rådgör. Konflikter är en naturlig del av socialisationsprocessen och vissa frågor av bagatellartad karaktär kan redas ut snabbt, där utredning består i att få händelsen klarlagd och därefter utagerad. 4

5 Trygghetsteamet Ska ses som en resurs i arbetet med likabehandling. Vid misstanke om mobbning kopplas alltid trygghetsteamet in. I teamet ingår läsåret 2013/2014 rektor Lena Nyberg, skolsköterska Jessica Nyströ., specialpedagog Ulla Rung, fritidspedagog Johan Lungström, elevassistent Mathias Johansson speciallärare Bettan Källgren. Så här gör vi vid misstänkta trakasserier eller kränkande behandling mellan elever a) Den som misstänker eller får kännedom om trakasserier eller kränkande behandling genomför enskilda samtal (alt lämnar över till 1, klasslärare och senare 2, t-teamet som samtalar) med de inblandade för att ta reda på vad som hänt. Utredningen ska omfatta både den som blivit utsatt och den/de som utfört kränkningen. b) Vad har hänt? Vem har gjort vad? När? Var? c) Hur kan situationen ändras? Vem gör vad? d) Åtgärder förankras. e) Elever uppmanas att själva berätta hemma f) Föräldrar kontaktas och informeras om det inträffade. g) Uppföljningssamtal/avstämning med de inblandade sker inom två dagar - en vecka, beroende på omständigheter som kränkningens art, elevernas ålder etc. h) Om önskat resultat inte uppnås träffas elev, föräldrar, pedagog för upprättande av åtgärdsplan/kontrakt. Vid behov ta kontakt med t-team eller elevhälsopersonal. Vid misstanke om mobbning skall trygghetsteamet alltid kopplas in. Trygghetsteamet arbetar efter en utarbetad plan. Det är viktigt att samtalen bygger på ömsesidig respekt och att det ej går ut på moralisering och bestraffning. Hur många uppföljningssamtal som behövs avgörs från fall till fall. Utifrån behov/önskemål erbjuds även samtal med specialpedagog eller skolsköterska för elever som varit inblandad. Utredningen ska alltid dokumenteras av den som utreder (händelseförlopp, vilka som varit inblandade, tidpunkter, vilka kontakter som tagits, överenskommelser, åtgärder etc (se bifogad mall). Dokumentationen förs vidare till specialpedagog eller rektor för information till elevhälsoteam. (Matris bifogas) Eventuella bakomliggande orsaker till ärendet och behandling av dessa tas upp med elevhälsoteamet. Förhållanden på grupp- och skolnivå kan behöva förändras, och ska i det aktuella fallet beaktas. Kränkning av vuxen mot elev Om en elev, förälder eller skolans/fritidshemmets personal upplever att en elev/elever kränkts av anställda på skolan eller fritidshemmet, ansvarar rektor för ärendet. Ärendet hanteras utifrån riktlinjerna i Karlstad kommuns arbetsmiljöpolicy Steget före. Kränkning elev mot vuxen Om en personal upplever sig kränkt av elev/elever på skolan/fritidshemmet, ansvarar rektor för utredningen. Ärendet hanteras utifrån riktlinjerna i Karlstad kommuns arbetsmiljöpolicy Steget före. 5

6 Stodeneskolan och fritidshemmens värdegrund. Vi ser.. möjligheter, lösningar och det positiva därför berömmer vi varandra och uppmärksammar det som är bra. När man får beröm så växer man, citat elevråd visar hänsyn och respekt därför förbjuder och åtgärdar vi alla former av kränkningar och mobbning. respekterar allas rätt till god arbetsmiljö därför kräver vi arbetsro, ett vårdat språk samt att vi hjälps åt att hålla skolan ren och snygg. känner oss välkomna och trygga därför arbetar vi med att stötta goda kompisrelationer och uppskattar att vi är olika och unika. Förankring Planen har diskuterats och förankrats vid arbetslagsträffar och vid klassombudsträffar, dvs. föräldrarepresentanter från varje enskild klass. Planen har även bearbetats i klassråd och elevråd samt diskuterats på fritidsråd/fritidssamling. Uppföljning och utvärdering: Likabehandlingsplanen ska vara ett levande dokument och ingen hyllvärmare! Den följs upp och utvärderas vid varje läsårsslut av all personal. Vid behov behöver den uppdateras och våra rutiner ses över, precis som den behöver följas upp på föräldramöten och klassråd/elevråd. Skolans och fritidshemmens arbete mot diskriminering, kränkningar och trakasserier redovisas i den årliga kvalitetsredovisningen. Läs gärna mer på under rubriken kvalitet. Förebyggande arbete Alla vuxna på fritidshemmen skolan och på skolan har ett ansvar för att motverka alla former av diskriminering, trakasserier och kränkningar. Det innebär att alla som arbetar på vår skola och på fritidshemen ska vara väl förtrogna med värdegrunduppdraget, och att utbildningen utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar. Arbetslaget har huvudansvaret för att motverka diskriminering, trakasserier och kränkningar i det dagliga arbetet. Detta ska ske genom ett förebyggande arbete som skapar goda relationer mellan alla, och som medför ett tryggt arbetsklimat. Fritidspedagogerna samt klasslärarna ansvarar för att likabehandlingsplanen och dess innehåll förankras hos elever och föräldrar. Där finns kortversionen av planen som stöd. Klasslärarna ansvarar även för att klassrådet fungerar, där trivseln i skolan kontinuerligt diskuteras. På fritidshemmen finns forum där trivseln diskuteras regelbundet. Hos skolans trygghetsteam samt hos specialpedagogen finns förslag på arbetsmaterial och värderingsövningar som kan vara till hjälp med det konkreta arbetet på fritids och i klasserna. Var och en som får kännedom om eller misstanke om kränkningar och trakasserier är skyldig att agera utifrån vår likabehandlingsplan. 6

7 Normer och värden Enligt Skolverkets Allmänna råd och kommentarer Kvalitet i fritidshemmen är det viktigt att personalen: Aktivt arbetar för att de normer och värden som beskrivs i läroplanen är en integrerad del i det vardagliga arbetet med att stödja barns utveckling och kopplar samman det med hur barnet utvecklar förmågan att ta ansvar och ha inflytande och stävar efter att se det unika hos varje barn och medvetet arbeta med att olikheterna i gruppen ses som en tillgång. (s. 25) Aktivt arbetar för jämställdhet mellan flickor och pojkar integrerat i verksamheten. (s. 26) Fritidshemmet ger förutsättningar för Ett förhållningssätt där vi visar varandra respekt, hjälper varandra och bemöter andra som vi själva vill bli bemötta, samt använder ett vårdat språk även kroppsspråk mot alla. Kunskap om de demokratiska rättigheterna och allas lika värde samt att det praktiseras. Kunskaper och förmåga att göra medvetna etiska ställningstaganden Att alla tar avstånd från att människor utsätts för diskriminering eller kränkningar Jämställdhet mellan flickor och pojkar Att alla känner sig trygga på fritids Att elever som kommer inflyttande särskilt tas om hand av personal och kamrater, bilaga6 Att alla visar respekt och omsorg om såväl närmiljön som miljön i ett vidare perspektiv Metoder och aktiviteter Tillsammans med skolan arbetar vi mot uppsatta mål i Likabehandlingsplanen för Stodeneskolans fritidshem. Varje fritidshem har en egen värdegrundsplan. Fritidsråd och samling. Frågor som tas upp i fritidsrådet och på samling är t ex trivseln på fritids och andra värdegrundsfrågor. Fritidspedagogerna ansvarar. Gemensamma aktiviteter 4-5 gånger per läsår. Varje enskild avdelning ansvarar för varsin aktivitet. All personal ska uppmuntra och möjliggöra diskussioner om gällande värderingar och normer (ordningsregler bilaga 2 i lokal arbetsplan och värdegrundsregler bilaga 3 i lokal arbetsplan). Fritidspedagogerna lyfter dessa regler i början av varje läsår under samling eller fritidsråd. Elevhälsan träffas varannan vecka för kartläggningar, uppföljningar och samtal. Nyinflyttade elever tas emot enligt en särskild rutin (bilaga 6 i lokal arbetsplan) Nyinflyttade elever med annat modersmål än svenska tas emot enligt vår integrationsplan (bilaga 7) Trygghetsteamet ska i september varje år presentera sig för eleverna (bilaga 18 i lokal arbetsplan) Vi arbetar med normer och värden utifrån den planering som finns i bilaga 12 i lokal arbetsplan för att garantera trygghet, kamratskap och hög trivsel bland barnen. Arbetet med hållbar utveckling har även i år betonats. Fritidshemmen arbetar aktivt med att medvetandegöra barnen om kompostering, odling, minska slit och släng inställningen, vara rädd om material och natur. 7

8 Uppföljning och utvärdering Fritidsbarnens trivsel och vårdnadshavares åsikter utvärderas i kund- och brukarundersökningen i åk 2. Vi utför även egna fritidshemsenkäter och intervjuer med barn i övriga åldrar. Ordningsregler och värdegrundsregler utvärderas varje år tillsammans med elevrådet i maj. Fritidspedagogerna utvärderar respektive avdelnings pedagogiska planeringar kontinuerligt under läsåret. Resultat KBU-undersökning 2014 KBU-undersökningen 2014 visar att de allra flesta av våra tvåor med fritidsplats känner sig trygga. Vi har mycket goda resultat hos oss på Stodeneskolans fritidshem när det gäller KBU-undersökningen. Resultat från kund och brukarundersökningen 14/15 Fritidsbarnens svar i åk 2 är positiva. Barnen har fått ange på en skala från 1 till 5 där 1 är lägsta värdet och 5 det högsta. På våra fritidshem svarade 100 av alla tvåor. Siffrorna i parentes är genomsnittssiffrorna i kommunen för åk 2. Trygghet och trivsel Jag trivs på fritids Genomsnittet för Stodenskolans fritidsbarn i åk 2 är 4,7 (4,7) Jag känner mig trygg på fritids Genomsnittet för Stodensskolans fritidsbarn i åk 2 är 4,9 (4,7) 8

9 Fritidspersonalen är rättvis Genomsnittet för Stodenskolans fritidsbarn i åk 2 är 4,8 (4,7) Det är bra stämning på fritids Genomsnittet för Stodenskolans fritidsbarn i åk 2 är 4,2 (4,4) Pojkar och flickor behandlas lika på fritids Genomsnittet för Stodeneskolans fritidsbarn i åk.2 är 4,8 (4,6) Fritidspersonalen lyssnar på mig Genomsnittet för Stodeneskolans fritidsbarn i åk.2 är 4,8 (4,7) Jag får vara med och bestämma på fritids Genomsnittet för Stodeneskolans fritidsbarn i åk.2 är 4,3 (4,3) Jag blir bra bemött av personalen på fritids Genomsnittet för Stodeneskolans fritidsbarn i åk.2 är 4,8 (4,8) När vi granskar resultatet från fritidsbarn i årskurs 2 kan vi utläsa att vi har mycket nöjda fritidsbarn. På fem av åtta mätta parametrar har resultatet förbättrats, två är oförändrade medan en har försämrats. Den som försämrats är frågan om bra stämning på fritids som gått från 4,3 till 4,2. Annars är det höga resultat på bl atrygghet (4,9), trivsel (4,7) och personalens bemötande (4,8). I övrigt är det ingen eller mycket liten skillnad i svarsfrekvensen när det gäller flickor och pojkar utifrån trivsel och trygghet. Analys Våra fritidshem stävar efter ett gott socialt klimat, där barnen känner sig trygga. Av våra tvåor som svarat på KBU-undersökningen känner sig 100% trygga. Av föräldrarna upplever 93% att deras barn känner sig trygga. På våra fritidshem ska alla barn känna sig trygga därför är pedagogerna, som arbetar på fritidshemmen, vuxna förebilder och försöker hela tiden vara tydliga i sin vuxenroll vad gäller gränssättning. Vi åtgärdar omedelbart negativa beteenden och kränkningar. Vi uppmärksammar och berömmer bra beteenden allt enligt riktlinjerna i vår Likabehandlingsplan för Stodeneskolans fritidshem. Stodeneskolans fritidshem får goda siffror (4,8) på frågan kring jämställdhet och att pojkar och flickor behandlas på samma sätt. Vi som arbetar på fritidshemmen har en viktig roll då det gäller att bemöta pojkar och flickor. De ska ha lika stor del i verksamheten. Individens intresse får bestämma val av aktivitet, inte om de är pojke eller flicka. Vi är medvetna när vi planera vår verksamhet, så att pojkar och flickor får lika stort utrymme. Vi vill att barnen på våra fritidshem ska få prova på och utveckla sina förmågor och intresse oavsett kön. Om man tittar på staplarna och siffrorna kring trygghet och trivsel så ligger Stodeneskolans fritidshem bra till. Det beror naturligtvis på flera saker, men något som vi tror spelar stor roll är våra gemensamma aktiviteter. Grunden till de gemensamma aktiviteterna är att barnen ska känna trygghet, få en ökad känsla av gemenskap och möjlighet till att lära känna nya vänner. Vi valde att ha kvar samma aktiviteter som tidigare. Precis som förra året fick representanter från varje fritidshem vid en aktivitet Fritidshemmens dag - delta i processen från idé till genomförande. Även detta år valde vi att ha ett tema för Fritidshemmens dag. Det blev ett cirkus-tema som genomsyrade hela dagen. Allt från utklädnad, mellanmål och aktiviteter anpassades efter temat. Ett uppskattat tema där många barn har frågat om när vi ska genomföra denna dag igen. Att alla pedagoger var utklädda tyckte barnen var mycket roligt! Eftersom barnen tycker om att vi hade ett teman för denns dag är detta något som vi bör fortsätta med. Naturligtvis ska barnen vara delaktiga vid val av tema. Även våra värdegrundsplaner, som varje enskilt fritids har, tror vi spelar stor roll för trivsel och trygghet. Värdegrundsplanerna som arbetslagen skrivit ner på fritids har varit i förebyggande 9

10 syfte. Planerna har gjort barnen mer delaktiga och det har kartlagts var konflikter oftast uppstår, för att eliminera riskerna. Varje år utvärderas värdegrundsplanerna. De staplarna som ger fritidshemmen lägre siffror är de om frågan angående hur stämningen är på fritids (4,2) och om barnen får vara med och bestämma på fritids (4,3). Stapeln att bestämma på fritids har dock förbättrats från föregående år. Det är fortfarande ett hyfsat resultat, men här vill vi se högre poäng och staplar. Vi tror fortfarande att djupintervjuer med barnen kan vara ett sätt att finna orsaken till de lägre siffrorna och vad som skulle kunna göra siffrorna bättre. Det är det viktigt att vi diskuterar och tillsammans bestämmer om vi gemensamt ska genomföra djupintervjuer eller ej. Ska varje fritidshem bestämma själva? Intervjuerna tar tid att göra, men samtidigt ger de oss viktig information om vår verksamhet. Åtgärder och insatser läsåret 2014/2015 Frågan angående djupintervjuer behöver lyftas och de kommer genomföras. Med djupintervjuer så får vi en än mer mångfacetterad bild av barnens trivsel och trygghet på fritids och kan lättare analysera resultat av enkäter, förstå barnen samt förbättra vår verksamhet. Temat för fritidshemmens dag är också något som skall fastställas med hjälp av barnen. Detta är ett led i att öka barnens känsla att kunna påverka sin tillvaro på fritids och ger en ökad känsla av lust och meningsfullhet. I övrigt ska våra fritidshem vara en trygg och stimulerande plats. Det skall vara fritidshem som både elever och personal känner lust att gå till. Vår värdegrund är väl förankrad hos alla. En viktig uppgift för fritidspedagogerna är att hjälpa barnen att utveckla empati och respekt för andra människors lika värde. Det arbetet löper som en röd tråd genom vår verksamhet. Utifrån vår plan för likabehandling har alla fritidshemgjort en värdegrundsplan. Samma normer och värderingar som föregående år gäller även 2014/2015 Aktiviteter och metoder är i stort sett lika, några arbetsplaner har små justeringar och finns i Lokala arbetsplanen. Forskning visar att man blir mer trygg om man känner flera på den verksamhet man befinner sig och i olika åldrar. Två pedagoger på skolan gjorde under 2012/13 genomfört en studie tillsammans med Karlstads universitet om värdegrund i allmänhet och vårt faddersystem i synnerhet. Elevrådet, och samtliga elever i år 2 och 5 var delaktiga i studien. Med hjälp av studien har faddersystemet uppdaterats och förändrats. Fortfarande är förändringen relativt färsk och vi får i slutet av läsåret utvärdera faddersystemet en andra gång efter att förändringen trädde i kraft. Ett exempel på förändring som föreslogs av eleverna var att istället för fadder en till en skulle det vara grupper, så därför skapades förra året faddergrupper. Den strategin lever vidare även detta år. Som startskott på förändringen anordnades en fadderdag i september-13, en sådan har även genomförts ht 2014, där elever i olika åldrar arbetade tillsammans hela dagen. Vi tror att allt det goda som kommer ur vårt förnyade faddersystem även kommer spilla över på verksamheten i våra fritidshem och alltså gagnar all verksamhet som utförs i skolans lokaler. Vi reder ut uppkomna konflikter skyndsamt, ibland enskild och ibland öppet på fritidshemmet. Vid behov kontaktas hemmen. Vi dokumenterar noga. Varje konfliktsituation är unik och ska utredas och åtgärdas med respekt för varje enskild individ. Varje fritidshem ha gjort kartläggningar över var kritiska situationer kan uppstå och har utifrån det ett medvetet tänk om var de vuxna behöver befinna sig för att verksamheten och barnen skall må så bra som möjligt. Mer specifik information kring kartläggning av kritiska situationer följer på nästa sida. 10

11 Exempel på åtgärder utifrån kritiska situationer från kartläggning: Under fritidstid har vuxen, vid olika tidpunkter, uppsikt över de platser där det samlas eller rör sig mycket barn. Det kan t ex vara i kapprum, vid mellanmålet eller i olika kösituationer. (För mer detaljerad information se fritidsavdelningarnas separata kartläggningar av kritiska punkter och åtgärder) På fritids genomförs fritidsråd och samlingar kontinuerligt där värdegrundsfrågor och aktuella frågor samt dilemman tas upp och diskuteras. I dessa forum presenteras och diskuteras även Stodeneskolans värdegrund. Vi diskuterar då även vad man kan göra på raster/utevistelser, vilka regler som gäller för olika aktiviteter och ger barnen verktyg för att hantera situationer när konflikter kan uppstå. Inom skolans verksamhet bedrivs en aktiv fadderverksamhet vilket även spelar roll för barnens trygghet och trivsel på fritids. Vi uppmärksammar gott beteende genom att ge beröm. Vi reder ut uppkomna konflikter skyndsamt, ibland enskild och ibland öppet på fritidshemmet. Vid behov kontaktas hemmen. Vi dokumenterar. Varje konfliktsituation och ska utredas och åtgärdas med respekt för varje enskild individ. Vid återkommande kränkningar kopplas Trygghetsteamet in för att utreda situationen. Vi utgår från följande åtgärdstrappa vid utredning av konflikter: 5. Trygghetsteamet inkallas. 4. Vid behov bokas ett möte mellan föräldrar, ev elev och personal. 3. Kontakt med hemmet tas. (bedömning av Fp) 2. Berörda träffas och utreder vidare. (ofta reds det ut här). Fp ansvarar. 1. Den närmsta vuxna ingriper och samtalar kort med berörda. Ansvarig Fp informeras. 11

12 Exempel på samtalsmall likabehandling Att utreda och åtgärda Datum Initierat av: Ansvarig: Innehåll/ var hände det?: Åtgärd/Uppföljning Datum Samtal med: Ansvarig: Innehåll: Åtgärd/Uppföljning Datum Samtal med: Ansvarig: Innehåll: Åtgärd/Uppföljning Datum Samtal med: Ansvarig: Innehåll: Åtgärd/Uppföljning Åtgärder Organisation/grupp/individ - nivå Vem? 12

13 Överenskommelse för Datum: Närvarande: Detta har hänt: Så här vill jag att det ska vara: Det här ska jag försöka göra: Det här behöver jag hjälp med: Utvärdering, datum: På en skala 1-10 känns det så här nu: Därför att: ev. uppföljning igen: datum: Underskrifter: 13

14 14