Plan mot kränkande behandling. Vistaskolan. Planen gäller för förskoleklass, grundskola och fritidshem

Transkript

1 Plan mot kränkande behandling Vistaskolan Planen gäller för förskoleklass, grundskola och fritidshem Läsåret

2 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen: Vistaskolans förskoleklass, grundskola och fritidshem. Ansvariga för planen: Rektor Karin Kavmark och kurator Malin Bengtsson Vår vision: Ett lustfyllt, meningsfullt lärande för alla. För att detta ska realiseras måste alla barn och elever på skolan känna sig trygga. Skolans uppdrag att fostra demokratiska medborgare innefattar att våra elever lär sig att respektera alla människors lika värde, att visa hänsyn och empati för andra människor, samt att samspela med andra. Planen gäller från: Planen gäller till: Läsår: Elevernas delaktighet i framtagandet av planen: Läsåret har inte elever deltagit i själva framtagandet av planen utöver att de deltagit i kartläggningen som ligger till grund för planen. En målsättning är att till läsåret starta en trygghetsgrupp bland eleverna som blir delaktiga i framtagandet av planen. Vårdnadshavarnas delaktighet: Planen förmedlas via skolans officiella hemsida, samt via rektorsbrev till vårdnadshavarna. Personalens delaktighet: utvärderingar analyser klassens kvalitetsrapport APT:er Förankring av planen: Vistanytt - ledningens informationsblad till personal APT:er Framtagandet under året av en filmversion till elever och vårdnadshavare via av elever i åk 7-9 på elevens val Arbete i klasserna på klassföreståndartid 2

3 Utvärdering av förra läsårets plan Beskriv hur fjolårets plan har utvärderats: Via insamling av arbetslagens utvärderingar till kurator som sedan sammanställde för skolan. Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan: Samtliga arbetslag lämnade inte in sin utvärdering, vilket gör det svårt att utvärdera helheten på skolan. Delaktigheten och ansvaret för att utvärdera insatserna behöver ökas. Resultat av utvärderingen av fjolårets plan: Genomgående har många arbetslag arbetat systematiskt och strukturerat med likabehandlingsplanen. Dock var det flera arbetslag som inte lämnade in sin utvärdering, vilket tyder på brister i strukturen för arbetet. Att mellanstadiet minskat sin klassföreståndartid på schemat från 80 till 30 min/vecka har lett till viss tidsbrist i arbetet. Exempel på arbeten som genomförts i lagen är hur man är en bra kompis, vilka regler och förhållningssätt som gäller och att stärka eleverna och ge dem olika redskap för att hantera situationer för att undvika kränkande behandling. Eleverna upplever att omklädningsrummen i idrottshallen är trånga, vilket skapar större otrygghet i den miljön. Det är ett stort dilemma att barn och ungdomar idag inte vågar visa sig nakna inför kompisar och att det råder utseendefixering. På lågstadiet tycker eleverna att det är tryggt att de har en vuxen i omklädningsrummen. Elever är nöjda med trygghetsteamet, de vill att teamet fortsätter synas på skolan, gärna att de även kommer ut i klasserna och presenterar sig. Lärare och elever har uttryckt att det nu fungerat relativt bra med rastvakter ute på rasterna. Eleverna i åk 8 lyfte fram som ett bra exempel på arbetet med diskrimineringsgrunderna arbetet kring funktionsnedsättningar och eleverna tyckte om när de provade på att vara synskadade i idrottshallen. De önskar göra mer sådant. Hela högstadiet fick under våren lyssna till en föreläsning av Emerish Roth, överlevare från koncentrationslägren. Detta gav upphov till många reflektioner och diskussioner och var en stark upplevelse. Arbetslag 8 har också framfört önskemål om att få till någon typ av treårscykel för när vi gör vad i de olika stadierna i värdegrundsarbetet. Utvärdering av årets plan Årets plan ska utvärderas senast: Beskriv hur årets plan ska utvärderas: Frågor via Google-formulär till alla arbetslag. Slutanalys görs av kurator senast Ansvarig för att årets plan utvärderas: Kurator Malin Bengtsson 3

4 Kartläggning Kartläggningsmetoder: analys av kommunens likabehandlingsenkät elevskyddsombud träffar intendent och skyddsombud varje termin utvärdering av arbetet med planen varje år av både personal och elever Hur eleverna har involverats i kartläggningen: se ovan Resultat och analys Även i år har vi fina siffror i kommunens Likabehandlingsenkät, både i årskurs 3-5 och 6-9. Det finns dock områden där vi behöver vidareutveckla, vilket presenteras nedan: Åk 3-5 (totalt svarade 224 st. elever) På frågan om man kan tycka om, vara kompis med eller vara kär i vem man vill utan att bli retad svarar 23,7 % nej och 24,6 % vet inte. På frågan har du fått ett sms eller ett bildmeddelande i din mobiltelefon där du har blivit retad eller att meddelandet har varit obehagligt på annat sätt svarar 10,7 % ja, 76,8% nej, 2,2 % har inte mobil och 10,3 % vet inte. Skolan måste fortsätta att arbeta kring hur man är mot varandra på nätet och det är viktigt att börja i de lägre åldrarna med tanke på att eleverna även där i stor utsträckning har egna mobiler eller tillgång till internet. På frågan finns det någon vuxen i skolan som du har förtroende för och kan prata med om du skulle behandlas illa i skolan eller när du är ute på nätet svarar 73,7 % ja, 11,3 % nej och 15,2 % vet inte. Det är relativt höga siffror på elever som har någon vuxen att vända sig till, men vi kan inte vara nöjda förrän det är 100%. Svaren på frågor om hur ofta eleverna upplever sig trygga vid toaletter, korridorer, idrottssal och omklädningsrum ser bra ut. 10,7 % uppger att de inte upplever sig trygga vid skolans toaletter. Detta är något som skolan kan jobba med, senast det gjordes större insatser kring toaletterna var för ca 2,5 år sedan. Åk 6-9 (totalt svarade 256 st. elever) På frågan om eleverna fått dumma kommentarer eller blivit illa behandlade för det land eller kultur man kommer ifrån svarar 8,6 % ja, att de har blivit utsatta. 4,7 % uppger att de har blivit illa behandlade eller fått dumma kommentarer pga funktionsnedsättning. På frågan Har du fått veta att rykten spridits om dig eller har du fått höra elaka ord som handlar om dig? svarar 26,6 % ja och 14,1 % vet inte. Det är mycket allvarliga siffror och vi anser nog tyvärr att siffran stämmer ganska bara in på just 4

5 problematiken vi haft på högstadiet kopplat till sociala medier. Många av våra konflikter och incidentrapporter har handlat om just ryktesspridning. I flera av dessa fall har vi förutom vårt eget interna arbete även haft ett samarbete med mobila teamet från socialtjänsten. Detta samarbete fungerar mycket väl. Aktiva åtgärder utifrån analys av kartläggning Yngre åldrar (F-5): Mål Man kan tycka om, vara kompis med eller vara kär i vem man vill utan att bli retad Insats Detta tas upp i samband med arbetet med diskrimineringsgrunderna under perioden efter jul. Uppföljning Arbetet följs upp av pedagogerna i respektive klass senare under våren för att stämma av att målet nås. Ansvarig Alla pedagoger i de yngre åldrarna Datum när det ska vara klart maj 2018 Äldre åldrar (6-9): Mål Ingen ska bli kränkt eller retad via nätet, via telefon eller via ryktesspridning Insats Tas upp på Klf-tid. Förankring av förslag till mobilfri skola. Diskussioner och i alla klasser med respons tillbaka till ledningen. Föräldrakväll under våren där mobilanvändning, ordningsregler samt planen mot kränkande behandling tas upp. Uppföljning Arbetet följs upp av pedagogerna i respektive klass senare under våren för att stämma av att målet nås. Ansvarig Alla pedagoger i de äldre åldrarna Datum när det ska vara klart maj

6 Hela skolan: Mål Alla elever ska ha en förtroendefull relation med minst en vuxen på skolan Insats Alla arbetslag gör en kartläggning gällande goda relationer. Alla elever som det inte är grönt kring ska arbetslaget besluta om insatser för. Dessa insatser arbetar arbetslaget med under våren. Arbetslagen lyfter frågan om och vikten av förtroendefull relation på Klf-tid. Uppföljning En uppföljning av personalens kartläggning görs i slutet av maj och samtidigt ställs frågan i enkätform till eleverna. I elevenkäten i februari görs också en mätning av frågan. Ansvariga Rektor Datum när det ska vara klart Maj 2018 Diskriminering Vistaskolan har sedan flera år tillbaka ett systematiskt arbete för att beröra samtliga diskrimineringsgrunder i diskrimineringslagen i undervisningen under ett läsår. Detta för att säkerställa att alla elever på skolan oavsett ålder får kännedom om vad diskriminering är, samt att skapa förståelse och respekt för olikheter och alla människors lika värde i både främjande och förebyggande syfte. Diskrimineringsgrunderna berörs enligt följande perioder : 1. Från terminsstart till v allmän information om begreppen kring diskriminering, mänskliga rättigheter, barnkonventionen o s v. FN-dagen med tillhörande storsamling ingår i perioden. 2. Från v. 45 till jul - diskriminering p g a religion eller annan trosuppfattning och etnicitet 3. Från v. 2 till v diskriminering p g a kön, könsöverskridande identitet eller uttryck och sexuell läggning 4. Från v. 11 till v diskriminering p g a funktionsnedsättning, ålder 5. V utvärdering av arbetet med diskrimineringsgrunderna samt arbetet med Plan mot kränkande behandling 6

7 Rutiner för akuta situationer Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av andra elever Huvudmannen är skyldig att se till att det i varje verksamhet årligen upprättas en plan mot kränkande behandling. Huvudmannen är vidare skyldig att skyndsamt utreda uppgifter om att en elev kan ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten. Skyldigheten att utreda gäller även om vårdnadshavare eller elev uppger att de inte vill att händelsen ska utredas. Utredningar rörande kränkande behandling sker digitalt i ett av huvudman framtaget strukturstöd. Anmälningsplikt Om personalen i en verksamhet får kännedom om att en elev kan ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten, inträder skyldigheten att skyndsamt anmäla detta till rektorn. Detta sker via det digitala strukturstödet som införs efter årsskiftet Rektor har i sin tur motsvarande skyldighet att anmäla till huvudmannen (grundskolechef). Även denna anmälan sker genom det digitala strukturstödet och i direkt samband med händelsen. Anmälan om att elev känner sig kränkt av personal i skolan anmäls alltid till rektor. Vid beslut om utredning används det digitala strukturstödet som stöd för åtgärder och dokumentation. Grundskolechef och personalavdelning informeras och involveras vid behov i utredningen och åtgärder. Om huvudmannen får kännedom om att ett barn eller en elev kan ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är huvudmannen skyldig att utreda och vidta åtgärder mot kränkande behandling enligt 6 kap. 10 skollagen. Detta sker genom att det av huvudmannen framtagna strukturstödet används av all personal inom verksamheterna. Rutiner för uppföljning Rektor ansvarar för att fungerande rutiner finns för att beslutade åtgärder följs upp. Ansvarsförhållande Grundskolechef är huvudman och ytterst ansvarig för att fungerande rutiner och stöd finns framtagna i kommunens grundskolor. Rektor är ytterst ansvarig i skolan och den som förväntas ha kännedom om pågående ärenden samt fattar beslut om åtgärder. Utredningen kan delegeras och har på Vistaskolan delegerats till kurator. Den personal som ser eller får en anmälan om att en elev känner sig utsatt eller själv kan misstänka att en elev är utsatt ska påbörja en utredning. En utredning påbörjas genom att en incidentrapport upprättas i det digitala strukturstödet. 7

8 Beskrivning av Vistaskolans rutiner för akuta situationer: 1. anmälan till rektor via strukturstöd att elev upplever sig utsatt/kränkt 2. beslut av rektor: a. utredning avslutas då händelsen är utredd/åtgärdad/uppklarad b. vidare utredning c. händelsen rör sig inte om kränkande behandling eller trakasserier Anmälan diarieförs av kurator och både i fallet a och b sänds kopia på anmälan till huvudman av kurator. 3. Vidare utredning har beslutats av rektor. Kuratorn ansvaret för utredningen. a. Kurator kontaktar anmälaren att rektor beslutat om vidare utredning. b. Personalen genomför och dokumenterar med hjälp av strukturstödet samtal med den/de utsatta och den/de som utsatt. Här finns manual från kurator som stöd. Åtgärder för att trygga den som upplevt sig utsatt och för att stoppa fortsatta kränkningar sätts in skyndsamt av arbetslaget. Vårdnadshavare informeras skyndsamt. c. I allvarligare fall eller vid upprepade händelser tar trygghetsteamet under kuratorns ledning över samtalen. I dessa fall är skolans policy att någon utanför arbetslaget genomför samtalen för att ytterligare visa på allvaret. d. Efter ca 1-2 veckor genomförs uppföljande samtal med både den/de utsatta och den/de som utsatt, vid behov tidigare. Vårdnadshavare informeras. e. Om kränkningen inte upphört helt vid uppföljningen, vidtas nya åtgärder följt av nya uppföljningar samt att vårdnadshavare kontaktas igen. Kurator informeras alltid, vid behov även rektor. f. När kuratorn fått in alla delar i utredning och bedömer händelsen som utredd/åtgärdad/uppklarad lämnas den till rektor för beslut om avslut eller fortsatt utredning. Vårdnadshavare informeras vid avslut. 8