Plan mot kränkande behandling. Vistaskolan. Planen gäller för förskoleklass, grundskola och fritidshem

Transkript

1 Plan mot kränkande behandling Vistaskolan Planen gäller för förskoleklass, grundskola och fritidshem Läsåret

2 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen: Vistaskolans förskoleklass, grundskola och fritidshem. Ansvariga för planen: Rektor Karin Kavmark och kurator Malin Bengtsson Vår vision: Ett lustfyllt, meningsfullt lärande för alla. För att detta ska realiseras måste alla barn och elever på skolan känna sig trygga. Skolans uppdrag att fostra demokratiska medborgare innefattar att våra elever lär sig att respektera alla människors lika värde, att visa hänsyn och empati för andra människor, samt att samspela med andra. Planen gäller från: Planen gäller till: Läsår: Elevernas delaktighet i framtagandet av planen: Eleverna deltar i kartläggningen som ligger till grund för planen. Vårdnadshavarnas delaktighet: Under våren 2018 anordnades en föräldrakväll med temat ordningsregler, mobilpolicy och plan mot kränkande behandling. Där fanns möjlighet till input. Planen förmedlas via skolans officiella hemsida, samt via rektorsbrev till vårdnadshavarna. Personalens delaktighet: utvärderingar analyser klassens kvalitetsrapport APT:er Förankring av planen: Vistanytt - personalens nyhetsbrev APT:er Arbete i klasserna på klassföreståndartid Trygghetsteamet bevakar och lyfter arbetet med planen i sina arbetslag. 2

3 Utvärdering av förra läsårets plan Beskriv hur fjolårets plan har utvärderats: Arbetslagen har utvärderat arbetet med planen med hjälp av frågor från kurator. Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan: Resultat av utvärderingen av fjolårets plan: Arbetet med diskrimineringsgrunderna i perioder där varje diskrimineringsgrund berörs under läsåret har nu blivit en del av vårt systematiska arbete som återkommer från år till år. alla arbetslag arbetar med detta på olika sätt och det förekommer många aktiviteter under läsåret. Resultatet är positivt. eleverna upplevs ha större kunskap och förståelse kring människors lika värde och arbetet i sig skapar lugnare klimat i klasserna. Mål F-5: Man kan tycka om, vara kompis med eller vara kär i vem man vill utan att bli retad. Detta togs upp i samband med arbetet med diskrimineringsgrunderna under perioden efter jul. Exempel på arbete som gjorts: rollspel, värderingsövningar, källkritiksprojektet du och jag och nätet, temadagar om demokratiska principer o s v. Resultat av arbetet: tillåtande klassrumsklimat, få kränkningar, få konflikter, ökad integritet - våga säga nej/våga visa sin personlighet, berättar om taskiga kommentarer på nätet. Mål 6-9: Ingen ska bli kränkt eller retad via nätet, via telefon eller via ryktesspridning Detta har arbetats med både på klassföreståndartid och i undervisningen. Exempel på arbete som gjorts: du och jag och nätet ett projekt framtaget inom ELIT-utbildningen 2.0, elever har spelat in filmer och haft filmvisning för föräldrarna, sociala medier har lyfts på utvecklingssamtal, övningar utifrån case, aktivt arbete med negativa ledare bland eleverna, arbete kring etik och moral i SO, diskussion av förslag till mobilfri skola, föräldrakväll under våren där mobilanvändning, ordningsregler samt planen mot kränkande behandling togs upp. Resultat av arbetet: färre kränkningar, eleverna uppger sig vara tryggare, eleverna filmar varnadra mindre, gruppchat med elaka kommentarer har tagits bort, elevernas medvetande har ökat, blivit bättre på källkritik Mål F-9: Alla elever ska ha en förtroendefull relation med minst en vuxen på skolan Se vidare nedan under kartläggningen - analys av likabehandlingsenkäten. 3

4 Exempel på arbete som gjorts: lyft frågan om vikten av förtroendefull relation på klassföreståndartid, lyft det på utvecklingssamtalen, en enkel enkät för att stämma av bland eleverna, vuxen placerat sig bredvid ett specifikt barn i matsalen för att bygga relation, bytt mentor, tagit hjälp av kurator eller specialpedagog, samarbete med föräldrar. Resultat av arbetet: berörda elever har blivit tryggare, byggt relationer överlag och fått varmare tryggare relationer. Dock ser vi att arbetet måste fortsätta. Det är fortfarande för många som inte har en förtroendefull relation med minst en vuxen och målet är att det alltid ska vara 100% av våra elever som har det. Utvärdering av årets plan Årets plan ska utvärderas senast: Beskriv hur årets plan ska utvärderas: Frågor via Google-formulär till alla arbetslag. Slutanalys görs av kurator senast Ansvarig för att årets plan utvärderas: Kurator Malin Bengtsson Kartläggning Kartläggningsmetoder: analys av kommunens likabehandlingsenkät elevskyddsombud träffar intendent och skyddsombud varje termin utvärdering av arbetet med planen varje år av både personal och elever Resultat och analys Analys av likabehandlingsenkät: Att alla elever ska ha en förtroendefull relation med minst en vuxen på skolan har varit ett uttalat och tydligt mål på Vistaskolan sedan Likväl kan vi se att siffrorna gällande frågan i enkäten som syftar till att mäta detta varierar och att det är färre som svarar ja på den i likabehandlingsenkäten än vad vi upplever i dialog och samtal med elever. Vi vet att vi ännu inte nått 100% och därmed måste det här viktiga arbetet fortsätta, men enkäten visar dock siffror vi tycker är förvånande låga. 3-6: Finns det någon vuxen som arbetar i skolan eller på fritids som du har förtroende för och kan prata med om du tycker att någon är dum mot dig i skolan eller på nätet? 4

5 7-9: Finns det någon vuxen som arbetar i skolan som du har förtroende för och kan prata med om du tycker att någon varit dum mot dig? Åk 3-6 Åk 7-9 Ja 71,9% 59,5% Nej 14,4% 22,7% Vet inte 13,7% 17,7% För att kunna kommentera enkätresultatet måste man analysera frågan. Märkligt nog efterfrågas lite olika saker. För främst åk 7-9 kan det vara elever som svarat nej eller vet inte utifrån att ingen varit dum mot mig - ännu. Denna fråga är den enda som mäter elevernas uppfattning av förtroendefull relation med vuxen. Den kommer efter en lång rad av frågor som handlar om kränkande behandling. Vi menar att frågan för oss är så mycket större än så och det inte är säkert att det kommer fram i denna enkät. För oss handlar målet om att eleverna ska ha känslan av att det finns någon som jag litar på, någon som jag skulle kunna vända mig till om jag behöver hjälp och stöd oavsett vad det är, någon som jag känner mig sedd och bekräftad av. Det kan handla om frågor om skolarbete, hemförhållande, kompisar, pojk-/flickvänner, grupptryck och så klart kränkande behandling och mobbing. Vi vet att preventionsforskning tydligt visar att en s k annan vuxen (annan än förälder eller närmast anhörig) ofta spelar en stor och viktig roll för de ungdomar som växer upp med någon form av otrygghet eller normbrytande beteende. Inte sällan är denna annan vuxen en personal på skolan. Vi kommer fortsätta vårt systematiska arbete med detta mål. Kanske bör vi överväga att lägga till några egna frågor inom detta i nästa års enkät för att tydligare få feedback på det vi önskar veta. Parallellt med arbetet med eleverna kring förtroendefull relation med vuxen har vi i ledningen även arbetat systematiskt med personalen för att skapa ökad medvetenhet och få syn på eventuella elever som kanske riskerar att tappas bort. Personalen har under året fått i uppdrag att individuellt färgmarkera alla elever i arbetslaget enligt följande färgskala: grönt jag känner att jag når eleven/har en god relation, gult jag upplever kontakten ok, men jag når inte alltid fram, rött jag upplever inte att jag når eleven alls just nu. I nästa steg sammanställer arbetslaget sina färgmarkeringar för att kontrollera om det finns några elever som ingen har markerat med grönt. Om så visar sig vara fallet beslutar arbetslaget insatser för att förbättra relationen till just den eleven. Detta följs sedan upp en gång/termin. Vi upplever att det är ett viktigt arbete som skapar systematik och reflektion. En fråga som sticker ut mycket i positiv bemärkelse i åk 3-6:s enkät är frågan om man har minst en bra kompis att vara tillsammans med i skolan. Hela 96,7% svarar ja och endast 1% nej. På frågorna som handlar om var på skolan man känner sig trygg/otrygg så visar enkäten att toaletterna och omklädningsrummet i idrotten är de områden där man känner sig minst 5

6 trygg. Inne i idrottshallen, d v s själva lektionerna i idrott, där är betydligt fler trygga. Vi har under många år påtalat problematiken i att idrottshallens omklädningsrum är byggda för ca hälften så många elever som nu vistas där samtidigt. Detta är en av våra största utmaningar vad gäller tryggheten. Vi kan se att våra elever upplever sig vara trygga i sin skola, men just situationen i omklädningsrummen är inte tillfredsställande. Vi har försökt få till en utbyggnad av omklädningsrummen, lokalstrategerna har hållit med om behovet men de har hittills inte lycktas få till ett sådant beslut. Områden där eleverna i hög grad känner sig trygga är klassrummen och matsalen. Aktiva åtgärder utifrån analys av kartläggning Alla elever ska ha en förtroendefull relation med minst en vuxen Målet kvarstår. Det ska vara 100%. Fortsatt systematiskt arbete i arbetslagen med färgmarkeringar. Förslag på ny insats: Trygghetsteamet går ut i klasserna och pratar om detta, vad vi menar och varför det är viktigt för oss. Lägga till egna frågor om förtroendefull relation i enkäten. Trygghet i omklädningsrum Skolans ledning kommer fortsätta påtala behovet av en utbyggnad för att minska den faktiska trängseln. Hela skolan: Mål Alla elever ska ha en förtroendefull relation med minst en vuxen på skolan Insats Alla arbetslag gör en kartläggning gällande goda relationer. Alla elever som det inte är grönt kring ska arbetslaget besluta om insatser för. Arbetslagen lyfter frågan om och vikten av förtroendefull relation på Klf-tid. Uppföljning En uppföljning av personalens kartläggning görs vid mitterminskonferens v. 44 ht 18 samt i mars och samtidigt ställs frågan i enkätform till eleverna. I kommunens elevenkät i februari görs också en mätning av frågan. Ansvariga Rektor Datum när det ska vara klart Maj

7 Diskriminering Vistaskolan har sedan flera år tillbaka ett systematiskt arbete för att beröra samtliga diskrimineringsgrunder i diskrimineringslagen i undervisningen under ett läsår. Detta för att säkerställa att alla elever på skolan oavsett ålder får kännedom om vad diskriminering är, samt att skapa förståelse och respekt för olikheter och alla människors lika värde i både främjande och förebyggande syfte. Diskrimineringsgrunderna berörs enligt följande perioder : 1. vecka allmän information om begreppen kring diskriminering, mänskliga rättigheter, barnkonventionen o s v. FN-dagen med tillhörande storsamling ingår i perioden. 2. vecka religion eller annan trosuppfattning etnicitet 3. vecka 2-10 kön könsöverskridande identitet eller uttryck sexuell läggning 4. vecka funktionsnedsättning ålder 5. vecka 23 utvärdering av arbetet med diskrimineringsgrunderna samt arbetet med Plan mot kränkande behandling Rutiner för akuta situationer Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av andra elever Huvudmannen (kommunen) är skyldig att se till att det i varje verksamhet årligen upprättas en plan mot kränkande behandling. Huvudmannen är vidare skyldig att skyndsamt utreda uppgifter om att en elev kan ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten. Skyldigheten att utreda gäller även om vårdnadshavare eller elev uppger att de inte vill att händelsen ska utredas. Utredningar rörande kränkande behandling sker digitalt i ett av huvudman framtaget strukturstöd. Anmälningsplikt Om personal får kännedom om att en elev kan ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten, inträder skyldigheten att skyndsamt anmäla detta till rektorn. Detta sker via det digitala strukturstödet. Detta gäller all personal. 7

8 Rektor har i sin tur motsvarande skyldighet att anmäla till huvudmannen (grundskolechef). Även denna anmälan sker genom det digitala strukturstödet och i direkt samband med händelsen. Anmälan om att elev känner sig kränkt av personal i skolan anmäls på samma sätt och utreds alltid av rektor eller annan skolledare. Grundskolechef och personalavdelning informeras och involveras vid behov i utredningen och åtgärder. Om huvudmannen får kännedom om att ett barn eller en elev kan ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är huvudmannen skyldig att utreda och vidta åtgärder mot kränkande behandling enligt 6 kap. 10 skollagen. Detta sker genom att alla skolor använder det av huvudmannen framtagna strukturstödet. I de fall kränkningar sker utanför skoldagen men har koppling till verksamheten i skolan, får återverkningar för eleven i skolan, måste skolan utreda händelserna. Gäller även nätkränkningar. Rutiner för uppföljning Rektor ansvarar för att fungerande rutiner finns för att beslutade åtgärder följs upp. Ansvarsförhållande Skyldigheten för huvudmannen att utreda händelser i grundskolan decentraliseras i Huddinge kommun till rektor, som ska se till att händelsen utreds, åtgärdas och följs upp. Samtliga grundskolor använder det digitala strukturstödet för detta. Rektor får i sin tur delegera ansvaret för att förebygga, utreda och åtgärda kränkande behandling under förutsättning att delegationen är till en anställd eller en av huvudmannen anlitad uppdragstagare, som har tillräcklig kompetens och erfarenhet. På Vistaskolan har rektor delegerat utredningsansvaret till kurator som till sin hjälp har en utredningsgrupp bestående av särskilt lämpade och intresserade pedagoger ur skolans Trygghetsteam. Beskrivning av Vistaskolans rutiner för akuta situationer: I samtliga steg nedan dokumenteras arbetet via kommunens digitala strukturstöd: nering-krankande-behandling.html Fokus i dokumentationen ska under alla steg ligga på skolans åtgärder. 8

9 1. All personal som ser/hör eller får kännedom om att en elev blir utsatt för kränkande behandling har ansvar att genast ingripa för att stoppa! 2. Den personal som får kännedom om att en elev känner sig utsatt eller själv kan misstänka att en elev är utsatt ska påbörja en utredning. En utredning påbörjas genom att en incidentrapport upprättas i det digitala strukturstödet (blankett 1), vilken även fungerar som anmälan till rektor (personals anmälningsplikt). - Samtliga inblandade elever ska namnges. - Fokus i dokumentationen ska ligga på upplevelsen av kränkning: vem upplever sig kränkt, vilka åtgärder har skolan gjort och hur bedöms läget nu? - Rapporten ska innehålla nödvändig information för rektor att fatta beslut om det gjorts tillräckligt eller om en vidare utredning måste till. - Undvik onödig information. - Skriv objektivt, undvik värderande beskrivningar. 3. Beslut av rektor (sker i det digitala strukturstödet): a. utredning avslutas då händelsen är utredd/åtgärdad/uppklarad En enklare utredning kan anses tillräcklig om händelsen varit bagatellartad och det räcker med några frågor för att få händelsen klarlagd och därefter uppklarad. Utredningen avslutas av rektor och Incidentrapport/ Anmälan skickas digitalt till 9

10 huvudman i direkt samband med händelsen. Rektor skickar meddelande till anmälaren att utredningen avslutas. b. vidare utredning Om kränkningen inte upphört eller bedöms som mer allvarlig eller komplicerad behövs en vidare utredning. Rektors beslut skickas digitalt till huvudmannen i det digitala systemet. Rektor skickar meddelande till anmälaren att beslut om vidare utredning fattats. 4. Vidare utredning har beslutats av rektor. Utredningsgruppen (utvalda representanter från Trygghetsteamet) ledd av kuratorn ansvarar för att utredningen sker och följs upp. Syftet med att utreda är att få tillräcklig information/kunskap för att bedömning av vilka åtgärder som behöver vidtas kan ske. Den som utreder ska ta ställning till om det i lagens mening handlar om kränkande behandling eller trakasserier. Den enskilde elevens upplevelse av det inträffade ska vara utgångspunkten i utredningen. Nedan beskrivs förloppet för vidare utredning generellt men avvägningar måste alltid ske individuellt beroende på situation och behov. a. Personalen genomför och dokumenterar med hjälp av strukturstödet samtal med den/de utsatta och den/de som utsatt. Dessa samtal dokumenteras i blankett 2 och 3 i det digitala strukturstödet. OBS! När dessa fylls i är det viktigt att fylla i diarienumret manuellt som utredningen fick automatiskt vid inskickandet av incidentrapporten blankett 1. Detta för att alla dokument i ett ärende ska kopplas samman i det digitala systemet. Åtgärder för att trygga den som upplevt sig utsatt och för att stoppa fortsatta kränkningar sätts in skyndsamt av arbetslaget. Vårdnadshavare informeras skyndsamt. Vid behov konsulteras Trygghetsteamet eller kurator under utredningens gång t ex gällande hur man ska hur man ska lägga upp samtalen eller formulera sig i dokumentationen. Vi är restriktiva med s k medlingssamtal då ansvaret för att kränkningarna ska upphöra tydligt ska ligga på den som kränkt/utsatt. b. I allvarligare fall eller vid upprepade händelser tar trygghetsteamet under kuratorns ledning över själva samtalen och därmed utredningen. I dessa fall är skolans policy att någon utanför arbetslaget genomför samtalen för att ytterligare visa på allvaret. c. Efter ca 1-2 veckor genomförs uppföljande samtal med både den/de utsatta och den/de som utsatt, vid behov tidigare. Vårdnadshavare informeras. d. Om kränkningen inte upphört helt vid uppföljningen, vidtas nya åtgärder följt av nya uppföljningar samt att vårdnadshavare kontaktas igen. Kurator informeras alltid, vid behov även rektor. Vid långa utredningar kan man här fylla i flera blankett 4 för att dokumentera skolans insatser. Även på blankett 4 måste diarienumret fyllas i manuellt. e. Kurator informerar Elevhälsoteamet om allvarligare kränkningssituationer, större utredningar eller kränkningsärenden som berör elever som är aktuella för andra insatser hos elevhälsan. Beslut om insatser från elevhälsoteamet 10

11 som har bäring på ett kränkningsärende skrivs in i blankett 4, t ex åtgärdsprogram, resursperson mm. f. När utredningsgruppen fått in alla delar i utredningen och bedömer händelsen som utredd/åtgärdad/uppklarad fylls blankett 4 i strukturstödet i där skolans insatser beskrivs kortfattat. 5. Rektor fattar beslut om avslut eller fortsatt utredning. Vårdnadshavare informeras vid avslut av den som varit ansvarig för utredningen. 11