Hållänget Likabehandlingsplan för Hållänget och handlingsplan mot trakasserier och annan kränkande behandling

Transkript

1 Hållänget 2016 Likabehandlingsplan för Hållänget och handlingsplan mot trakasserier och annan kränkande behandling 2016

2 Mål och vision På Hållänget skall ingen diskriminering eller annan kränkande behandling förekomma. Vi skall sträva efter att alla elever och vuxna känner sig värdefulla, respekterade och trygga. Lagtexter Skolans likabehandlingsarbete styrs av två lagar, skollagen(2010:800) 6 kap och diskrimineringslagen(2008:567) 1-3 kap. I skollagen sägs att skolan årligen skall upprätta en plan för att förebygga och förhindra kränkande behandling av barn och elever. Arbetet skall vara målinriktat och innehålla en redogörelse för vilka åtgärder som ska påbörjas eller genomföras under det kommande året. Diskrimineringslagen har som uppgift att motverka diskriminering och främja lika rättigheter och möjligheter. Enligt diskrimineringslagen får skolan inte diskriminera någon elev som deltar i verksamheten. I denna plan har vi valt att använda begreppet skola som en benämning på både skola och fritidshem. Med arbetsenhet menar vi arbetslag i fritidshem och skola. Definitioner Definitioner i denna likabehandlingsplan bygger på definitioner i skollagen och diskrimineringslagen. Diskriminering Diskriminering är när skolan på osakliga grunder behandlar en elev sämre än andra elever och missgynnandet har samband med: kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck Diskriminering kan vara antingen direkt eller indirekt. Med direkt diskriminering menas att en elev missgynnas och det har en direkt koppling till t.ex elevens funktionshinder. Ett exempel kan vara när en rullstolsburen elev nekas tillträde till ett visst utrymme på skolan därför att det inte finns ramp eller hiss så att hon/han tar sig fram. Med indirekt diskriminering menas att en elev missgynnas av att alla behandlas lika. Det sker när skolan tillämpar en bestämmelse som verkar vara neutral, men som i praktiken missgynnar 2

3 en elev på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning samt könsöverskridande identitet eller uttryck. Om exempelvis alla elever serveras samma mat, kan skolan indirekt diskriminera de elever som på grund av religiösa skäl behöver annan mat. Trakasserier är uppträdande som kränker en elevs värdighet och som har samband med kön etnisk tillhörighet religion eller annan trosuppfattning funktionshinder sexuell läggning könsöverskridande identitet eller uttryck Både personal och elever kan göra sig skyldiga till trakasserier. Kränkande behandling är uppträdande som kränker en människas värdighet, men som inte har samband med någon diskrimineringsgrund. Det kan vara att retas, mobba, frysa ut någon, knuffas, att rycka någon i håret eller kalla någon t.ex. ful, dum. Både personal och elever kan göra sig skyldiga till kränkande behandling. Mobbning Är kränkning som sker vid upprepade tillfällen av en eller flera personer. Vid mobbning råder en obalans i makt mellan mobbaren och den mobbade. Både personal och elever kan göra sig skyldiga till mobbning. Övrigt Gemensamt uttryck för trakasserier och kränkande behandling är att de kan vara: fysiska knuffar, slag verbala hot, svordomar, glåpord psykosociala utfrysning, grimaser, blickar texter och bilder - teckningar, lappar, sms, mms, fotografier, msn och meddelanden på olika webbcommunities Ibland måste skolans personal tillrättavisa en elev. En befogad tillrättavisning är enligt lagen inte en kränkning. 3

4 Elevers och vårdnadshavares delaktighet Inför varje års upprättande av planen skall elever och vårdnadshavare ges möjlighet att komma med synpunkter till förbättringar. Detta sker genom: klassråd elevråd årlig trivselenkät husråd alla föräldrar får ta del av utkastet via V-klass och ge synpunkter Rätt till stöd och hjälp Elev som upplever sig kränkt har rätt att få hjälp och stöd. Eleven får inte avfärdas och den som får kännedom om kränkningen är skyldig att agera. Allmänna åtgärder De årliga planerna Ny likabehandlingsplan och handlingsplan mot trakasserier och annan kränkande behandling upprättas varje kalenderår och revideras i augusti/september. Rektor är ansvarig för måluppfyllelsen i dessa plan. Antimobbinggruppen lägger fram ett förslag till planen. Planen går ut på remiss till arbetsenheter. Planen fastställs av rektor. Utvärdering av den årliga planen redovisas i skolans systematiska kvalitetsarbete. Det är rektors ansvar att ge information om planen till personalen. Information till vårdnadshavare sker genom skolans hemsida samt av mentorer vid föräldramöten. Till vårdnadshavare som inte kan närvara på föräldramöten ges information av personal var de kan hitta planen. Planerna finns på Hållängets hemsida. Gå via länken: Likabehandlingsarbetet på Hållänget 2015/2016 Under läsåret arbetar vi med könsöverskridande identitet och kön. Utvärderas i juni 2016 Följande aktiviteter har genomförts med barn/elever: Följande aktiviteter har genomförts med personal: 4

5 Främjande arbete Målet med skolans främjande arbete är att skapa och bibehålla en trygg och tillitsfull arbetsmiljö för alla elever och all skolpersonal, där alla elever har maximala möjligheter att lära och utvecklas. Syftet är att personal och elever både i ord och handling ska visa respekt för allas lika värde oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder. Det främjande arbetet pågår alltid och utan att något särskilt har hänt. Det bedrivs långsiktigt, gäller alla, sker kontinuerligt både på och utanför lektionstid och det är målinriktat. Det betyder att detta arbete är en viktig del vid planering och genomförande av undervisningen och den undervisningsfria tid som eleverna tillbringar på skolan. Det innebär att skapa en undervisning där olika kunskaper och personligheter värdesätts. Det handlar om att lärare har samma positiva förväntningar på alla klasser och på alla enskilda elever, hur grupper organiseras så att alla elever kommer till sin rätt och hur lärare och elever bemöter varandra. Det handlar också om att organisera undervisningen så att alla elever utmanas och utvecklas, att eleverna får samtala om vilka värderingar som är viktiga att vårda och att de görs delaktiga i skolans verksamheter. För att vara framgångsrika i det främjande likabehandlingsarbetet är det nödvändigt att alla som arbetar i skolan förstår och blir positivt utmanade av detta arbetes komplexitet. Det rör skolans hela arbete, från sättet att organisera och genomföra undervisningen till sättet att tala och handla under hela skoldagen. Arbetet sker varje dag, under varje lektion och mellan lektionerna. Det visar sig både i det som görs och sägs och i det som inte görs och inte sägs. Alla ska vara inblandade: skolans huvudman, rektor, fritidspedagoger, lärare på alla nivåer och i alla ämnen, skolans övriga personal, skolans elever och elevernas vårdnadshavare. Skolans personal har makten och det yttersta ansvaret för att skapa en trygg och tillitsfull arbetsmiljö. Det främjande arbetet är en viktig del av vår skolas värdegrundsarbete. Främjande arbete med diskrimineringsgrunderna Skolans främjande arbete bör utgå ifrån elevernas behov. Eleverna kan själva komma med förslag om hur gruppen/klassen skall arbeta med diskrimineringsgrunderna. Arbetslagen på skolan ansvarar för att material finns tillgängligt för arbete i grupperna/klasserna. Detta utesluter inte att samtlig personal i arbetslagen tar ansvar för att det främjande arbetet fortlöper. Tidsplanen för skolans främjande arbete är tre år. Under dessa tre år skall eleverna ha deltagit i aktiviteter inom de olika diskrimineringsgrunderna som syftar till att stärka respekten för allas lika värde och ökar förståelsen för utsatta. Alla diskrimineringsgrunder skall integreras i undervisningen men vi har valt arbeta mer koncentrerat med en diskrimineringsgrund/termin. Vi har nu arbetat oss igenom de sex diskrimineringsgrunderna. Vi har bestämt att framöver följa denna planering: 5

6 höstterminen 2015, könsöverskridande identitet eller uttryck vårterminen 2016, kön höstterminen 2016, etnisk tillhörighet vårterminen 2017, religion eller annan trosuppfattning höstterminen 2017, funktionshinder vårterminen 2018, sexuell läggning Mål: Öka elevernas kunskap och förståelse i dessa frågor Aktiviteter för att nå målen Personalen använder sig av olika läromedel och internet Föreläsning Värderingsövningar Film Litteratur Teater Praktiska övningar Arbetsenheten ansvarar för att arbetet med eleverna genomförs. Rektor ansvarar för kompetensutbildning. Övrigt Under året kan, förutom de utvalda diskrimineringsgrunderna, internationella kvinnodagen, förintelsens minnesdag, FN-dagen och regnbågsveckan uppmärksammas speciellt. Ansvaret för detta ligger på arbetsenheten. Efter behov kan skolan uppmärksamma olika minoriteter. Ansvar för detta ligger på arbetsenheterna/rektor. Årlig utvärdering av genomförda aktiviteter görs av arbetslagen. Förebyggande arbete Hållängets förebyggande arbete kan delas in i tre delar. Dessa delar är att skapa trivsel, kartläggning av riskområden/elevernas trivsel samt konflikthantering. Skapa trivsel Skolstartskalas varje höst Genomgång av skolans trivselregler görs vid varje läsårsstart och utifrån synpunkter från eleverna görs eventuell revidering av elevrådet. Trivselreglerna gäller både för elever och personal. Se bilaga 5 Arbete med moral och etik vävs in i det vardagliga arbetet. 6

7 Temadag i skolmedling genomförs varje höst. Andra arbetslagsövergripande temadagar t.ex. vid jul och påsk. Elevinflytande via skolans klassråd och elevråd. Utedag på hösten och fettisdag eller annan dag. Skoljoggen Andra utflykter Fritidshemmens dag Fritidshemmets föräldracaféer Dagliga samlingar med närvaroupprop så alla barn synliggörs och där alla som vill får komma till tals. Rastaktiviteter Kartläggning av verksamheten I arbetet mot diskriminering och kränkande behandling behöver verksamheten kartläggas. Vi använder oss fortlöpande av nedanstående kartläggning: Trivselenkät en gång per läsår innan höstlovet. Mentorerna ansvarar för att eleverna får tillfälle att göra enkäten. För de yngsta eleverna görs den muntligt. (Bilaga 1-4) Bersåfritids gör intervjuer med eleverna rörande trivselfrågor. Antimobbingteam team av vuxna representanter från olika arbetslag Utvecklingssamtal och kontakt med hemmet, Elevsamtal - mentorerna ansvarar för att regelbundna samtal hålls med elever enskilt eller i grupp, tex kompissamtal. Elev som upplever att någon blir utsatt för diskriminering eller kränkning tar kontakt med vuxen på skolan som personen litar på och berättar om problemet Observationer rastansvariga och personal som vistas i verksamheten observerar och rapporterar till ansvariga mentorer eller antimobbingteam. Händelser dokumenteras och arkiveras hos rektor Riskområden/Elevernas trivsel Kartläggning av skolans riskområden och elevernas trivsel görs med hjälp av elevenkäter (bil. 1-4 ). Dessa görs före höstlovet. Antimobbingteamet ansvarar för att enkäterna görs. Enkäten har utökats med en karta över skolområdet där barnen får rita in olika riskområden. Rektor och berörd personal ansvarar för att åtgärder vidtas, om kartläggningen visar att behov finns. Klasslärarna informerar eleverna om nödvändiga åtgärder och varför de behöver göras. Problem runt enskilda elever, som inte trivs särskilt bra och ofta känner sig kränkta löses i första hand av personalen i berörda klasser. Nästa steg kan vara att ta hjälp av skolans medlare eller antimobbingteam. Kan också innebära att rektor kallar till träff med föräldrar. Resultatet av enkäterna, samt överenskomna åtgärder förvaras av rektor. 7

8 Konflikthantering På Hållänget finns ett antal vuxenmedlare och elevmedlare. Medling är en metod för att hantera konflikter i skolan och att motverka mobbning. I skolmedling hjälper medlarna de inblandade i en konflikt att lösa konflikten. Eleverna får på detta sätt ta ansvar för de konflikter som uppstår samt vara en del i dess lösning. Alla som önskar medling kan ta kontakt med vuxen eller lämna en lapp i postlådan, som finns vid medlingsrummet. Fotografier på elevmedlare med namn och klass finns i entrén, utanför medlingsrummet och restaurangen. Möjlighet till medling finns veckans alla dagar. Vuxenmedlare är Inger Nordqvist, Gudrun Westin, Henrik Mattsson, Lisette Vik, Ann Larsson och Susanne Westberg-Green. Medling är frivillig, vilket innebär att alla inblandade måste ha en önskan om att lösa konflikten. Om detta inte är fallet, måste konflikten lösas på annat lämpligt sätt. Åtgärdande arbete Kränkningar och trakasserier samt sexuella trakasserier som faller under diskrimineringslagen När skolan får kännedom om att elev utsatts för någon form av trakasserier eller kränkande behandling agerar vi enligt följande (se även bilaga 7): Blankett fylls i och lämnas till rektor, som skickar in den till Bildningsförvaltningen. Rektor ansvarar för att utredning startar i samarbete med skolans antimobbingteam. Återkoppling till Bildningsförvaltningen görs inom 3 veckor. Återträffar sker veckovis för kontroll av att kränkningarna/trakasserierna har upphört. Återträffarna dokumenteras. Ärendet avslutas och rapport skickas till Bildningsförvaltningen. All dokumentation förvaras av rektor. Kränkningar och trakasserier mellan personal - elev eller elev personal Om elev känner sig kränkt av lärare skall eleven ta kontakt med rektor eller annan vuxen. Samtalet dokumenteras och ärendet överlämnas till rektor. Om elev kränker personal informerar personen rektor. Samtalet dokumenteras. Rektor ansvarar för handläggningen utifrån gällande lagstiftning och avtal. Mobbning Vid mobbning bör skolan agera skyndsamt. Vi använder oss av samma rutiner som vid kränkningar/trakasserier. Dessutom ska samtal hållas av några ur antimobbingteamet. Medlemmar i antimobbingteamet är Maria Carlsson och Camilla Into Berggren och rektor. Vid behov kan stöd hämtas från elevhälsoteamet. Den samtalsmodell som används är en modifierad form av Pikas modellen. Utredning och åtgärder dokumenteras på särskild blankett (bil.5 ) 8

9 Modellen i korthet: 1. Reda ut hur situationen uppstått. 2. Få fram ett förslag från förövaren till en lösning. 3. Uppföljning görs senast efter en vecka. 4. Överenskommelse görs med förövaren att samma dag berätta för sina föräldrar om vad som hänt. Den som hållit i samtalet tar, om möjligt, kontakt med hemmet samma kväll. Parallellt med detta hålls samtal med den utsatte och kontakt tas med den utsattes föräldrar. Om mobbningen inte upphör kan mobbaren tillfälligt bli förflyttad från klassen/skolan för att säkerställa den mobbades trygghet. Nätmobbning Om elev utsätts för trakasserier och kränkningar via sms/nätet bör eleven agera enligt följande: Tala med någon vuxen Spara sms:en / mailen Ta kontakt med skolan När skolan får kännedom om trakasserier eller kränkningar via nätet agerar vi enligt följande: 1. Samtal med de inblandade samt föräldrar. 2. Samtal med mobbarna och deras föräldrar. 3. Eventuellt samtal i klassen. 4. Eventuell kontakt med dem som håller i sajterna. 5. I samband med grova hot sker polisanmälan. I samband med nätmobbning erbjuds både den mobbade och mobbaren samtal med kurator eller skolsköterska. För att förebygga nätmobbning vore det önskvärt med information till personalen och eventuellt föräldrar från någon kunnig runt ämnet. Anmälningsplikt Skolan har anmälningsplikt vid misstanke om att barn far illa enligt socialtjänstlagen 71. Lärare kontaktar kurator eller rektor vid osäkerhet. Polisanmälan Rektor polisanmäler i skolans namn. Detta gäller vid våld och annan kriminalitet. Utvärdering I november görs en årlig utvärdering av genomförda åtgärder, samt en ny handlingsplan. Detta görs av rektor i samarbete med skolans arbetslag och antimobbingteam. Hela handlingsplanen utvärderas i juni. Information om planen Det är rektors ansvar att ge information om handlingsplanen till personalen. Planen, samt alla bilagor som behövs för dokumentation, finns på First Class under ikonen Hållänget. Information till föräldrar sker genom skolans hemsida, samt av personal vid 9

10 föräldramöten. Skolans antimobbingmaterial förvaras i personalrummet. Utvärdering av handlingsplanen görs i juni. Revideras i augusti / september Utvärdering av åtgärder och ny plan görs i november / december. 10

11 Trivselenkät Hållänget F-2 Bilaga 1 NAMN: 1. Trivs du bra i klassen? Ja Nej Ibland 2. Trivs du bra med dina lärare? Ja Nej Ibland 3. Har du kompisar i klassen? Ja Nej Ibland 4. Har du någon att vara tillsammans med på rasterna? Ja Nej Ibland 5. Har du någon att vara tillsammans Ja Nej Ibland med på fritiden? 6. Känner du dig ensam? Ja Nej Ibland 7. Retar någon dig i skolan? aldrig några gånger många gånger 8. Slår någon dig i skolan? Ja Nej Ibland 9. Är du rädd på rasterna? Ja Nej Ibland 10. Slår du någon i skolan? Ja Nej Ibland 11. Retar du någon i skolan? Ja Nej Ibland 11

12 12. Finns det någon av dina klasskamrater som inte Ja Nej får vara med på rasterna? Vem? 13. Finns det någon av dina klasskamrater som andra Ja Nej är dumma med? Vem? 14. Finns det platser i skolan där du är rädd för att andra elever ska vara dumma mot dig (t.ex. skolgården, till och från idrotten, duschar, omklädningsrum, korridoren, kapprummet, restaurangen, toaletter, hemvister, skogen ) Skriv eller ringa in bland exemplen. 12

13 Trivselenkät Hållängets fritids Bilaga 2 NAMN: 1. Trivs du bra på fritids? Ja Nej Ibland 2. Trivs du bra på morgonfritids? Ja Nej Ibland 3. Trivs du bra på eftermiddagsfritids? Ja Nej Ibland 4. Trivs du bra med dina fritidslärare? Ja Nej Ibland 5. Har du någon att vara tillsammans Ja Nej Ibland med på fritids? 6. Har du kompisar på fritids? Ja Nej Ibland 7. Har du någon att vara tillsammans med Ja Nej Ibland när du inte är i skolan eller på fritids? 8. Känner du dig ensam på fritids? Ja Nej Ibland 9. Retar någon dig på fritids? Aldrig Några gånger Många gånger 10. Slår någon dig på fritids? Ja Nej Ibland 11. Är du rädd när du är ute på fritids? Ja Nej Ibland 12. Slår du någon på fritids? Ja Nej Ibland 13

14 13 Retar du någon på fritids? Ja Nej Ibland 14. Finns det någon i din fritidsgrupp som inte får Ja Nej Ibland vara med och leka? Vem? 15. Finns det någon i din fritidsgrupp som andra Ja Nej Ibland är dumma med? 16. Finns det platser på fritids där du är rädd för att andra elever ska vara dumma mot dig. Skriv eller sätt ett kryss på kartan. Vem? Bilaga 3 14

15 15

16 Trivselenkät Hållänget år 3-6 Bilaga 4 Namn: klass: När du fyller i trivselenkäten skall du tänka tillbaka på det senaste året. Svara så ärligt du kan. Hur trivs du i skolan? Mycket bra Bra Mindre bra Hur trivs du på fritids? Mycket bra Bra Mindre bra Hur trivs du med dina lärare? Mycket bra Bra Mindre bra Hur trivs du med dina fritidslärare? Mycket bra Bra Mindre bra Finns det platser på Hållänget du undviker eller som Ja Nej känns obehagliga? Vilka platser? Finns det personer i skolan eller på fritids du undviker eller Ja Nej är rädd för? Berätta. Hur trivs du i klassen? Mycket bra Bra Mindre bra Har du kompisar på rasterna? Ja Ibland Nej Sätt kryss i den ruta du tycker stämmer. Brukar du någon gång i skolan känna att - blir du retad eller kallad elaka saker nej Någon gång Ett par gånger i månaden - har andra elever försökt att få skolkompisar att tycka illa om dig Ingen aning Någon gång Ett par gånger i månaden - har du fått sms eller mail med elaka kommentarer Nej Någon gång Ett par gånger i månaden Ett par gånger i veckan Ett par gånger i veckan Ett par gånger i veckan Varje dag Varje dag Varje dag 16

17 - har andra elever använt internet, mobil eller för att sprida elaka meddelanden om dig (kryssa även om det inträffar på fritiden) Ingen aning Någon gång Ett par gånger i månaden Ett par gånger i veckan Varje dag - händer det att du är ensam och inte får vara med Nej Någon gång Ett par gånger i månaden - har du blivit sparkad, knuffad, fasthållen eller slagen Nej Någon gång Ett par gånger i månaden - har du blir hotad t.ex. med stryk Nej Någon gång Ett par gånger i månaden - har någon har tagit på dig på ett obehagligt sätt Nej Någon gång Ett par gånger i månaden Ett par gånger i veckan Ett par gånger i veckan Ett par gånger i veckan Ett par gånger i veckan Varje dag Varje dag Varje dag Varje dag - har någon lärare eller annan skolpersonal sagt otrevliga, elaka saker till dig Nej Någon gång Ett par gånger i månaden Ett par gånger i veckan Varje dag Finns det något annat du vill berätta t.ex om någon är ensam eller inte mår bra? Vad kan vi vuxna göra för att förbättra trivseln i skolan? Berätta. Tack för din medverkan! 17

18 Bilaga 5 Hållängets regler 1. Ingen ska behöva bli utsatt för mobbning eller kränkning 2. Vi har nolltolerans mot att: - kränka någon med fula ord, tecken eller fysiskt våld (sparka, slå, kasta sten m.m.) - hota någon - skriva elaka saker om någon i sms, mail, på lappar osv. - fotografera eller spela in med röstinspelning eller filmning 3. Ingen ska behöva vara ensam mot sin vilja 4. Det är förbjudet att stjäla eller förstöra skolans eller andras föremål 5. Det är viktigt att passa tider 18

19 Bilaga 6 Incidentrapport dokumentation vid diskriminering, mobbning eller annan kränkande behandling Datum: Anteckningar förda av: Vem/vilka har blivit utsatta? Vem/vilka har utsatt denna eller dessa personer för diskriminering, mobbning eller annan kränkande behandling? Beskriv så noggrant som möjligt vad som hänt och när: 19

20 Bilaga 7 Blanketter finns på denna adress: 20