Hedens skolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Transkript

1 ! Hedens skolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Gällande Ansvar och omfattning Ansvariga för planen är Trygghetsteamet på Hedens skola samt rektor Lars Utbult.

2 Trygghetsteamet består av: Agneta Westerberg, lärare Malin Sjöström, förskollärare Pernilla Jansson, specialpedagog De verksamhetsformer som omfattas av planen är förskoleklass, grundskola, grundsärskola och fritidshem. I planen används ordet skola och då menar vi både grundskola och grundsärskola. Planen gäller från till ! Vår vision Vår vision är att Hedens skola ska vara en trygg och lustfylld plats att vara på. Vi vill ha gemensamma värderingar och normer som ger alla möjlighet att vara den han eller hon är. sidan 1!

3 Delaktighet och inflytande Elevernas delaktighet Klassläraren i skola/särskola ansvarar för att innehållet i likabehandlingsplanen blir känt och förståeligt för eleverna. Detta sker bl.a. under FN-veckan i oktober. Alla elever är delaktiga i upprättandet av likabehandlingsplanen genom samtal i klassrummet om barns rättigheter och skyldigheter samt genom att svara på en trivselenkät (bilaga 1). Kamratstödjare utses i varje klass och har möten regelbundet tillsammans med en pedagog. Kamratstödjarens uppgift är att vara en god kamrat, uppmärksamma ensamma barn på rasterna och att ta hjälp av vuxna i akuta situationer. Kamratstödjarnas uppgift är inte att avstyra eller lösa konflikter. Det ingår i pedagogernas ansvar. Vårdnadshavarnas delaktighet Vårdnadshavares medverkan i det förebyggande arbetet är mycket betydelsefull för vårt fortsatta arbete, därför berättar pedagogerna på föräldramöten var likabehandlingsplanen finns. I skolrådet ges dessutom föräldrarepresentanter och personal regelbundet möjligheter att tillsammans med rektor på skolan diskutera innehållet och skolans arbete med likabehandlingsplanen. Personalens delaktighet På skolan finns ett trygghetsteam som består av representanter från personalen. Teamet träffas regelbundet och arbetar med aktuella likabehandlingsfrågor som framkommer på skolan och på fritids. Personalen går varje år i juni igenom likabehandlingsplanen och lämnar synpunkter samt utvärdering till Trygghetsteamet. Trygghetsteamet tar med sig personalens synpunkter i sin upprättelse av likabehandlingsplanen. När den nya likabehandlingsplanen är klar i november presenteras den för all personal. Hur planen förankras Vi förankrar likabehandlingsplanen bland elever, vårdnadshavare och personal genom elevråd, klassråd, skolråd, föräldrasamtal, föräldramöte, Unikum samt personalmöte. Vid strukturerade samtal och konflikthantering använder vi oss av likabehandlingsplanen. Trygghetsteamet går runt och presenterar sig i de olika verksamheterna varje läsår. sidan! 2

4 Utvärdering av föregående Likabehandlingsplan Hur utvärderingsarbetet gått till Skolans pedagoger har fått besvara utvärderingsfrågor kring likabehandlingsarbetet (bilaga 2B). Trygghetsteamet har under juni månad utvärderat sitt arbete under läsåret. Trygghetsteamet har sammanställt både pedagogernas utvärdering samt elevernas trivselenkät. På skolråd har föräldrarepresentanter kommit med synpunkter. Resultat och analys Trygghetsteamet har bestått av Malin S, Eva O, Agneta W samt Petra G under läsåret 2013/2014 Fr.o.m. September 2014 har Pernilla J tagit över efter Petra G och Eva O har slutat på skolan. Trygghetsteamet har träffats ca en gång/månad. Vi tycker att mötesintervallet har varit för långt och vill därför ha möten oftare. Eftersom deltagarna i trygghetsteamet har flera olika uppdrag och arbetstider har det varit svårt att hitta gemensamma mötestider. För att få en god kvalitet på trygghetsteamets arbete är en viktig förutsättning att medlemmarna får tid avsatt i sitt uppdrag. Det är även önskvärt att rektor är med på trygghetsteamets möten i den mån det går. Utöver trygghetsteamets planerade möten har vi haft ett antal ärenden att hantera både bland äldre och yngre elever. Vi behöver utveckla en tydligare koppling mellan kamratstödjargruppen och trygghetsteamet. Det vore önskvärt om de pedagoger som har hand om kamratstödjarna även ingår i trygghetsteamet. Under denna termin har Barbro och Malin S varit budbärare från kamratstödjarna. Det är viktigt med återkoppling till klasslärare och föräldrar när ett ärende har behandlats i trygghetsteamet. Likabehandlingsplanen utvärderades i augusti 2014 genom att personalen fick besvara frågor om hur det har arbetat med likabehandlingsplanen och hur trygghetsteamets arbete har fungerat (bilaga 2B). Trygghetsteamet sammanställde utvärderingarna och upprättade planen under oktober Likabehandlingsplanen har varit uppsatt i alla kapprum och har på så vis blivit synlig. Elevernas trivselenkät genomfördes enligt årshjul under maj 2014.Den utvärderades och analyserades på klassnivå av klasslärarna i maj/juni Sammanställningen på skolnivå presenterades på APT november sidan! 3

5 Utvärdering av föregående plans förebyggande åtgärder: Vi valde att fokusera på genus och kränkande behandling utifrån de olika diskrimineringsgrunderna. Pedagogerna tänker aktivt på att ge lika stort utrymme till flickor och pojkar genom olika metoder som varannan- metoden, glasspinnarna och namnstickor nämns. Man lyfter den tysta flick/pojkgruppen på olika sätt. På fritids har man olika tjej-och pojktid för olika aktiviteter. Vad det gäller genusbemötande är det fortfarande en handfull pojkar som upplever skillnad i bemötande.eleverna har blivit uppmärksammade på våra olikheter genom olika planerade aktiviteter på hela skolan. Nästan alla elever uppger nu att de aldrig har blivit kränkta utifrån de olika diskrimineringsgrunderna. Sammanställning av pedagogernas utvärdering av likabehandlingsarbetet och likabehandlingsplanen tom Vid varje läsårsstart skall Trygghetsteamet aktualisera Likabehandlingsplanen för all personal har det skett? Merparten anser att Trygghetsteamet aktualiserat likbehandlingsplanen för alla kategorier vid läsårsstarten. Frågan om detta även gäller för Fritids kom upp i en grupp. Hur har du arbetat för att Likabehandlingsplanen skall bli känd och förståelig för eleverna? Alla har på något vis gjort Likabehandlingsplanen känd för sina elever genom t.ex. eq-övningar, värderingsövningar och samtal. En del har tagit upp planen i mer allmänna ordalag. Flera framhåller att man arbetar med planen utifrån barnens egen nivå. Hur tycker du att Trygghetsteamets presentation har varit? Presentationen som teamet genomfört uppskattas. Önskvärt också att det är teamet som står för presentationen av planen tillsammans med läraren. Tycker du att den arbetsgång, som finns beskriven i Likabehandlingsplanen (Rutiner för akuta situationer), är till stöd och hjälp i ditt arbete med kränkande beteende i klassen? Saknas det något? Behöver den kompletteras? Arbetsgången i planen angående rutiner för akuta situationer upplevs tydlig, enkel och konkret av alla. En grupp framhåller att det kan brista vid själva dokumentationen. Hur ser du på Trygghetsteamets uppdrag? Vad är bra? Vad bör utvecklas? De flesta anser att teamet har en viktig uppgift och att det hanteras bra. Flera påpekar att det borde tillsättas mer tid för de som deltar. En grupp tycker att uppföljningen bör utvecklas och en grupp anser att man behöver utveckla att gå vidare med de händelser som sker på fritids. Hur kan skolan och fritids göra Likabehandlingsplanen till ett levande dokument även för föräldrarna? Likabehandlingsplanen kan göras mer levande genom diskussioner och samtal på föräldrarmöten, skolråd och på Unikum. Hur gör du för att ge pojkar och flickor lika stort utrymme i undervisningen och på fritidshemmet? Personalen jobbar medvetet med att ge både flickor och pojkar lika stort utrymme på olika sätt. Varannan-metoden, glasspinnarna och namnstickor nämns. Man lyfter den tysta flick/pojkgruppen på olika sätt. På fritids har man olika tjej-och pojktid för olika aktiviteter. sidan! 4

6 Har du valt litteratur med tanke på både att både flickor och pojkar förekommer som huvudfigurer? Litteratur och övrig media väljs aktivt för att ge en jämlik bild för eleverna utom i en grupp. Hur arbetar du för att aktivt motverka traditionella könsroller? Alla är eniga om hur viktigt det är att motverka traditionella könsroller och har flera olika metoder som samtal, diskussioner och stationssystem utifrån media, reklam, "typiska" pojk-flickaktiviteter, prao osv. Några citat:"jag försöker inte själv förstärka könsroller" och "samma förväntningar på alla". Hur arbetar du med fadderverksamhet? Behöver något utvecklas? Fadderverksamheten upplever flera att den har minskat även om den lever kvar på olika sätt på avdelningarna. Tiden att planera räcker inte till på samma sätt längre fast verksamheten är viktig. En grupp uttrycker att man är rädd för följderna som vi har det nu. Är skolans och fritids aktiviteter anpassade efter elevernas individuella förutsättningar oavsett ålder och kön? Fem av sju grupper anser att våra aktiviteter är anpassade efter elevernas olika förutsättningar vad gäller ålder och kön. Någon anser det är svårt utifrån den tid och de resurser vi har. Råder nolltolerans av könsdiskriminerande språkbruk i klassen/på skolan/på fritids? Hur agerar du om du hör något könsdiskriminerande uttryck? I samtliga elevgrupper råder nolltolerans av könsdiskriminerande språkbruk. I de situationer det ändå inträffar reagerar och markerar personalen och följer upp samtal i grupp/ enskilt. I några fall tas också föräldrakontakt. Fråga till dig som har haft samlevnadsundervisning: Har könsidentitet och sexuell läggning diskuterats i undervisningen? Könsidentitet och sexuell läggning har diskuterats i sexans samlevnadsundervisning. Upplever du att det råder ett tillåtande klimat på skolan och på fritids gällande funktionshinder? Alla upplever att vi har ett tillåtande klimat gällande funktionshinder. Då vissa elever kan visa rädsla inför någon med funktionshinder föreslås att vi kan bli bättre på att förklara samt också göra besök på Atlanten. En tanke vi tar till oss: hur ska vi gå vidare med detta? Anpassar du/skolan/fritids aktiviteter så att alla elever kan delta oavsett funktionshinder? Alla anpassar våra aktiviteter oavsett funktionshinder. sidan 5!

7 Har dina elever varit med på temadagen kring funktionshinder? Vad gav dagen? Hur kan vi utveckla temadagen tills nästa år? Lämna gärna förslag på aktiviteter. Temalektionerna med sitt färdiga material uppskattas och man vill fortsätta att använda det. Det var intressant och givande och resulterade i spännande samtal. Har dina elever kontakt med vänskola i något annat land? Kontakten med vänskolan fungerar. Fråga till dig som har haft religionsundervisning: Har du undervisat om religioner på ett sakligt, allsidigt och likvärdigt sätt? Undervisningen i religon har varit saklig och allsidig. Har du på klasskonferensen blivit tillfrågad om någon elev blir utsatt/befaras bli utsatt för kränkande behandling? All personal har blivit tillfrågad på klasskonferensen om någon elev blir utsatt för kränkande behandling. Har diskussioner kring människors lika värde, attityder och förhållningssätt diskuterats i relation till kön, funktionshinder, ålder och religion? Hur upplever du diskussionerna? Upplever du att det råder ett tillåtande klimat på skolan och på fritids för olikheter? Det förekommer diskussioner i alla klasser om olikheter. Ofta uppkommer frågan från elever varför man i skolan måste tänka på att vara tillåtande i sin attityd eller förhållningssätt. Det behöver man ju inte i övriga samhället. Behöver vi jobba mer konstruktivt med detta? Har ni i undervisningen diskuterat begreppet"kränkande behandling" och vad innebär det? Begreppet "Kränkande behandling" upplevs av alla som en naturlig del av undervisningen. Har Hedens skola tillräckliga kartläggningsmetoder för att se och upptäcka mobbning/kränkande behandling? Kan vi bli bättre? I så fall hur? Många anser att vi behöver mer tid för att mötas mellan verksamheterna och få en samsyn kring eleverna och vad som är kränkande behandling. Upplever du att all personal på Hedens skola genom förhållningssätt och agerande är förebilder för hur goda relationer kan skapas? Om inte, hur ska vi bli det? Kan vi bli bättre? Hur vi möter varandra som personal behöver vi utveckla på ett professionellt sätt utan att bli personliga. Vi kan skratta mer och visa att vi har roligt tillsammans Har Hedens skola ett fungerade rastvärdsystem? Om inte; vad behöver förändras? Vårt rastvärdssystem behöver utvecklas och flera upplever att vi är dåliga på att komma ut i tid. Dessutom täcker vi inte rasterna på eftermiddagarna fullt ut. sidan 6!

8 Likabehandlingsplan Planen ska vara upprättad senast och det kommer då ske på följande sätt: Skolans pedagoger får besvara några utvärderingsfrågor kring likabehandlingsarbetet (bilaga 2B). Eleverna får besvara trivselenkäten. Trygghetsteamet utvärderar föregåendes läsårs arbete under augusti månad. Trygghetsteamet sammanställer sedan samtliga utvärderingar. Det är trygghetsteamet som är ansvarigt för att planen upprättas. Främjande insatser Främjande arbete handlar om att identifiera och stärka de positiva förutsättningarna för likabehandling och respekten för allas lika värde. Främjande arbete utgår från skolans övergripande uppdrag att verka för demokratiska värderingar och mänskliga rättigheter. Följande insatser riktas till alla elever. Främja likabehandling oavsett kön Mål och uppföljning: I vår verksamhet ska man bli respekterad för den man är oavsett kön. Arbetet följs upp genom elevernas trivselenkät (bilaga1). Insats 1. Pedagoger tänker på att i undervisningen och i fritidshem ge lika stort utrymme för pojkar och flickor. Insats 2. Litteratur och övrig media väljs med tanke på att både flickor och pojkar förekommer som huvudfigurer. Insats 3. Alla skall arbeta aktivt med att motverka traditionella könsroller. Skolan ska fokusera på att ge eleverna andra förebilder än de som vanligtvis förekommer i media. Insats 4. En bestämd dag och tid varje vecka lyfts frågan om hur eleven upplevts sig ha blivit bemött utifrån genusperspektiv senaste veckan. Pedagogen planerar och genomför den fortsatta insats som krävs. Ansvariga: All personal Utvärderas: sidan! 7

9 Främja likabehandling oavsett ålder Mål och uppföljning: Ingen elev skall känna sig diskriminerad eller trakasserad pga av sin ålder. Insats: På skolan finns en utarbetad och fungerande fadderverksamhet. Elever från skolans alla årskurser, F-6, är blandade i grupper som tillsammans genomför aktiviteter. Exempel på aktiviteter kan vara utomhuspedagogik, läsgrupper eller matematikgrupper. Vid planering av aktivitet ska skolan se till elevernas individuella förutsättningar oavsett ålder. Ansvariga: All personal Utvärderas: Främja likabehandling oavsett könsidentitet eller könsuttryck och sexuell läggning Mål och uppföljning: Eleverna skall inte använda ord som är uttryck för sexuell läggning i kränkande syfte. Vid behov behöver vi göra personalen mer medvetna genom utbildning om könsidentitet och könsuttryck. Insats: Vi ska arbeta för nolltolerans av köndiskriminerande språkbruk. När det uppstår ett användande av könsdiskriminerande ord diskuteras det i klassen. I sex- och samlevnadsundervisningen ska könsidentitet och sexuell läggning diskuteras. Om frågor kring könsidentitet och könsuttryck uppstår ska mer kunskap om ämnet inhämtas av pedagogerna. Ansvariga: All personal. Utvärderas: sidan! 8

10 Mål och uppföljning: Främja likabehandling oavsett funktionsnedsättning Inga elever ska känna sig utsatta för diskriminering eller trakasserier på grund av funktionshinder. Insats: På Hedens skola finns individintegrerade elever. Detta bidrar till en större förståelse för funktionshinder och människors olikheter. Diskussioner kring attityder och förhållningssätt ska ingå i det fortlöpande arbetet. Gemensamma aktiviteter ska planeras så att alla elever kan delta. Vi har en temadag/temavecka kring funktionshinder. Trygghetsteamet bistår med förslag på material och aktiviteter. Vi följer upp i år om januari är en mer lämplig månad. Ansvariga: Pedagoger och trygghetsteamet. Utvärderas: Främja likabehandling oavsett etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning Mål och uppföljning: På vår skola ska alla elever erhålla kunskap om likheter och olikheter i vårt mångkulturella samhälle och ta del av andra länders traditioner och kulturer. Insats 1. Samarbete Hedens skola har kontakt med en vänskola i Afrika. Insats 2. Undervisningen om olika religioner ges på ett sakligt, allsidigt och likvärdigt sätt. Insats 3. I skola och fritidshem ska det vara ett tillåtande klimat gentemot olika religionsuppfattningar. Insats 4. Under FN-veckan förs diskussioner och samtal om människors lika värde, olika kulturer och religionsfrihet. Ansvariga: Alla pedagoger Utvärderas: sidan 9!

11 Främja ett socialt klimat fritt från kränkningar Mål och uppföljning: Vår skola ska vara fri från kränkande behandling. Skolan ska vara en trygg och lustfylld plats att vara på. Vi vill ha gemensamma värderingar och normer som ger alla möjlighet att vara den hen är. Insats: Pedagoger och annan personal ska genom sitt agerande och förhållningssätt vara förebilder för hur goda relationer kan skapas. Allt vi gör i skolan ska genomsyras av människors lika värde. Alla pedagoger ska ges förutsättningar så att tid finns att möta varje elev och medarbetare. Det är bra att finna strategier som passar den egna arbetssituationen som t.ex. att hälsa på alla elever varje dag på morgonen eller att uppmärksamma en elev i taget utifrån klasslistan, rullande dag för dag. Vid klasskonferenserna tas det upp om någon elev blivit utsatt för/befaras bli utsatt för kränkande behandling. Ansvariga: All personal Utvärderas: Kartläggning Kartläggningen visar var och när det finns risk för diskriminering, trakasserier och kränkande behandling i verksamheten. Kunskapen ligger sedan till grund för skolans förebyggande åtgärder. Följande delar har använts för att kartlägga verksamheten: Enkäter, diskussioner, trygghetsteamets arbete, kamratstödjare, klassråd, elevråd, kompissamtal, klasskonferenser och elevhälsoteam. Områden som berörs i kartläggningen är: Kränkande behandling, kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder sidan! 10

12 Hur elever och personal har involverats i kartläggningen Alla elever har svarat på en trivselenkät. Vi har utvecklat trivselenkätens frågor som numera har en tydligare koppling till likabehandlingsplanens innehåll. Den har också delats upp i två versioner som riktar sig till yngre resp. äldre elever. Trivseln har tagits upp på utvecklingssamtalet samt diskuterats i alla klasser både skola och särskola. Om resultatet från enkäten visar sig vara av allvarlig karaktär kontaktas trygghetsteamet. I personalgruppen har resultatet från enkäten diskuterats och analyserats. Trygghetsteamet har genom trivselenkätens resultat fått information för att bedöma vilka områden skolan behöver fokusera på. Personalen har svarat på frågor om hur de har använt likabehandlingsplanen i sitt arbete och deras syn på trygghetsteamets arbete (bilaga 2B). Resultat och analys av kartläggningen Elevernas svar Det förebyggande arbetet utgår från sammanställningen av trivselenkäten (bilaga 1B) som årligen genomförs. Enkäten ställer frågor om elevers trygghet och trivsel på skolan och genomförs genom att varje elev anonymt besvarar enkäten under en lektion. Förskoleklasseleverna gör enkäten hemma tillsammans med föräldrarna. Resultaten sammanställs på klassnivå av klassläraren och delges trygghetsteamet som gör en sammanställning och analys för hela skolans enkätsvar. Analysen ligger till grund för våra kommande insatser i det förebyggande arbetet. sidan! 11

13 Sammanställning av trivselenkät för åk F 6 på Hedens skola läsåret Nästan alla elever svarar att de alltid eller ofta har någon att leka med på rasten. De flesta eleverna upplever att man är trevlig och snäll mot varandra alltid eller ofta. Färre än hälften av de yngre svarar ibland. Alla barnen trivs med de vuxna på skolan.en liten grupp, 8 av 74( endast pojkar) svarar att de trivs med de vuxna ibland. Nästan alla elever känner att de har någon vuxen att gå till eller prata med. Lika många anser att det finns rastvakterna att vända sig till när man behöver hjälp på rasten. Ungefär hälften av eleverna svarar att de inte märker någon skillnad alls gällande vuxnas genusbemötande. 5 st känner emellertid att det alltid finns skillnad i bemötandet gällande kön. Pojkarna upplever att de oftare blir tillsagda än flickor. Några få elever pekas ut av övriga på frågan om någon blir retad eller inte får vara med. Dessa elever är redan uppmärksammade i personalgruppen och arbete pågår. De elever som upplevs behandlade andra är fler bland de äldre än bland de yngre eleverna men ändå få till antalet. Eleverna upplever att skolgården är trygg.. Några få ställen har kommit upp men då endast av 1-3 elever. En elev uppger "överallt" på frågan om något ställe är otryggt. De flesta elever känner till att trygghetsteamet finns. Nästan alla elever uppger att de aldrig blivit kränkta utifrån de olika diskrimineringsgrunderna. En elev uppger emellertid att det händer ofta. På Hedens skola/ fritids svarar de flesta eleverna att de trivs alltid eller ofta. Analys utifrån trivselenkätenvi finner ett område som vår skola behöver fokusera på framöver. Flera elever upplever sig ojämlikt bemötta ur genusperspektiv. Det är ett långsiktigt arbete som behöver starta redan i de yngre åldrarna. Personalens svar Personalen behöver inplanerat tidsutrymme för att fortlöpande engagera sig i likabehandlingsarbetet. Vi anser att vi behöver mer tid för att mötas mellan verksamheterna och få en samsyn kring eleverna och vad som är kränkande behandling. De har framkommit ifrån personalen att det finns behov av att jobba med barnens attityder och språkbruk gentemot varandra och vuxna. Det framkom i enkäten att det finns en ovana hur man bemöter någon med funktionshinder. Se vidare insatser under rubriken," främja likabehandling oavsett funktionsnedsättning". sidan 12!

14 Förebyggande åtgärder De förebyggande åtgärderna har vi vidtagit då det signalerats oss att problem kan uppstå. Det handlar om att avvärja risker för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling. Följande risk- och problemområden har identifierats i kartläggningen. Genus Mål och uppföljning: Att fler elever känner sig jämlikt behandlade. Åtgärd: pedagogerna tänker aktivt på att ge lika stort utrymme till flickor och pojkar. Använd fungerande metoder kontinuerligt som t.ex. varannan fråga/ord till flicka resp pojke. Vi ska erbjuda flickorna traditionella pojkaktiviteter och vice versa. Praktiska övningar/aktiviteter som t.ex. forumspel, film, litteratur, diskussioner med eleverna etc. För att få ett gynnsamt klimat i de regelbundna genussamtalen med eleverna är det nödvändigt att alla pedagoger arbetar med vårt gemensamma förhållningssätt och bemötande. Ansvariga: alla vuxna på skolan. Datum när det är klart: Bemötande, attityder och språkbruk Mål och uppföljning: På vår skola ska alla uppleva att vi har ett trivsamt och öppet klimat. Åtgärd: I vardagen är det viktigt att varje barn blir bekräftad och möts med respekt. Vi vuxna ska vara positiva förebilder och visa att man kan ha roligt ihop. Personalen behöver tid för återkommande elevvårdsamtal i alla verksamheter. Ansvariga: alla vuxna på skolan. Datum när det är klart: sidan!13

15 Rutiner för akuta situationer Utredning och åtgärder när elev kränks av andra elever Personal som blir vittne till/får kännedom om kränkande behandling ingriper genom att genast avbryta handlingen och prata med de inblandade. Därefter meddelas ansvarig pedagog om vad som hänt och vilka åtgärder som vidtagits. Om så behövs pratar den ansvarige pedagogen med de inblandade eleverna i ett fördjupat samtal. Pedagogen redogör för följderna av en fortsatt kränkande handling. Kontakt tas med respektive vårdnadshavare så snart som möjligt om så behövs. Under hela utredningen skall det föras kontinuerlig skriftlig dokumentation. Så här handlar vi om mobbning/kränkning kvarstår: Första steget Rektor informeras och anmäler till huvudmannen. Trygghetsteamet kontaktas, faktainsamling och arbetsfördelning görs i teamet. Enskilt samtal med utsatt elev och eventuella vittnen för insamling av information. Enskilt samtal med den elev som utsatt annan elev för kränkning. I samtalet gör pedagogen klart att kränkningen ska upphöra omedelbart. Trygghetsteamet informerar vårdnadshavare till inblandade elever. Eleverna informeras om att så kommer att ske. Berörd personal informeras. Nytt möte sker ca en vecka senare med representanter från trygghetsteamet som talar med inblandade elever individuellt. Återkoppling till berörda vårdnadshavare. Ytterligare uppföljning sker vid behov. sidan! 14

16 Andra steget (vidtas om ingen förbättring sker) Elevhälsoteamet informeras och kallar den/de som kränker till möte (elev, vårdnadshavare, berörd lärare, trygghetsteamsrepresentant och skolledning) Handlingsplan upprättas. Uppföljande möte: åtgärdsprogrammet utvärderas, eventuellt utarbetas ett nytt program. Tredje steget Om problemet trots det kvarstår görs en anmälan till sociala myndigheter och/eller polis. Utredning och åtgärder när elev kränks av personal Konflikter kan inte bara uppstå mellan barn, utan också mellan barn och vuxna. På Hedens skola gäller då: Om eleven känner sig kränkt av någon vuxen vänder sig han/hon eller vårdnadshavare till pedagog, rektor, trygghetsteamet eller skolsköterska. Om en personal upplever att en annan personal kränker ett barn är denne skyldig att vända sig till rektor. Rektor vidtar utredning. Parterna ges möjlighet till samtal med varandra. I samråd med de inblandade bestämmer rektor vilka som ska delta i samtalet. Eventuella ytterligare åtgärder vidtas av rektor. Rektor ansvarar att uppföljning av ärendet görs. Dokumentation förs under hela ärendet. sidan! 15

17 Ansvarsförhållande All personal på skolan är ansvariga för att ingen elev blir kränkt eller trakasserad. Vid upprepande kränkning eller trakasserier är ansvarig pedagog, trygghetsteamet och rektor ansvariga för att uppföljning sker. Mer information Önskar du mer information kan du besöka följande nätverksplatser. Skolverket styr, stödjer och följer upp och utvärderar skolors arbete. Skollagen kapitel 6 Skollag _sfs /?bet=2010:800#K6 Läroplan för grundskolan, förskoleklass och fritidshemmet 2011 kapitel 2:1, sidan 12 %2Fwww4.skolverket.se%3A8080%2Fwtpub%2Fws%2Fskolbok%2Fwpubext%2Ftrycksak %2FRecord%3Fk%3D2575 Läroplan för grundsärskolan 2011, kapitel 2:1 sidan 12 %2Fwww4.skolverket.se%3A8080%2Fwtpub%2Fws%2Fskolbok%2Fwpubext%2Ftrycksak %2FRecord%3Fk%3D2593 Diskrimineringsombudsmannen (DO) är en statlig myndighet som arbetar för allas lika rättigheter och möjligheter och mot diskriminering. Barn- och elevombudet (BEO) är del av Skolinspektionen och ska ta tillvara barns och elevers rättigheter. BEO utreder anmälningar om kränkande behandling. Illustrationerna som förekommer i likabehandlingsplanen är gjorda av skolans före detta elever Matilda Märs och Alice Eliasson, Våren 2007 Bilaga 1B sidan! 16

18 Trivselenkät för elever skolår F-3 1.Trivs du i din klass? Alltid Ofta Ibland Aldrig 2.Trivs du på fritids? Alltid Ofta Ibland Aldrig 3.Har du någon att vara med på rasten? Alltid Ofta Ibland Aldrig 4.Är eleverna på Hedens skola och fritids trevliga och snälla mot varandra? Alltid Ofta Ibland Aldrig 5.Trivs du med de vuxna på skolan? Alltid Ofta Ibland Aldrig 6.Finns det någon vuxen i skolan som du kan gå till när du behöver hjälp eller prata med någon? Alltid Ofta Ibland Aldrig 7.Finns det rastvakter på rasterna som du kan vända dig till om du eller någon annan behöver hjälp? Alltid Ofta Ibland Aldrig 8.Känner du att de vuxna på skolan behandlar pojkar och flickor olika? Alltid Ofta Ibland Aldrig På vilket sätt i så fall? sidan! 17

19 9.Finns det någon i din klass eller på fritids som blir retad eller som inte får vara med? Vem, i så fall? 10. Blir du illa behandlad av någon annan elev i klassen, på fritids eller på skolan? Vem, i så fall? 11. Finns det något ställe på skolan, på fritids eller på skolgården där du inte känner dig trygg? Var, i så fall: 12. Känner du till att skolan har ett trygghetsteam som kan hjälpa till om någon elev känner sig ledsen, retade eller utanför? Ja Nej 13. Finns det något annat som du tycker att trygghetsteamet ska veta? Vad, i så fall? 14. Jag går i klass F Jag är en Flicka Pojke Tack för att du har svarat på frågorna! sidan 18!

20 bilaga. 1B Trivselenkät för elever skolår Trivs du i din klass? Alltid Ofta Ibland Aldrig 2.Om du går på fritids, trivs du där? Alltid Ofta Ibland Aldrig 3.Har du någon att vara med på rasten? Alltid Ofta Ibland Aldrig 4.Är eleverna på Hedens skola trevliga och snälla mot varandra? Alltid Ofta Ibland Aldrig 5.Bemöter de vuxna på skolan eleverna med respekt och trevlig attityd? Alltid Ofta Ibland Aldrig sidan! 19

21 6.Finns det någon vuxen i skolan som du kan gå till när du behöver hjälp eller prata med någon? Alltid Ofta Ibland Aldrig 7.Finns det rastvakter på rasterna som du kan vända dig till om du eller någon annan behöver hjälp? Alltid Ofta Ibland Aldrig 8.Känner du att de vuxna på skolan behandlar pojkar och flickor olika? Alltid Ofta Ibland Aldrig På vilket sätt i så fall? 9.Finns det någon i din klass som blir retad eller som inte får vara med? Vem, i så fall? 10.Blir du illa behandlad av någon annan elev i klassen eller på skolan? Vem, i så fall? 11.Finns det något ställe på skolan eller på skolgården där du inte känner dig trygg? Var i så fall? 12.Känner du till att skolan har ett trygghetsteam som kan hjälpa till om någon elev känner sig ledsen, retade eller utanför? Ja Nej sidan 20!

22 13.Har du någon gång känt dig kränkt utifrån din religion/sexuella läggning/utsprung/ålder/funktionshinder? Alltid Ofta Ibland Aldrig 14.Finns det något annat som du tycker att trygghetsteamet ska veta? Vad, i så fall? 15.Jag går i klass Jag är en Flicka Pojke Tack för att du har svarat på frågorna! sidan 21!

23 Bilaga 2B Utvärdering av likabehandlingsarbetet och Likabehandlingsplanen 1.Vid varje läsårsstart skall Trygghetsteamet aktualisera Likabehandlingsplanen för all personal har det skett? 2.Hur har du arbetat för att Likabehandlingsplanen skall bli känd och förståelig för eleverna? 3.Hur tycker du att Trygghetsteamets presentation har varit? 4.Tycker du att den arbetsgång, som finns beskriven i Likabehandlingsplanen (Rutiner för akuta situationer), är till stöd och hjälp i ditt arbete med kränkande beteende i klassen? Saknas det något? Behöver den kompletteras? 5.Hur ser du på Trygghetsteamets uppdrag? Vad är bra? Vad bör utvecklas? 6.Hur kan skolan och fritids göra Likabehandlingsplanen till ett levande dokument även för föräldrarna? 7.Hur gör du för att ge pojkar och flickor lika stort utrymme i undervisningen och på fritidshemmet? Har du provat några metoder som t.ex. att ge ordet/varannan fråga till flicka/pojke eller att aktivt erbjuda pojkaktiviteter till flickor och vice versa? sidan 22!

24 8.Har du valt litteratur och övrig media med tanke på både att både flickor och pojkar förekommer som huvudfigurer? 9.Hur arbetar du för att aktivt motverka traditionella könsroller? 10. Hur arbetar du med fadderverksamhet? Behöver något utvecklas? 11. Är skolans och fritids aktiviteter anpassade efter elevernas individuella förutsättningar oavsett ålder och kön? 12. Råder nolltolerans av könsdiskriminerande språkbruk i klassen/på skolan/på fritids? Hur agerar du om du hör något könsdiskriminerande uttryck? 13. Fråga till dig som har haft samlevnadsundervisning: Har könsidentitet och sexuell läggning diskuterats i undervisningen? 14. Upplever du att det råder ett tillåtande klimat på skolan och på fritids gällande funktionshinder? 15.Anpassar du/skolan/fritids aktiviteter så att alla elever kan delta oavsett funktionsnedsättning? 16. Har dina elever varit med på temalektioner kring funktionsnedsättning? Vad gav lektionerna? Hur kan vi utveckla det tills nästa år? Lämna gärna förslag på aktiviteter. sidan 23!

25 17. Har dina elever kontakt med vänskola i något annat land? 18.Fråga till dig som har haft religionsundervisning: Har du undervisat om religioner på ett saktigt, allsidigt och likvärdigt sätt? 19.Har du på klasskonferensen blivit tillfrågad om någon elev blir utsatt/befaras bli utsatt för kränkande behandling? 20. Har du i undervisningen diskussioner kring människors lika värde, attityder och förhållningssätt i relation till kön, funktionshinder, ålder och religion? Hur upplever du diskussionerna? Upplever du att det råder ett tillåtande klimat på skolan och på fritids för olikheter? 21.Har ni i undervisningen diskuterat begreppet Kränkande behandling och vad det innebär. 22. Har Hedens skola tillräckliga kartläggningsmetoder för att se och upptäcka mobbning/kränkande behandling? Kan vi bli bättre? I så fall hur? 23. Upplever du att all personal på Hedens skola genom förhållningssätt och agerande är förebilder för hur goda relationer kan skapas? Om inte, hur ska vi bli det? Kan vi bli bättre? sidan 24!

26 24. Har Hedens skola ett fungerade rastvärdsystem? Om inte; vad behöver förändras?! Tack för dina svar! Lämna svaren till trygghetsteamet. sidan 25!

27 Bilaga 3 Årshjul för likabehandlingsarbetet på Hedens skola November 2014 Ny Likabehandlingsplan börjar gälla. Ny likabehandlingsplan presenteras och bearbetas i personalgruppen på APT och för föräldrarepresentanter på skolråd. Trygghetsteamet ansvarar för att ny Likabehandlingsplan sätts upp i varje kapprum samt läggs ut på hemsida. Januari 2015 Trygghetsteamet går runt i klasserna och gör ett återbesök i klasserna. Temadag om funktionshinder genomförs i samtliga klasser. Maj 2015 Eleverna svarar på trivselenkät (bilaga 1B). Förskoleklassen svarar på enkäten hemma. Ansvarig pedagog sammanställer och analyserar resultatet på klassnivå och delger Trygghetsteamet. Ansvarig pedagog arbetar med resultatet/vidtar åtgärder i sin klass. Trygghetsteamet sammanställer och analyserar trivselenkäten på skolnivå. Trygghetsteamet presenterar trivselenkäten på skolnivå för all personal på APT. Juni 2015 Likabehandlingsplanen utvärderas av samtliga pedagoger på Junidagarna genom Utvärderingsfrågor till pedagogerna, bilaga 2B. Trygghetsteamet sammanställer pedagogernas utvärderingsfrågor (bilaga 2B). sidan! 26

28 Augusti 2015 Likabehandlingsplanen görs känd hos föräldrarna på det gemensamma föräldramötet i rörelserummet. Hänvisning ges till var man hittar planen. Trygghetsteamets deltagare ses över. Behöver någon deltagare tillkomma, ersättas eller bytas ut? Ansvariga pedagoger för kamratstödjarna utses. Nya kamratstödjare utses i klasserna. September 2015 Trygghetsteamet går runt i klasserna och presenterar sig. Trygghetsteamet utvärderar sitt eget arbete; ärenden, insatser, träffar, kamratstödjare mm Oktober 2015 Likabehandlingsplanen utvärderas och upprättas av trygghetsteamet. Föräldrarepresentanter ges möjlighet att genom skolrådet ge synpunkter på likabehandlingsplanen inför upprättelsen i november. sidan 27!

29 sidan 28!