Till Justitiedepartementet Enheten fr processrtt och domstolsfrgor Att: Jenny Kvarnholt

Transkript

1 Till Justitiedepartementet Enheten fr processrtt och domstolsfrgor Att: Jenny Kvarnholt Allmnt Svenska Freningen fr Industriellt Rttsskydd (SFIR) har beretts tillflle att svara p Mlutredningens betnkande "Ml och medel - srskilda tgrder fr vissa mltyper i domstol (SOU 2010:44). Utredningen har tagit i sikte att underska om, och i s fall nr, det finns behov av extra skyndsamhet eller extra hg eller annan kompetens i dornstolsfrfarandet i frhllande till de behov som vriga mltyper har. Freningen tar tacksamt emot denna mjlighet och svarar i enlighet med sin inriktning i det fljande med koncentration p immaterialrttsprocesser, nrmare bestmt det industriella rttsskyddet, och p processer betrffande marknadsfring mellan nringsidkare. SFIR finner med tillfredsstllelse att utredningen i likhet med freningen funnit att immaterialrttsml, srskilt patentml, tillsammans med marknadsfringsml och konkurrensml tillhr de mest komplicerade typerna och vlkomnar sledes Mlutredningens insiktsfulla bedmning av att behovet av srskild kompetens r tydligt fr de marknadsrttliga och immaterialrttsliga mlen (s. 409), att domarna med en samlad domstolsprvning av dessa ml skulle kunna f en hg kompetens inom aktuella rttsomrden genom att de gavs mjlighet att handlgga flera nraliggande mltyper (s. 413), att mlens omfattning och srart gr det befogat att skerstlla att de domare som handlgger mlen under en lngre tid fr gna sig i huvudsak och frmst t denna mltyp (s. 414) och att tgrden att samla de immaterialrttsliga och marknadsrttsliga mlen skulle kunna ka frutsttningarna fr att uppn svl en lngsiktigt skrad och frhjd kompetens som en kad snabbhet i domstolsfrfarandet 415). (s. Ett sdant kompetenslyft framstr som ndvndigt fr att effektivisera patentprocessen och som gynnsamt ven fr andra immaterialrttsliga och marknadsrttsliga processer. Det kommer ocks att ha den viktiga effekten att leda till kad tillfrlitlighet och frutsebarhet. cia Advokatfirman Lindahl KB SE-bl 39 Stockholm katarina.stromholmlindahl.se (SFIR) louise.jonshammar@prv.se (AIPPI)

2 Kompetens och effektivitet 1 utredningen konstateras (s. 401 f.) sledes att immaterialrttsliga ml, srskilt patentml, samt konkurrens- och marknadsrttsliga ml som mltyper tillhr de mest komplicerade och omfattande. Prvningen av patentml krver inte bara medverkan av tekniskt kunniga domare utan ven juristdomare med en kombination av patentrttsligt kunnande och intresse samt frstelse fr samspelet mellan tekniska frhllanden och rttsregler. Denna kompetens frvrvas endast genom praktiskt dmande i betydande omfattning under lngre tid. En sdan specialisering behver ven partsombuden och r normalt en frutsttning fr att f uppdrag i patentml. P motsvarande stt behvs i andra immaterialrttsliga och i marknadsrttsliga m i varierande grad det frdjupade kunnande inom rttsomrdet i kombination med intresse och frstelse fr ekonomiska och andra kommersiella frhllanden som frvrvas genom praktiskt dmande i betydande omfattning under lngre tid. Av samma skl finns numera specialklagare fr immaterialrttsliga brottml. Sin betydelse har specialiseringen bde genom att ka tillfrlitligheten i bedmningarna och genom att ka effektiviteten i hanteringen av patentml till fljd av att tiden fr att stta sig in i och bedma ett ml radikalt minskar. 1 dagens samhlle med allt hgre krav p kostnadseffektivitet och srskild sakkunskap faller sig en sdan specialisering hgst naturlig och ndvndig ven inom rttsvsendet. En effektivare patentprocess Patentsystemet r en nyckelfaktor nr det gller att frmja innovationsverksamhet och teknisk och industriell utveckling som r avgrande fr svensk industris konkurrenskraft p globala marknader och drmed pverkar vr samhllsekonomi. Ett vl fungerande patentskydd r viktigt svl fr stora som fr mindre fretag. En vsentlig del av betydelsefulla uppfinningar inom t ex biotekniken grs inom sm forskningsenheter som r helt beroende av patentskydd fr att exploatera uppfinningarna. Ett vl fungerande patentskydd frutstter ett effektivt och tillfrlitligt system fr bevilj ande av patent. En ytterligare frutsttning r ett effektivt sanktionssystem, och 2009 frstrktes de civilrttsliga sanktionerna p viktiga punkter i samband med genomfrandet av direktiv 2004/48/EG om civilrttsliga sanktioner p immaterialrttens omrde. Ytterst krvs vidare en effektiv judiciell ordning fr prvning av skyddet fr att detta inte ska bli illusoriskt. Det gller srskilt fr mindre fretag. Om patentsystemets funktion inte ska ventyras, s mste patentprocessen fungera vl i praktiken genom att tvister avgrs skyndsamt med hg tillfrlitlighet och enhetlighet och drmed frutsebarhet till rimlig kostnad. Frutsebarhet till fljd av tydlig praxisbildning genom enhetliga och vlmotiverade avgranden och skyndsamhet i avgrandena hjer ocks effektiviteten i systemet genom att minska processandet. Allvarliga brister i patentprocessens effektivitet franledde att den frsta patentprocessutredningen tillsattes Utredningen freslog (SOU 1983:35) vissa processuella ndringar, som dock bedmdes endast f marginell betydelse fr att stadkomm katarina.stromholm@ljndahl.se (SFIR)!ouisejonshammarprvse (AIPPI)

3 en snabbare och mindre kostsam process, och anvisade organisatoriska frndringar som den enda vgen till vsentliga frbttringar. Drfr freslog utredningen inrttandet av en hgt kvalificerad patentdomstol, som i frsta och enda instans skulle avgra patentml och verta Patentbesvrsrttens roll att ocks som sista instans avgra besvr frn Patent- och registreringsverket. ven om bristerna i patentprocessen tedde sig allvarliga ansgs remisskritiken mot utredningens frslag visa att tiden inte var mogen fr s genomgripande organisatoriska frndringar. 1 stllet vidtogs ndringar inom systemets ram fr att frstrka bde den patentrttsliga och tekniska kompetensen i domstolarna och srbehandlingen av patentml. Allvarliga brister i patentprocessens effektivitet kvarstr ven idag trots att patentmlen r koncentrerade till en avdelning i Stockholms tingsrtt och en avdelning i Svea hovrtt. Fr fretag med begrnsade resurser framstr dessa brister i form av tidsutdrkt, hga kostnader samt ringa tillfrlitlighet och frutsebarhet som s allvarliga att det ifrgastts om patent med de kostnader som r frbundna drmed utgr en meningsfull skyddsform fr mindre fretag. Av Mlutredningens redogrelse (s. 272) framgr att omloppstiden fr patentml fr anses orimligt lng och att 25 % av mlen i tingsrtt avgrs frst efter mer n 46,7 mnader. Att det frekommer stora variationer i tiden innan patentml avgrs har flera orsaker och kan bl.a. bero p parternas egen processfring. ven om det generella verksamhetsmlet att huvuddelen av tvistemlen i tingsrtt och hovrtt br avgras inom sju mnader inte r realistiskt fr patentml, s r det emellertid inte godtagbart att det som nu kan ta 15 mnader att avgra ett okomplicerat patentml i frsta instans och ytterligare 22 mnader innan ett avgrande freligger i andra instans. Behovet av tgrder fr att effektivisera patentprocessen r drfr lika ptrngande idag som fr 30 r sedan. Att tiden r mogen fr organisatoriska tgrder bekrftas ven av utvecklingen i andra lnder mot en effektivare imrnaterialrttsprocess genom specialiserade domstolar och framfr allt av frsken under det senaste decenniet att skapa en gemensam europeisk patentprocessordnin med en hgt kvalificerad patentdomstol i tv instanser. Detta kan anses stta en standard fr patentprocessuell effektivitet som r relevant ocks fr Sverige, ven om det p grund av nationella motsttningar i bl.a. sprkfrgan nnu r ovisst nr en sdan gemensam domstol kan skapas. Det industriella rttsskyddet i vrigt Betrffande skyddet fr mnster och formgivning samt fr varumrken och andra knnetecken kan inte brister i processuell effektivitet sgas vara lika framtrdande som p patentomrdet. Nr det gller skyddet mot otillbrlig marknadsfring framstr processordningen tvrtom som effektiv genom tvinstanssystemet med mjlighet att begrnsa prvningen till Marknadsdomstolen som frsta och enda instans. r 2009 uppgick medianldem fr avgjorda ml och renden i Marknadsdomstolen till 12 mnader 50). (s. Som Mlutredningen ppekar (s. 411 ff.) r emellertid immaterialrttsliga och marknadsrttsliga ml uppdelade p olika domstolar, trots mnga och starka berringspunkt mellan mnga av dessa mltyper och trots att sakfrgorna i stor utstrckning r desamma oc ven helt kan sammanfalla. Att i stllet hantera dessa mltyper i samma domstol, skulle drfr katarina.stromholmiindahl.se (SFIR) iouise.jonshammar@prv.se (AIPPI)

4 skapa frutsttningar fr tids- och kostnadsbesparingar fr bde domstol och parter och frmja kompetensutveckling och en kongruent rttstillmpning. ven om olika immaterialrtter skiljer sig vsentligt, s r det industriella rttskyddet ett rttsomrde som hlls samman av vergripande rttspolitiska vrderingar, och det ligger ett srskilt vrde i om samma domarkrets skulle svara fr rttstillmpningen. Som Mlutredningen framhller (s. 413) finns det ven ett grundlggande samband mellan marknadsrtten och immaterialrtten, som kommer till uttryck bl.a. i EU-lagstiftningen. Ett nra samband med hanteringen av dessa rttsomrden fr ven anses glla konkurrensrtten med krav p insikter om ekonomi och marknad samt motsvarande rttspolitiska balanstnkande. Dessa rttsomrden har vidare gemensamt att dmandet krver knnedom om rttsutvecklingen internationellt och srskilt inom EU. Enligt SFIR talar drfr sammanfattningsvis starka skl fr utredningens frslag att samla rttsskipningen p dessa omrden och freningen stder varmt en sdan utveckling. Instansordningen Fr immaterialrttsliga tvisteml gller den generella instansordningen fr allmnna domstolar. Trots att patent r ett rttsomrde dr tydlig praxisbildning r avgrande fr enhetlig rttstillmpning och behovet av frutsebarhet r stort i det praktiska rttslivet, har Hgsta domstolen emellertid i stort sett avsttt frn att svara fr vgledning av rttstillmpningen och p senare decennier endast prvat enstaka patentml. Hovrttens avgranden saknar formellt karaktren av prejudikat och r inte ens i praktiken bindande fr senare avgranden. Bristen p prejudikat har inte heller kompenserats genom att hovrttens avgranden normalt ges vgledande motiveringar med inriktning p avgrandets principiella rckvidd. Resultatet kan de facto sgas vara ett tvinstansfrfarande utan ansvar fr praxisbildning i den reella slutinstansen. Betrffande vrigt industriellt rttsskydd (mnster-/formgivningsrtt och knneteckensrtt) samt upphovsrtten frekommer ngra avgranden av HD per r numera som skapar prejudikat. Dessutom vgleds rttstillmpningen genom frhandsavgrande av EU-domstolen p en allt strre del av det industriella rttsskyddet i takt med en kad europeisk harmonisering. Det innebr emellertid att vii praktiken fr nrvarande har en fyrinstansordning. Det finns redan av dessa skl anledning att vervga den nationella treinstansordningens funktion fr patentml. Ansvaret fr praxisbildning kan med frdel liksom i marknadsrttsliga och konkurrensrttsliga ml ligga p andra instans. En sdan lsning kunde d ven genomfras fr ml inom det industriella rttsskyddet i vrigt och srskilt vid en samordning med marknadsrttsliga ml eftersom en frlngning av instansordningen fr de senare mlen br uteslutas. En frutsttning r dock att denna instans fr den kompetens och den status som en hgsta instans behver och som skapar frtroende fr rttsbildningen. Det kan tillggas att liksom p marknadsrttens omrde behvs tv instanser inom det industriella rttsskyddet rs patentprocessutrednings frslag om en eninstansdomstol f patentml utgr drfr fortfarande inte ngon lsning. Dremot har mjligheten att g direkt katarina.stromholm@lindahl.se (SFIR) louise.jonshammar@prv.se (AIPPI)

5 till Marknadsdomstolen med enbart en frbudstalan enligt marknadsfringslagen visat sig vara ett effektivt alternativ vid tvister mellan enskilda parter om otillbrlig marknadsfring och r den ordning som vanligen fredras. Denna lsning kunde ocks utgra frebild fr m om patent eller annat industriellt rttsskydd. Drmed kan det som ven i tvister p dessa rttsomrden normalt r den centrala frgan, nmligen om viss verksamhet fr fortstta eller inte, avgras skyndsamt och med begrnsade insatser. 1 kombination med det tidigare berrda kompetenslyftet kan en sdan eninstansprvning ge den effektivisering av patentprocessen som krvs fr att patentsystemet ska fungera i sista ledet ven fr mindre fretag. En samlad lsning Som sagts inledningsvis delar SFIR Mlutredningens syn p frdelarna med en samlad lsning fr de immaterialrttsliga marknadsrttsliga (och konkurrensrttsliga) omrdena. SFIR skulle vlkomna sdan lsning som innebr kompetens- och effektivitetsfrdelar. Detta kan, som utredningen frordar, uppns med en srskild domstol (s. 415). Samtidigt br det beaktas att domstolsordningen p det rnarknadsrttsliga omrdet under lng tid visat sig vl fylla sin uppgift nr det gller rttsskipning och rttsbildning och ven att effektivt lsa tvister p detta omrde mellan enskilda parter. Denna instansordning r en vsentlig faktor som skiljer sig frn instansordningen i allmn domstol och som svrligen lter sig frenas med denna och med principen att tyngdpunkten i processen i allmn domstol ligger i TR och att HD svarar fr prejudikatbildningen. En mjlighet r drfr att i stllet fr att avveckla denna fungerande lsning p marknadsrttens omrde nrmare vervga mjligheten att sammanfra Patentbesvrsrtte med Marknadsdomstolen och bygga ut denna till en specialdomstol fr nringslivet som ven prvar ml om industriellt rttsskydd. Drigenom borde en mlmngd uppns som behvs av organisatoriska skl. Samtidigt kan handlggningen av dessa ml effektiviseras genom en lngsiktigt skrad och frhjd kompetens och en kad snabbhet i domstoisfrfarandet. Vidare samordnas instansordningen fr judiciella och administrativa ml och prejudikatsbildningen i dessa ml sammanfrs i samma domstol. Fr att uppn detta resultat r det vsentligt att processreglerna utformas med hnsyn till en ny domstolsordning och till de srskilda frhllanden som ven i vrigt utmrker svl patentml som andra immaterialrttsliga och ven marknadsrttsliga ml. Idag regleras dess ml frutom av speciella procedurregler av dispositiva och indispositiva regler fr tvisteml och av frvaltningsrttsliga regler. Vid en samordning av mlen behver de speciella processreglerna byggas ut och detta sker enklare och naturligare med sikte p handlggning i en specialdomstol. Den angivna lsningen skapar ven frutsttningar fr att stadkomma en enhetlig och tydlig praxisbildning som r srskilt vsentlig fr ett fungerande patentsystem men ven fr det industriella rttsskyddet i vrigt. En sdan domstols speciella ekonomiska och tekniska SFIR1AIPPI SWEDENI cia Advokatfirman Lindahl KB katarina.stromholmciindahl.se (SFIR) louise.jonshammar@prv.se (AIPPI)

6 kompetens ger den ven frutsttningar fr att effektivt handlgga andra ml och renden med anknytning till nringslivet ssom bl.a. tvister om fretagshemligheter. Fortsatt beredning av frgan om domstolsordningen Mlutredningen bedmer (s. 415) att de frutsttningar under vilka det r ndamlsenligt att ha en srskild domstol r uppfyllda betrffande de immaterialrttsliga och marknadsrttsliga mlen och anser att det kan finnas anledning att nrmare vervga om det r befogat att inrtta en ny srskild domstol fr att samla de immaterialrttsliga och marknadsrftsliga mlen dr. Ett flertal frgestllningar behver dock enligt utredningen belysas nrmare innan det r mjligt att mer i detalj ange hur en eventuell ny ordning fr domstolsprvningen av de immaterialrttsliga och marknadsrttsliga mlen ska utformas. SFIR instmmer i att det krvs en nrmare belysning av hur en ny ordning fr domstolsprvningen av immaterial- och marknadsrttsliga ml br utformas fr att uppn den effektivisering av processen som det sedan lnge finns ptrngande behov av. Fr en allsidig sdan belysning krvs en srskild utredning med uppdrag att prva utfommingen av nyordningen utan begrsning till viss domstolsordning. SFIR:s yttrande r som sagt inriktat p ml avseende det industriella rttsskyddet och marknadsrtten men en sdan utredning br ocks vervga om och i s fall i vilken utstrckning upphovsrttsliga ml br omfattas av nyordningen, t ex fr att mjliggra kumulation av upphovs- och mnstenttsliga ansprk. Detta remissvar har beretts inom styrelsen och utformats av freningens ordfrande professor Marianne Levin och advokat rjan Grundn.. den 24 anuari w* (sekreterare i SFIR) katarina.stromholm@lindahl.se (SFIR) louise.jonshanlmar@prvse (AIPPI)