Anno Nr: 3 Juni 2010 Pris: 10:-

Transkript

1 Nr: 3 Juni 2010 Pris: 10:- Anno

2 Spegelögaredaktionens ambition r att ge ut en levande, aktuell tidning, som bde r uttriktad och speglar verksamheten p Fontnhuset samt medlemmarnas vardag. För att stadkomma det r allt material frn medlemmar och stödmedlemmar av stort vrde för oss. Vi har antagit följande riktlinjer för vr tidning: En allmn, positiv riktlinje för tidningen r att den ska motverka fördomar om mnniskor med psykiska problem. Politiska eller religiösa texter r tilltna, men s att tidningen blir ett debattforum och inte ett propagandainstrument för ngot enskilt parti, srskild religion eller religionstolkning. Texter ska vara allmnt begripliga. De fr ta upp komplicerade frgor men det ska vara möjligt för gemene man att följa tankegngen. Texter (eller bilder) fr inte innehlla ngot som krnker grupp eller enskilda. Ledare 3 Dagens citat 3 Vardagens dilemma 4 Prs karusell 4 Intervju med Klas Björndal 5 Tget över Blt 6-7 Betesslpp p Ältetorp 8 Tal till Kvinnor 9 (H)ar du H)jrnkoll? Mnadens profil 12 Konditoribesök 13 Vid Morris Morrhr 14 Den sociala frustrationen mot omvrlden 15 Jennys funderingar 16 I huvudet p Dag! 17 Besök vid Ormnstet Öby kulle 18 Hnder i huset 19 Tack alla vra stödmedlemmar! 19 2

3 Den senaste tiden har varit dramatisk med katastrofer p flera hll i vrlden, för att inte tala om finansiell oro p grnsen till kollaps. I skrivande stund vet vi nnu inte hur saker och ting kommer att utvecklas. Vad man dremot vet med bestmdhet r vilka som kommer att f betala priset för finansiell oro eller nr det gller oljekatastrofer, det r alltid de som har det smst stllt. Hr hemma nrmare bestmt i Hrnösand mördades tre personer, tv syskon och en pappa. S vitt man vet av en 21 rig familjemedlem. Det snder naturligtvis rysningar att ta del av en bestialisk hndelse som denna. En expert hade att bertta att mördaren var psykiskt sjuk före och efter morden. Han stödde sig p en förklaringsmodell. Nr man begr en handling av denna art mste en psykisk störning ligga till grund. Under Nürnbergrttegngen dr ledande nazister stlldes inför rtta lt man undersöka mnnen som bar ansvaret för ngot av historiens vrsta brott. Merparten av de ledande förbrytarna uppvisade inga mentala rubbningar. Vad drar man för slutsats av detta? Kanske en förklaring r, som yttrades för mnga r sedan av en ledande kyrkans man: det bor en Hitler i varje mnniska. I den mnskliga naturen döljer sig skrymslen av oanade krafter vi ogrna förklarar med annat n psykiskt sjuk. Historien lr oss att sdana etiketter inte alltid r sanna. Carl-Eric S. Eget citat av Dag Reineborg För Sommaren 2010 Kunskap kan ocks vara farligt, men du kan aldrig först för mycket. 3

4 Det hr r en ny sida i vr tidning, som vi tnker ska terkomma i varje nummer ett tag framöver. Hr r man vlkommen att skriva artiklar om sm eller stora dilemman i vardagen. Du vljer sjlv att skriva ur en allvarlig, komisk, dramatisk, skrmmande eller bara underhllande synvinkel. Mycket nöje! Grattis Sanna, du har vunnit! Detta budskap fr jag dagligen mailat till mig. Det verkar som att jag r lycklig gare till en Iphone, en fin stor bil, en rsförbrukning av blöjor och en lyxkryssning i Karibien plus en hel del andra tjusiga saker. Jag har varken köpt lotter, skrivit slogans eller svarat rtt p x antal frgor. Men jag tackar och bugar för dessa fina priser samt att jag vill ge dagens ros till Mats, Karin, Anders, Lotta och Mrten som varje dag har tid att skriva och bertta för mig vad jag har vunnit. Nu har jag bara en stor fundering som jag grna skulle vilja f svar p; Hur kan jag vinna alla dessa fina prylar? Jag trodde inte det gick att vinna en tvling som man inte ens har deltagit i? Sanna Eriksson Hello!!! Nu vill jag skriva lite om hur jag har blivit behandlad inom vrden. Det hr r min sikt och jag kan först om det finns andra uppfattningar. Nr jag har varit deprimerad s har jag ftt en sng att sova p och en hel del medicin att ta. Det har bara varit en förvaring och knappt ngon förstelse. Nr jag sedan har varit manisk s har jag ven d knt att ingen har lyssnat p mig. Jag tror att jag hade lidit mindre om jag hade blivit behandlad p ett annat stt. S mitt betyg till vrden blir underknt! Men jag hoppas att det blir annorlunda om jag mste söka vrd igen. Vi hörs! 4

5 Vi p Fontnhuset vill vlkomna Klas som började hr den 6:e april i r. Han ska jobba hr ret ut som handledare. Hans huvudsakliga ansvarsomrde r att finna arbete, studier och praktik svl som övergngsarbete t vra medlemmar. Han arbetar p detta tillsammans med Karoline Asph- Larsson genom att kontakta företag/ organisationer och presentera Fontnhuset. Innan han började hos oss jobbade han inom försljning. Han jobbade p Lidl i Lindesberg ett tag och före det p ett bolag som heter K3 Nordic i tolv r. Dr var han chef för olika sljgrupper. Pga. omorganisationen slutade han. Klas r pappa, han har en son p fyra mnader och bor med sin sambo, son och katt i Hjrsta. P fritiden sysslar han grna med att greja med huset, umgs med familjen och plocka svamp. Nr han fr tid spelar han ven gitarr, speciellt Cornelis Vreeswijk men ven Credence Clearwater Revival och andra, ldre ltar. Innan Klas blev kontaktad av arbetsförmedlingen visste han inte om att Fontnhuset fanns. Hans första intryck av oss var positivt. Det var en behaglig miljö med glada mnniskor. Hr kommer ett par frgor s att vi kan lra knna Klas lite bttre: Har du upptckt ngot intressant med Fontnhuset? Svar: Det r en vldigt bra verksamhet bde för medlemmar och handledare att arbeta i. P vilket stt r du intressant? Svar: Jag tycker att jag kan bidra till den positiva andan som finns i huset. (Pr kom in under intervjun och sa att Klas r en riktig frgklick i Fontnhuset) Vad gör du nr du kopplar av? Svar: Tittar hemskt grna p tv, allt möjligt, och ter gott som tex. en god köttbit med klyftpotatis. Vad gör du nr du kopplar p? Svar: D kör jag igng med jobb eller projekt. Är du kreativ? Svar: Ja, jag tycker om att bygga saker. Har tex. byggt en skohylla och ett pokerbord. Har ven skrivit en och annan lt. Vilken musik lyssnar du p? Svar: Lyssnar inte s mycket p musik utan bara det som r p radion. Vill du sga ngra slutord? Svar: Det knns jttekul att f möjligheten att arbeta p Fontnhuset och jag tror att jag kommer att utvecklas p ett positivt stt p mnga plan. Jag har ftt en ny förstelse för psykisk ohlsa. Tack s mycket Klas, vi hoppas att du kommer att trivas hos oss. Skriven av Tanya Lindell 5

6 TÅGET ÖVER BÄLT Nedanstende artikel kommer att ge en kort beskrivning av vad som hnde under de mörka vinterntterna 1658 i bitande kyla ute p de danska isarna i mnadsskiftet januari/februari. I första hand hnvisar undertecknad till min godknda C- Uppsats, Carl X Gustaf och tget över Blt, av institutionen för historia p universitetet i Örebro. Den r inlmnad till redaktionen p Spegelöga och finns tillgnglig för en var. Uppsatsen rekommenderas varmt för den som vill fördjupa sig i mnet. För er som bara lser artikeln ska jag kortfattat bertta vem denne Carl X Gustaf var och som med sina soldater, drastiskt kom att förndra Sveriges geografiska grnser till grannlnderna. Carl X Gustaf föddes 8 november 1622 av Carl IX:s dotter Catarina p Nyköpings slott. Fadern Var Johan Kasimir Af Pfalz Zweibrüchen. Denne vlutbildade yngling kom s smningom att bli tmligen fet för att allt efter tiden gick, nrma sig klotets perfekta form. Författaren Frans G Bengtsson beskrev trffande Carl X Gustaf som en till geni sublimerad dragonöverste. Han kom med tiden att gifta sig med den unga Hedvig Eleonora af Holstein Gattorp. Kungen beskrev henne som en skön liten dygdig och synnerligt hjrtans behaglig puppa. Ibland avgörs historiens gng av slumpen. Hinnan mellan total seger och fullstndig katastrof kan vara mycket tunn, tunn som den bgnade genomskinliga isen den 30 januari 1658, d Carl X Gustaf gav order om att hela armén skulle börja marschera mitt i natten frn Jylland utöver isarna för att ta sig mot Sjlland. Mlet var Köpenhamn. Under ngra dygn bars hela den svenskan stormakten upp av ishinnan över de danska farvattnen. Det var ett vgspel, ett av det djrvaste i europisk krigshistoria. Trupperna inledde marschen i nattmörker med hstar och kanoner, först över lilla Blts knakande isar dr vattnet p sina stllen lg en halvmeter djupt över isen. Sedan via Fyn frn ö till ö allt nrmare Köpenhamn. Nr som helst kunde isarna ha gtt upp och kungen med de bsta förbanden i sin armé ha störtat i djupet. Eller kanske blivit sittande avskurna p en dansk ö, ett ltt byte för fienden. Carl X Gustaf sa vid ngot tillflle: Man m hasardera (ventyra) allt. Men den djrva satsningen lyckades, trupperna ndde Falster dr hela styrkan var samlad den 11 februari. Danskarna tvingades ge sig och i freden i Roskilde den 26 februari 1658 fick Sverige landskapen Skne, Halland, Blekinge, ön Bornholm, Bohusln och Trondheims ln (kust mot atlanten). Sverige hade satsat och vunnit. Carl X Gustaf hade gett Sverige dess naturliga grnser. Men om isen inte hade hllit den dr natten i bitande kyla, kunde historien tagit en helt annan vndning. Kanske vi aldrig ftt Sknelandskapen. Kanske vi istllet tvingats ge ifrn oss Öland och Gotland, Göteborg, kanske hela Smland. 6

7 I den storsvenska segeryran efter denna triumf drömde Carl X Gustaf om att en gng för alla göra slut p Danmark som sjlvstndigt rike och göra Öresund till en svensk farled. Han började ett nytt krig, men nu grep Holland och England in p Danmarks sida. Ett svenskt försök att storma Köpenhamn misslyckades. Danmark förblev ett sjlvstndigt rike. 2 r senare, vid bara 37 rs lder avled den febrilt aktive Carl X Gustaf hastigt i lunginflammation. Han avled i Göteborg. Mannen med stndiga vderspnningar och som de sista ren hade en korsett av valrossben under uniformen, för att hlla ordning p övervikten. Krig var det enda Carl X Gustaf egentligen knde till och han hade hoppats att genom ngra lyckade erövringskrig dels göra slut p missnöjet i Sverige, dels hlla den dyra och stora armén sysselsatt och försörjd. Drför angreps Polen i ett krig som inte gav ngra resultat annat n ett rikt byte för kungens officerare. Det var lagligt att krigsplundra en besegrad stad eller omrde. Det var i det lget som Danmark förklarade krig mot Sverige och Carl X Gustaf störtade tacksamt norrut, lttad att kunna dra sig ur Polen med ran i behll. Krig r förfrligt men utan denna insats hade Skne, Halland, Bohusln och Blekinge fortfarande varit danskt. Vid pennan: P. Anders G. Hagström 7

8 ö Ä ö ö ö ö ö ö ö ö ö ö ö ö ö ö 8

9 Jaha brudar. Vad ska man sga om er d? Tror jag utgr frn ett manligt perspektiv och utreder den kvinnliga cykeln, fertilitetscykeln that is. De flesta vet vl att mn, eller hanar, r brunstiga mnaden runt. Det r aldrig fel tid eller plats för tillfredsstllelse. Det hr vore inget problem om kvinnor fungerade som mn. Tyvrr genomgr honan en fertilitets- eller menstruationscykel. Det första stadiet r PMS (premenstruellt syndrom). Denna varar totalt ca 2 veckor och utmrker sig genom att hon fr ömma bröst, blir aggressiv, folkilsken, fr dligt sjlförtroende och kan skrika saker s som RÖR INTE MIN MAGE!. Efter denna pers r det dags för menstruationen, vilket inte r ett hinder för mannen, utan han kör in oavsett tillstnd eller skick p varan. Kvinnan knner sig dock ofrsch s det gr inte. S nu! Efter PMS:en och menstruationen r det dags för terhmtningsveckan efter PMS:en & menstruationen. Kvinnan r inte p utan njuter av lugnet efter de hemska veckorna medan mannen blir mer och mer frustrerad. Slutligen r det s dags! Kvinnan ingr i sin fertila period, d hon blir lika frustrerande p som mannen. Äntligen dags för lite action! tnker han för sig sjlv, En hel vecka med en brunstig kvinna!. Detta r belöningen för att ha sttt ut med PMS, hot och sjlvtillfredsstllelse p tok för mycket i sin egen ensamhet. Nu r det slut med allt det! Detta förutsatt att kvinnan r antrffbar denna vecka, annars fr mannen vnta ytterligare en cykel. Trots allt detta strul och hemskheter r det mrkligt att man fortfarande blir kr i tjejer och str ut med deras fel och brister. För det finns f saker i livet som toppar att vakna p morgonen, vnda sig om, pussa sin tjej p lpparna och sga god morgon lskling. Av Robin Askerblom 9

10 Fördomarna mot psykisk ohlsa r mnga, skert har du stött p dem i ngot sammanhang. För att förndra befolkningens negativa attityder har Handisam och NSPH, p uppdrag av regeringen, startat ett tvrigt projekt, kallat (H)jrnkoll. Det gr ut p att aktivt jobba för att hjlpa folk att f koll p sina hjrnspöken, eller att bli medvetna om vad som r sant och falskt vad gller psykisk ohlsa. Myterna r mnga, och kampanjens ml r att sl hl p dessa. Att förndra folks attityder r svrt. De vrderingar och instllningar man har sitter ofta djupt rotade i ens stt att tnka. Enligt undersökningar har man kommit fram till att bsta effekt ns av personliga möten med personer som har egen erfarenhet av psykiskt dligt mende. Drför har man utbildat dryga 150 stycken ambassadörer i landet, alla med erfarenhet av psykisk ohlsa, som genom att bertta sin livshistoria ska avdramatisera begreppet psykisk ohlsa och sl hl p myterna om densamma. Navet i kampanjen r den sk kampanjwebben; Dr kan man följa arbetet runt om i landet, lsa fakta och myter, skriva egna inlgg, och framförallt boka sin ambassadör. Genom att fylla i ett bestllarformulr kan man precisera sina önskeml och drefter f en ambassadör utskickad som kommer och delger sin livsberttelse. En otrolig förmn som vi hoppas mnga kommer att utnyttja under de hr ren kampanjen pgr. Förhoppningen r att projektet ska lyckas s bra att det kan fortstta ven efter kampanjtidens slut. Sl hl p myterna om psykisk ohlsa! Kampanjen drivs som tidigare nmnt av Handisam i samarbete med NSPH. Mnga andra samarbetspartner stller ocks upp i arbetet med att förndra befolkningens attityd. Handisam - Myndigheten för handikappolitisk samordning. Som myndighet ska man verka för att samordna handikappolitiken i Sverige s att alla ska kunna delta i ett jmlikt samhlle, oavsett funktionshinder. NSPH - Nationell Samverkan för Psykisk Hlsa, r ett ntverk av patient-, brukar och anhörigorganisationer inom det psykiatriska omrdet. 10

11 I Örebro ln r vi idag 6 personer som utbildats till sk attitydambassadörer. Vi har vid tv tillfllen varit p kurs p Sigtuna Folkhögskola, första gngen i februari och en andra gng i april. Utbildningen har handlat om att lra sig bertta sin egen livsberttelse, genom att öva berttarteknik t.ex, hur man bemöter media, att hantera sina egna och hörarnas knslor och att knyta kontakter oss ambassadörer emellan, s att vi kan stötta varandra under vrt arbete. Det har varit intressanta dagar med mnga fantastiska möten och starka berttelser. Kursledningen fick jobba hrt för att f allt att fungera, vilket nog var en stor utmaning d mnga olika typer av funktionshinder skulle tillgodoses p samma gng. Vi lrde oss alla mycket under resans gng, och hade vuxit som mnniskor p mnga stt, nr vi i april blev officiella attitydambassadörer. Den 3:e maj var det kampanjstart över hela vrt avlnga land. I Örebro, som p mnga andra platser, uppmrksammades detta genom en informationsdag p Stortorget mitt i city. Dr samlades vi ambassadörer tillsammans med andra eldsjlar, för att sprida vrt budskap och uppmrksamma omgivningen p att kampanjen drog igng. Vi var ett glatt gng, ikldda röda och lila kampanjtröjor, som mötte förbipasserandes nyfikenhet. Vdret var hyfsat, lite sol och ingen nederbörd, s vi behövde aldrig stta upp tltet vi annars hade med oss. Vi hade ven bjudit in media att uppmrksamma eventet, s bde lokalradion och tv:s lokala nyheter (Tvrsnytt) var dr och intervjuade oss. Skaffa dig (H)JÄRNKOLL nu! Efter en lng dag p torget knde vi oss mycket nöjda med vr insats. Nu r kampanjen igng och vi se fram emot att f börja vrt hrda arbete med att förndra attityderna mot den psykiska ohlsan. Kom ihg - det finns ngon alla kan göra! Susanna Larsson Attitydambassadör 11

12 Mnadens profil Lukten av mat slingar sig in i nsborrarna nr jag ntrar Fontnhusets matsal. Suget efter mat infinner sig, men jag konstaterar bittert att klockan inte ens r 10 och jag kommer f vnta ytterligare ett par timmar innan det r dags för lunch. Det jag vet p förhand om Bo (eller Bosse som han ocks kallas) r att han jobbar i köket och har ett genuint intresse för Amerikanska bilar. Efter att ha förberett mig med anteckningsblock och övrig intervjuutrustning, s söker jag upp honom och pbörjar intervjun. Bo (Bosse) Johansson Tid p Fontnhuset: 1 r Uppgifter: Arbetar i köket Bertta lite om dig sjlv Jag heter Bo och har jobbat p köket i ungefr 1 r. Hittills har jag inte prövat p ngon annan enhet men det kanske kommer s smningom. Det jag tycker om med fontnhuset r gemenskapen och att man kan vara sig sjlv. Jag fick reda p att det hr stllet fanns genom Ola, en kompis som jobbar hr i nrheten. Vad str det p menyn idag d? Idag blir det löksoppa. Smarrigt. Det Lter som att du trivs bra hr p huset. Vad gör du p fritiden? Ja det r ett skönt stlle att vara p, alla fr göra allt i sin egen takt. P fritiden gnar jag mycket tid t Amerikanska bilar och 50-tal r vldigt intressant tycker jag. Intressant. Hörde att du var p en bilmssa förra ret? Ja det stmmer. D jag tycker mycket om Amerikanska bilar frn 50- talet s var det fascinerande. Jag hade laddat inför det bra lnge och hade min skinnpaj p mig. Efter intervjun tackar jag för mig och beger mig upp till redaktionen för att se över mina anteckningar. Det knns bra att ha lrt knna honom lite grann, d alla medlemmar r unika och har sin egen historia att bertta. Intressen: 50-tal och Amerikanska bilar Av Robin Askerblom 12

13 Konditoribesök Att besöka ett café kan vara en trevlig upplevelse. Jag har fikat mnga gnger p Vasa som ligger i nrheten av den fina Nikolai kyrkan med mina goda vnner. Vi brukar mötas p lördagar för att ha en trevlig stund med gott kaffe och goda konditorivaror. Nr man samlas i en grupp s blir det ofta livliga diskussioner med olika och skiftande mnen. Mina vnner r s olika att samtalen blir oftast intressanta och angenma. Nr jag var en ungdom s besökta jag aldrig caféer. Mitt cafébesök har ökat senaste ren. Jag upplever att trenden för cafébesök ökar, nuförtiden kan man ven sitta ute och fika vilket r trevligt. Ska man kvalitetsgranska stadens olika caféer s kan man nog sga att dom har stora skillnader mellan utbud och miljö. Miljöerna skiljer sig avsevrt; en del har gammal svensk rustik stil medan andra har modern design. Dom flesta caféer verkar vara vlbesökta vilket r bra. Att kunna trffa kompisar p ett café r en angenm upplevelse. Förr fanns det mest vanligt kaffe. Nu nr man besöker ett café s finns det en salig blandning av variationer av kaffe. Café Latte, Espresso, m.m. Mnga r riktigt goda. Man bör nstan vara en fackman för att lra sig alla variationer som finns i dagens utbud. Hemma gör man oftast bara vanligt kaffe och espresso. Vore intressant att studera kaffets historia, ett mne som r omfattande och komplext. Hlsomssigt s r det inte sunt att ta bakelser varje dag, man bör drför fika med mtta. Kalorierna vill grna fastna i kroppen. Mats Kjellström 13

14 Jag har varit förbryllad och förvirrad. Och ledsen. Kanske r jag det fortfarande... Lite grann i alla fall. Jag hade en kattkompis Lusen en fosterbror i 15 mnniskor. En kvll för vad Matte och Husse kallar en tid sen (jag kallar det ta-sova-leka och det hr r mnga ta-sova-leka sen) s stoppade Matte och Husse in Lusen i vr resebur och kte ivg med honom. Nr de kom hem var buren tom, bara lukten av Lusen fanns kvar. Jag förstod ingenting. Var hade de gömt min kompis? Var han hos den dr som mnniskorna kallar veterinren? Äta-sovaleka gick, men Lusen kom inte tillbaka. Kvar fanns bara den dr mysiga lukten dr han hade legat och sovit. Jag letade. Vid Bast (egyptisk kattgudinna, förf. Anm.) vad jag letade! I garderober, under sngar, i skp. Till slut mste jag acceptera att Lusen var försvunnen, antagligen för gott. Vad Matte och Husse kallar sorg kom smygande över mig. Det var inte kul att leka lngre. Jag hade ingen lust att ta. Jag ville vara dr Lusen var. Matte och Husse var oroliga. De talade om att jag tappade i vikt och hade glanslös pls. Min fina, vackra, ulliga pls vanligtvis min stolthet. S en kvll kom en annan mnniskohona hem till min vrld med en bur! Jag blev s exalterad: - Hurra! Lusen har kommit tillbaka! In i buren rusade jag, men dr satt en frmmande katt som blev jtterdd nr jag kom p blixtvisit och frste hej vilt. Jag backade förbryllad. - Vem i helsicke var det dr och vad gjorde han i min vrld?. Matte och Husse berttade att han hette Sigge och att han skulle bli min nya kompis. Sigge - hah jag kallade honom den unga spolingen (Sigge r fyra r. (förf anm). Sigge r utekatt jag antar att det menas med att han r frn vrlden utanför fönstret. Han kan fnga rttor och fglar och han ÄTER UPP DEM! Äta snt nr man kan f burkmat, torrfoder, friskt vatten och inte ens behöva jaga! KONSTIGT. Jag avskyr att erknna det, men han har livat upp mig. Hr leks det hej vilt och maten har aldrig smakat s gott! Den unga spolingen r ganska konstig ibland. Han tycker om att st p bakbenen och titta ner i toalettstolen nr Husse kissar och spolar. Husse har varit mycket nra att kissa honom i huvudet flera gnger... hehe.. Fast Sigge föreslog att han skulle f ett eget kseri hr i Spegelöga, han skulle kalla det Sigges smaskiga strömmingar. S frckt och vilket fnigt namn! Det hr r MITT kseri! Nr allt kommer omkring r Sigge ok och riktigt rolig. Fast jag glömmer aldrig Lusen... Morris genom Matte Maria Ravn Santiago. 14

15 ö ö ö ö ö ö ö ö ö ö ö ö 15

16 Skorna ker av och trna tittar fram lite skrmt, tror fasen det nr dom vart instnga en hel vinter. Dom kortrmade tröjorna gör sllskap med piratbyxorna frn lngstbakildan dr dom legat ide en hel vinter s saknade. Trna letar efter grönt grs att kliva p men fr leta ngon mnad till d grsmattorna inte riktigt vaknat och ftt tillbaka sin pigga gröna frg. Vattenansamlingar och en annan förtappad snöhög dröjer sig kvar. Vren r hr hurrar vi alla och sliter glatt av oss vinterjackorna och jular runt p den solvrmda marken. Skvallret och debatterandet förflyttas frn matsalar till bnkar dr solen vrmt upp till fördel för frusna rumpor. Datorer lmnas orörda. Fikat tas ut. Knoppar brister och björken har ftt gröna ögon p sin gren. Det r vr YES ntligen r det VÅR. För min egen del s hgrar vrdoppet, kanske p onsdag om vdret hller i sig och idag r det den 12:e april. För ngra r sen prydde min nydoppade lekamen Nerikes Allehandas sida och d var det den 26:e mars, ngot jag r riktigt stolt över, ha ha.. Jag tror vi alla mr bttre i sinnet nr solen visar sig och vi slipper krypa in i jackor lager p lager och stövlar och skor som tjocka tcken. Det gr mot ljusare tider och det gör att i alla fall jag vill göra ett extra litet gldjeskutt i nr jag knallar runt i solen. Nej nu vill jag inte sitta och skriva mer, jag vill ut och cykla p min nya cykel, för första gngen i r ta av mig skorna och g barfota och knna den solvarma marken under min bleka fötter. Ta hand om er alla vrmnniskor, jag önskar er allt gott och mycket sol. /Jenny Landin 16

17 FornNordisk Hxdoktor Herrens r 2010 Vad har bryggts fram i annalerna sen svunnen tid? Till syvende og sidst s r det storgubbarna som bestmmer som alltid. Vi folket fr strida för vrt uppehlle, försöka hlla grytan kokande ja kitteln med nring hlla ngorlunda bring p tillvaron. Numera i jktets anda s lyfts och svackar s till mngas förvning, nd kanske inte min. Vrt vlde r de som de flesta uppbyggt av köpmn och hantverkare vra stv vi nu utandas r eldar av generationers slit kamp förkovran. Vrt hedniska arv r ju inte helt förspillt, varför skulle det vara det? Vr kvinnosyn r ju ocks ganska egen eller hur? Nutida informationskanaler, bestr ju ocks av rykten har ni tnkt p det? Tur man som en ngon slags sentida beundrande av schaman funderar p alltet. Vad tid och klockor visar bestmmer du sjlv om du inte r löneslav. Dtidens förbrytare kunde vara fredlösa, r det s nu ocks? Dag Reineborg 17

18 Fontnhusets medlemmar och handledare hade bokat en utflykt till ÖBY- kulles naturreservat denna Onsdag, tyvrr blev inte vdret det bsta angende sol och vrme denna dag. Vi gav oss i alla fall ivg för chansen fanns ju dr trots allt, att f se de spnnande ormarna, de giftiga huggormarna men ocks de ofarliga snokarna. Detta innan ormarna parat sig och gett sig ut p flten, för att sedan terkomma till sitt ursprungliga boende i stenrösen under hösten och vintern, d för att övervintra. Mer information om ormarna följer hr nedan: ÖBY- kulle r sedan flera hundra r övervintringsplats för ormar. Att ormarna söker sig hit beror p att kullen har gott om hlor och gngar som aldrig fryser till eller svmmar över. Ormarna övervintrar nere i hlorna, vaknar nr vrsolen tittar fram, parar sig, ger sig sedan ut i landskapet. Gör grna ett besök p ÖBY nr solen börjar vrma i april. Har du tur kan du vissa varma dagar f se ett nystan av ormar, d alldeles intill stngslen runt ormarnas övervintringsplatser. Förutom huggorm och snok kan du ocks trffa p kopparödla, skogsödla, större och mindre vatten salamander, kergroda, vanlig groda och padda i Kvismare-omrdet. Tnk p att ormarna r fredade. Visa hnsyn, g inte innanför staketen och stör inte ormarna genom att t.ex. peta p dem eller lyfta p dem. SNOK Snoken r lng och slank, gr till svart med ljusa vita eller gula flckar i nacken. Snoken kan ibland vara helt svart. Ett stt att skert knna igen snoken r att titta p dess ögon en snok har runda pupiller och gul iris. Den trivs i fuktiga omrden nra vatten och r en skicklig simmare. Den jagar bland annat grodor och fiskar. Efter parningen i april-maj kan honan lgga s mnga som 50 gg i juni-juli. Äggen klcks efter 5-10 veckor. Snoken r inte giftig. HUGGORM Huggormen r rtt kort och kraftig. Frgen r brun, svart eller gr med mörk sicksackteckning p ryggen. D kan det vara bra att veta att huggormens ögon har en vertikal pupill och röd iris. Huggormen trivs i kerkanter, vid grdsgrdar, stenrösen, gles skog men ocks i fuktiga omrden dr det finns gnagare. Parningen sker i maj. I augusti föds 4-20 ungar. Huggormen r giftig. Ps. Tyvrr blev det inte mnga ormar att skda, en utflykt i naturen blev det hur som helst. vid pennan: Ove Pettersson 18

19 S har vi ntligen certifierat oss! Under tv dagar hade vi Donna Cornett och Jussi Immonen frn ICCD hos oss. De kom med flera bra förslag p förbttringar av vrt hus och vr verksamhet. Eftersom vi i dagslget inte har ngon övergngsanstllning s fr vi inte tre rs certifiering. Vi vntar med spnning p slutbeskedet. Vi hade ven utmrkt hjlp av Tanya Lindell som tolkade intensivt hela tiden. STORT TACK! Anders Nyhlén, Bengt-Erik Edström, Birgit Eriksson, Birgit Jonsson, Björn Valdemar Svrd, Bo Andersson, Bo V;son Hellström, Britta Andersson, Camilla Stjrnholm, Christer Sanden, Christina Kjellman, Dagmar Borg, Eris Nyhlén, Erland Bohlin, Eva-Mari Karlsson-Kempi, Hkan Gille, Jan Blomqvist, Jesper Ekström, Ketty Winsryd, Kjell Hjelm, Kristina Larsson, Lars- Göran Johnsson, Leif Andersson, Lena Wickberg, Margareta Runhede, Margareta Wiklund, Margit & Sune Göthberg, Marianne Thor, Marie Wikner, Marie-Louise Österling, Meta Johansson, Michael Ohlsson, Pernilla Folebo, Peter Cronarp, Tage & Karin Ericsson, Tore Mellberg, Torgny & Eva Sintring Larsson Örebro Sture Bolinder Arboga, Ingrid Bolinder Arboga, Pia Aronsson Avesta,Bengt-Erik Hildingsson Bjlsta, Ingalill Skoglund Dylta Bruk, Gertrud Nilsson Ervalla, Kristina Jansson Fjugesta, Karl Selander Garphyttan, Sivert Antonsson Göteborg, Anna Engström Hedemora, Doris Andersson Hjortkvarn, Barbro Norrby Holmsjö, Susanne & Patrik Planting Kumla, Leif Landin Klmrden, Lars-Göran Eriksson Lax, Karin Byström Lindesberg, Inger Bergström Mellösa, Alf Nilsson- Stora Mellösa, John & Mirjam Eriksson Stor, Anna & Niklas Demetriades Vintrosa. 19

20 Är öppet för alla som i egenskap av patient inom lnet har eller har haft kontakt med psykiatrin. Vi vnder oss till dig som i gemenskap med andra vill bygga upp din sjlvknsla och komma igng med arbete eller studier. Du sjlv eller ngon annan ringer oss och fr d en tid för information. Sedan kan du, s snart du vill komma hit och prova p ett par veckor, innan du beslutar dig för att bli medlem. Du deltar i en arbetsgemenskap tillsammans med medlemmar och handledare utifrn Fontnhusfilosofin. Vrt motto r en vg in och tre vgar ut. Fontnhuset r en fristende stiftelse som drivs som klubbhus. Vi r en eftersatt grupp, som har svrt att hvda oss p arbetsmarknaden. Vi har en styrelse med representanter frn olika delar av samhllet. Följ verksamheten genom vr tidning Spegelöga. Stöd klubben mer aktivt genom att bli stödmedlem. Som medlem fr du Spegelöga gratis. PRENUMERATIONS PRIS: Privatperson 100 kr Organisation/Företag 200 kr Fritt belopp utöver ovanstende mottages med tacksamhet. Fontnhusets bankgiro nr: Nyfiken p Fontnhuset? Ring och kom p besök! Vi finns intill Deiles gatukök. Adress: Mlgatan Öppettider: Mn-Fre E-post: Hemsida: info@orebrofontanhus.se kontoret@orebrofontanhus.se Tidningen Spegelöga ges ut i ca 420 exemplar. Den utkommer med 6-12 nummer per r och skickas till medlemmar, stödmedlemmar, öppenvrden, socialtjnsten m.fl. Om du som medlem, aktiv eller passiv, har ngot att bidra med s r du vlkommen med detta. Eksjö Fontnhuset Eksjö Vetlandavgen 9, Eksjö Tel: , Fax: fontanhuset@mail.eksjo.com Malmö Fontnhuset Malmö Engelbrektsgatan 14, Malmö Tel: , Fax: E-post: info@fontanhuset.se Bstad Krnhuset Vngavgen 36, Bstad Tel: , Fax: E-post: bastad@fountainhouse-sweden.net Nyköping Fontnhuset Nyköping Lilla Strömgatan 3, Nyköping Tel: , Fax: E- post: fontanhuset@gastabud.com Falkenberg Falkenbergs Fontnhus Lasarettsvgen 11, Falkenberg Tel , Fax: E-post: falkenberg@sverigesfontanhus.se Stockholm Fountain House Götgatan 38, Stockholm Tel: , Fax: E-post: fountain.house@stockholm.mail.telia.com Göteborg Göteborgsfontnen Andra Lnggatan 25, Göteborg Tel: , Fax: E-post: goteborgsfontanen@gemenskapcentralt.se Örebro Stiftelsen Fontnhuset, Örebro Mlgatan 11-13, Örebro Tel: , Fax: E-post: info@orebrofontanhus.se Helsingborg Bryggan Norra Strandgatan 8, Helsingborg Tel: , Fax: E-post: bryggan.helsingborg@telia.com Älmhult Trappan Älmhult Vallgatan 10, Älmhult Tel: E-post: fontanhuset.trappan@telia.com Klubbhus markerade har certifierats av ICCD Klubbhus markerade r certifierade ICCD trningsbaser