Jämställdhetsplan för år 2010

Transkript

1 UMEÅ UNIVERSITET Institutionen för fysik Jmstlldhetsplan för år 2010 Bakgrund En jmstlldhetsplan för institutionen för fysik upprttades första gången i mars Denna plan har sedan flera gånger utvrderats och reviderats av institutionens jmstlldhetsgrupp, och sedan faststllts av institutionsstyrelsen. Jmstlldhetsplanen består av fyra delar: målsttning för jmstlldhetsarbetet vid institutionen, analys av utvecklingen på institutionen ur ett jmstlldhetsperspektiv, utvrdering av föregående års jmstlldhetsplan, samt konkreta åtgrder som skall genomföras under det nrmast följande året. Målsttning Denna jmstlldhetsplan bygger på de jmstlldhetsplaner som har utarbetats av Umeå universitets styrelse och Teknisk-naturvetenskapliga fakultetsnmnden. Den beskriver konkreta åtgrder som skall utföras vid Institutionen för fysik för att frmja jmstlldheten. Institutionen har en mycket ojmn könsfördelning, både nr det gller de anstllda och de studerande. En långsiktig målsttning r att utjmna denna könsfördelning inom alla kategorier av anstllda och studenter. Som underlag för en uppföljning av eventuella förndringar av könsfördelningen bifogas en tabell (bilaga 1) över antalet anstllda vid institutionen av vardera kön, inom olika befattningar, för de åtta senaste åren. En statistisk studie över antalet kvinnliga studenter på fysikkurser bifogas också, (bilaga 2). Båda bilagorna har reviderats för att visa situationen fram till och med år Andelen kvinnliga studerande på våra ingenjörsutbildningar har de senaste åren legat i intervallet 10-20%. Vi arbetar givetvis vidare för att på sikt ytterligare öka andelen kvinnliga studerande. Slutligen noterar vi att andelen kvinnliga doktorander de flesta åren legat mellan %. Könsfördelningen bland doktoranderna r visserligen ojmn, men r ndå något jmnare n bland studenterna på grundutbildningen. Andelen kvinnor bland fast anstllda lrare och forskare r dock fortsatt mycket låg. För att på lång sikt kunna utjmna könsfördelningen anser vi att framför allt två typer av åtgrder r tillmpbara: För det första, att visa på att det finns kvinnliga fysiker, både lrare och forskare. Detta kan göras genom att framhålla kvinnor som förebilder, t.ex. genom att bjuda in kvinnliga förelsare, och framför allt genom att se till att kvinnor undervisar på alla nivåer av fysikkurser, både som förelsare och som labhandledare. Det kan också utföras genom att aktivt agera (speciellt informera och göra personliga förfrågningar) för att det skall finnas kvinnliga representanter i styrelser, nmnder och betygssttande kommittéer, på alla nivåer. 1

2 För det andra, att underltta och aktivt verka för att kvinnor söker till olika former av högre utbildning och tjnster, till exempel genom personliga kontakter med lmpliga kvinnliga aspiranter. Vid annonsering skall det alltid påpekas att kvinnor r srskilt vlkomna. Analys av utvecklingen på institutionen ur ett jmstlldhetsperspektiv Lönesttning och kompetensutveckling Lönesttningen skall uppmrksammas, så att det inte uppstår systematiska skillnader mellan mns och kvinnors löner. Möjligheterna till vidareutbildning och utveckling skall vara desamma för båda könen. För doktorander och amanuenser gller fasta löner enligt en doktorandtrappa, som i princip r lika för alla inom fakulteten. Inom övriga grupper r könsfördelningen så ojmn att en jmförelse av medellönerna inte r meningsfull (mellan 0 och 3 anstllda av underrepresenterat kön). Noteras kan dock att de kvinnliga lektorerna ej ligger under genomsnittslönen för lektorer. Vid en jmförelse som ven inkluderar professorer (1 kvinnlig) blir utfallet dock att de kvinnliga lektorernas löner ligger vsentligt under snittet. Detta kan tyda på att kvinnor i lgre grad befordras till de högre, och drmed mer vlbetalda, befattningarna Institutionens policy nr det gller kompetensutveckling för lrare r, att de lrare som har minst 20 % forskning i sin tjnst, anses få sin kompetensutveckling tillgodosedd drigenom. För övriga lggs 20 % kompetensutveckling in i deras tjnstgöringsskyldighet. Administratörer r en till nstan 100% kvinnodominerad yrkesgrupp ute på institutioner. De mn som arbetar med enbart administration inom Umeå universitet finns nstan uteslutande inom universitetsförvaltningen och oftast på högre befattningar. Orsaker till att så få mn söker till de tjnster som utannonseras r vl just att kvinnodominansen r så stor, att det traditionellt anses vara ett kvinnoyrke, samt att lönen r låg och karrirmöjligheterna små. Den teknisk/administrativa personalen har inte heller rtt till en avtalsenlig kompetensutveckling som lrar/forskargruppen har, trots att arbetsuppgifterna hela tiden förndras och blir mer krvande och en ökad kompetens drför skulle vara till gagn både för institutionen och den enskilde individen. Den administrativa bördan för lrar-/forskargruppen har också ökat, och en kompetenshöjning av den övriga personalen skulle ge ökad avlastning så att lrare/forskare skulle kunna gna mer tid åt sin huvuduppgift nmligen undervisning och forskning. Rekrytering Nr det gller rekrytering av kvinnor till kurser/utbildningsprogram i fysik har tidigare år riktade satsningar i form av tjejhelger gjorts, då vi gett kvinnliga gymnasielever möjlighet att vistas vid Umeå universitet under en helg och få en inblick i hur det r att studera på våra civilingenjörsprogram och naturvetarprogram. Tyvrr har det visat sig vid en utvrdering att satsningen inte haft någon större effekt på rekryteringen, varför det under 2009 inte satsades på någon tjejhelg. Fördelningen kvinnor och mn på grundutbildningens två utbildningsprogram Teknisk fysik och Fysikerprogrammet finns beskriven i bilaga 2. 2

3 Anstllningsformer och anstllningskategori Könsfördelningen på olika typer av tjnster har inte förndrats till det bttre under året. Även i gruppen doktorander, som haft den jmnaste könsfördelningen kan man se en försmring de senaste åren. Det borde annars vara den personalkategori dr det skulle vara enklast, att på relativt kort tid åstadkomma en förndring. Se bilaga 1. Ledningsstruktur och ledningsuppdrag vid institutionen Ledningsuppdrag Mn Kvinnor Ledningsgrupp 6 1 Prefekt 1 0 Studierektor 3 0 Programansvarig 3 1 Jmstlldhetsföretrdare 1 1 Arbetsmiljöombud 2 0 Budgetgrupp 3 3 Personalgrupp 4 0 Utbildningsråd 2 0 Forskningsråd 2 0 Datorgrupp 3 0 Lokal samverksansgrupp 6 1 Sjukfrånvaro Antal registrerade sjukdagar totalt under dagar 29 dagar och fler Mn Kvinnor 36 0 Förldraledighet och vård av sjuka barn Under 2009 har totalt 461 dagar tagits ut för förldraledighet. Dessa dagar r till 87% uttagna av mn, vilket beror på att vi har få kvinnliga småbarnsförldrar på institutionen. För vård av sjukt barn har 31 dagar tagits ut fördelade 65% på mn och 35% på kvinnor. Uttag av förldraledighet Antal dagar Mn 400 Kvinnor 61 Frånvaro för vård av sjukt barn Antal dagar Mn 20 Kvinnor 11 3

4 Utvrdering av föregående års planerade åtgrder under år 2009 Följande åtgrder avsågs att utföras under Anordna minst ett seminarium med jmstlldhetstema per år för personal och/eller studenter grna i samarbete med andra institutioner inom fakulteten. Karin Due, som disputerade vid institutionen under året, höll ett seminarium om sitt forskningsprojekt Fysik, lrande samtal och genus. Fortstta att arbeta för att rekrytera kvinnliga studenter till grundutbildningen. Under 2009 har rekryteringsinsatsen Student för en helg genomförts. Gymnasieelever från hela Sverige bjöds in till att under två dagar lra knna Umeå universitet och de utbildningar som ges vid teknisk-naturvetenskaplig fakultet. Av 12 deltagande var 7 tjejer. Både lrare och studenter vid fysikinstitutionen var engagerade i att informera om våra utbildningar och låta deltagarna göra fysiklaborationer. För att vcka intresset för fysik, har vi vid ett flertal tillfllen bjudit in grundskoleelever i olika åldrar, som under handledning fått göra fysikexperiment. Ofta delas då grupperna in så att tjejer och killar labbar var för sig. Arbeta för att fler kvinnliga doktorander rekryteras, och stödja nydisputerade kvinnor som vill fortstta en akademisk karrir. En kvinnlig doktorand och en kvinnlig postdoc har rekryterats under året. Arbeta för att alla, oavsett kön och tjnstekategori ska vara delaktiga i institutionens kvalitetsoch utvecklingsarbete. Under hösten 2008 startade inom ramen för institutionens kvalitetsarbete 7 förbttringsprojekt. Arbetet har fortsatt under 2009, och det som nu återstår r uppföljning av uppnådda resultat. Projekten har involverat en stor del av personalen. Arbeta för att inga orttvisa löneskillnader ska uppkomma på grund av kön eller andra former av diskriminering. Ingen lönekartlggning har gjorts under året. Arbeta för att medel årligen avstts för kompetensutveckling ven för teknisk och administrativ personal, för att möjligheten ska finnas att ven delta i kurser och konferenser utanför Umeå. Institutionens administratörer har deltagit i 2009-års Administratörskongress i Sundsvall. Den tekniska personalen har besökt Tekniska Mssan i Stockholm. Institutionen ska underltta för anstllda och studenter att kombinera arbete/studier med familjeliv. Detta kan bland annat ske genom att på olika stt underltta för anstllda att ta ut förldraledighet. Institutionen bör hålla kontinuerlig kontakt med förldraledig personal. I synnerhet för doktorander bör man ge speciellt stöd behövas för att möjliggöra en tids bortavaro från forskningen. Under 2009 har totalt 461 dagar tagits ut för förldraledighet. 87 % var pappalediga mn. 4

5 Anordna minst ett seminarium med jmstlldhetstema per termin för personal och/eller studenter. Se punkten ovan förelsning Karin Due. Fortsatt uppföljning av jmstlldhetsarbetet. Åtgrden ovan r uppfylld i och med denna jmstlldhetsplan. Åtgrder under år 2010 Följande åtgrder avser institutionen att utföra under Specifika åtgrder Anordna aktiviteter för elever i grundskolan dr de får möjlighet att under lttsamma former prova på diverse spnnande fysikexperiment. En förelsning på tema jmstlldhet planeras under året i samarbete med andra institutioner inom fakulteten. Allmnna åtgrder Fortstta att arbeta för att rekrytera kvinnliga studenter till grundutbildningen Arbeta för att fler kvinnliga doktorander rekryteras, och stödja nydisputerade kvinnor som vill fortstta en akademisk karrir. Arbeta för att alla, oavsett kön och tjnstekategori ska vara delaktiga i institutionens kvalitetsoch utvecklingsarbete. Arbeta för att inga orttvisa löneskillnader ska uppkomma på grund av kön eller andra former av diskriminering. Arbeta för att ven teknisk och administrativ personal ska ges kompetensutveckling och ha möjlighet att delta i kurser och konferenser som gagnar arbetet och den personliga utvecklingen. Institutionen ska underltta för anstllda och studenter att kombinera arbete/studier med familjeliv. Detta kan bland annat ske genom att på olika stt underltta för anstllda att ta ut förldraledighet. Institutionen bör hålla kontinuerlig kontakt med förldraledig personal. I synnerhet för doktorander bör man ge speciellt stöd för att möjliggöra en tids bortavaro från forskningen. Fortsatt uppföljning av jmstlldhetsarbetet. Denna jmstlldhetsplan faststlldes av prefekten Planen skall utvrderas senast februari 2011 varefter en ny plan upprttas. Lilian Andersson Thomas Wågberg Kjell Rönnmark 5

6 6

7 Bilaga 1 KÖNSFÖRDELNING PÅ OLIKA ANSTÄLLNINGAR VID INSTITUTIONEN FÖR FYSIK Tjnst m kv. m kv. m kv Adjunkt Administratör Doktorand* Forskarassistent Forskningsing Gstlrare Lektor/forskare Lokalvårdare Post-doc Professor** Teknisk personal *Doktorander antagna, men inte finansierade av institutionen, r också inrknade. ** Professor emeritus r inrknade 7

8 BILAGA: Tabell över könsfördelningen på några av institutionens utbildningar/kurser Bilaga 2 Allmnna kommentarer: För varje årskull (dvs. det år då studenten blev antagen och påbörjade sin programutbildning) anges varje år totala antalet registrerade, aktiva studenter samt, inom parentes, antalet registrerade, aktiva kvinnor på höstterminen, oavsett vilket studieår varje enskild student i praktiken befinner sig på. Detta innebr till exempel för År 2 för H99, att alla studenter som var aktiva hösten 2000 och började sina studier på programmet 1999 r medrknade. Med aktiv student menas student som r registrerad på minst en kurs och som ej har studieuppehåll eller studerar utomlands. Studenter som meddelat studieavbrott har också rknats bort. Genom att följa en årskull (en rad) får man information om hur många studenter i denna kull som r aktiva varje år. Teknisk Fysik Årskull År 1 År 2 År 3 År 4 År 5 H09 45(6) H08 39(6) 42(9) H07 34(4) 31(4) 24(3) H06 28(2) 34(4) 29(3) 23(1) H05 46(7) 51(9) 39(5) 43(7) 36(3) H04 40(4) 47(8) 44(8) 32(3) 37(5) H03 41(4) 33(4) 29(5) 30(5) 27(5) H02 41(4) 45(7) 42(7) 32(2) 23(5) H01 45(6) 47(6) 39(4) 31(3) 32(4) H00 35(8)+13(3) 42(12)+11(3) 38(10)+10(3) 31(9)+9(3) 26(7)+6(3) H99 45(5)+21(9) 31(6)+12(6) 32(7)+9(5) 29(5)+6(1) 23(3)+8(4) Ytterligare 23(4) studenter från H04 och ldre finns fortfarande kvar registrerade på kurser. Översta raden avser studenter registrerade i kurs på program H09 (tot 193) Kandidatprogrammet i fysik och tillmpad matematik/fysikerprogrammet Årskull År 1 År 2 År 3 År 4 År 5 H09 13(1) H08 10(2) 0 H07 4(2) 1(0) 2(0) H06 9(4) 11(3) 10(4) 6(4) H05 13(4) 10(3) 5(3) 4(3) 2(1) H04 11(3) 11(3) 7(1) 4(1) 5(2) H03 9(1) 6(2) 3(1) 3(2) 2(0) H02 14(2) 11(1) 6(1) 5(1) 3(1) H01 10(3) 8(3) 4(1) 3(1) H00 9(2) 9(2) 6(0) 5(0) H99 5(2) 3(1) 3(1) 3(1) Kommentar: Studenterna lser fr o m ht 2002 kurser i fysik redan under år 1. Fysikerprogrammet har fr o m H08 övergått till Kandidatprogrammet i fysik och tillmpad matematik. Första året lses gemensamt, drefter delas de upp, så fr o m åk 2 avser siffran endast de som valt fysikinriktningen. 8

9 9