TI*Jay 1. Lda Fretag Mrkning r. 23. Panaxia AB Lev. fakturor Mars April Panaxia AB Lev.fakturor Mars April

Transkript

1 TI*Jay 1 Lda Fretag Mrkning r 23. Panaxia AB Lev. fakturor Mars April Panaxia AB Lev.fakturor Mars April Panaxia AB Lev. fakturor Mars April Panaxia AB Lev.fakturor Mars April Panaxia AB Lev. fakturor Mars April Panaxia AB Lev. fakturor Mars April Panaxia AB Utbetalningar Mars April Panaxia AB Utbetalningar Mars April Panaxia AB Utbetalningar Mars April Panaxia AB Utbetalningar Mars April Panaxia AB Utbetalningar Mars April Panaxia AB Inbetalningar April/Maj Panaxia AB Inbetalningar Nov Panaxia AB Inbetalningar Dec Panaxia AB Inbetalningar Jan Panaxia AB Inbetalningar Feb Panaxia AB Inbetalningar Mars Panaxia AB Inbetalningar April Panaxia AB Inbetalningar Maj Panaxia AB Xrsbokslut PanaxiaAB Serie A2OlO jan -Sept Panaxia AB Serie A 2010 Okt- Dec Panaxia AB Inventarier i nummerordning Serie G PanaxiaAB Serie Panaxia AB Serie F Panaxia AB rsbokslut 2009 Jan - Sept Panaxia AB Skatteprm / Panaxia AB Skatt 22. Panaxia AB Krediterade fakturor 22. Panaxia AB Krediterade fakturor 27. Panaxia AB Lev.fakturor Okt Dec Panaxia AB Lev.fakturor Okt Dec Panaxia AB Lev. fakturor Okt Dec Panaxia AB Lev. fakturor Okt Dec Panaxia AB Lev.fakturor Okt Dec Panaxia AB Lev.fakturor Okt Dec Panaxia AB Utbetalningar Okt Dec Panaxia AB Utbetalningar Okt Dec Panaxia AB Utbetalningar Okt Dec Panaxia AB Utbetalningar Okt Dec

2 30. Panaxia AB Lev. fakturor Sept Okt Panaxia AB Lev.fakturor Sept Okt Panaxia AB Lev.fakturor Sept Okt Panaxia AB Lev.fakturor Sept Okt Panaxia AB Lev.fakturor Sept Okt Panaxia AB Lev. fakturor Sept Okt Panaxia AB Lev.fakturor Sept Okt Panaxia AB Lev.fakturor Sept Okt Panaxia AB Utbetalningar Sept Okt Panaxia AB Utbetalningar Sept Okt Panaxia AB Inbetalningar Dec Okt / Panaxia AB Inbetalningar Dec Okt Panaxia AB Inbetalningar Dec Okt Panaxia AB Inbetalningar Dec Okt Panaxia AB Inbetalningar Dec Okt Panaxia AB Inbetalningar Dec Okt Panaxia AB Inbetalningar Dec Okt Panaxia AB Inbetalningar Dec Okt Panaxia AB Inbetalningar Dec Okt Panaxia AB Bokfringsprm Panaxia AB Kontoavstmning Panaxia AB Kontoavstmning Panaxia AB Lev.fakturor Dec Panaxia AB Lev.fakturor Dec Panaxia AB Lev.faktiuror Dec Panaxia AB Utbetalningar Dec Panaxia AB Utbetalningar Dec Panaxia AB Utbetalningar Dec Panaxia AB Lev.fakturor Jan Panaxia AB Lev.fakturor Jan Panaxia AB Lev. fakturor Jan Panaxia AB Lev.fakturor Jan Panaxia AB Arsbokslut Panaxia AB rsbokslut Panaxia AB Xrsbokslut Panaxia AB Januari Utbetalningar 1-17/ PanaxiaAB Januari Utbetalningar 18/31/1 Serie H Panaxia AB februari Leverantrsfakturor 1-6/ Panaxia AB februari Leverantrsfakturor 7-14/ Panaxia AB februari Leverantrsfakturor 15-25/ Panaxia AB februari Leverantrsfakturor 26-28/ PanaxiaAB februari utbetalningar 1-14/2 2012

3 39. Panaxia AB februari utbetalningar 15-25/2 Serie H Panaxia AB Mars leverantrsfakturor 1-4/ Panaxia AB Mars leverantrsfakturor 5-10/ Panaxia AB Samlingsfakturor Panaxia AB Krediterade fakturor Panaxia AB Krediterade fakturor Panaxia AB Krediterade fakturor Panaxia AB Krediterade fakturor Panaxia AB Serie A Manuell bokfring december Panaxia AB Samlingsfakturor Panaxia AB Serie A Manuell bokfrmg maj-augusti Panaxia AB Serie A Manuell bokfring januari-april Panaxia AB Serie A Manuell bokfring september-november Panaxia AB Kontoavstmning Panaxia AB Kontoavstmning Panaxia AB Kontoavstmning Panaxia AB Kontoavstmning Panaxia AB Kontoavstmning Panaxia AB Skatteprm / Inventarier i nummerordning / Panaxia AB Serie A 2008, Serie F / Panaxia AB Inventarier i nummerordning Panaxia AB Frskringar Prm Panaxia AB Frskringar Prm Panaxia AB leasingavtal Prm Panaxia AB Frskringar Prm Panaxia AB Korrespondens med myndigheter 73. Panaxia AB Leasingavtal, Handelsbanken, Finans 73. Panaxia AB Leasingavtal Alphera Financial Services 74. Panaxia AB Rn 74. Panaxia AB Tvister 74. Panaxia AB Hyresavtal, lokaler, Prm Panaxia AB Leasingavtal prm Panaxia AB Hyresavtal, lokaler, prm Panaxia AB Serviceavtal, Daimler Chrystler, Prm Panaxia AB Leasingavtal, GE Money Bank 78. Panaxia AB verltelse och vskverksamheten till PanAlarm 2007 AB Panaxia AB Avtal V1501-V1931 Prm Panaxia AB Avtal Vi-Vi 000 Prm Panaxia AB Avtal Vi 000-V1 500 Prm Panaxia AB UC, G4S, BSS, Reko 2007 Jan-dec 2007

4 88. Panaxia AB UC, G4S, BSS, Reko 2006 Jan-dec Panaxia AB UC, Svensk kassaservice 2006 jan-sept Panaxia AB UC, Kunder, register, Idnr, adress sks, G4S, BSS 89. Panaxia AB UC, Svensk kassaservice Jan-dec Panaxia AB UC, Svensk kassaservice jun-dec 2006, jan-dec / Panaxia AB Svensk kassaservice okt-dec Panaxia AB Carolina 90. Panaxia AB Mrken, tryck, logg annonser 90. Panaxia AB Reklamationer klara 94. Panaxia AB Leverantrsunderlag 79. Panaxia AB Serviceavtal Daimler Chrysler Finans Prm 2 2. Panaxia AB puhl Skatteprm Panaxia AB publ Verifikationer 2 Serie A Panaxia AB (publ) Verifikationer 3 Serie A Panaxia AB pub1 Kontoutdrag bank & vriga Panaxia AB (publ) Leverantrsfakturor D Panaxia AB publ Leverantrsfakturor D Panaxia AB publ Leverantrsfakturor D Panaxia AB publ Leverantrsfakturor D Panaxia AB publ Inbetalningsjournal Kund 2012 Serie C Panaxia AB publ Verifikationer 1 Serie A Panaxia AB (pub1) Verifikationer 2 Serie A Panaxia AB publ Betalningsjournal leverantrer 2012 Serie E Panaxia AB publ Deklarationer 2012 Koncern Panaxia AB (publ) rsbokslut Moderbolaget PanaxiaAB publ rsbokslut Koncern Panaxia AB pub1 Delrsrapport Koncern Panaxia AB (publ) rsbokslut Moderbolaget 2011 Revisionsprm 12. Panaxia AB publ MnadsrapportJan-Feb-April 2012 Koncern PanaxiaAB (publ) Mnadsbokslut Koncern 12. Panaxia AB (pub1) Delrsrapport Koncern Panaxia AB publ Konfidentiellt Panaxia AB pub1) Delrsrapport Koncern Panaxia AB pub1) Mnadsbokslut Panaxia AB publ r 2011 rsredovisningar Koncern Panaxia AB pub1 rsredovisningar Koncern 20. Panaxia AB (publ) Likviditetsprognoser Panaxia AB pub1) Skatteprm Panaxia AB publ Verifikationer 1 Serie B-G Panaxia AB publ Verfikationer 2 Serie B-G

5 35. Panaxia AB (publ) Lev.fakturor D1-D Panaxia AB (publ) Lev.fakturor D1-D Panaxia AB (publ) Lev.fakturor D1-D Panaxia AB pubo Lev.fakturor D Panaxia AB publ Kundfaktura Jan-Dec Panaxia AB (pubi) Kundfaktura Jan-Dec Panaxia AB publ Verifikationer F/G/K Inventarier Panaxia AB publ Kundfaktura Jan-Jun Panaxia AB (pubi) Kundfaktura Jul-Dec Panaxia AB publ kontoutdrag bank & vriga Panaxia AB (publ) Likviditetsprognoser 2010/ / Panaxia AB (pubi) Arsredovisningar och delrsrapporter Panaxia AB (publ) Bolagsstmma 78. Panaxia AB publ vriga avtal 72. Panaxia AB (pubi.) Delrsrapport Koncernen Panaxia AB (pubi.) Mnadsrapport MAJ-JUL-AUG 2012 koncernen Panaxia AB (pubi.) Styrelseprotokoll Panaxia AB (pubi.) Styrelseprotokoll Panaxia AB (pubi.) vriga avtal Panaxia AB (pubi.) vriga avtal Panaxia AB (pubi.) Arsredovisningar och delrsrapporter

6 Bila.sn. 2 SOLNA TINGSRTT PROTOKOLL Aktbilaga 23 Avdelning Ml nr Edgngssammantrde i K Solna Sid 1 (3) RTTEN Rdmannen Sofia Jungstedt PROTOKOLLFRARE Tingsnotarien Jenny Dahlkvist Gldenr Panaxia AB (pubi), Linta Grdsvg Bromma Nrvarande genom stllfretrdare Extern VD: Monica Hallin Gustafsson Huddungegrnd Upplands Vsby Personligen nrvarande Tid: V t j11ik 601M QS(Allt e'i 3 Styrelseledamot: Anders Eklund Nybrogatan 16, lgh Stockholm Personligen nrvarande Styrelseledamot: ke Ekstrm Nygrdsvgen 5 E Kristianstad Personligen nrvarande Styrelseledamot: Katja Elvng 8, Impasse Adelaide Mandclieu La Napoule Frankrike Personligen nrvarande 9 andsvgen Sol 25 L: Dok.Id Postadress Besksadress Telefon Telefax Expeditionstid Box 1356 Sundbybergsviigen mudag fredag Solna E-post: solna.tingsrattdom.se 08:30-16:00 www. solnatingsratt.domstol.se

7 Sid SOLNA TINGSRTT PROTOKOLL K Avdelning Styrelseledamot: Lennart Ohistenius Krrskiftesvgen Kristianstad Personligen nrvarande Styrelseledamot: Gran Svensson Hovslagarvgen Vendels Personligen nrvarande VRIGA (nrvarande om inte annat anges) Konkursfrvaltare Lars-Henrik Andersson Advokatfirman Lindahl KB Box Stockholm Nrvarande, bitrds av Theodor Hanson och Karl Bjrlin Medfrvaltare Mikael Kubu do Ackordcentralen Strandvgen Stockholm Inte nrvarande Tillsynsmyndighet Tillsynsmyndigheten KFM i Stockholm STOCKHOLM Nrvarande genom Bjarne Lf och Carolina Karlsson SAKEN Konkurs; nu frga om edgngssammantrde Det antecknas att rtt adress till Katja Elvng r adressen i Frankrike. Det konstateras att det r, fr tidigt att hlla edgngssammantrde d konkursbouppteckningen behver kompletteras ytterligare. Frvaltaren uppger att det vore lmpligt att hlla fortsatt edgngssammantrde januari 2013.

8 Sid SOLNA TINGSRTT PROTOKOLL K Avdelning Monica Hallin Gustafsson, Anders Eklund, ke Ekstrm, Katja E1ving, ho= 7 Nygrej, Lennart Ohistenius samt Gran Svensson har ingen erinran mot att det kommer hllas fortsatt edgngssammantrde. Tingsrtten kallar drefter parterna till fortsatt edgngssammantrde den 14 januari 2013 kl p samma stt och vid samma ventyr som till dagens sammantrde. Parterna underrttas om att det inte kommer att skickas ut ngra separata kallelser utan att de anses delgivna kallelsen till det fortsatta edgngssammantrdet. Frvaltaren tar sig att terkomma med besked om det pkallas ed med ngon ytterligare person, s att mjlighet finns fr tingsrtten att kalla aktuella personer till sammantrdet i januari Det antecknas att det r lmpligt att medfrvaltaren Mikael Kubu nrvarar vid edgngssammantrdet ijanuari Sammantrdet frklaras avslutat. Som ovan Protokollet uppvisat /

9 tik3oi 3 SOLNA TINGSRTT PROTOKOLL Aktli1aga 27 Avdelning Ml nr Edgngssammantrde i K Solna Sid (5) RTTEN Rdmannen Sofia Jungstedt (ordfrande) PROTOKOLLFRARE Tingsnotarien Helena Stigmark Danns PARTER Gldenr Panaxia AB (pubi), Linta Grdsvg Bromma Nrvarande genom stllfretrdare Extern VD: Monica Hallin Gustafsson Huddungegrnd Upplands Vsby Personligen nrvarande Styrelseledamot: Anders Eklund Nybrogatan 16, lgh Stockholm Personligen nrvarande Styrelseledamot: ke Ekstrm Nygrdsvgen 5 E Kristianstad Personligen nrvarande Styrelseledamot: Katja Elvng 8, Impasse Adelaide Mandelieu La Napoule Frankrike Personligen nrvarande Styrelseledamot: Lennart Ohistenius Krrskiftesvgen Kristianstad Personligen nrvarande Tid: Dok.Id Postadress Besksadress Telefon Telefax Expeditionstid Box 1356 Sundbybergsvgen mndag fredag Solna E-post: soina.tingsrattdom.se 08:30-16:00 www. solnatirigsratt.domstol.se

10 Sid 2 SOLNA TINGSRTT PROTOKOLL K Avdelning Styrelseledamot: Gran Svensson Hovslagarvgen Vendels Personligen nrvarande VRIGA (nrvarande om inte annat anges) Konkursfrvaltare Lars-Henrik Andersson Advokatfirman Lindahl KB Box Stockholm Nrvarande, bitrds av Theodor Hanson och Karl Bjrlin Medfrvattare Mikael Kubu do Ackordcentralen Strandvgen Stockholm Nrvarande, bitrds av Eric Hellstrm Tillsynsmyndighet Tillsynsmyndigheten KFM i Stockholm STOCKHOLM Nrvarande genom Bjarne Lf SAKEN Konkurs; nu frga om edgngssammantrde Det antecknas att Monica Hallin Gustafsson, Anders Eklund, ke Ekstrm, Katja Elvng, Lennart Ohistenius och Gran Svensson har tagit del av bouppteckningen. Bouppteckningen genomgs. Konkursfrvaltaren gr drvid fljande tillgg till och ndringar i bouppteckningen. - Konkursfrvaltaren ger in srskild specifikation ver de ldre, tvistiga och oskra fordringarna, vilka finns angivna under rubriken Kundfordringar m m, s 3 i bouppteckningen, aktbil. 28, och redogr fr dess innehll.

11 Sid SOLNA TINGSRTT PROTOKOLL K Avdelning M Panaxia AB har enligt bilaga 5 en leverantrsskuld till Nordisk Skerhet Holding NSH AB p kr som av misstag inte har rknats med i summeringen av leverantrsskulder. Leverantrsskuldema som framgr av bilaga 5, och anges p s 4 i konkursbouppteckningen, uppgr rtteligen till kr. Detta leder till fljande ndringar p s 5 i bouppteckningen. - Summa oprioriterade skulder: kr. - Summa skulder: kr. - Brist i boet: kr. Medfirvaltaren uppger att han inte vill gra ngra tillgg eller frndringar i bouppteckningen. Monica Hallin Gustafsson uppger att hon endast har arbetat i bolaget under cirka tta veckor. Mot den bakgrunden har hon svrt att ta stllning till bouppteckningens riktighet. Hon uppger att hon inte vill gra ngra tillgg eller frndringar i bouppteckningen. Anders Eklund uppger att det finns stora garantikrav om sammanlagt cirka kr som har samband med ett frvrv r Motpart r Sparbankerna (42 sparbanker). Han undrar om konkursfrvaltaren har hanterat garantikraven. Konkursfrvaltaren uppger att garantikraven r under utredning. Anders Eklund uppger att han inte vill gra ngra tillgg eller frndringar i bouppteckningen. ke Ekstrm uppger att han inte vill gra ngra tillgg eller frndringar i bouppteckningen.

12 Sid 4 SOLNA TINGSRTT PROTOKOLL K Avdelning Katja Elvng uppger att hon endast har arbetat i bolaget under cirka sex till tta mnader. Mot den bakgrunden har hon svrt att ta stllning till bouppteckningens riktighet. Hon uppger att hon inte vill gra ngra tillgg eller frndringar i bouppteckningen. Lennart Ohistenius uppger att han kom in i styrelsen den 17 juli 2012 och har suttit i styrelsen under en och en halv mnader. Han har inte haft mjlighet att stta sig in i materialet. Lennart Ohistenius uppger att han inte vill gra ngra tillgg eller frndringar i bouppteckningen. Gran Svensson uppger att han endast har arbetat i bolaget under cirka sex till tta mnader. Mot den bakgrunden har han svrt att ta stllning till bouppteckningens riktighet. Gran Svensson uppger att han inte vill gra ngra tillgg eller frndringar i bouppteckningen. Ordfranden lser upp vad som antecknats i protokollet avseende gjorda tillgg till och ndringar i bouppteckningen. De nrvarande har ingen erinran mot vad som antecknats i protokollet. Ordfranden erinrar om bouppteckningsedens vikt och betydelse samt det straffansvar som kan flja enligt bl.a. 11 kap. 1 brottsbalken vid lmnande av oriktiga uppgifter. Monica Hallin Gustafsson bekrftar att bouppteckningen - med de tillgg och ndringar som har gjorts - r riktig och avlgger i konkurslagen freskriven bouppteckningsed. Anders Eklund bekrftar att bouppteckningen - med de tillgg och ndringar som har gjorts - r riktig och avlgger i konkurslagen freskriven bouppteckningsed.

13 Sid 5 SOLNA TINGSRTT PROTOKOLL K Avdelning ke Ekstrm bekrftar att bouppteckningen - med de tillgg och ndringar som har gjorts - r riktig och avlgger i konkurslagen freskriven bouppteckningsed. Katja Elvng bekrftar att bouppteckningen - med de tillgg och ndringar som har gjorts - r riktig och avlgger i konkurslagen freskriven bouppteckningsed. Lennart Ohistenius bekrftar att bouppteckningen - med de tillgg och ndringar som har gjorts - r riktig och avlgger i konkurslagen freskriven bouppteckningsed. Gran Svensson bekrftar att bouppteckningen - med de tillgg och ndringar som har gjorts - r riktig och avlgger i konkurslagen freskriven bouppteckningsed. Konkursfrvaltaren uppger att ngon utdelning inte kan prknas i konkursen och att - svitt knt - ingen tillstndspliktig verksamhet har bedrivits av konkursgldenren. Sammantrdet frklaras avslutat. Som ovan Helena 5 Protokoll

14 WICer 11 m 00 c Frslag till BOLAGSORDNING att faststllas p bolagsstmma Org nr: Bolagets firma r Panaxia AB (publ). 2. Styrelsen skall ha sitt ste i Stockholm kommun. 3. Bolagets verksamhet r att bedriva bevakning jmte hantering och transport av mynt, sedlar och andra vrdehandlingar samt idka drmed frenlig verksamhet. 4. Aktiekapitalet skall vara lgst kronor och hgst kronor. 5. Antal aktier skall vara lgst st och hgst st. 6. Bolagets rkenskapsr skall vara kalenderr. 7. Styrelsen skall best av 3-8 ledamter med 5 hgst suppleanter. 8. Bolaget skall utse 1-2 ordinarie revisorer med eller utan suppleanter. 9. Kallelse till bolagsstmma skall ske genom annonsering i Post- och Inrikes Tidningar och genom att kallelsen hlls tillgnglig p bolagets webbplats. Vid tidpunkten fr kallelse skall information om att kallelse skett arnionseras i Svenska Dagbladet. Kallelse till ordinarie bolagsstmma samt kallelse till extra bolagsstmma dr frga om ndring av bolagsordningen kommer att behandlas skall utfrdas tidigast sex veckor och senast fyra veckor fre stmman. Kallelse till annan extra bolagsstmma skall utfrdas tidigast sex veckor och senast tre veckor fre stmman. 10. Den aktiegare eller frvaltare soin p avstmningsdagen r infrd i aktieboken och antecknad i ett avstmningsregister enligt 4 kap. lagen (1998:1479) om kontofring av finansiella instrument eller den som r antecknad p avstmningskonto enligt 4 kap. 18 frsta stycket 6-8 nmnda lag skall antas vara behrig att utva de rttigheter som fljer av 4 kap. 39 aktiebolagslagen (2005:551). 11. Fr att f deltaga i bolagsstmma skall aktiegare anmla sig hos bolaget senast den dag som anges i kallelse till stmman. Denna dag Mr inte vara sndag, annan allmn helgdag, lrdag, midsommarafton, julafton eller nyrsafton och inte infalla tidigare n femte vardagen fre stmman. Ombud behver ej anmla antalet bitrden. Antalet bitrden fr vara hgst tv

15 Flden in och ut ur upprkningscentralen i Bromma Security Konto i Tillbaka till kunder III I ayx 5 Sparbanken srskild lsning fr vissa kunder 1 1 1i Vxelbetalning, 1 betalningsalt. 1 i rci,rti-/aitrrtirn 1 rjll/r1.1lj5ui Checkar Betalningsfiler m.m i skickas till 1 1 Koncernkontot Kund 1 / Vxel 1 levereras Pengar som hmtas i frn kund BDB Frgade sedlar X-Change komat er o Bank Vxel DNB Vxelbetalning, 1 1 verfring frn DNB:s betalningsalt byte iaffr klientmedelskonto.. Kontantens 1 Kontantservice L_mr, 1 Bankomater och Ersttninffimottaga bankkassor kontanter X-Change Kontanter levereras L J Riksbanken

16 Flden in och ut ur upprkningscentralen 1 Kristianstad Tillbaka till kunder Bila5ck : i 1 verfring frn DNB:s T! klientmedelskontoi 1 Kontantservice Sparbanken srskild lsning frvissa kunder 1 1 Checkar Betalningsfiler m.m skickas till 1 1 Koncernkontot 1 Kund 1 : p lp I /* ri1 Pengar som hmtats frn kund OOO i. l Hanteras i upprkningscentralen i Bromma rcffniriafrr Mnttncrn kontanter Kontantens bankomater Bankomater och kassor i banker X-Change o g i- BDB Frgade sedlar X-Change Bankomat era Bank DNB m 3 BDB ext:rn dep Kontanter levereras

17 IC3O Professor Mikael Mller Juridiska fakulteten vid Uppsala universitet Rttsutltande angende kunders separationsrtt i Panaxiakonkurserna 1. Frgestllning Panaxia Security AB ("PS") och Panaxia Kontantservice AB ("PKS") frsattes den 5 september 2012 i konkurs vid Solna tingsrtt. Bolagens huvudsakliga verksamhet har varit kontanthantering. Jag har av konkursfrvaltaren ombetts att yttra mig i frgan om kunder, som till PS lmnat medel som PS i sin tur lmnat till PKS fr hantering och terredovisning till kunderna, har en i konkurserna skyddad gandertt (separationsrtt) till de kontanter och bankmedel som inte hade terredovisats och endast i begrnsad utstrckning fanns i behll nr konkurserna intrffade. 1 frgestllningen ligger bland annat att bedma om olika kunders medel har hanterats och ftt hanteras p ett stt som uppfyller den specialitetsprincip som utgr utgngspunkt fr separationsrtt och om de uttag och sammanblandningar av medel som gt rum medfr att separationsrtt inte freligger. Jag har vidare av medfrvaltaren i konkurserna ombetts att yttra mig i angrnsande frgor med koppling till Sparbanken Slutsatserna i den delen redovisas i ett srskilt utltande. Frgor om vilken betydelse dessa slutsatser har fr vriga kunders separationsrtt tas dock upp i detta utltande. 2. Kontanthanteringssystemet 2.1. Hanteringen av medel som kunder lmnat till PS 2 Den faktiska hanteringen av medel som kunder ln -mat till PS kan, fr syftet med detta utltande, beskrivas enligt fljande. 1 Uppgifterna i detta avsnitt bygger p utredningar, uppgifter och dokumentation som tillhandahllits av konkursfrvaltarna och deras medarbetare p Advokatfirman Lindahl Stockholm och Ackordscentralen Stockholm. 2 Beskrivningen avser hanteringen i Bromma och Kristianstad men inte i Malm.

18 PS har hmtat kontanter (sedlar och mynt) hos kunder med en vrdetransportbil som krts till en upprkningscentral. Kontanterna har varit packade i psar eller kassetter och uppmrkta med varje kunds namn, nummer och behllning. Vid upprkningscentralen, dr hanteringen tagits ver av PKS, har kontanterna lastats av och checkats in i ett datasystem. Psarna eller kassetterna har ppnats och kontanterna lagts i en maskin som rknat och sorterat dem. Avstmning har skett s att upprknat belopp verensstmt med vad som faktiskt avlmnats. Information har ocks skapats om vilken kunds pengar som upprknats, nr upprkningen skett och om upprknad summa. Samtidigt har skapats en redovisningsfil (betalfil) med information om hur mycket medel som sedermera ska betalas ut till varje kund. 1 de fall utlndska kontanter rknats upp har omrkning skett till svenska kronor enligt Swedbanks gllande kpkurs. Rent fysiskt har olika kunders kontanter efter upprkningen varit sammanblandade. De har placerats i srskilda ldor som stllts p vagnar och frts in i ett valv. Detta lager med upprknade kontanter kallas fortsttningsvis kontantlagret. fr Olika frsljningar av innehllet i kontantlagret har drefter genomfrts av PKS. Vederlagen frn dessa frsljningar har (med undantag som beskrivs strax nedan) influtit p olika konton som PKS innehaft i Sparbanken Dessa konton har tillsammans utgjort underkonton till och konstituerat ett s.k. koncernkonto, som fungerat som ett samlat konto fr terredovisning till de kunder som lmnat sina sedlar och mynt till PS ("redovisningskontot"). Fr att den ovan nmnda redovisningsfilen med betalningsinstruktioner skulle leda till utbetalningar till kunder, har det d rckt att det sammanlagda saldot p underkontona i redovisningskontot varit tillrckligt fr att tcka betalningarna enligt redovisningsfilen. De frsljningar som fretagits med upprknade sedlar och mynt i kontantlagret kan sammanfattas s 4 hr: Frsljning av vxelkassor till kunder: PKS har tagit kontanter ur kontantlagret och packat dem i psar som levererats till kunder som bestllt vxelkassa. Betalning och redovisning har skett p tre olika stt: (a) Den kpande kundens autogiro har belastats samtidigt som kontanterna verlmnats till denne, varefter beloppet influtit p ett konto i Handelsbanken som innehafts av PS. 1 viss utstrckning har PS sedan frt de influtna beloppen vidare till redovisningskontot fr redovisning till de kunder som lmnat sina medel till PS. 1 viss utstrckning 2 Med hnsyn till detta saknas anledning att 1 det fljande specificera p vilket av redovisningskontots underkonton som ett visst vederlag influtit. Begreppet "frsljning" anvnds hr inte i strikt juridisk mening utan som en samlingsbeteckning p olika typer av frfoganden ver sedlar och mynt mot vederlag i svenska kronor.

19 har PS dock i stllet frt betalningarna fr vxelkassorna till ett fretagskonto som PS haft i Sparbanken. Detta konto har innehllit PS egna medel och anvnts i och fr den lpande verksamheten. Det r i denna del av kontanthanteringssystemet som kundmedel har "lckt ut" och gett upphov till det underskott eller "hl" i systemet som ytterst kan sgas ha lett till att PS och PKS slutligen frsattes i konkurs. (b)den kpande kunden har betalat i frskott fr vxelkassan. Beloppet har flutit in p redovisningskontot och redovisats till kunder som lmnat sina medel till PS. (c) Kontanter har bytts mot kontanter vid den kpande kundens affrsstlle. Konkret har en vktare bytt en pse pengar mot en annan pse pengar, varefter den mottagna psen transporterats tillbaka till upprkningscentralen, innehllet upprknats och lagts i kontantlagret. Frsljning av kontanter till Kontanten AB:s uttgsautomater: Som kommissionr fr DNB Bank ASA ("DNB") har PKS kpt kontanter frn BDB Bankernas Dep AB ("BDB") och packat dem i kassetter mrkta "Kontanten" eller "DNB". PKS har betalat fr DNB:s rkning genom att verfra medel frn ett klientmedelskonto som DNB haft i PKS till ett av underkontona i redovisningskontot och sedan till BDB. Kassetterna har transporterats till och satts in i Kontanten AB:s ca 600 uttagsautomater. PS har samtidigt hmtat tomma eller nstan tomma kassetter och krt tillbaka dem till upprkningscentralen. Eventuella kontanter har efter upprkning slts till dels BDB och tillgodofrts det nyss nmnda underkontot och sedan -B:s DN klientmedelskonto, dels andra kunder som betalat direkt till redovisningskontot. - 1 vissa fall har PKS dock inte kpt in kontanterna av BDB fr DNB:s rkning, utan i stllet packat kassetterna med medel frn kontantlagret och verfrt motsvarande belopp frn DNB:s klientmedelskonto till redovisningskontot. Frsljning av kontanter till andra bankomater och till bankers kassor: PKS har tagit pengar ur kontantlagret och packat dem i kassetter till bankomater och psar till bankernas kassor och krt dem till respektive bankomat/kund. Betalning fr kontanterna har skett till redovisningskontot genom att medel som svarar mot kundens bestllning dragits frn dennes konto nr kontanterna levererats till kunden. Frsl jning av kontanter till BDB: Det verskott av kontanter som PKS inte kunnat slja som vxelkassor och liknande har slts till BDB. 1 Bromma har detta genomfrts genom att de slda kontanterna frflyttats in i en avskild del av valvet ("BDB-buren") till vilken PKS genom en srskild rutin avskurits rdighet. Efter elektronisk rapportering av hur mycket kontanter som

20 frts in i BDB-buren har motsvarande belopp frts ver frn BDB till redovisningskontot. 1 Kristianstad har inte funnits ngon BDB-bur i valvet, utan kontanterna har hr krts till en BDB-dep som funnits i ett annat vrdebolags upprkningscentral. Frsljning av utlndska kontanter till X-Change: Som redan nmnts har PS mottagit och PKS rknat upp ven utlndska kontanter, som omrknats till svenska kronor efter Swedbanks gllande kpkurs. Den utlndska valutan har sedan samlats upp och krts till X-Change, som vid mottagandet har verfrt ett belopp till redovisningskontot. Detta belopp har varit hgre n det belopp som tillgodofrts kunden vid upprkningen, eftersom PKS haft en bttre vxlingskurs hos X-Change n Swedbanks kpkurs. Vxelkursvinsten har en gng i mnaden verfrts frn redovisningskontot till PKS fretagskonto. Vinsten har sedan resultatfrts i PKS. Hantering av blfrgade (och makulerade) sedlar: 1 viss utstrckning har det frekommit att sedlar som anlnt till upprkningscentralen varit blfrgade. Frgningen lr ha skett under plastning, avlastning eller under transport till upprkningscentralen. Alla frgade sedlar har upprknats manuellt, varefter information om dem skapats p samma stt som fr sedlar som upprknats maskinellt. De frgade sedlarna har sedan krts till Riksbanken, som kontrollrknat dem och verfrt en motsvarande summa till redovisningskontot Kontanthanteringssystemets stllning p konkursdagen Till PS lmnade kundmedel som inte hade terredovisats uppgick p konkursdagen till totalt drygt 646 milj, kr. 1 kontantlagret fanns p konkursdagen drygt 79 milj, kr. P redovisningskontot, som Sparbanken 1826 dagen fre konkursen avskar PKS rdigheten ver, fanns ca 15 milj, kr. Hos Sparbanken 1826 fanns hrutver ca 25 milj, kr, som utgjordes av betalningar destinerade till redovisningskontot vilka banken dagen fre konkursen styrt ver till ett eget konto. PKS hade p konkursdagen vidare fordringar p olika kpare av levererade kontanter p betydande belopp. Totalt fanns det p konkursdagen tminstone 167 ca milj, kr i medel och fordringar som br tillkomma kunder som lmnat sina medel till PS, om deras ansprk bedms vara sdana som uppfyller kraven fr separationsrtt. Av stort intresse r i sammanhanget i vilken utstrckning det inom ramen fr kontanthanteringssystemet - frmst kontantlagret och redovisningskontot - har funnits och p konkursdagen fanns medel tillhrande konkursbolagen PKS och PS. Eftersom denna frga innefattar ett ganska stort mtt av rttsliga bedmningar, vntar jag ri

21 dock med att ta upp den till det avsnitt dr jag gr mina vriga rttsliga bedmningar (se avsnitt 4.3 nedan) Innehllet i de avtal som reglerat hanteringen av de medel som kunder lmnat till PS De avtal jag tagit del av r ett antal "Avtal om vrdehantering" jmte standardvillkoren "Allmnna bestmmelser (PAB)", "Srskilda bestmmelser fr Panaxias Vrdetransporter (VTR)" och "Srskilda bestmmelser fr Panaxias Upprkningstjnster (PKTJ)". 1 den absoluta majoriteten av fall har det varit PS som tecknat avtal med kunderna. Med hnsyn till att standardvillkoren ger avtalsslutande Panaxiabolag rtt att anlita annan fr utfrande av bolagets taganden, att avtalsslutande Panaxiabolag ges rtt att helt eller delvis verlta eller upplta sina rttigheter och skyldigheter enligt avtalen till annat bolag inom Panaxia-koncernen, att alla medel som kunderna lmnat till PS har lmnats vidare till PKS som hanterat terredovisningen till kunderna, att de medel och fordringar som fanns i behll p konkursdagen innehades av PKS och att det fr bedmningen av kundernas separationsrtt saknar betydelse vilket av konkursbolagen som tecknat avtalen med kunderna, fster jag hr inget avseende vid den formella partstllningen utan anvnder den neutrala beteckningen Panaxia p bda eller endera av konkursbolagen. Vad var d freskrivet om Panaxias rttigheter och skyldigheter avseende kundmedel som avlmnades vid en upprkningscentral? Avtalen r i dessa avseenden kortfattade: Enligt standardvillkoren fr upprkningstjnster (punkt 2) avses med upprkningsuppdrag "kontrollupprkning av medel i form av svenska sedlar, checkar eller mynt samt utlndska sedlar som deponerats fr upprkning i en servicebox eller p annat stt". 1 samma villkor anges sedan fljande (punkt 3 i): "Efter upprkning skall Panaxia, om inte annat srskilt verenskoms, elektroniskt via sin korrespondentbank verfra upprknade medel till av Kunden anvisat konto". 1 avtalen om vrdehantering anges som bakgrund att kunden nskar uppdra t Panaxia att utfra vrdehanteringstjnster som de definieras i dessa avtal. Under rubriken uppdragets omfattning upptas "Dagskasseupprkning" och "Frsljning av vxel (sedlar och mynt)" bland de tjnster som Panaxia ska utfra fr kunden. Vad gller upphmtade dagskassor anges kort att de "transporteras till Panaxias upprkningscentral fr upprkning och verfring till av Kunden anvisat konto". Det sgs ocks att betalning fr bestlld vxel sker genom belastning av kundens konto via autogiro fr nominellt bestllt belopp. Vidare freskrivs att Panaxia oberoende av

22 vllande ansvarar fr frlust av pengar eller andra vrdehandlingar som man handhar enligt dessa avtal efter att ansvaret fr vrdet vergtt till Panaxia genom kvittens. 3. Frutsttningar fr separationsrtt 3.1. Specialitetsprincipen En grundlggande frutsttning fr att separationsrtt ska kunna gras gllande r, som nmndes inledningsvis, att den s.k. specialitetsprincipen r. 5 Kravet uppfylld p specialitet innebr dels att borgenrens ansprk som sdant mste avse p ngot stt individualiserad egendom, dels att egendomen mste kunna identifieras hos gldenren. Det frsta momentet i specialitetskravet innebr i huvudfallet att den som lmnar ver sin egendom till ngon annan mste begra att La tillbaka precis detsamma som han lmnat. Separationsrtt kan dock i viss utstrckning freligga ven d mottagaren inte behver lmna tillbaka exakt samma sak. Ansprket kan d i stllet vara bestmt till viss art eller mngd (generiskt bestmt) men fortfarande avse samma typ av egendom. Det har sedan betydelse om mottagaren har ftt rtt att frfoga ver det mottagna i eget eller motpartens intresse. En grns mste hr dras mellan anfrtrodd egendom och frstrckning. Typfallet av frstrckning r kreditgivning, dr pengar stlls till kredittagarens frfogande i dennes eget intresse. Att ansprket r generiskt bestmt och pengarna verlmnade i mottagarens intresse medfr att separationsrtt i detta fall inte kan freligga. Om pengarna dremot mottagits fr annan r separationsrtt mjlig. D ett ansprk r vrdebestmt kan det, enligt frhrskande uppfattning, endast undantagsvis anses mottaget fr annan och drmed kunna medfra separationsrtt. 6 Sklet till detta synes i princip vara att placeringen av frmnen och risken av det mottagnas vrdeutveckling utgr ett avgrande kriterium vid grnsdragning mellan rttshandlande fr egen och annans rkning (jfr kommission eller leasing contra kp), varfr en inlmnare inte kan anses som gare om denne njt som med att f tillbaka ett visst vrde p eller av egendomen medan mottagaren medgivits rtt att genom ett vidarefrfogande gra vinst motsvarande skillnaden mellan det bestmda vrdet och marknadsvrdet. Detta medfr att separationsrtt kan godtas d den mottagna egendomen utgrs av svenska pengar, som alltid har samma vrde i svenska kronor, medan dremot den som lmnar in varor, aktier eller utlndsk Se till det fljande frmst Hstad, Sakrtt avseende ls egendom (6 uppi med senaste suppi. 2004) s. 152 if och, fr en hel bok i mnet, Zackariasson, Borgenrsskydd och specialitet (2012). 6 Se Hstad s. 161 f och Zackariasson s

23 valuta mste krva att f tillbaka egendom av samma slag och mngd fr att erhlla separationsrtt. 7 Specialitetsprincipens andra moment, kravet p identifiering, innebr vad gller fungibel egendom (som pengar) att egendomen i princip kontinuerligt mste hllas avskild frn gldenrens egendom av samma slag. Sker en sammanblandning r separationsrtten som huvudregel frlorad Lagen om redovisningsmedel Ett antal undantag frn specialitetsprincipens andra moment freskrivs i 1944 rs lag om redovisningsmedel. Enligt denna freligger separationsrtt trots sammanblandning med mottagarens egen frmgenhet om (1) medel avskiljs utan drjsml, (2) medel finns omedelbart tillgngliga fr att avskiljas fr ett eller flera bestmda redovisningsndaml och drjsml med avskiljandet inte freligger eller (3) om avskiljande visserligen sker med drjsml men d mottagaren r solvent. Fr att separationsrtt under dessa frutsttningar ska erknnas krvs dessutom att det r frga om medel som mottagits fr annan med redovisningsskyldighet. Begreppet redovisningsskyldighet har i detta sammanhang en srskilt kvalificerad juridisk-teknisk innebrd. Sdan skyldighet freligger d medel anfrtros t annan som ett frmmande vrde som mottagaren inte har rtt att stta i fara p ett stt som motsvarar frutsttningarna fr frskingringsansvar enligt 10 kap. 1 brottsbalken. 8 Det betyder inte att mottagaren hela tiden mste hlla medlen avskilda frn sina egna men om han inte gr det mste hlla sig solvent, alternativt se till att avskilja medlen innan han blir insolvent Separationsrtt trots sammanblandning utanfr omrdet fr lagen om redovisningsmedel Lagen om redovisningsmedel (RVL) r inte avsedd att tolkas motsatsvis, och man har i flera rttsfall medgett separationsrtt trots sammanblandning utan std av lagen. Som allmn grund fr att i viss utstrckning medge separationsrtt utanfr RVL:s omrde har Hstad anfrt: 9 "Det r uppenbart att det ibland framstr som sttande, om huvudmannen frlorar sin separationsrtt bara drfr att sammanblandning skett, nr huvudmannen inte tilltit vi Med svenska pengar torde f jmstllas checkar och tillgodohavanden p bank- och plusgiro, dremot inte vrdehandlingar som frst mste realiseras, se Zackariasson s. 468 med vidare hnvisningar. 8 Se NJA 1999 s. 812, s. och Hstad, Sakrtt 157 s. med vidare hnvisningar. Sakrtt s Se ocks Hstads skiljaktiga motivering i NJA 2009 s. 500 p f. s. 516

24 sammanblandningen och inte kunnat skydda sig mot den (p annat stt n att vlja en mer tillfrlitlig syssloman, eller frvara sin egendom fullkomligt stldskert)." 1 rttspraxis har dessa frgor aktualiserats i frmst fallen NJA 1994 s. 506, 1995 s. 367 II, 1998 s. 275 och 2009 s NJA 1994 s. 506 hade deponerad spannml sammanblandats med bland annat depositariens egen spannml. En kvantitet spannml motsvarande vad som inlagrats av deponenten fanns ostridigt kvar p konkursdagen, och depositarien hade bara haft rtt att fritt frfoga ver s mycket spannml att det kontinuerligt fanns kvar s mycket som inlagrats av deponenterna. Vidare hade varje sdesslag frvarats fr sig och deponenterna hade varje mnad ftt en lagringsnota frn depositarien som angav hur mycket av varje deponents spannml som vid varje tillflle fanns inlagrat. Sammanblandningen hade skett av praktiska skl. Hgsta domstolen (HD) medgav depositarien separationsrtt till den spannml han deponerat. 1 domsklen framhlls bland annat fljande (s. 511). "Har sammanblandning skett med depositariens egen egendom har rttslget ansetts mera oskert. De frutsttningar fr separationsrtt som uppstllts i redovisningslagen, vilken r analogt tillmplig p annan ftngibel egendom n pengar, r under sdana omstndigheter inte uppfyllda. ven om redovisningslagens freskrifter inte har iakttagits kan emellertid separationsrtt nd i viss utstrckning freligga. Redovisningslagen r slunda inte avsedd att tillmpas e contrario. 1 frarbetena till lagen ppekas, att frhllandena - oberoende av redovisningslagen - stundom kan vara sdana, att den redovisningsberttigade och sysslomannen br anses ha samgandertt till ett belopp, som r avskilt frn sysslomannens vriga frmgenhet (NJA s 411, se ven s 419). 1 litteraturen har man i enlighet hrmed varit bengen att antaga, att det kan freligga samgandertt mellan deponenten och depositarien, d sammanblandning skett med viss del av depositariens egendom. 1...! (D)en sammanblandning som skett med [Depositariens/ egen spannml har gjorts p sdant stt att den spannml /Deponenten/ inlagrat kommit att ing i en tydligt srskiljbar egendomsmassa. Spannmlen fr drfr anses tillrckligt identifierad." HD utgick hr antagligen frn att depositarien hade en samganderttsandel av den totala mngden, men detta saknade i det konkreta fallet betydelse eftersom hela den inlagrade mngden fanns kvar och aldrig hade underskridits. HD kunde d lika grna bestmma separationsrtten till den deponerade mngden. Om samgandertt i princip ansetts freligga, borde detta ocks innebra att det inte finns ngot hinder mot att medge separationsrtt ven om inte hela den inlmnade mngden finns i behll p konkursdagen. HD hade dock i mlet som sagt inte anledning att ta stllning till denna frga, eftersom allt som inlmnats fanns kvar. Inte heller -ID blev i 1 tillflle att ta stllning till om separationsrtten skulle begrnsas till det lgsta saldo som hela tiden funnits kvar i den samlade mngden, eftersom inlmnad mngd aldrig underskridits. 8

25 I NJA 1995 s. 367 II hade ett finansbolag, som ett led i ett investorleasingafilir, mottagit leasingavgifter fr investorns rkning med redovisningsskyldighet mot denne. Avgifterna hade satts in p ett bankkonto dr insttning hade skett av bland annat finansbolagets egna medel. 1 ljuset av att investorn i finansbolagets konkurs medgavs separationsrtt till fordringarna p leasingavgift uppkom frgan, om angivna sammanblandning frhindrade att investorn separerade de p kontot fre konkursen influtna avgiftsmedlen eller om medlen kunde anses i ngon mening "behrigen avskilda". En utgngspunkt fr HD var att medel p konto inte r "behrigen avskilda" om uppdragstagaren genom insttningar och uttag fr egen del anvnder bankrkningen som "ett vanligt privat konto". Dremot ska inte en bankrkning med redovisningsmedel mista sin srskilda karaktr s snart ett belopp som tillhr kontohavaren finns p kontot. Fil) fortsatte (s. 387): "Drmed uppstr ett grnsdragningsproblem: nr blir kontoinnehavarens dispositionsrtt av egna medel p kontot s omfattande att medlen p kontot inte lngre utgr redovisningsmedel? Fr den bedmningen fordras att utredningen i mlet ger tillfredsstllande grund fr att avgra hur mnga och vad slags dispositioner av kontohavarens egna medel som frekommit p kontot. Saknas sdan utredning fr man falla tillbaka p bevisbrderegler." 1 den aktuella typsituationen ansgs finansbolagets konkursbo ha de bsta mjligheterna att prestera utredning om finansbolagets dispositioner av medel p kontot fr egen rkning genom att fra bevisning om vilka transaktioner som frekommit p kontot. Bevisbrdan rrande omfattningen och karaktren av finansbolagets egna dispositioner lg drfr p boet. Eftersom det av utredningen i mlet inte framgick klart vare sig i vilken utstrckning insttnings- och uttagstransaktioner frekommit eller vad slags transaktioner det varit frga om, ansgs boet inte ha uppfyllt sin bevisbrda. Investorn medgavs drfr separationsrtt till yrkat belopp. Principerna frn 1995 rs rttsfall fljdes sedan i rttsfallet NJA 1998 s Hr hade en kvinna och hennes sambo bda regelbundet satt in lika mycket pengar p mannens bankkonto fr betalning av gemensamma skulder. P kontot fanns ocks medel som inbetalats av mannen. Drtill hade uttag skett med relativt betydande belopp. Vid betalningsskring fr mannens skulder uppkom frgan om kvinnan hade separationsrtt till terstende kontomedel eller tminstone hlften av dem. Hovrtten, vars beslut HD faststllde, framhll bland annat att kvinnan psttt att uttagen skett fr att betala hennes och mannens gemensamma skulder. Ngon utredning som verkligen visade att uttagen avsett detta ndaml fanns dock inte. Inte heller hade i mlet klarlagts vad kvinnan och mannen verenskommit om frfogande av medel p kontot. Kvinnan ansgs drmed inte ha visat att medlen var "behrigen avskilda", varfr hennes separationsyrkanden ogillades.

26 Nyligen har HD, i rttsfallet NJA 2009 s. 500, ter ftt anledning att ta stllning till frgan om separationsrtt utanfr RVL:s omrde i ett fall som gllde separationsrtt fr den som frnhnts kontomedel genom brott. HD:s majoritet framhll att tidigare rttspraxis inte gav klart besked och att frarbetena till RVL snarast gav uttryck fr att utgngspunkten var "att det inte freligger en generell princip om att sammanblandning med en avgrnsad del av besittarens frmgenhet leder till en borgenrsskyddad samganderttsandel". HD:s majoritet hade ocks svrt att se att det finns ngot mera vgande skl fr en s lngtgende Huvudregeln princip. ansgs drfr vara att separationsrtten till fungibel egendom enligt specialitetsprincipen upphr om egendomen blandas samman med besittarens egendom av samma slag. Som framgick av frarbetsuttalandet kunde dock undantag frn specialitetsprincipen tnkas. 1 det aktuella rttsfallet ansgs ett srskilt undantag freligga d brottsligt tkomna medel sammanblandas med en avgrnsad del av grningsmannens egna medel. garen ska d frbehllas ett belopp som svarar mot vad han har frnhnts, med begrnsning av den lgsta saldo-princip som nmnts ovan. Detta undantag kompletterade HD med regeln, att om man hos grningsmannen mycket kort tid efter grningen ptrffar fungibel egendom av samma slag som den tillgripna, fr garen drur separera s mycket som han frnhnts oberoende av om denna egendom kan anses avgrnsad frn grningsmannens vriga frmgenhet. 1 ett tillgg fr egen del i 2009 rs fall uttalade referenten Lindskog att det mste antas att undantag frn specialitetsprincipen kan glla fr ven andra typfall n det som var aktuellt i mlet, varefter ngra sdana fall utvecklades. Sammanstlls dessa med de uttalanden som gjorts i motiven till RVL, framtrder fljande mjligheter: a. Ett helt kort avbrott i egendomskontinuiteten kan inte anses utesluta en tillmpning av specialitetsprineipen. Om ett belopp av bestmd storlek under kort tid successivt frs frn konto till konto ligger det typiskt sett nra till hands att betrakta det som under frloppet individualiserade medel. Att andra medel funnits p de konton som passerats br d sakna betydelse. (Lindskog) b. Ett konto med redovisningsmedel behver inte frlora sin speciella karaktr s snart ett belopp som tillhr sysslomannen finns p kontot. Att ett sdant belopp av tillflligt frbiseende placerats dr eller att upplupen rnta som tillkommer sysslomannen kvarstr p kontot eller att ett tillgodohavande annars uppsttt fr sysslomannen genom att han underltit att gra uttag, borde sledes inte fa denna verkan. (NJA ) lo Se NJA II 1944 s. 405, 410 och 411. Jfr ven bekrftande uttalanden i de tidigare rttsfallen NJA 1994 s. 506, 1995 s och 1998 s. 275.

27 c. Stundom kan frhllandena vara sdana att den redovisningsberttigade och och sysslomannen borde ha samgandertt till ett belopp som r avskilt frn sysslomannens vriga frmgenhet. (NJA , jfr NJA ) s. d. En mindre betydande inblandning av sysslomannens egendom skulle kunna ske utan inverkan p den sakrttsliga identiteten. (Lindskog) e. Den i NJA 2009 s. 500 antagna undantagsregeln om sammanblandning med en avskild del kan utstrckas s att den ven gller olovlig sammanblandning av anfrtrodda - och inte bara brottsligen tkomna - medel. (Lindskog) 1 denna del mste slutligen tillggas att HD i det tidigare nmnda rttsfallet NJA 1995 s. 367 II ganska vsentligt synes ha utstrckt det slags undantag som nmns vid b. ovan. 1 detta fall gjorde finansbolagets konkursbo gllande bland annat att investorns separationsrtt till vissa medel p finansbolagets klientmedelskonto gtt frlorad p grund av sammanblandning medel som blivit finansbolagets egna genom att det p kontot influtit medel frn andra kunder som betalat finansbolaget enligt lpande avtal. 1-ID uttalade att omstndigheterna tydde p att finansbolaget bedmt att de medel som satts in av de andra kunderna var redovisningsmedel och att investorn inte frlorat separationsrtten om den bedmningen varit riktig. Skulle finansbolaget ha gjort en rttslig felbedmning, ansgs emellertid inte det frhllandet bra leda till att de medel som inbetalats till finansbolaget frlorat sin karaktr av redovisningsmedel." 3.4. Om uttag och om sammanblandning med flera huvudmns medel Uttag r ingen sammanblandning. 2 Det innebr att separationsrtt kan gras gllande i det som finns kvar ven vid upprepade eller omfattande uttag, s lnge det kan visas att terstende medel tcks av huvudmannens ansprk och kan identifieras. Den kritiska formen av sammanblandning avser det fall d pengar eller annan fungibel egendom som initialt gs av huvudmannen sammanblandas sysslomannens egen egendom av samma slag. Svitt gller sammanblandning flera med med huvudmns egendom freligger inget strre problem: de olika huvudmnnen anses i detta fall utan vidare ha samgandertt till den sammanlagda frmgenhetsmassan. 13 Om sysslomannen frorsakar brist s frdelas den i frhllande till insatserna. 11 " Se NIA 1995 s. 367 II p s. 387 (jfr hovrtten p s. 382 IT). 12 Se t.ex. NJA 2009 s. 500 p 509 s. och 1-lstad, Sakrtt s Se tredje stycket i RVL, Hstad, Sakrtt s. 177 och NJA s.

28 12 4. Min bedmning av det aktuella fallet 4.1. Inledande anmrkningar Ett framstllt krav p separationsrtt kan, enligt de sakrttsliga regler som har beskrivits ovan, vara ifrgasatt p olika grunder. Fr de kunder som lmnat medel till PS gller det att bedma dels om deras ansprk varit bestmda p ett stt som uppfyller de krav som uppstlls i frga om individualisering (specialitetsprincipens frsta moment), dels om de medel som kundernas ansprk riktas mot r i juridiskteknisk mening identifierbara, antingen s att den sakrttsliga identiteten inte anses ha pverkats (specialitetsprincipens andra moment) eller s att den sakrttsliga identiteten visserligen gtt frlorad men omstndigheterna r sdana att samgandertt mellan kunderna och PS/PKS anses bra freligga Specialitetsprincipens frsta moment a. Flertalet av de kunder som hr r aktuella har enligt lmnat avtal svenska kontanter till PS med uppdraget att omvandla dem till svenska kontopengar. 15 Oavsett om de frsljningar av kontanter som PKS genomfrt som ett led i utfrandet av dessa uppdrag varit medgivna av kunderna eller ej, har kunderna haft ansprk p att terf svenska pengar till samma vrde som de svenska pengar man lmnat. Som framhllits ovan uppfyller en sdan vrdebestmning specialitetsprincipens krav p individualisering, eftersom svenska pengar alltid har samma vrde i svenska kronor. 16 Det frsta momentet i principen utgr med andra ord inget hinder fr separationsrtt for dessa kunder. 7 b. ven kunder vilkas sedlar blivit blfrgade omfattas av den nu gjorda bedmningen. De har enligt avtal lmnat giltig svensk valuta p villkor att de ska terf giltig svensk valuta till samma vrde. Detta konstituerar samma godtagbara vrdebestmning som nyss sagts. c. De kunder som lmnat PS utlndska kontanter, har gjort det p verenskomna villkor som innebr att kunderna haft rtt att terf svenska kontopengar till ett 14 det fljande anges endast PKS och inte ven PS som tnkbar gare, utan att det innebr ngot stllningstagande i sak rrande deras inbrdes rtt. Som framgr av det srskilda utltandet till medfrvaltaren, har Sparbanken 1826 mot sina kunder i viss utstrckning tagit sig kontanthanteringstjnster som i sin tur fullgjorts av PS och PKS. Banken har drvid lmnat kontanter till PS p i princip samma stt som andra kunder till PS. Vad som i frevarande utltande sgs om kunders separationsrtt till medel som lmnat till PS, gller drmed ven fr banken i dess roll som inlmningskund. 16 Se avsnitt 3.1 vid not Vad som nu sagts gller ocks fr de kunder som lmnat PS checkar med uppdrag att omvandla dem till svenska kontopengar.

29 belopp motsvarande Swedbanks gllande kpkurs, medan PKS ftt "slja vidare" de utlndska kontanterna mot svenska kontopengar till bttre vxlingskurs och behlla vinsten. Enligt frhrskande sakrttslig uppfattning r en sdan vrdebestmning inte frenlig med individualiseringskravet. 18 De svenska pengar som PKS mottagit som vederlag fr de utlndska har sledes inte mottagits fr kunderna i sakrttslig mening. De har inte heller mottagits med sakrttsligt relevant redovisningsskyldighet. Det sist sagda innebr att allt vederlag som PKS mottagit fr utlndska kontanter blivit PKS egna medel. 19 Jag terkommer strax till frgan vilken betydelse detta har fr vriga kunders separationsrtt Specialitetsprincipens andra moment a. En kunds inlmnade medel har efter upprkningen rent sammanblandats faktiskt med andra kunders medel i kontantlagret. Denna sammanblandning har sedan besttt d medlen av PKS omvandlats till en fordran p kpare av kontanter och nr kparens vederlag influtit p redovisningskontot. Att medel frn olika kunder har sammanblandats medfr dock inte att separationsrtten gtt frlorad, utan att kunderna ftt samgandertt till den sammanlagda fringenhetsmassan. 20 Den brist som freligger drfr att kvarvarande kontanter och fordringar inte tcker alla berttigade kunders redovisningskrav, fr frdelas i frhllande storleken av de oredovisade medel som var och en av dessa kunder har lmnat till PS. Eftersom uttag inte utgr ngon sammanblandning, gller det nu sagda p motsvarande stt fr den lcka i kontanthanteringssystemet som besttt i att PS anvnt inflytande vederlag frn frsljning av vxelkassor fr den lpande verksamheten. Denna lcka har sledes inte medfrt att kunderna frlorat rtten till terstoden, utan att de har samgandertt till denna. b. 1 viss utstrckning har PKS satt in egna medel p kontanthanteringssystemets redovisningskonto. Dessa insttningar lr ha besttt av: - valutaavgift (ca kr per mnad), - ersttningar till kunder fr frsvunna kollin och liknande (ca kr per mnad), - oknda dagskassor som legat kvar p redovisningskontot och resultatfcsrts kvartalsvis (fr frsta kvartalet 2012 var nettot ca kr) - differenser av olika slag, som legat kvar p redovisningskontot och 18 Se avsnitt 3.1 vid not 6 och 7. Jag tar inte i detta utltande stllning till frgan vem av PKS och PS (och drmed deras resp. konkursbo) som ger medlen (jfr avsnitt 2.3 andra stycket ovan). 20 Se avsnitt 3.4 ovan. 13

30 14 resultatfrts mnadsvis (ca per kr mnad), - verksamhetens rntor, som inte resultatffirts (mellan och kr per mnad). Storleken av dessa sammanblandningar ska sttas i relation till det totala saldot p redovisningskontot vid varje given tidpunkt, vilket lr ha varit mellan 150 och 200 milj, kr. 1 linje med vad som uttalats i motiven till RVL och rttspraxis kan d sgas, att insttningar av mindre betydande belopp och belopp som under en kortare tid sttt p redovisningskontot, inklusive upplupen rnta eller motsvarande, inte br medfra att vriga medel p kontot frlorat sin speciella karaktr. Man kan inte heller sga att PKS relativt sett beskedliga insttningar av egna medel har inneburit att PKS fr egen rkning har disponerat ver kontot som ett vanligt privat 21 1 konto. enlighet med HD:s bedmningar i NJA 1995 s. 367 II och s. fr kundmedlen i stllet betraktas visserligen som sammanblandade men nd i juridisk-teknisk mening behrigen avskilda frn PKS egna medel. Oavsett om kunderna eller ngon av dem kan visas ha medgett eller knt till de hr berrda sammanblandning- ma, har den sakrttsliga identiteten drmed inte gott frlorad. Specialitetsprincipens andra moment fr slunda anses uppfyllt. c. Jag gr ver till fall dr medel har - eller kan ifrgasttas ha - blivit PKS egna genom att det p redovisningskontot har influtit medel "utifrn ". Till en brjan gller det hr vederlag som influtit frn frsljningar av utlndsk valuta. Dessa vederlag har enligt min bedmning i avsnitt 4.2.c. ovan blivit PKS egna medel. Frgan r nu om detta medfrt en sammanblandning som omintetgjort vriga kunders separationsrtt. Med hnsyn till frmst HD:s stllningstagande i NJA 1995 s. 367 II kan tmligen skert sgas inte att har s skett rttsfallet uttalade HD att betalningar som influtit frn andra kunder n de som i mlet hvdade separationsrtt inte franledde att separationsrtten gick frlorad ven om de influtna medlen inte var redovisningsmedel. Skulle sysslomannen i detta avseende ha gjort en rttslig felbedmning s ansgs inte detta frhllande bra leda till att vriga medel frlorat sin karaktr av redovisningsmedel. 1 det aktuella fallet fr antas att PKS utgtt frn att vederlaget fr den utlndska valutan, till den del det svarade mot Swedbanks gllande kpkurs, utgjorde redovisningsmedel p samma stt som vederlagen frn frsljningar av svenska kontanter. Ngon risk fr "smitta" p de vriga kundernas separationsrtt freligger drmed inte. 21 Denna bedmning pverkas inte av de uttag som gt rum genom det tidigare beskrivna "lckaget" i kontanthanteringsystemet. 22 Se avsnitt 3.3 ovan mot slutet.

31 Ett annat - tminstone ifrgasatt - fall av utifrn influtna "vanliga" medel p redovisningskontot har utgjorts av de medel som Sparbanken 1826, enligt srskild verenskommelse till frmn fr vissa kunder, ngon timme haft insatta p redovisningskontot innan de utbetalats till bankens kunder. Dessa frgor analyseras nrmare i det srskilda utltandet till medfrvaltaren. Den slutsats som dr dras r emellertid att de nmnda medlen har insatts fr bankens kunders rkning med redovisningsskyldighet fr PKS och inte under ngon tid blivit PKS egna. Sledes freligger i denna del inte ens en potentiell risk fr att insttningen medfrt att vriga kunders separationsrtt gtt frlorad. Under detta avsnitt kan slutligen nmnas att PKS i viss utstrckning har agerat som inkpskomniissionr fr DNB och att de kontoverfringar som d genomfrts fr att verkstlla betalningarna till sljaren lr ha innefattat att medel passerat ver redovisningskontot. Eftersom det bara varit frga om "studsar" p redovisningskontot, och de studsande medlen i sin tur utgjort redovisningsmedel, har detta dock uppenbarligen ingen betydelse fr separationsrtten fr de kunder som lmnat svenska kontanter till PS fr hantering vilken egendom gller separationsrtten? Det fljer redan av det uppfyllda frsta momentet i specialitetsprincipen att den samgandertt (eller samseparationsrtt), som freligger fr kunder som lnmat svenska kontanter eller checkar till PS med uppdraget att omvandla dem till svenska kontopengar, kan gra sin rtt gllande i de medel som fanns i kontantlagret, i de fordringar p olika kpare av kontanter och i de medel som fanns p redovisningskontot vid den tidpunkt d PKS/PS frsattes i konkurs. Samgandertten kan ocks gras gllande i andra eventuella fordringar som kan identifieras hrrra frn kunders sakrttsligt verksamma ansprk p att terf svenska pengar till samma vrde som de svenska pengar man lmnat till PS. Innebrden av en sakrttsligt skyddad gandertt innebr vid konkurs i princip att garen har bttre rtt n gldenrens konkursbo till det eller de frmgenhetsobjekt som gandertten avser. Om ett objekt finns hos konkursboet har garen rtt att utf det, vilket innebr att boet r skyldigt att hlla det tillgngligt fr garen att hmta. Finns objektet hos tredje man (t.ex. ngon som hyrt objektet i andra hand av gldenren), r garen hnvisad till att sjlv hmta objektet hos tredje man. Om tredje man i ett sdant fall gr juridiska invndningar mot garen s angr det inte konkursboet, s lnge boet accepterar att garen har separationsrtt i konkursen och allts inte hvdar bttre rtt till objektet n denne. 1 frevarande fall har Sparbanken 1826 dagen fre konkursen avskurit den blivande konkursgldenren PKS frn rdigheten ver redovisningskontot och styrt ver 15

32 - betalningar destinerade till kontot till ett eget konto. Detta bankens frfarande inverkar i princip inte p den samgandertt fr kunder som har konstaterats freligga i detta utltande. Det ankommer i det uppkomna lget p kunderna och inte konkursboet att krva ut kundmedlen hos banken. 1 detta fall har Sparbanken 1826 under konkursen dessutom frklarat sig kvitta motfordringar p PKS mot behllningen p ovan nmnda konton. 1 den utstrckning denna kvittning rr medel som tillhr PKS, r det en frga som angr konkursboet. Oavsett om bankens motfordran avser en redovisningsfordran eller en vanlig konkursfordran, r kvittningen emellertid verksam mot boet enligt konkurslagens kvittningsregler. Den innefattar vidare inte ngon relevant nackdel fr konkursborgenrerna som kan lggas till grund fr en talan om tervinning. Huruvida bankens kvittningsfrklaring har verkan ocks mot kundernas ansprk p att f ut sina samgda redovisningsmedel, r en frga som rr kvaliteten p kunder nas mot boet i och fr sig skyddade ansprk. Fr boet (dvs. konkursborgenrernas rtt till utdelning) saknar det betydelse om kunderna eller banken fr tillgodogra sig medlen. Inget av alternativen medfr heller ngon rtt till - och inte heller ngot behov av - tervinning till konkursboet Sammanfattning De kunder som enligt avtal lmnat PS svenska kontanter och checkar fr utbyte mot svenska kontopengar har en mot konkursboet skyddad samgandertt till medel och fordringar som fanns i kontanthanteringssystemet p konkursdagen. Den sakrttsliga identiteten i frhllande till PKS/PS:s frmgenhet har inte gtt frlorad, vilket betyder att samgandertt med PKS/PS inte uppkommit. Angivna kunders tillgngar kan mot PKSIPS de facto sgas vara sammanblandade men juridiskt behrigen avskilda. Kunderna fr dela p kvarvarande medel och fordringar i relation till hur mycket oredovisade medel som var och en lmnat. Ngon lgsta saldo-regel ska inte tillmpas. Det ankommer p kunderna och inte konkursboet att av Sparbanken 1826 och eventuella andra utomstende parter krva in sdana medel och fordringar som konkursboet inte har rdighet ver. 16 Uppsala den 8 november 2012 Mikael Mller professor i civilrtt

33 8 Panaxia AB (pubi) Konto Namn IB r Ing saldo Frndring UB Korrigeringar Maj Korrigerad UB Maj Omvrdering KB KB TILLGNGAR Anlggningstillgngar 1210 Inventarier 3 r 1219 Ack avskr p inventarier 3 r 1220 Inventarier 5 r 1225 Trningsredskap 5 r-linta 1229 Ack avskr p inventarier 5 r 1230 Inventarier 10 r 1239 Ack avskr p inventarier 10 r 1310 Andelar i koncernfretag 1323 Lngfr fordran db Trikampis 1370 Uppskjuten Skattefordran , , ,7S ,10 0, ,10 0, , , , , ,00 0, ,00 0, , , , ,71 0, ,71 0, , , , ,00 0, ,00 0, , , , , ,00 0, ,00 0, , , , , ,00 0, ,00 0, , , , , ,00 0, ,00 0, , , , , , , ,00 0, , , , , , ,40 0,00 0,00 0, , , ,00 0, ,00 0, ,00 Summa anlggningstillgngar , , , , , ,81 0, ,81 Omsttningstillgngar 1510 Kundfordringar 1522 Kundfordringar Panaxia Security AB 1523 Kundfordringar B.W.G. Logistik AB 1524 Kundfordringar Panaxia Kontantservice AB , , , , , ,00 0, , , , , ,00 0, ,00 0, , , , , ,00 0, ,00 0, , , ,00 0, ,00 0, ,00

34 1526 Kundfordringar PanAlarm AB , , , ,00 0, ,00 0, , Kortfristiga fordringar hos anstllda , ,00 0, ,00 0, , Skattekonto , , , ,00 0, ,00 0, , Skattefordringar , ,00 0, ,00 0, , Momsfordran , ,00 0, ,00 0, , Konc bidrag fr Panaxia AB 2009/ , , ,00 0, ,00 0, , Fordringar centralkonto, konton i db , , , ,41 0, ,41 0, , kortfr fordringar PanAlarm (Swedbank) , , ,00 0, ,00 0, , Kortfr fordringar hos PanAlarm AB , , , ,00 0, ,00 0, , Kortfr fordringar hos NBT (PBevakning) AB , , ,00 0 0,00 0,00 0,00 0, vriga kortfr. fordringar , , , ,00 0, ,00 0, , Frutbetalda hyresutgifter , ,00 0, ,00 0, , Frutbetalda leasingavgifter , , , ,63 0, ,63 0, , Frutbetalda frskringspremie , , , ,85 0, ,85 0, , Upparbetade intkter , ,00 0, ,00 0, , vr frutbet kostnader/upplupna intkter , , , ,42 0, ,42 0, , Periodiserade intkter , , , ,94 0, ,94 0, , Checkrkning SHB , , , ,83 0, ,83 0, , Checkrkning SHB , , , ,00 0, ,00 0, , Koncernkonto, konton i dotterbolag , , , ,41 0, ,41 0, ,41 Summa omsttningstillgngar , , , , , ,13 0, ,13 SUMMATILLGNGAR , , , , , ,94 0, ,94

35 SKULDER OCH EGET KAPITAL Eget kapital 2081 Aktiekapital , , ,00 0, ,00 0, , Inbetald nyemission , , ,00 0, ,00 0, , verkursfond , , ,90 0, ,90 0, , Balanserad vinst eller frlust , , , ,44 0, ,44 0, , Nyemissionskostnader , , ,67 0, ,67 0, , Vinst/frlust frn freg r , , , ,60 0, ,60 0, , rets resultat , , , , , ,18 0, ,18 Summa eget kapital , , , , , ,01 0, ,01 Kortfristiga skulder 2440 Leverantrsskulder , , , ,00 0, ,00 0, , Leverantrsskulder Panaxia Security AB , , , ,00 0, ,00 0, , Leverantrsskulder Panaxia Kontantservice AB , , ,00 0 0,00 0,00 0,00 0, Leverantrsskulder PanAlarm AB , , , ,00 0, ,00 0, , Leverantrsskulder NBT (fd Bevakning) , , ,00 0 0,00 0,00 0,00 0, Kortfr sk Panaxia Security AB , , ,00 0 0,00 0,00 0,00 0, Kort skulder Gvleborgs Kyl o Fryshus , , ,35 0, ,35 0, , Kortfr skulder hos Panaxia Kontantservice AB , , ,00 0 0,00 0,00 0,00 0, Skatteskulder , , ,00 0 0,00 0,00 0,00 0, Redovisningskonto fr moms , , ,00 0 0,00 0,00 0,00 0, Personalens kllskatt , , , ,00 0, ,00 0, , Lagst soc avg och srskild ln , , , ,00 0, ,00 0, , Kortfr.skuld PKS/Aktiegartillsk 2008 till PIKS , , , ,00 0, ,00 0, , Ln PanAlarm AB , , , ,00 0, ,00 0, , Ln Panaxia Security AB , , , ,00 0, ,00 0, , Upplupna lner , , , ,00 0, ,00 0, , Upplupna semesterlner , , , , , ,93 0, , Uppl arb giv avg sem ln , , , ,44 0, ,44 0, , UppI arb.giv.avg p semln , , , , ,54 0, , Upplupen lneskatt , , , ,34 0, ,34 0, ,34

36 2951 UppI kostn FORA-avg 5125, , , ,04 0, ,04 0, , Interimsskulder Panaxia Security AB , , , , ,73 0, , vr upplupna kostn/frutbeta Ida intkter , , , , , ,44 0, ,44 Summa kortfristiga skulder , , , , , ,93 0, ,93 SUMMA SKULDER , , , , , ,93 0, ,93 SUMMA SKULDER 0 EGET KAPITAL , , , , , ,94 0, ,94

37 rsil a Panaxia Security AB, Konto Namn IB r Ing saldo Frndring UB Korrigeringar Maj Korrigerad UB Maj Omvrdering KB KB TILLGNGAR Anlggningstillgngar 1210 Inventarier 3 r , , , , ,38 0, , Vrdem inventarier 3 r , , , , ,00 0, , Inventarier 5 r , , , , ,00 0, , Vrdem inventarier 5 r , , , , ,33 0, , Inventarier 6 r , , , ,00 0, , Vrdeminskn inventarier 6 r , , , , ,00 0, , Inventarier 7 r , , , , ,41 0, , Vrdem inventarier 7 r , , , , ,00 0, , Inventarier 10 r , , , ,72 0, , Vrdeminskn inventarier 10 r , , , , ,00 0, , Inventarier 3 r-dk , ,08 595, , ,78 0, , Vrdem inventarier 3 r-dk , , , , ,59 0, , Inventarier 5 r-dk , , , , ,10 0, , Vrdem inventarier 5 r-dk , , , , ,27 0, , Aktier, andelar o vrdep , , , ,00 0, , Lngfristiga fordringar , , , ,00 0,00 0,00 Summa anlggningstillgngar , , , , ,20 0, ,20

38 Omsttningstillgngar 1420 Varulager, ombyggnader mm , , , , ,69 0, , Kundfordringar , , , , ,75 0, , Kundfordringar Panaxia AB (publ) , , , , ,00 0, , Kundfordringar-DK , , , , ,92 0, , Skuld till kund, dubbelbet fak , , , ,00 0, , Kundfordringar PanAlarm AB , , , , ,00 0, , Reserv oskra kundfordringar , , , ,00 0, , Kundfordringar Panaxia Bevakning AB , , , , ,00 0, , Obetalda Kundfordringar (reserverade) , , , ,82 0, , Fodran hos anstlld , , , , ,58 0, , Utlgg - DK , , ,62 0, , Skattekonto , , , , ,00 0, , Skattefordringar , , , , ,00 0, , Momsfordran , , ,54 0, , Interimsfordringar Panaxia AB (publ) , , , , ,73 0, , Interimsfordringar PKS , ,00 0,00 0, Interimsfordringar PanAlarm AB , , , ,00 0, , vr Kortfr fordr-panaxia AB (pubi) , , , ,00 0,00 0, Kortfr fordr hos Panaxia AB (publ) , , , , ,40 0, , Kortfr fordr hos PanAlarm , , , , ,40 0, , Kortfr fordr hos NBT AB , , , , ,00 0, , Kortfr fordr hos Smiths , , , ,00 0,00 0, vriga kortfristiga fordringar , , , , ,33 0, , Fordringar vxelhantering/vr , , , ,00 0, , Pant/Fordran , , , ,00 0, , Frutbet kostn/uppl intkter-dl< , , , , ,79 0, , Frutbetalda hyror , , , , ,10 0, , Utfrt arbete ej fakturerat-dk , , , , ,91 0, , Frutbet skatt/frskring , , , , ,01 0, ,01

39 1760 Upplupen rnta , , , ,00 0, , Frutbetald billeasing , , , , ,31 0, , vr frutbet kostnader/upplupna intkter , , , , ,79 0, , Upplupna intker , , , , ,00 0, , Avrkningskonto vxelkunder , , , ,91 0, , Dl< 763-Dansk HB-Konto , , , , ,11 0, , Konto SHB 28-1(onto , , , , ,62 0, , Jyske Bank , , , ,94 0, , Checkkonto SHB , , , , ,03 0, , Valuta 047-Konto , , , ,35 0, , Checkkonto Sparbanken , , , , ,36 0, , DNB-Konton (Kontanten) , , , ,00 0,00 0, Fordran Filial Danmark , , , , ,86 0, , Checkkonto SHB 346-konto , , , ,00 0, , Filialens Skuld t Paxa Security AB , , , , ,86 0, ,86 0 Summa omsttningstillgngar , , , , ,95 0, ,95 SUMMATILLGNGAR , , , , ,15 0, ,15 SKULDER OCH EGET KAPITAL Eget kapital 2081 Aktiekapital , , , ,00 0, , Reservfond , , , ,00 0, , Balanserad vinst el. frlust , , , ,21 0, , Valutaomrkningsdifferens , , , ,47 0, , Aktigartillskott , , , ,00 0, , Balanserad vinst el. frlust-dk , , , ,54 0, , Redovisat resultat , , , , ,47 0, ,47 Summa eget kapital , , , , ,25 0, ,25 0 0

40 Obeskattade reserver Periodiseringsfond vid 2007 r , , , ,00 0, , Periodiseringsfond vid 2008 r , , , ,00 0, , Periodiseringsfond vid 2009 r , , , ,00 0, , P-fond tax , , , ,00 0, , Periodiseringsfond TAX , , , ,00 0, , Ackumulerade veravskrivningar , , , ,00 0, ,00 Summa obeskattade reserver , , , ,00 0, ,00 Lngfristiga skulder Bilmetro SRZ , ,00 0,00 0, Bilmetro 5XG , ,00 0,00 0, Santander Avbetalning Kontrakt , , , ,00 0, , Kortfr. del av lngfr. skuld , , , ,00 0, , Ln (Spb1826) , , , , ,00 0, , Ln DNB , , , , ,00 0, , Ln/kredit Ricoh , , , , ,58 0, , Ln/kredit Kristianstads Spb , , , , ,00 0, ,00 Summa lngfristiga skulder , , , , ,58 0, ,58 Kortfristiga skulder Acco nto fr Svea , , ,30 0, , Fakturaskulder Svea Ekonomi , , , ,98 0,00 ~ , Frskott frn kund (Moms) , , , , ,07 0, , Frskott frn kunder (Ej moms) , , , , ,47 0, , Frskott frn kunder (Ej moms)-dk , , , , ,29 0, , Leverantrskulder , , , , ,53 0, , Levskulder Panaxia AB (pub]) , , , , ,00 0, , Leverantrskulder-DK , , , , ,97 0, , Levskulder Panaxia Logistik AB , ,00 0,00 0, Fordran p leverantr (d-bet) , , , , ,16 0, , Lev skulder Panaxia Kontantservice AB , , , , ,25 0, , Lev skulder PanAlarm AB , , , ,00 0, , Lev skulder Nordisk Bevakningstjnst (P.Bevakning) , ,00 0,00 0, Kortfr skuld hos Panaxia Kontantservice AB , ,00 0,00 0, Kortfr skuld hos PanAlarm , , , ,00 0, ,

41 2459 Kortfr skuld PKontantservice , , , ,00 0, , Koncernbidrag Panaxia Kontantservice , , , ,00 0, , Koncernbidrag Panaxia Security (Pub!) , , , ,00 0, , Skatteskulder , , , ,00 0, , Utgende mervrdeskatt , , , ,05 0, , Utgende mervrdeskatt-dk , , , , ,88 0, , Ingende mervrdesskatt , , , ,00 0, , Ingende mervrdesskatt-dk , , , , ,30 0, , Ing moms Danmark , , , ,72 0, , Mervrdeskatt, redovisning , ,00 0,00 0, Mervrdeskatt, redovisning-dk , , , , ,43 0, , Skulder vxelkunder/kontantlag , , , , ,00 0, , Personalens kllskatt , , , , ,00 0, , Personalens kllskatt-dk , , , , ,45 0, , Personalens kvarskatt- DK , , , , ,78 0, , Lagst soc avg och srskild ln , , , , ,00 0, , Avtalade sociala avgifter , , , , ,17 0, , DK-Skyldig Pension , , , , ,85 0, , Infrsel , , , , ,00 0, , DK-Uppl.sem.lner , , , , ,41 0, , DK Fritvalsordning , , , , ,20 0, , vriga lneavdrag-dk , , , , ,31 0, , Kortfr. del av lngfr. skuld , , , ,00 0, , Interimskulder (DN13) , , , ,36 0, , Upplupen ln o ersttningar , , , , ,00 0, , Upplupna semesterlner , , , , ,51 0, , Uppi soc avg a semln , , , , ,83 0, , Lneskatt a pension , , , , ,00 0, , Upplupen avgift Fora , , , , ,00 0, , vr upplupna kostn/frutbetalda intkter , , , , ,37 0, , Reserv upp kostnader-dk -7219, , , ,00 0,00 0,00 Summa kortfristiga skulder , , , , ,82 0, ,82 SUMMA SKULDER , , , , ,40 0, ,40 SUMMA SKULDER 0 EGET KAPITAL , , , , ,15 0, ,15

42 C> -1 l etja te) Panaxia Kontantservice, Konto Namn IB r Ing saldo Frndring UB Korrigeringar Maj Korrigerad UB Maj Omvrdering KB KB TILLGNGAR Anlggningstillgngar 1221 Inventarier , , ,00 0, ,00 0, , Byggnadsinventarier , , ,00 0, ,00 0, , Ack avskrivningar inventarier/verktyg , , , ,00 0, ,00 0, , Ack avskrivn maskiner och mv , , ,00 0, ,00 0, , Uppskjuten skattefordran , , ,00 0, ,00 0, ,00 Summa anlggningstillgngar , , , ,00 0, ,00 0, ,00 Omsttningstillgngar 1510 Kundfordringar , , , ,00 0, ,00 0, , Vidarefakturering Panaxia Security , , , ,74 0, ,74 0, , Kundfordringar Panaxia Security AB , , , ,25 0, ,25 0, , Kundfordringar Panaxia AB (Pub!) , ,00 0,00 0,00 0, Kortfristiga fordringar hos anstllda 8440, , ,00 0, ,00 0, , Extraln , , ,00 0, ,00 0, , Skattekonto , , ,00 0, ,00 0, , Skattefordringar , , ,00 0, ,00 0, , Andra kortfristiga fordringar , ,00 0, ,00 0, , Fordran Panaxia AB ( Ln) , ,00 0,00 0,00 0, Fordran Panaxia Secur!ty AB ( Ln) , ,00 0,00 0,00 0, Fordran Panaxia Security AB (Konc.bidrag -09) , , ,00 0, ,00 0, , Fordran Panaxia AB (pub!) , , , ,00 0, ,00 0, , Frutbetalda Hyror , , , ,00 0, ,00 0, , Frutbetalda div kostnader , , , ,00 0, ,00 0, , Frutbetalda frskringar , , , ,00 0, ,00 0, , Upplupna kundfodringar , , , ,00 0,00 0,00 0, Upplupna inkomstrntor , , ,00 0, ,00 0, , vr frutbet kostnader/upplupna intkter , , , ,73 0, ,73 0, ,73

43 1921 Kontantlager , , , ,40 0, ,40 0, , Fordringar kontantverksamhet , , , ,50 0, ,50 0, , Skulder kontantverksamhet , , , ,93 0, ,93 0, , Fordran Panaxia Security AB , , , ,00 0, ,00 0, , Amortering Panaxia Security AB , , ,00 0, ,00 0, , Fordringar vriga bolag , , ,00 0, ,00 0, , Fordringar vriga bolag (nedskrivning) , , ,00 0, ,00 0, , Mynt fr inlsen , , , ,00 0,00 0,00 0, Koncernkto , dagskassor , , , , ,58 0, ,58 Summa omsttningstillgngar , , , , , ,27 0, ,27 SUMMATILLGNGAR , , , , , ,27 0, ,27 SKULDER OCH EGET KAPITAL Eget kapital 2081 Aktiekapital , , , ,00 0, , verkursfond/utgr , , , ,00 0, , Koncernbidrag , , ,00 0, , Balanserad vinst eller frlust , , , ,86 0, , Aktiegartillskott , , , ,00 0, , rets resultat , , , , , ,37 0, ,37 Summa eget kapital , , , , , ,23 0, ,23 Lngfristiga skulder 2350 Andra lngfristiga skulder , , , ,00 0, , Reversln , , , ,00 0, , Kortfristig del av lngfristiga skulder till kreditinstitut , , , ,00 0, , vriga lngfristiga skulder , , , , ,00 0, ,00 Summa lngfristiga skulder , , , , ,00 0, ,00

44 Kortfristiga skulder 2417 Kortfristig del av lngfristiga skulder till kreditinstitut 2418 Checkrkningskredit 2440 Leverantrsskulder 2441 Lev skuld Panaxia AB (Publ) 2446 Lev skuld PanAlarm 2452 Kortfristig skuld Panaxia Security AB 2456 Kortfristiga skulder PanAlarm 2490 Obs konto 2510 Skatteskulder 2640 Ingende moms 2650 Redovisningskonto fr moms 2710 Personalskatt 2730 Lagstadgade sociala avgifter/lneskatt 2910 Upplupna lner 2920 Upplupna semesterlner 2930 Upplupen lneskatt 2940 Upplupna avg FORA 2990 vr upplupna kostn/frutbetalda intkter 2995 Reserv diff i kontanthanteringen 2996 Nyttjande av reserv diff i kontanthanteringen Summa kortfristiga skulder SUMMA SKULDER SUMMA SKULDER 0 EGET KAPITAL , , ,00 0, ,00 0, , , , , ,63 0, ,63 0, , , , , ,34 0, ,34 0, , , ,00 0, ,00 0, , , , , ,00 0, ,00 0, , , ,00 0,00 0,00 0, , , , ,00 0, ,00 0, , ,00 0,00 0,00 0, , ,00 0,00 0,00 0, ,3 0,3 0,00 0,30 0,00 0, , , ,77 0, ,77 0, , , , , ,00 0, ,00 0, , , , , ,00 0, ,00 0, , , , , ,00 0, ,00 0, , , , , ,00 0, ,00 0, , , , , ,00 0, ,00 0, , , , , ,00 0, ,00 0, , , , , , , ,00 0, , , , ,11 0, ,11 0, , , , ,05 0, ,05 0, , , , , , , ,50 0, , , , , , , ,50 0, , , , , , , ,27 0, ,27

45 PanAlarm AB Konto Namn IB r ing saldo Frndring UB Korrigeringar Maj Korrigerad UB Maj Omvrdering KB KB TILLGNGAR Anlggningstillgngar 1070 Goodwill , , , ,00 0,00 0,00 0, Ack avskrivn goodwill , , , , ,00 0,00 0,00 0, Immat. tillg. Pite larmprogram , , ,00 0, ,00 0, , Ack avskriv. immat.tillg. Pite larmprogram , , ,00 0, ,00 0, , vriga immateriella anl.tillg , , ,00 0, ,00 0, , Ack avskrivningar p vr imm a , , ,54 0, ,54 0, , Invent 3 r , , , ,91 0, ,91 0, , Ack avskrivn p inventarier 3 r , , , ,00 0, ,00 0, , Inventarier Sr , , , ,67 0, ,67 0, , Ack avskrivn Srs invent , , , ,00 0, ,00 0, , Invent. Ur , , ,00 0, ,00 0, , Ack avskrivn 6rsinv , , , ,00 0, ,00 0, , Invent 7 r , ,00 0, ,00 0, , Ack avskrivn 7rs invent , ,00 0, ,00 0, , Ombyggnad lokaler, 10 r , ,75 0, ,75 0, , Ack avskrivning ombyggnad lokaler, 10 r , ,00 0, ,00 0, , Uppskjuten skattefordran , , ,00 0, ,00 0, , Lngfrist reversfordringar , , , ,00 0, ,00 0, ,00 Summa anlggningstillgngar , , , , , ,79 0, ,79

46 Omsttningstillgngar 1400 Lager , , , , ,00 0, , Kundfordringar , , , , , ,00 0, , Kundfordr Panaxia AB (publ) , , , ,00 0, ,00 0, , Kundfordr Panaxia Security AB , , , ,00 0, ,00 0, , Kundfordr Panaxia Logistik AB , , ,00 0, ,00 0, , Kundfordr Panaxia Kontantservice AB , , , ,00 0, ,00 0, , Kundfordr NBT (PBevakning) AB , , , ,00 0, ,00 0, , Frskott , ,00 0, ,00 0, , Skattekonto , , ,00 0 0,00 0,00 0,00 0, Skattefordringar , ,00 0, ,00 0, , Kortfr fordr Panaxia AB (publ) Ln fr Swedbanl , , , ,00 0, ,00 0, , lnterimsfordr Panaxia Security AB , , ,00 0, ,00 0, , vr kortfristiga fordr , , , , , ,00 0, , Kortfr fordran hos Panaxia Kontantservice AB , , , ,00 0, ,00 0, , Fordran Larmteknik , ,00 0, ,00 0, , Framtida leasingavgifter , , , , ,14 0, , Frutbetalda frskringspremie , , , , ,00 0, , Frsta frhjd leasing , , , , ,33 0, , Upparbetade intkter , , , , , ,00 0, , Ul ej fakturerade , , , ,93 0, ,93 0, , Periodiserade intkter , , , ,16 0, ,16 0, , Frutbet vskleasing , , , ,20 0, ,20 0, , vrfrutbet kostnader 51861, , , ,65 0, ,65 0, , Checkrkningskonto , , , ,66 0, ,66 0, , Koncernkonto , , , ,14 0, ,14 0, ,14 Summa omsttningstillgngar , , , , , ,57 0, ,57 SUMMATILLGNGAR , , , , , ,36 0, ,36

47 SKULDER OCH EGET KAPITAL Eget kapital 2081 Aktiekapital , , ,74 0, ,74 0, , vrigt inbetalt kapital , , ,00 0, ,00 0, , Reservfond -3000, , ,00 0, ,00 0, , Balanserad vinst/frlust , , , ,94 0, ,94 0, , Fritt verkursfond , , ,66 0, ,66 0, , Nyemissionskostnader , , ,00 0, ,00 0, , Vinst/frlust freg r , , ,80 0, ,80 0, , Redovisat resultat , , , , , ,92 0, ,92 Summa eget kapital , , , , , ,38 0, ,38 Lngfristiga skulder 2370 Kortfristig del av lngf. skuld , , ,00 0, ,00 0, , Ln mv. swedbank , , , ,00 0, ,00 0, ,00 Summa lngfristiga skulder , , , ,00 0, ,00 0, ,00 Kortfristiga skulder 2440 Leverantrsskulder , , , ,00 0, ,00 0, , Lev skulder Panaxia AB (publ) , , , ,00 0, ,00 0, , Lev skulder Panaxia Security AB , , , ,00 0, ,00 0, , Lev skulder NBT (PBevakning) AB , , , ,00 0, ,00 0, , Kortfr skuld till Panaxia AB (publ) , , , ,00 0, ,00 0, , Kortfr skuld till Panaxia Security AB , , , ,00 0, ,00 0, , Kortfr skuld till moderbolag (Swedbank) , , ,00 0, ,00 0, ,00

48 2510 Skatteskulder 2610 Utgende moms, oreducerad 2640 Ingende moms 2650 Moms redovisningskonto 2710 Personalens kllskatt 2730 Lagst soc avg och srskild ln 2870 Kortfristig del av lngf. skuld 2910 Upplupna lner 2920 Upplupna semlner 2921 Upplupna soc.avg semln 2943 Ber uppi lneskatt 2951 Avrkn Fora 2960 Upplupna utgiftsrntor 2970 Frutbetalda intkter 2971 Interimsskuld Panaxia Security AB 2990 vr upplupna kostn/frutbetalda intkter , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0, , ,98 0, , , , , , , , ,10 0, , , ,00 0,00 0,00 0, ,99 0, ,98 0,00 0,00 0, ,00 0, ,00 0, ,00 0, ,00 0, ,69 0, ,15 0, ,79 0, ,10 0,00 0,00 0, ,00 0, ,00 0, ,00 Summa kortfristiga skulder , , , ,74 0, ,74 0, ,74 SUMMA SKULDER , , , ,74 0, ,74 0, ,74 SUMMA SKULDER 0 EGET KAPITAL , , , , , ,36 0, ,36

49 Ril Ctsa i z 1 P-S CD 0 0 BOLAGSVERKET N rsredovisning fr Panaxia AB (publ) Rkenskapsret Faststllelseintyg Undertecknad styrelseledamot intygar hrmed, dels att denna kopia av rsredovisningen verensstmmer med originalet, dels att resultat- och balansrkningen faststllts p ordinarie rsstrnma rsstmman beslt tillika godknna styrelsens och verkstllande direktrens frslag till resultatdisposition. Bromma Y4-9 Anders Eklund

50 4k9 rsredovisning 2011 Panaxia AB (pubi).;

51 Innehllsfrteckning 1 Areti korthet VDhar ordet Affrsid, ml och strategi... 5 Marknadsbeskrivning... 6 Verksamheten Organisation och personal Aktiedata och garfrhllanden Bolagsstyrning Frvaltningsberttelse Resultatrkningar koncernen Balansrkningar koncernen Frndringar i eget kapital koncernen Kassafldesanalys koncernen Resultatrkningar moderbolaget Resultatrkningar moderbolaget Balansrkningar moderbolaget Frndringar i eget kapital moderbolaget Kassafldesanatys moderbolaget Noter Underskrifter Revisionsberttelse Sdrngochrevisor Adresser... 66

52 C) ret i korthet Intkterna uppgick till 574,1 MSEK (729,6). Rrelseresultatet uppgick 5,6 till MSEK (-56,7). Resultatet efter skatt uppgick till -36,8 MSEK (-85,8). Resultat per aktie uppgick -5,04 till SEK (-24,83). Nya kundavtal har tecknats till ett vrde av 1108 MSEK. Ln och krediter har amorterats med 145 MSEK. Nyemission p 103 MSEK fre ernissionskostnader genomfrd. Dotterbolagen Panaxia Bevakning AB, Hans Granlunds keri AB och Panaxia Logistik AB har slts. Slda logistikbolag har belastat koncernens resultat fre skatt med 24,4 MSEK. Medelantalet anstllda sjunker till 763 som en fljd av avyttring av bolag. Reservering fr oskra fordringar har skett med 10 MSEK. Av fjolrets reservering med 43 MSEK har 22 MSEK tervunnits under Koncernens nyckeltal Summa intkter, MSEK Summa rrelsekostnader, MSEK Rrelseresultat, MSEK Resultat efter skatt, MSEK Rrelsemarginal, % Rntabilitet p eget kapital, % Rntabilitet p totalt kapital, % Resultat per aktie, kronor Kassalikviditet periodens slut, % Soliditet periodens slut, % Balansomslutning, MSEK Medelantal anstllda Brsvrde eriodens slut, MSEK 574,1 133,8 124,4 124,3 191,5 729,6 677,1 517,4 392,4 568,5 126,7 130,2 121,2 190,4 786,3 658,1 487,9 378,9 5,6 7,1-5, ,1-56,7 19,1 29,5 13,6-36,8-2,9-15,5-4,2-14,2-85,8-7,2 29,7 8,6 1,0 5,4 Neg 2,5 0,6 Neg 2,8 5,7 3,5 Neg Neg Neg Neg Nog Nog Neg 15,3 9,8 Neg 2,8 Neg 1,8 Neg Neg 2,8 4,8 6,3-5,04-0,11-1,46-1,23-4,13-24,83-2,51 13,40 3,87 84,6 84,6 85,0 82,5 70,2 65,9 78,3 69,6 85,5 20,0 20,0 20,1 21,2 10,7 12,2 23,1 14,0 17,1 854,3 854,3 868,4 895,7 888,4 899,8 852,8 914,5 515, ,0 162,0 180,5 142,4 103,2 144,4 268,2 212,6 394,4 Omrkning har skett av jmftirelsetal med hnsyn till sammanlggning av 100 gamla aktier till 1 aktie i april 2011.

53 VD har ordet Det r med viss gldje jag tittar tillbaka p 2011 ven om ret som helhet inte genererat ett positivt 1 somras genomfrde vi en nyemission vilken inbringade netto 100 MSEK. Emissionen fullteckna- resultat. Vra befintliga kunder visar stor lojalitet med oss samtidigt som vi ftt mnga nya kunder. des och strkte vr likvida situation och drmed vrt Personalomsttningen r ocks fortsatt lg vilket rrelsekapital. Det r viktigt fr vr tillvxt att vi har strker vr kontinuitet och effektivitet. Detta utgr tillgng till rrelsekapital. Dremot bedms investeringsbehovet i nulget vara lgt eftersom vi redan de mest grundlggande faktorerna fr framtiden och fr att kunna n en lngsiktig lnsamhet. har verkapacitet i materiella skerhetsutrustningar. Stor del av denna verkapacitet kommer att nyttjas i En annan viktig faktor infr framtiden r vr renodling av verksamheten med fokus p vr krnverk- BAB-uppdraget. samhet. Detta mrks tydligast genom de fretagsavyttringar som gjorts dr de positiva resultateffekter-nalkostnaden r ocks den enskilt strsta kostnads- Vr verksamhet r helt personberoende och persona av dessa avyttringar kommer att f sin fulla effekt posten. Fjrde kvartalet 2011 var frsta kvartalet under Dessutom kan vi lgga mer energi p som personalkostnadens storlek i frhllande till utveckling av vra befintliga tjnster. omsttningen understeg 40 procent och stannade p 39 procent. Detta ska jmfras med 48 procent Vr satsning i Litauen har dock inte utvecklats som under motsvarande kvartal fregende r. Fr helvi hoppats. Sedan i hstas har vi satsat resurser fr ret stannade samma siffra p 43 procent vilket ska att skapa stabilitet och drmed frbttra resultatet. jmfras med 50 procent fr Omsttningen Detta arbete har tyvrr tagit lngre tid n vntat, per anstlld uppgick till 752 KSEK vilket ska jmfras med 683 KSEK fr Med andra ord, varje vilket ocks frdrjt vra mjligheter att finna en ny aktr som kan utveckla bolaget vidare. Vi arbetar anstlld genererade 326 KSEK 2011, mtt som vidare med detta och hoppas finna en snar lsning. omsttning minus personalkostnad, vilket ska jmfras med 184 KSEK fr Detta r en frbttring Vi har arbetat bde systematiskt och strategiskt med hela 77 procent! under lng tid med att etablera oss p allvar som tjnsteleverantr till den finansiella sektorn. Det Som jag inledde med finns det flera ljus i tunneln, uppdrag vi ftt frn BAB Bankernas Automatbolag men det finns utmaningar ocks. Dock r fundamenta med kunder och personal p plats och vr fabrik AB i kombination med det redan etablerade autoinatuppdraget t Kontanten AB innebr att vi uppnr r idag effektiv. Nu skall vi bara starta upp alla nya en marknadsandel p ver 60 procent p automatmarknaden. Detta r ett genombrott fr oss, som ning nr en mer normal niv. Drmed kommer re- uppdrag s att vr nyttjandegrad av materiell utrust- ocks innebr att vi kommer att vsentligt ka vra sultaten successivt ocks att frbttras. totala volymer. Jag vill tacka bde kunder, personal och aktiegare Under ret har vi fortsatt att utveckla vr verksamhet fr ret som gtt och ser fram emot ett intressant inom medicinlogistik vilket resulterat i flera nya 2012 fr Panaxia. uppdrag. Efter den genomfrda avregleringen av apoteksmarknaden har det skapats nya frutsttningar fr svl gamla som nya aktrer. Panaxia har Verkstllande direktr och koncernchef Bjrn Wallin byggt upp en infrastruktur inom mediciiilogistik som tcker hela landet vilket borgar fr kostnadseffektiva och konkurrenskraftiga erbjudanden. -7 4

54 CD tf 0 C) 0 N N Affrsid, ml och strategi Koncernstruktur Fortstta att driva utvecklingen inom s kallade Koncernen bestr av moderbolaget Panaxia AB slutna transportlsningar och bibehlla den (pubi) (f d Panaxia Security AB (publ)), de helgda marknadsledande positionen ven i framtiden. dotterbolagen Panaxia Security AB (f d Panaxia Utnyttja den fortsatta frndringen av strukturen i branschen fr vrdetransporter och kon- AB), Panaxia Kontantservice AB, PanAlarm AB och Gvleborgs Kyl och Fryshus AB. Moderbolaget tanthantering. ger ven 50 procent av aktierna i det litauiska be-vakningsfretaget UAB Trikampis 2iedas. skerhetsteknik och kvalificerad personell be- Fortstta att skapa synergier mellan avancerad vakning. 1 Panaxia Security AB bedrivs vrdetransporter, Fortstta fokusera p lokal frankring och kontanthantering och logistik. Panaxia Kontantservice AB r verksamt inom kontanthantering. Pan- Ett hgt miljmedvetande skall prgla verk- kundnytta. Alarm AB r verksamt inom vervakning, larmmottagning och teknikinstallationer. Gvleborgs Kyl ka insatserna fr att strka varumrket. samheten inom alla omrden. och Fryshus AB r ett vilande f d fastighetsbolag. Inom moderbolaget finns koncernens ledningsfunktioner. Koncernens tjnster r rikstckande och Panaxia r en av de ledande aktrerna i Sverige nr Framtidsutsikter koncernen har en mycket god lokal frankring via det gller vrdehanteringstjnster och skra transporter. Efter att ha vuxit kraftigt under ngra r representation p 18 orter i hela landet. Panaxia bde Security AB har sedan i februari 2011 en filial i Danmark. Affrsid organiskt och genom frvrv har koncernen det senaste ret arbetat med att koncentrera sig p sin krnverksamhet. Verksamheter som inte anses hra till krnverksamheten har avvecklats. Efter koncent- Panaxias affrsid r att p ett kostnadseffektivt stt rationen kommer Panaxia att erbjuda sina kunder ett erbjuda s kallade slutna transportlsningar fr sker brett spektrum av skerhetslsningar och vrdehanteringstjlinster. transport, frvaring, hantering och vervakning av stldbegrliga varor. Mot bakgrund av de genomfrda besparingstgr - vergripande ml derna och koncentration p koncernens krnverksamhet r styrelsens bedmning att fretagets posi- Panaxia ska uppfattas som det starkaste varumrket inom logistikskerhet, vilket innebr att koncernen tion p sina huvudmarknader kommer att strkas ska fortstta att vara marknadsledande inom slutna genom hg leveransskerhet, starkt miljmedvetande och en positiv resultatutveckling. transportlsningar. Panaxia ska knnetecknas av snabbhet, flexibilitet och kreativitet och ska alltid strva efter att erbjuda de mest effektiva lsningarna, bde ur ett logistiskt och ekonomiskt perspektiv. Panaxias ml att bli nummer tv p den svenska skerhetsmarknaden har infriats och denna position skall bibehllas. Strategi Fr att bibehlla och utveckla den starka position som Panaxia har r strategin att: 5

55 Marknadsbeskrivning Kontanthanteringsstrukturen ndras Utvecklingen inom marknaden fr vrdetransporter 1 september 2010 beslt de fem strsta bankerna i och upprkningstjnster r helt beroende av den Sverige; Danske Bank, Handelsbanken, Nordea, omfattande kontanthanteringen i samhllet. Mng-SEden kontanter som cirkulerar i samhllet var vid med en gemensam infrastruktur fr bankernas ut- och Swedbank att bilda ett gemensamt bolag utgngen av ret 100,1 miljarder kronor 2, en minskning med 5,3 miljarder sedan fregende rsskifte. bolag AB. Det nya bolaget kommer att verta ansvatagsautomater i Sverige, BAB Bankernas Automat- Tendensen r att volymen av kontanter i Sverige r ret i fr uttagsautomater och insttningsmaskiner frn minskande. Detta mrks inte minst i att antalet affrsbankerna. dagskassor minskar och att antalet hmtningar hos kunderna blir frre. 1 september 2011 tecknade Panaxia ett avtal med BAB Bankernas Automatbolag om all sedelhantering och teknisk service fur hlften av Automatbola- Sveriges riksbank har tv deper dr banker och vrdetransportbolag kan hmta sedlar och mynt och gets bestnd av uttagsautomater i Sverige. Avtalet lmna in uttjnta sedlar fr destruering. Inlmning lper ver en period p fyra och ett halvt r med av verskott kan endast ske vid tre tillfllen under frlngningsmjlighet om ytterligare tv r. Uppdraget startar successivt under 2012 och berknas ret. vriga delar av ret r avsikten att marknadens aktrer skall skta utjmning av behoven mellan vara i full drift i brjan av geografiska omrden och olika aktrer p marknadsmssiga villkor. Fr att detta skall kunna gras 1juni 2010 beslt Sveriges riksdag om nya sedeloch myntserier. Utbytet berknas pbrjas 2015 och har Riksbanken verltit penninghanteringen till bankerna som har startat kontantdeper mot rnteersttning frn Riksbanken. 1 dagslget finns det tolv bolag. innebr en stor utmaning fur landets vrdetransport- deper i drift som gs av BDB Bankernas Dep AB. Driften av deperna har verltits till ngot vrde-detransportbolag. Rtt sktt kan vrdetransportbolagen - Loomis, G4S Cash Solutions ("G4S") 3 och Panax- finns idag endast tre upprkningsbolag i Sverige och upprkningscentralerna tjna pengar p detta, ia. Vissa bankkontor erbjuder fortfarande sina kunder upprkning av dagskassor men i minskande men detta krver bde kunskap om kontantfldena p marknaden och en rikstckande transportorganisation. omfattning. Panaxias marknadsandel r ver 20 procent. Antalet uttagsautomater har kat till drygt och Inom vrdetransportbranschen r det fortfarande 19 procent av dessa automater gs av Kontanten AB Loomis som r ledande p marknaden varefter G4S och skts av Panaxia. Idag utfrs alla laddningar av och Panaxia har ungefr lika stor marknadsandel uttagsautomater med sk slutna system, i enlighet med cirka 25 procent var. 1 och med de uppdrag som med de nya myndighetskraven, vilket innebr att sedlarna packas i kassetter p en upprkningscentral och att ingen person utanfr upprkningscentralerna kommer i direkt kontakt med sedlarna. 1 2 Sveriges riksbanks veckorapport Den 27 februari 2012 offentliggjordes att den norska skerhetskoncernen Nokas Rlrvitrvar G4S Cash Solutions AB och samtidigt byter namn p bolaget Nokas till Vrdehantering AB.

56 CD CD CD CD N CD N Panaxia har erhllit, bl a BAR-uppdraget, kommer Panaxias marknadsandel att uppg till cirka 30 %. Myndighetskraven har haft en positiv effekt Bolag som r verksamma inom bevaknings- och vrdetransportbranschen skall ha tillstnd frn Lnsstyrelsen fr att f bedriva verksamhet. ven anstllda inom denna verksamhet skall vara godknda av Lnsstyrelsen. kunden mervrde, men normalt sett r det bastjnsten som efterfrgas, prisstts och jmfrs med vad konkurrenterna erbjuder. Myndighetskraven avseende vrdetransporter omfattar svl rutiner och utrustning, s k slutna lsningar, som lder och utbildning fr de personer som skall utfra vrdetransportuppdrag. 1 och med att Panaxia har anvnt de numera normgivande systemen i ver tio r och r det bolag som har lngst erfarenhet av dessa system, har Panaxia ett frsteg framfr konkurrenterna. Apoteksmarknaden i fortsatt frndring Den av Sveriges riksdag beslutade avregleringen av apoteksmarknaden 2009 har inneburit stora frndringar fr dels kontanthanteringsmarknaden, dels fr logistiktjnsterna t de nya apotekskedjorna. Fre avregleringen 1 juli 2009 fanns det knappt 1000 apotek och apoteksshopar. Idag r marknaden mer heterogen med nio strre aktrer och ett antal fristende apotek. Totalt r det cirka 1350 apotek, som efterfrgar kontanthanteringstjnster och transport av lkemedel och andra handelsvaror. Det r att frvnta dels fortsatt kning av antalet apotek i landet, dels strukturella affrer p apoteksmarknaden. Panaxia har redan ett antal stora uppdrag p denna marknad och har fr avsikt att ytterligare frstrka sin position. Upphandlingar allt vanligare Det blir allt vanligare att strre bolag och kedjor handlar upp sina tjnster mer strukturerat via sk upphandlingar dr man nyttjar upphandlingskonsulter. Fljden av detta r att upphandlingarna blir mer transparanta och de olika leverantrerna p respektive marknad blir utsatta fr en hrdare konkurrens n tidigare. 1 de flesta upphandlingar r det priset som vger tyngst vid beslut om val av leverantr vilket har lett till en hrd prispress p de tjnster som Panaxiakoncernens bolag erbjuder. 1 viss mn kan krav p lgre pris kompenseras av nya tjnster som ger '-~> - y~ kl

57 - Verksamheten Tre affrsomrden Under 2011 har Panaxiakoncernen erbjudit tjnster 1 september tecknade Panaxia ett avtal med BAB och produkter inom tre affrsomrden: Vrde, Be-Bankernavakning och Logistik. Koncernens tjnster r bankerna i Sverige; Danske Bank, Handelsbanken, Automatbolag, som gs av de fem strsta rikstckande och koncernen har en mycket god lokal Nordea, SEB och Swedbank. Avtalet omfattar all frankring ven p mindre orter i landet. Koncernen sedelhantering och teknisk service fr hlften av har verksamhet p 18 orter i landet. Automatbolagets bestnd av uttagsautomater i Sverige. Avtalet lper ver en period p fyra och ett Affrsomrde Vrde halvt r med frlngningsmjlighet om ytterligare Affrsomrde Vrde bestr av vrdetransporter och tv r. Uppdraget startar successivt under 2012 och kontanthantering. Vrdetransporter innefattar transport av sedlar och mynt till och frn kunder eller avtalet fr Panaxia under de frsta 4,5 ren uppskat- berknas vara i full drift i brjan av Vrdet p uttagsautomater samt tmning av serviceboxar. tas till 869 MSEK. 1 och med det nya avtalet har Panaxias vrdetransporter sker med s kallade slutna Panaxia en marknadsandel p drygt 60 procent p transportsystem vilka har en rad skerhetsfunktioner automatmarknaden i Sverige. som infiirgningssystem, positionering, fastlsning av skerhetsvskor, skerhetskodning och fjrridentifiering. Samtliga vrdetransporter utfrs av godknda 1 december hanterade koncernen dagskassor och under 2011 uppgick antalet dagskassor till vktare som har genomgtt erforderlig utbildning. 000 mot dagskassor under 2010, en minskning med 1 procent. Kontanthantering innefattar hantering, kthetskontroll och upprkning av mynt och sedlar samt fr Antal dagskassorpormnad sljning av dessa. Tjnsten innefattar ocks redovisning och insttning av upprknat belopp p kunder ,0 nas bankkonton. BDB Bankernas Dep AB har kontantdeper i Sverige med rntekostnadsersttning frn Riksbanken. Driften av deperna har BDB lagt ut p tre olika aktrer och Panaxia Kontantservice svarar fr driften av BDB Bankernas Dep AB s deper som finns vid upprkningscentralerna i Kristianstad och Stockholm. Tecknandet av avtal fr nya uppdrag r fortsatt gott och under ret har avtal avseende vrdetransportoch kontanthanteringstjnster tecknats med bl a Jem Det finns idag drygt uttagsautomater i Sverige och cirka 19 procent av dessa automater gs av & Fix A/S i Danmark, Top Toys A/S, FOREX Kontanteri AB som skts fullt ut av Panaxia. Detta Bank, Vstra Gtalandsregionen, Selecta, Reitan uppdrag fortstter att vxa. Sedan uppdraget startade Servicehandel Sverige AB och BAB Bankernas i augusti 2008 har antalet automater mer n frdubblats och var vid rsskiftet 579 stycken och utbygg- nytecknade avtal under 2011 i affrsomrdet uppgr Automatbolag. Det sammanlagda avtalsvrdet p naden av automatntet fortstter. Utver sedelleve-tilranser till automaterna och service av dem r Panax MSEK. ja ven ansvarig fr vervakning av automaterna Sedan i oktober 2009 utfr Panaxia vrdetransporter och svarar fr all larmmottagning frn maskinerna. i Danmark. Intresset har varit stort fr den nya aktren och ett antal avtal har tecknats med svl danska som svenska fretag. Bland kunderna mrks FO- 1 [] 8

58 N N REX Bank, Jysk Bddlager, 1-I&M Danmark, kreditkort, hemelektronik, laboratorieprover och McDonalds, Matas, Jem & Fix och Babysam. Panaxias bas fr den danska verksamheten r kontoret dessa transporter koordinerat med vrdetransporter fnsterglas t byggindustrin. Dr st r mjligt utfrs i Vejle p Jylland. fr att utnyttja fordon och personal p ett effektivt stt. Panaxia erbjuder ven sker och miljriktig logistik fr att ta till vara samt frstra digitala samt analoga Som ett led i frndringen av koncernens logistik- tecknades ett avtal den 30 september om informationsbrare och elektronisk hrdvara. Kon-verksamheceptet bygger p sker transport av datorprodukter frsljning av samtliga aktier i Panaxia Logistik AB. till skra lokaler dr informationen kan lagras, terskapas, tervinnas eller destrueras. Material som gr av andra stldbegrliga varor n kontanter, bl a Efter avyttringen omfattar affrsomrdet transport till skrotning tervinns i frsta hand i Sverige. mediciner och apoteksvaror t medicinleverantrer och apotekskedjor samt transport av laboratorieprover t bl a Stockholms lns landsting. Vrde r Panaxias strsta affrsomrde och svarar fr 50 procent av koncernens omsttning. Under 2011 uppgick intkterna till 286,8 MSEK, en Till fljd av de lnsamhetsproblem som affrsomr- haft uppgick resultatet fre skatt till -28,8 minskning med 14 procent jmfrt med Den-dena minskning frklaras av lgre affhrsvolym beroende p frre sparbanker som kunder och frre MSEK, en minskning med 8 procent jmfrt med MSEK. Intkterna i affrsomrdet uppgick till 212,0 hmtningar hos kunder. frra ret. Tack vare utkade uppdrag inom medicintransporter blir intktsminskningen mindre n Affrsomrde Bevakning den annars skulle varit som en fljd av avyttringen Inom affrsomrde Bevakning erbjuder Panaxia av bolag. vktartjnster t bank och handel samt bevakning Kundstruktur vid strre evenemang. Panaxia fortstter ven att tillhandahlla vervakningstjnster, vilka innefattar Panaxia vnder sig primrt till fretagskunder inom mottagning av information frn olika former av handel och bank, offentlig frvaltning, kommuner skerhets- och driftvervakande system, ssom och landsting samt privata och kommunala fastighetsbolag. Inom logistikomrdet utgrs kundbasen kameravervakning, samt att drefter vidta tgrder enligt kundens instruktioner. Bolaget har en egen frmst av detaljhandelsgrossister och fretag som r larm- och vervakningscentral belgen i Pite. i behov av logistiktjnster. Panaxia erbjuder helhetslsningar inkluderande Miljarbete projektering, installation, service och support avseende skerhetsteknisk utrustning. Skerhetsinstalla- agera p ett mycket miljrnedvetet stt. Fordon, Panaxia har som ml att inom alla affrsomrden tioner utfrs ofta i samband med att hinder har fordonsutrustning, annan teknisk utrustning mm tecknat avtal med Panaxia om vervaknings- eller skall vara av hgsta miljklass. Transporterna skall bevakningstjnster. utfras p sdant stt att pverkan p miljn alltid blir s liten som mjligt, givet uppdragets art. Affrsomrdets omsttning under 2011 uppgick till 75,3 MSEK en minskning med 55 procent. Minskningen frklaras helt av avyttringen av Panaxia 1 syfte att skerstlla vr leveranskvalitet och milj- ISO-certifiering Bevakning AB. tnk har Panaxia Security AB blivit godknt enligt ISO 9001:2008 (Kvalitet) och ISO 14001:2004 Affrsomrde Logistik (Milj) fr distribution av lkemedel och tillhrande Affrsomrde Logistik innefattar transport av andra produkter. stldbegrliga varor n kontanter, bl a mediciner, ) 4~ DI 1 9

59 Organisation och personal Regional frankring Panaxia s huvudkontor ligger i Bromma. Verksamheten r riksomfattande och koncernen finns representerad p ytterligare 18 orter i landet med upprkningscentraler, kontantcentraler och logistikterininaler. Via sin danska filial har koncernen ett kontor ven i Vejle p Jylland. Organisation Panaxia s organisation bestr av ett antal centrala funktioner samt operativa funktioner som r representerade p olika platser i Sverige. De centrala funktionerna r: Ekonomi, Personal, IT, Frsljning och Marknad samt Skerhet. 1:09 Medelantalet anstllda i Panaxiakoncernen M,d P~ oncernen Medelantal anstllda per affrsomrde --, IlVarde 2- InBevakning ri Logistik LlKoncernstab tidi Den operativa verksamheten r indelad i tre affrsomrden: Vrde: Vrdetransporter Kontanthantering Utbildning Bevakning: Logistik: Medarbetare Informationstervinning Bevaka ing vervakning Skerhetsinstallationer vriga transporter Lagerhantering Per rapportdagen var 744 personer anstllda i koncernen att jmfra med anstllda 1 r tidigare. 1 genomsnitt var 763 personer anstllda under ret mot under och med avyttringen av bolag har antalet anstllda minskat med 413 anstllda. De tv affrsomrdena Vrde och Bevakning har cirka 40 % var av koncernens personal. Av Bevaknings personal r huvuddelen anstllda i det litauiska bevakningsfretaget UAB Trikampis iiedas. Av koncernens anstllda vid rsskiftet var 276 anstllda i Litauen, 5 i Danmark och resten i Sverige. Att ha kompetent personal r ett mste inom Panaxias verksamhetsomrden. 1 och med att stor del av verksamheten dessutom r tillstndspliktig r mycket av utbildningen lagstadgad vilket innebr att en kontinuerlig utbildning mste ske har varit ett intensivt utbildningsr, vilket framgr nedan: 2 regionchefer har genomgtt utbildning fr frestndare i bevakningsbolag - 22 arbets- och gruppledare och 2 skyddsombud har genomgtt utbildning i ergonomicoachnitig 29 personer har genomgtt Vktarutbildning steg 1 22 personer har genomgtt Vktarutbildning steg 2 31 personer har genomgtt Vrdetransportutbildning - 24 personer har genomgtt repetitionsutbildning (Fortbildning fr vrdetransportrer) - Personalen i Panaxias Kundcenter har genomgtt utbildning i bl a konflikthantering. Il

60 1 C) 0 el Aktiedata och garfrhranden Aktiedata1 Aktien hr noterad p: NGM Equity Antal aktier 31 december 2: Vrde 31 december: 162,0 MSEK Slutkurs 31 december: 15,70 kronor Lgsta slutkurs under kvartalet: 14,50 kronor Lgsta slutkurs under ret: 13,20 kronor Hgsta slutkurs under kvartalet: 19,00 kronor Hgsta slutkurs under ret: 41,00 kronor Genomsnittligt antal omsatta aktier per brsdag under ret: Wilhelm von Wamstedt ,4 vriga aktiegare ,2 Summaaktier ,0 Totalt antal aktiegare 31 december 2011: Panaxiaaktlen Brsvrde mask Aktiegare 31 december 2011 Antal aktier% FOREX Bank ,7 Sparbanken ,3 Laecord AB ,7 Laccord Ltd ,1 Thomas Gravius ,8 Kjell Stenberg ,8 Carolina Damos ,5 Hkan Isaksson Holding AB ,1 Eleni Gravius ,0 Avanza Pension ,0 Global Assistance Partner ,0 Gravius & Damos Partners AB ,8 Johan Rapp ,6 Maria Damos ,6 Srmlands Sparbank ,6 Kjell Karlsson ,5 Nordnet Pensionsfrskring AB Lina Stenberg ,4 Nicias Stenberg , Panaxiaaktien Senastbetait Antal aktiegare :w0 Klla: NGM. Uppgifterna r omrknade m h t sammanlggning av aktier. 2 Efter sammanlggning av antalet aktier den 26 april 2011 av 100 gamla aktier till 1 ny aktie samt emission av aktier r det totala antalet aktier Laccord AB, Laccord Ltd och Gravius & Damos Partners AB gs av Thomas Gravius och Carolina Damos. JILCI,1

61 Bolagsstyrning /7 Kontrollen och styrningen av Panaxiakoncernen ut- tillfllen under tiden in till nsta rsstmma, besluta om vas av aktiegarna p rsstmman, styrelsen och och genomfra nyemission av aktier, konvertibla skuldebrev eller teckningsoptioner till nyteckning av aktier, verkstllande direktren enligt Aktiebolagslagen, Svensk kod fr bolagsstyrning, bolagsordningen och motsvarande en kning av aktiekapitalet om hgst av styrelsen beslutade instruktioner kronor motsvarande en utkning av antalet Bolagsstmma aktier om hgst stycken. Koncernens hgsta beslutande organ r bolagsstmman, vid vilken alla aktiegare har rtt att delta, per- rsstmma fr verksamhetsret 2011 rsstmma fr verksamhetsret 2011 hlls den 19 sonligen eller genom ett med fullmakt utrustat ombud. april 2012 p Restaurang Linta, Linta Grdsvg 5 i Varje aktiegare har ocks rtt att ra ett rende behandlat p bolagsstmman. Vid bolagets ordinarie Bromma. Kallelse till stmman sker enligt bolagsordningen och fljer aktiebolagslagen och de rekommendationer som gller enligt Svensk kod fr bolagsstyr- bolagsstmma, rsstmman, vljs bolagets styrelse och styrelseordfrande, samt i frekommande fall ning. revisorer. Till rsstmmans uppgifter hr ocks att faststlla bolagets balans- och resultatrkningar, att Styrelsen besluta om disposition av resultatet av verksamheten, ansvarsfrihet fr styrelseledamter och VD, styrelseoch revisorsarvode samt principerna fr ersttningar Styrelsen har besttt av sex ordinarie ledamter och inga suppleanter fram till den extra bolagsstmman och andra anstllningsvillkor. Bolagsstmman som har hlls den 17 november Samtliga ledamter vidare mjlighet att besluta om kning eller minskning av aktiekapitalet och ndra bolagsordningen. omvaldes vid rsstmman den 14 april Alla ledamter r valda intill nsta rsstmma. Samtliga stmmovalda ledamter med undantag fr Carolina rsstmma fr verksamhetsret 2010 Damos, som r anstlld i koncernen, anses vara oberoende i frhllande till bolaget. Samtliga ledamter Panaxia AB (pubi) hll ordinarie rsstmma fr verksamhetsret 2010 den 14 april 2011 i Bromma. Det anses ven vara oberoende i frhllande till strre aktiegare utom Carolina Damos som representerar fattades bland annat beslut om faststllande av resultat- och balansrkningar fr moderbolaget och kon- bolagets strste gare Laccord Ltd/Laccord AB, Gran Svensson som representerar aktiegaren FOREX cernen, disposition av moderbolagets vinst, omval av Bank AB och ke Ekstrm som representerar aktiestyrelseledamter, styrelsearvoden, tillsttande av garen Sparbanken Verkstllande direktren valberedning och riktlinjer fr ersttning till ledande och koncernens finanschef deltar i styrelsens - sam befattningshavare. mantrden som fredragande respektive sekreterare. Extra bolagsstmma 17 november 2011 Ersttning till styrelsen Panaxia AB (pubi) hll extra bolagsstmma den 17 Under rkenskapsret har styrelsens ordfrande erhllit ett arvode p kronor ( ) och vriga november 2011 i Bromma. P stmman fattades det beslut om att utka styrelsen med tv ledamter. externa P ledamter kronor (60.000) var. Revisionsutskottets ledamter har erhllit kronor frslag av FOREX Bank AB, efter att banken frvr - vat 24,7 procent av aktierna i Panaxia vid nyemissionen i juni 2011, valdes Katja Elvng och Gran ftt kronor (20.000) var. Totalt har (40.000) var och ersttningsutskottets ledamter har Svensson till nya ledamter. Hrutver fattades det kronor ( ) utbetalats i arvoden till styrelsens be1( t om att bemyndiga styrelsen att vid ett eller flera ledamter i enlighet med rsstmmans beslut. [~1 2

62 00 Ln Styrelsens arbete rrande strategisk plan, budget/prognos, rsbokslut Styrelsens arbete styrs av gllande arbetsordning och delrsrapporter. Vidare behandlades frgor angende finansiering, investeringar samt struktur- och de instruktioner som utfrdats avseende arbetsfrdelning mellan styrelsen och verkstllande direktren. organisationsfrgor. Extra styrelsemten hlls bl a Arbetsordningen reglerar bland annat hur ofta styrelsen ska sammantrda och vilka frgor som ska bolag be- och verksamheter. fr diskussion om nyemission samt avyttring av handlas p respektive mte. Ordfrande leder styrelsens arbete. Styrelsen utvar aktiegarnas kontroll Under av verksamhetsret 2011 hade styrelsen totalt 11 ledningen och dess stt att leda bolaget. Vidare svarar protokollfrda sammantrden varav 4 telefonmten. styrelsen fr bolagets strategiska inriktning och affrsplaner, finansiella ml samt vergripande organi- med undantag fr Yvonne Lemmouh Karlsson som Styrelsens ledamter har deltagit i samtliga mten sation. Styrelsen har, genom information frn verkstllande direktren, fortlpande kontroll ver kon- som varit frnvarande vid tv mten. varit frnvarande vid ett mte och Kjell Stenberg cernens ekonomiska situation och utveckling samt svarar fr den ekonomiska rapporteringen. Styrelsen Valberedning ska minst en gng per r prva styrelsens arbetsordning, instruktion fr verkstllande direktren och samt ytterligare tv ledamter. De tv aktiegare som Valberedningen skall best av styrelsens ordfrande rapporteringsinstruktion med avseende p aktualitet rstmssigt har de strsta aktieinnehaven i bolaget och relevans. Detta gjordes vid det konstituerande ger vardera utse en ledamot om de s nskar. Till styrelsemtet den 14 april. ordfrande i valberedningen utses representanten fr den strsta aktiegaren. ndringar i valberedningens Styrelsens ordfrande ska se till att styrelsens arbete sammansttning kan komma att ske p grund av att bedrivs effektivt och att styrelsen flullgr sina lig-aktiegarganden. Ordfranden ska srskilt sljer hela eller delar av sitt aktieinnehav i bolaget. som har utsett ledamot till valberedningen organisera och leda styrelsens arbete fr att Ledamot som lmnar valberedningen innan dess skapa bsta mjliga frutsttningar fr styrelsens arbete, beslutar, med en annan person som representerar arbete r slutfrt ska ersttas, om valberedningen s se till att ny styrelseledamot genomgr erfor-sammderlig introduktionsutbildning samt den utterar den aktiegare som storleksmssigt str nst i tur aktiegare eller med en person som represenbildning i vrigt som styrelseordfranden och och som inte redan har utsett ledamot till valberedningen. Valberedningen skall arbeta fram frslag till ledamoten gemensamt finner lmplig, se till att styrelsen fortlpande uppdaterar och stmmoordfrande, styrelse, styrelseordfrande, revisorer, arvoden till styrelsen och revisorer samt frslag frdjupar sina kunskaper om bolaget, ansvara fr kontakter med garna i garfrgor till valberedningens sammansttning infr rsstm Frslagen skall frelggas rsstmman och frmedla synpunkter frn garna till sty-marelsen, 2012 fr beslut. Valberedningens ledamter erhller se till att styrelsen erhller tillfredsstllande inget arvode. information och beslutsunderlag fr sitt arbete, Valberedningen infr rsstmman i april 2012, som el efter samrd med verkstllande direktren konstituerades med utgngspunkt -n fl aktiegarstatistik frn Euroclear den 30 juni 2011, bestr av Tho- faststlla frslag till dagordning fr styrelsens sammantrden, mas Gravius, sammankallande, Anders Eklund och kontrollera att styrelsens beslut verkstlls, Hans Hellqvist. samt u se till att styrelsens arbete rligen utvrderas. Ersttningsutskott Panaxiakoncernen har ett Ersttningsutskott som skall Styrelsen behandlade vid sina ordinarie mten best de av styrelsens ordfrande samt ytterligare minst,4 fasta punkter som frelg vid respektive styrelsemte

63 /Y- en styrelseledamot. Styrelsen utser ledamterna samt revisionsbolaget PricewaterhouseCoopers AB till ordfrande 1 ersttningsutskottet. Dessa vljs rligen revisor i intill rsstmman PricewaterhouseCoopers AB har utsett auktoriserade revisorn Sten H- samband med konstituerande styrelsemte i anslutning till bolagsstmman. Ersttningsutskottet sammantrder minst en gng per r och i vrigt efter revisor deltar vid rsstmman. kansson som huvudansvarig fr revisionen. Bolagets behov. Fattade beslut avrapporteras i styrelsen vid nrmast fljande styrelsemte. Utskottets arbetsuppgifter r att besluta om vergripande policy betrffan- VD skall leda och utveckla bolagets verksamhet och Verkstllande direktr och koncernledning de lner och vriga frmner fr koncernens ledande under styrelsens verinseende srja fr en affrsmssig och effektiv organisation av verksamheten. VD befattningshavare. Med vergripande policy avses exempelvis beslut om bonussystem, policy fr pensioner samt policy fr grundln och vriga anstllsen beslutad budget, affrsplan och attestinstruktion, bar inom ramen fr aktiebolagslagen samt av styrelningsfrmner. Vidare skall utskottet lgga frslag beslutandertt till i de frgor som inte beslutas av styrelsen enligt detta dokument. styrelsen om individuella lner och frmner fr \ D samt efter frslag av VD besluta om lner och vriga frmner fr till VD direktrapporterande chefer. Det ligger dessutom verkstllande direktren att: flja omvrldsekonomins utveckling, frmst i de Vid konstituerande sammantrde den 14 april 2011 delar som har betydelse fr bolagets verksamhet samt utsg styrelsen till ledamter i ersttningsutskottet vidta eller hos styrelsen fresl de tgrder som den Anders Eklund och Yvonne Lemmouh Karlsson med verkstllande direktren finner pkallade till bolagets Yvonne Lemmouh Karlsson som ordfrande. Utskottet har haft ett protokollfrt mte med samtliga leda- vrda och utveckla bolagets viktigaste frbindel- bsta mter deltagande under ser samt fretrda bolaget dr det bedms som vsentligt fr bolaget Revisionsutskott implementera bolagets strategi och ml samt Revisionsutskottet ska svara fr beredningen av styrelsens arbete med att kvalitetsskra bolagets finansi- fr bolagets olika verksamhetsomrden bearbeta och fresl kvalitativa och kvantitativa ml ella rapportering, fortlpande trffa bolagets revisor n hlla styrelsen informerad om affrsutvecklingen fr att informera sig om revisionens inriktning och inom bolaget, det finansiella lget i bolaget och andra omfattning samt diskutera bolagets risker, faststlla frgor som VD bedmer att styrelsen br ha knnedom om riktlinjer fr vilka andra tjnster n revision som bolaget far upphandla av bolagets revisor, utvrdera n fortlpande hlla styrelsens ordfrande srskilt revisionsinsatsen och informera bolagets valberedning informerad om bolagets verksamhet om resultatet av utvrderingen samt bitrda valberedningen vid framtagandet av frslag till revisor och tv veckor fre varje styrelsemte fresl agenda till styrelsens ordfrande minst arvodering av revisionsinsatsen. Revisionsutskottet fl ta fram erforderliga underlag till styrelsens mten sammantrder minst tre gnger per verksamhetsr. samt vara fredragande vid styrelsemten och drvid avge motiverade frslag till beslut Vid konstituerande sammantrde den 14 april 2011 ii tillse att styrelsens beslut verkstlls utsg styrelsen till ledamter i revisionutskottet Kjell oaktat revisorernas eventuella kommunikation, Stenberg, Gunnar Forss och ke Ekstrm med Kjell omgende till styrelsen rapportera vsentliga i brister Stenberg som ordfrande. Utskottet har under 2011 redovisningssystem, frmgenhetsbrott eller annan haft fyra mten med samtliga ledamter deltagande. brottslighet efter samrd med de externa revisorerna, organi- Externa revisorer sera bolagets internkontroll samt tillse att denna r 1 enlighet med valberedningens frslag valdes p ndamlsenlig och effektiv fl stmman den 22 april 2010 det auktoriserade ansvara fr bolagets externa information i enlighet med av styrelsen beslutade riktlinjer 714

64 - CD CD CD informera personalen om styrelsebeslut enligt styrelsens instruktioner ansvara fr att samtliga rttshandlingar som dokument, interna instruktioner och manualer samt en tydlig organisation med vl definierade ansvar. Ut- ver dessa formella dokument r den etablerade fretagskulturen och de vrderingar som bolaget str fr Bolaget ingr eller fretar blir dokumenterad p ett ndamlsenligt stt samt inte i strid str med svenska viktiga. VD ansvarar fr att ndvndiga instruktioner eller utlndska tvingande frfattningar, finns fr att styra respektive verksamhet i koncernen. samt i vrigt vervaka att gllande bestmmelse i Av strsta vikt vid utformningen av interna instruktioner och r hanteringen av de risker som koncernen r lagar och frordningar angende bolagets rrelse frvaltning iakttages. utsatt fr. Instruktionerna skall vara s utformade att det klart och tydligt framgr vem som r ansvarig fr Rapporterande till VD finns en koncernledning som respektive risk och hur rapporteringen skall ske till normalt sammantrder varje vecka. Koncernledningen VD. Fr mer information om koncernens risker se not bestr av ansvariga personer som representerar kon- 3. cemens stabsfunktioner och affrsomrden. Riskrapportering Bolagets verkstllande direktr fram till 4 april 2011 Fretagsledningen rapporterar regelbundet till styrelsen om koncernens ekonomiska situation och vilka var Thomas Gravius, 45 r, som r en av grundarna till bolaget och varit anstlld i bolaget sedan risker som koncernen r utsatt fr. Under 2011 har Thomas Gravius ger direkt, via nrstende och riskrapporteringen via till styrelsen framfrallt fokuserat bolagen Laccord Ltd, Laccord AB och Gravius & p koncernens likviditetssituation, svaga resultatutveckling inom vissa omrden, genomfrande av be- Damos Partners AB aktier i Panaxia AB (publ). Den 4 april utsgs Bjrn Wallin till verkstllande direktr i moderbolaget och tillika koncernchef. verksamheter som inte hr till koncernens krnverkslutade besparingstgrder och avyttring av bolag och Bjrn Wallin r anstlld i bolaget via ett konsultavtal. samheter. Styrelsen har lpande informerats om utvecklingen av koncernens finansiella situation och hur Bjrn Wallin innehar inga aktier i Panaxia AB. koncernen klarar den covenant som bolaget bar med Ersttning till VD och ledande befattningshavare Handelsbanken. Vid rsstninian beslts om riktlinjer fr ersttning Information och kommunikation till ledande befattningshavare i huvudsak innebrande Fr att skerstlla att den externa informationsgivningen blir korrekt och fljer noteringsavtalet med att fr ledningen skall tillmpas marknadsmssiga lner, pensions- och vriga anstllningsvillkor. Ut- NGM, har koncernen en kommunikationspolicy som ver fast rsln skall ledningen ven kunna erhlla faststllts av styrelsen. Bolagets styrande dokument, bonus, vilken skall vara baserad p resultat- och lnsamhetsml eller aktivitetsmssigt resultat. Pensions- ssom instruktioner, manualer och policydokument av betydelse fr den finansiella rapporteringen uppdateras och kommuniceras till berrda medarbetare lersttningar skall vara avgiftsbestmda. Eventuella avgngsvederlag utbetalas med maximalt 12 mnadslner. Till ledande befattningshavare rknas verkstlpande via mten och koncernens intrant. lande direktren, medlemmar i koncernledningen och Uppfljning verkstllande direktrer i dotterbolag. Fr mer information om ersttning till styrelse och verkstllande Bolagets revisorer rapporterar minst en gng per r gjorda iakttagelser till styrelsen samt sammanfattar direktr, se not 12. sin uppfattning i revisionsberttelsen. Med utgngspunkt frn revisoremas rapportering bildar styrelsen Intern kontroll sig en uppfattning om hur vl den interna kontrollen Mlet med den interna kontrollen r att skydda bolagets tillgngar och drigenom aktiegarnas invester- fungerar och vilka frndringar som eventuellt skall gras i ansvarsfrdelning, rapporterings- och uppfljningsrutinering. Detta skapas genom en effektiv beslutsprocess ii som i sin tur bygger p av styrelsen faststllda policy

65 Frvattni ngsberttetse Styrelsen och verkstllande direktren fr Panaxia AB (pubi), organisationsnummer , avger hrmed rsredovisning och koncernredovisning fr perioden 1 januari - 31 december Avyttring av dotterbolag Som ett led i att renodla koncernens verksamhet har Detta r bolagets sjtte verksamhetsr. Bolagets aktie r noterad p NGM Equity sedan juli 2006 under handelsnamnet PAXA. Verksamheten aktier i bevakningsfretaget Panaxia Bevakning AB Koncernen bestr av moderbolaget Panaxia AB per 1 mars. (pubi) (f d Panaxia Security AB (publ)), de helgda dotterbolagen Panaxia Security AB (f d Panaxia Ny VI) i inoderbolaget AB), Panaxia Kontantservice AB, PanAlarm AB Till ny VD fr Panaxia AB (publ) och koncernchef och Gvleborgs Kyl och Fryshus AB. Moderbolaget ger ven 50 procent av aktierna i det litauiska mast kom frn Panaxia Bevakning AB dr han varit fr o m 4 april 2011 utsgs Bjrn Wallin, som - nr bevakningsfretaget UAB Trikampis!ledas. VD under 1 r. 1 Panaxia Secuiity AB bedrivs vrdetransporter, Namnbyte kontanthantering och logistik. Panaxia Kontantservice AB r verksamt inom kontanthantering. Pan- koncernens bolag. Moderbolaget bytte namn till P rsstmman beslts att byta namn p tv av Alarm AB r verksamt inom vervakning, larmmottagning och teknikinstallationer. Gvleborgs Panaxia AB ndrade namn till Panaxia Security Panaxia AB (pubi) och det bolag som tidigare hette Kyl och Fryshus AB r ett vilande f d fastighetsbolag. Inom moderbolaget finns koncernens lednings- AB. funktioner. Koncernens tjnster r rikstckande och Nyemission koncernen har en mycket god lokal frankring via P rsstmman den 14 april 2011 beslts att representation p 18 orter i hela landet. Panaxia genomfra en nyemission med fretrdesrtt fr Security AB har sedan i februari 2011 en filial i Danmark. Verksamheten r indelad i tre affrsomrden: Vrde: Bevakning: Logistik: Vrdetransporier Kontanthantering Inforrnationsitervinning Bevakning vervakning Skerhetsinstallationer vriga traiuporter Lagerhantering Vsentliga hndelser under rkenskapsret tre av koncernens bolag avyttrats under ret. Det r dels de tv logistikbolagen Hans Granlunds keri AB och Panaxia Logistik AB som slts per 31 mars respektive 30 september. Drtill har ven slts samtliga befintliga aktiegare. Emissionen slutfrdes i juni och tillfrde Panaxia 103,2 MSEK fre emissionskostnader p 4,6 MSEK. Genom nyemissionen kade Panaxias aktiekapital med SEK till SEK och antalet aktier med till aktier. Emissionen registrerades av Bolagsverket den 9 augusti Strsta avtalet klart 1 september tecknade Panaxia ett avtal med BAB Bankernas Automatbolag, som gs av de fem strsta bankerna i Sverige; Danske Bank, Handelsbanken, Nordea, SEB och Swedbank. Avtalet omfattar all sedelhantering och teknisk service fr cirka hlften av Automatbolagets bestnd av uttagsautomater i Sverige. Avtalet lper ver en period p 7r 16

66 0 0 0 N fyra och ett halvt r med frlngningsmjlighet om ytterligare tv r. Uppdraget startar successivt under Med en berknad omsttning p 869 MSEK under avtalets lptid, r det Panaxias enskilt strsta avtal ngonsin. Frsljning Koncernens intkter uppgick under ret till 574,1 MSEK (729,6), en minskning med 21 procent jmfrt med Det sammanlagda vrdet av nytecknade eller omfrhandlade avtal under ret uppgick till 1108 MSEK. Vrdet av nytecknade avtal, varav omfrbandlade eller merfrsljning, frdelar sig p affrsomrdena enligt nedan (MSEK: II v.i Ulntkterper kvrtar, MSEK rkotriderper kvart. MSEK IIi fi 1 1 I1,II:I.I. 1 I1i1I Affrsomrde Totalt varav omfrhandlade Vrde 1057 il Logistik 15 0 Bevakning 36 fl Summa det fjrde kvartalet har nya avtal fr 11 MSEK tecknats. Resultat Rrelseresultatet frbttrades frn -56,7 MSEK under frra ret till 5,6 MSEK i r samtidigt som resultatet efter skatt frbttrades frn -85,8 MSEK till -36,8 MSEK. Avyttringen av Panaxia Bevakning AB, Hans Granlunds keri AB och Panaxia Logistik AB har belastat koncernresultatet med 8,3 MSEK i realisationsfrluster. Totala intkter uppgick till 574,1 MSEK (729,6) 1 rsbokslutet 2010 reserverades 43,0 MSEK fr eller -21 procent och totala rrelsekostnader till oskra fordringar. Av detta har tervunnits 22,4 568,5 MSEK (786,3) eller -28 procent. MSEK under ret varav 19,6 MSEK i fjrde kvartalet. Samtidigt har reserverats 10 MSEK fr oskra Resultatet fr Panaxia Bevakning AB r med fr fordringar. mnaderna januari-februari och Hans Granlunds keri AB r med i januari-mars. Resultatet fr Panaxia Logistik AB r med i januari-september. Av rets omsttning svarade de avyttrade bolagen fr 84,9 MSEK. De totala kostnaderna fr dessa bolag under perioden uppgick till 97,4 MSEK. Genomfrandet av besparingar har fortsatt och i och med avyttringen av Panaxia Logistik AB r besparingsarbetet inom Logistikverksamheten avslutad. Totalt har ver 200 fordon avyttrats under ret varav 100 stycken genom ftsrsljningarria av de tv logistikbolagen. Under slutet av ret har stora delar av anlggningen i Bromma hyrts ut till externa hyresgster. Ett arbete som kommer att fortstta. Trots en successivt minskande rntebrande skuldbrda kar koncernens rntekostnader vilket r en direkt fljd av ett hgre rntelge jmfrt med Det hgre rntelget har kostat koncernen 6 MSEK i hgre rntekostnader under ret. Sammantaget har resultatet fre skatt pverkats med 24,4 MSEK av resultaten i Panaxia Logistik AB och Hans Granlunds keri AB inklusive kostnader i koncernen fr avyttringen av bolagen. %117

67 Finansiell stallning Delar av tvisten behandlas fr nrvarande i tingsrt- Det r ej reserverat ngot fr denna fordran. Den totala balansomslutningen uppgick per balans-tendagen till 854,3 MSEK jmfrt med 899,8 MSEK vid rets brjan. Under samma period har de rnte-kapitalanskaffninbrande skulderna minskat med 145 MSEK. 1 gen-koncernens likvida situation r fortfarande angld har vriga kortfristiga skulder kat som en strngd varfr styrelse och ledning fortstter arbetet fljd av ett hgre netto av redovisningsmedel i kontanthanteringsverksamheten. Utver likvida medel p 1,1 MSEK fanns per den sista december outnyttjade checkrkningskrediter p 18,7 MSEK. Koncernens kassaflde uppgick under perioden till -2,4 MSEK (4,5). Eget kapital i koncernen per balansdagen var 171,3 MSEK (109,6). Soliditeten uppgr till 20,0 procent jmfrt med 12,2 procent fr 1 r sedan. Det finns ett srskilt tagande mot bank, s k covenants. Moderbolaget har en covenant gentemot Svenska Handelsbanken. Se not 27. Investeringar har godknts av EG-kommissionen fr tillmpning inom EU. Koncernredovisningen har upprttats enligt anskaffningsvrdemetoden. 1 delrsboksluten tillmpas samma redovisningsprinciper och berkningsmetoder som anvnds vid det senaste rs- Investeringarna under ret uppgick till 85,7 MSEK, bokslutet. huvudsakligen avseende utbyte av fordon samt anpassning av och skerhetsinstallationer i Panaxias Hndelser efter balansdagen nya lokal i Malm. Risker och oskerhetsfaktorer med att finna en mer varaktig finansiering av koncernens verksamhet, inte minst kontanthanteringen. Fr nrvarande pgr det diskussioner med ngra kreditgivare. Redovisningsprinciper Panaxia AB (publ) har upprttat koncernredovisningen i enlighet med International Financial Reporting Standards IFRS) utgivna av International Accounting Standards Board (IASB) samt tolkningsuttalanden frn International Financial Reporting Interpretations Committee (IFRIC), ssom de Panaxia Security AB har ftt i uppdrag av Sveriges riksbank att skta lagerhllning av mynt t Riksbanken och in- och utlmning av mynt. Verksamhe- Antal anstllda Per rapportdagen var 744 personer anstllda i kon-tecernen att jmfra med anstllda 1 r tidigare. ler i Bromma, berknas vara i drift frn 1 oktober som kommer att vara frlagd till Panaxias loka- 1 genomsnitt var 763 personer anstllda under ret mot under och med avyttringen av bolag har antalet anstllda minskat med 413 anstllda. 1 februari tecknade Panaxia Security en avsiktsfrklaring med Green Cargo Logistics avseende leveranser av varor frn Green Cargos terminal i Norrkping till Apotek Hjrtats cirka 270 apotek i Sve- De finansiella risker som koncernen och dess bolag rige samt ven returtransporter. Inom kort kommer r exponerade fr beskrivs i not 3. 1 tillgg till vad ett flerrigt avtal att signeras. som redovisas dr hnvisas ven till not 27 som beskriver status avseende covenantcn som moderbolaget har gentemot Svenska Handelsbanken. medicintransporter t landets samtliga apotek och Oriola AB har genomfrt en upphandling av sina Avseende reserveringen med 43,0 MSEK fr oskra fordringar hnvisas till not 3. Av reserveringen portr n Panaxia som utfr detta uppdrag sedan 8 beslutat att uppdraget skall vertas av annan trans- har under ret tervunnits 22,4 MSEK. En ny reservering p 10 MSEK har gjorts fr oskra fordring- r tillbaka. Uppdraget upphr den sista april i r. alyp\tisten med G4S handlggs av bolagets jurist. (YY18

68 Ln el Frslag till disposition av fritt eget kapital i moderbolaget Till rsstmmans frfogande str fljande medel: Fritt eget kapital rets frlust Styrelsen freslr att kronor verfrs i ny rkning. Utdelning Styrelsen har beslutat fresl rsstmman att ingen utdelning ska lmnas fr rkenskapsret Kommande rapporttillfllen Delrsrapport jan- mars maj 2012 Delrsrapport jan-juni aug 2012 Delrsrapport jan- sep nov 2012 RSSTMMA Ordinarie rsstmma ger rum torsdagen den 19 april 2012, kl , p Restaurang Linta, Linta Grdsvg 5, Bromma. Anmlan Aktiegare som vill delta i rsstmman skall dels vara infrd i den av Euroclear frda aktieboken fredagen den 13 april 2012, dels anmla sig och det antal bitrden aktiegaren nskar ta med sig senast fredagen den 13 april 2012 kl Anmlan skall ske till bolaget skriftligen under adress Panaxia AB, Linta Grdsvg 5, Bromma eller p telefon nummer eller via cmail p iufo@panaxia.se. Personuppgifter som hmtats frn den av Euroclear frda aktieboken kommer att anvndas fr erforderlig registrering och upprttande av rstlngd fr rsstmman. Frvaltarregistrerade aktier Aktiegare som har sina aktier frvaltarregistrerade i dep genom bank eller annan frvaltare mste, fr att f delta i bolagsstmman, vara tillflligt omregistrerad fr aktierna i eget namn i aktieboken hos Euroclear. Aktie- garen mste begra sdan omregistrering hos frvaltaren i god tid fre fredagen den 13 april

69 Resultatrkningar koncernen KSEK Not Nettoomsttning vriga intkter Summa Intkter 4, Rrelsens kostnader Material, varor och tjnster vriga externa kostnader Personalkostnader Avskrivningar av materiella och immateriella tillgngar Summa rrelsens kostnader Rrelseresultat 7 8 : ,9, , , Finansiella intkter Finansiella kostnader Resultat frn andelar i koncernfretag , Resultat fre skatt Skatt Periodens resultat Periodens resultat hnfrligt till - moderbolagets aktiegare - minoritetens andel vrigt totalresultat Vatutaomrkningsdifferens Summa totalresultat fr perioden Periodens totalresultat hnfrligt till - moderbolagets aktiegare - minoritetens andel : Resultat per aktie hnfrlig till moderbolagets aktiegare, kronor ,04-24,83 20

70 cz N Batansrkningar koncernen KSEK Not Anlggningstillgngar Materiella anlggningstillgngar Immateriella tillgngar Finansiella anlggningstillgngar Andra lngfristiga fordringar Uppskjutna skattefordringar Summa anlggningstillgngar Omsttningstillgngar Varulager Kundfordringar Andra fordringar 23, Likvida medel Summa omsttningstillgngar : SUMMA TILLGNGAR Eget kapital Aktiekapital vrigt tiflskjutet kapital Balanserad vinst rets resultat Summa eget kapital hnfrligt till moderbolagets aktiegare Minoritetsintresse Summa eget kapital Lngfristiga skulder Upplning Uppskjutna skatteskulder Summa lngfristiga skulder Kortfristiga skulder leverantrsskulder Aktuella skatteskulder Upplning Andra kortfristiga skulder 24,29, Summa kortfristiga skulder SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER T)i21

71 Frndringar i eget kapital koncernen vrigt Balan- Summa Minori- Totalt Aktie- tillskjutet serad aktiegarnas tets- eget Koncernen, KSEK Not kapital kapital vinst kapital intressen kapital Ingende balans per ijanuari Periodens resultat januari - dec vrigt totalresultat Vatutaomrkningsdiffereris Summa totalresultat Utgende balans per 31 dec Ingende balans per l januari 2oll Periodens resultat januari - dec vrigt totalresultat Valutaomrkningsdifferens Summa totalresultat Transaktioner med aktiegarna Emission Emissionskostnader Utgepde balans per 31 dec \22

72 1 Q CD N Kassaftdesanalys koncernen KSEK Not Kassaflde frn den lpande verksamheten Resultat fre skatt och rnta ErhUen rnta Erlagd rnta Justering fr poster som inte ingr i kassaf [det Betald skatt Kassaflde frn den lpande verksamheten fre frndringar av rrelsekapital Kassaflde frn frndringar i rrelsekapitatet Frndringar av varulager Frndringar av kortfristiga fordringar Frndringar av kortfristiga skulder Kassaf (de frn den lpande verksamheten Kassaflde frn investeringsverksamheten Investeringar i materiella anlggningstillgngar Investeringar i immateriella antggningstittgngar Frsljning av materiella antggningstillgngar 32, Frsljning av dotterfretag 32, Kassaf (de frn investeringsverksamheten Kassaf (de frn finansieringsverksamheten Nyemission Nyemissionskostnader Utbetatda avgifter avseende finansiell leasing Andra Lngfristiga fordringar nya Upptagna Ln Amortering av Ln Frndring av checkrkningskredit Kassaflde frn finansieringsverksamheten Periodens kassaflde, Likvida medel vid rets brjan Likvida medel vid periodens slut /t

73 : Resuttatrkningar moderbolaget KSEK Not Nettoomsttning vriga intkter Summaintkter Rrelsens kostnader 7 vriga externa kostnader 8,9, Personalkostnader 11,12 Avskrivningar av materiella och immateriella tillgngar Summa rrelsens kostnader Rrelseresultat Finansiella intkter Finansiella kostnader Resultat frn andelar i koncernfretag Resultat fre skatt Skatt Periodens resultat U24

74 Ln c N N Balansrkningar moderbolaget KSEK Not Anlggningstillgngar Materiella anlggningstillgngar Finansiella anlggningstillgngar Andelar 1 koncernfretag Andra lngfristiga fordringar : Uppskjutna skattefordringar Summa anlggningstillgngar Omsttningstillgngar Kundfordringar Andra fordringar Fordringar koncernfretag Likvida medel. 0 0 Summa omsttningstillgngar SUMMATILLGNGAR Eget kapital 25 Aktiekapital Summa bundet eget kapital Balanserad vinst : rets resultat Summa fritt eget kapital Summa eget kapital Lngfristiga skulder Upplning Summa lngfristiga skulder Kortfristiga skulder Leverantrsskulder Upplning Skulder koncernfretag Aktuella skatteskulder 0 0 Andra kortfristiga skulder Summa kortfristiga skulder SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER Ansvarsfrbindelser Stllda panter

75 Frndringar i eget kapital moderbolaget Summa Aktie- Bundet Balanserad eget Moderbolaget, KSEK Not kapital kapital vinst kapital Ingende balans per l januari 2olo Periodens resultat januari - december Erhllna koncernbidrag Lmnade koncernbidrag Skatt p koncernbidrag Utgende balans per 31 december Ingende balans per 1 januari Periodens resultat januari - december Emission Emissionskostnader Utgende balans per 3l december

76 C) N Kassafldesanalys moderbolaget KSEK Not Kassaflde frn den lpande verksamheten Resultat fre skatt och rnta Erhllen rnta Erlagd rnta Justering fr poster som inte ingr i kassaf (det Betald skatt Kassaf (de frn den lpande verksamheten fre frndringar av rrelsekapital Kassaf (de frn frndringar i rrelsekapitalet Frndringar av kortfristiga fordringar Frndringar av kortfristiga skulder Kassaflde frn den lpande verksamheten Kassaf (de frn investeringsverksamheten Investeringar t materiella anlggningstillgngar Frsljning av aktier i dotterbolag Lngfristig utlning titt dotterfretag Kassaf (de frn investeringsverksamheten Kassaf [de frn finansieringsverksamheten Nyemission Nyemissionskostnader Upptagna Ln Amortering av Ln Utnyttjad checkrkningskredit Kassaf (de frn finansieringsverksamheten Periodens kassaflde 0 0 Likvida medel vid rets brjan 0 0 Likvida medel vid periodens slut 0 0 I27

77 Noter Belopp i KSEK dr ej annat anges. Panaxia anvnds i betydelsen Panaxia AB (pub!). Allmn information Panaxia AB (pub!) erbjuder tjnster och produkter inom omrdena vrdetransporter, kontanthantering, bevakning, vervakning, teknikinstallationer och logistik-tjnster. Koncernens tjnster r rikstckande och koncernen har en mycket god lokal frankring via representation p 18 orter i hela landet. Panaxia AB (pubi), organisationsnummer med ste i Stockholms ln r noterat p NGM Equity sedan juli Adressen till huvudkontoret r Linta Grdsvg 5, SE-l68 74 Bromma. Denna koncemredovisning har den 22 mars 2012 godknts av styrelsen fr offentliggrande. 1 Vrderings- och redovisningsprinciper A. Grund fr rapportens upprttande Koncernredovisningen fr Panaxiakoncernen har upprttats i enlighet med las 34, rsredovisningslagen, RFR 1 Kompletterande redovisningsregler fr koncerner och International Financial Reporting Standards (IFRS) utgivna av International Accounting Standards Board (IASB) samt tolkningsuttalanden frn International Financial Reporting Interpretations Committee (IFRIC), sdana de antagits av EU. Koncernredovisningen r upprttad enligt fortievandeprincipen i enlighet med las 1 punkt 25. Moderbolaget tillmpar samma redovisningsprinciper som koncernen. Moderbolaget har upprttat sin rsredovisning enligt rsredovisningslagen och RFR 2 Redovisning fr juridiska personer. RFR 2 anger att moderfretaget i sin rsredovisning ska tillmpa IFRS sdana de antagits av EU i den utstrckning detta r mjligt inom ramen fr rsredovisningslagen och Tryggandelagen samt med hnsyn till sambandet mellan redovisning och beskattning. Moderbolaget tillmpar samma principer som i koncernredovisningen med nedanstende undantag: fl Resultat- och balansrkning fljer rsredovisningslagens uppstllningsformer. i Segmentsrapportering grs endast fr koncernen. u Aktier och andelar i dotterfretaget och intressefretag redovisas till anskaffningsvrde efter avdrag fr eventuella nedskrivningar. n Uppskjuten inkomstskatt p obeskattade reserver respektive bokslutsdispositioner inkluderas i redovisade obeskattade reserver respektive bokslutsdispositioner. n Samtliga leasingavtal redovisas som hyresavtal. B. Vsentliga uppskattningar och bedmningar Styrelsen och koncernledningen har tillsammans identifierat nedanstende omrden som kan f srskild betydelse vid bedmning av koncernens resultat och stllning. Utvecklingen av dessa poster fljs lpande av ledningen.

78 Ln Q Materiella anlggningstillgngar Koncernledningen faststller bedmd nyttjandeperiod och drmed sammanhngande avskrivning fr koncernens maskiner och inventarier. Denna bedmning baseras p den tekniska utvecklingen inom respektive segment. Om den tekniska utvecklingen av maskiner och inventarier som anvnds inom respektive segment gr snabbare och nyttjandeperioden drmed kortas kommer ven avskrivningstiderna att frkortas. Om den faktiska nyttjandeperioden skulle avvika med 10 procent skulle resultatet vara 7,5 MSEK hgre eller lgre n redovisat. Immateriella tillgngar Som en del av de frvrv som gjorts under ren har det ingtt immateriella tillgngar. - Vid frvr ven av Panaxia Kontantservice AB (f d BankService Sverige AB), PanAlarm AB och UAB Trikampis liedas har respektive bolags kundregister och vissa system utgjort vsentliga tillgngar. De frvrvade tillgngarna har bedmts motsvara det vrde som de frvrvades till och har satts en uppskattad ekonomisk 5 livslngd av r. Dessa tillgngar skrivs sledes av ver fl -n 5 r frvrvsdatum. Om den ekonomiska livslngden fr dessa tillgngar bedms vara kortare skulle koncernens resultat minska med 4,0 MSEK fr valje rs avkortning. 1 samband med frvrven av Panaxia Kontantservice AB och PanAlarm AB har uppsttt goodwillposter. Vatje r testas om den goodwill som uppsttt vid respektive frvrv skall skrivas ned eller inte. Ngot nedskrivningsbehov anses ej freligga. Om det visar sig vid test av nedskrivningsbehov av goodwill att -ivningsbehov skulle freligga med 10 procent skulle resultatet vara 13,0 MSEK lgre n redovisat. Den goodwill som ett nedski uppstod i samband med frvrvet av PanAlarm AB i december 2008 har justerats med anledning av avyttringen 2009 av dess dotterbolag Skyddsteknik i Malm AB (-1,3 MSEK) samt i r med -27,5 MSEK i samband med avyttring av kundavtal till Nordisk Bevakningstjnst AB i februari Se ven not 18. Kundfordringar och andra fordringar Under rubriken kundfordringar och andra fordringar finns en sammanlagd fordran p 46,8 (46,8) MSEK p G4S. Som andra fordringar redovisas upplupna intkter men nnu inte fakturerade tjnster som utfrts t G4S. Styrelsens bedmning r att koncernens fordran r rttmtig och kommer att regleras. Se not 3 Kreditrisk. C. Redovisningsprinciper Koncernredovisning Dotterbolag r alla de fretag dr koncernen har rtten att utforma finansiella och operativa strategier p ett stt som vanligen fljer med ett aktieinnehav uppgende till mer n hlften av rstrtterna. Frekomsten och effekten av potentiella rstrtter som fr nrvarande r mjliga att utnyttja eller konvertera, beaktas vid bedmningen av huruvida koncernen utvar bestmmande inflytande ver ett annat fretag. Dotterbolag inkluderas i koncernredovisningen frn och med den dag d det bestmmande inflytandet verfrs till koncernen. De exkluderas ur koncernredovisningen frn och med den dag d det bestmmande inflytande upphr. Frvrvsmetoden anvnds fr redovisning av koncernens frvrv av dotterbolag. Anskaffningskostnaden fr ett frvrv utgrs av verkligt vrde p tillgngar som lmnats som ersttning, emitterade egetkapitalinstrument och uppkomna eller vertagna skulder per verltelsedagen, plus kostnader som r direkt hnfrbara till frvrvet. Identifierbara frvrvade tillgngar och vertagna skulder och eventualfrpliktelser i ett fretagsfrvrv vrderas inledningsvis till verkliga vrden p frvrvsdagen, oavsett omfattning p eventuellt minoritetsintresse. Det verskott som utgrs av skillnaden mellan anskaffningsvrdet och det verkliga vrdet p koncernens andel av identifieibara frvrvade nettotillgngar redovisas som goodwill. Om anskaffningskostnaden understiger verkligt vrde fr det frvrvade dotterbolagets nettotillgngar, redovisas mellanskillnaden direkt i resultatrkningen. L l29

79 Poster som ingr i de finansiella rapporterna fr de olika enheterna i koncernen r vrderade i den valuta som anvnds i den ekonomiska milj dr respektive fretag huvudsakligen r verksamt, s k funktionell valuta. 1 koncernredovisningen anvnds svenska kronor som r moderbolagets funktionella valuta och koncernens rapportvaluta. Resultat och finansiell stllning fr alla koncernfretag, som har en annan funktionell valuta n rapportvalutan, omrknas till koncernens rapportvaluta enligt fljande: tillgngar och skulder omrknas till balansdagens kurs intkter och kostnader omrknas till genomsnittskurs fr redovisningsperioden och alla valutakursdifferenser som uppstr redovisas som en separat del av eget kapital. Koncerninterna transaktioner och balansposter samt orealiserade vinster p transaktioner mellan koncernbolag elimineras. ven orealiserade frluster elimineras, om inte transaktionen utgr ett bevis p att ett nedskrivningsbehov freligger fr den verltna tillgngen. Redovisningsprinciperna fr dotterbolaget har i frekommande fall ndrats fr att garantera en konsekvent tillmpning av koncernens principer. Transaktioner med minoritetsaktiegare Koncernen tillmpar principen att redovisa transaktioner med minoritetsaktiegare som transaktioner med tredje part. Avyttringar till minoritctsaktiegare resulterar i vinster och frluster fr koncernen, vilka redovisas i resultatrkningen. Vid frvrv av minoritetsandelar dr erlagd kpeskilling verstiger frvrvad andel av redovisat vrde p dotterfretagets nettotillgngar, redovisas skillnadsbeloppet som goodwill. Vid avyttringar till minoritetsktiegare, dr erhllen kpeskilling avviker frn redovisat vrde p den andel av nettotillgngarna som avyttras, uppkommer vinst eller frlust. Denna vinst eller frlust redovisas i resultatrkningen. Intressebolag Intressefretag r alla de fretag dr koncernen har ett betydande men inte bestmmande inflytande, vilket i regel gller fr aktieinnehav som omfattar mellan 20 och 50 procent av rsterna. Innehav i intressefretag redovisas enligt kapitalandelsmetoden och vrderas inledningsvis till anskaffningsvrde. Koncernens redovisade vrde p innehav i intressefretag inkluderar goodwill som identifieras vid frvrvet, netto efter eventuella nedskrivningnr koncernens andel av resultat som uppkommit i intressefretaget efter frvrvet redovisas i resultatrkningen och dess andel av frndringar i reserver efter frvrvet redovisas i posten Reserver. Ackumulerade frndringar efter frvrvet redovisas som ndring av innehavets redovisade vrde. Nr koncernens andel i ett intressefretags frluster uppgr till eller verstiger dess innehav i intressefretaget, inklusive eventuella fordringar utan skerhet, redovisar koncernen inte ytterligare frluster, om inte koncernen har ptagit sig frpliktelser eller gjort betalningar fr intressefretagets rkning. Orealiserade vinster p transaktioner mellan koncernen och dess intressefretag elimineras i frhllande till koncernens innehav i intressefretaget. ven orealiserade frluster elimineras, om inte transaktionen utgr ett bevis p att ett nedskrivningsbehov freligger fr den verltna tillgngen. Tillmpade redovisningsprinciper i intressefretag har i frekommande fall ndrats fr att garantera en konsekvent tillmpning av koncernens principer. Utspdningsvinster och -frluster i andelar i intressefretag redovisas i resultatrkningen. P balansdagen innehade Panaxia inga aktier i intressefretag. Segmentsrapportering Baserat p koncernens operationella struktur har Panaxia valt rrelsegrenar som sitt primra segment. Indelningen i rrelsegrenar utgr frn indelningen av tillgngar och verksamheter som tillhandahller produkter eller tjnster som r utsatta fr risker och mjligheter som skiljer sig frn vad som gller fr andra rrelsegrenar. Segmentsrapporteringen fljer den struktur som ligger till grund fr fretagets styrning och uppfljning. Fram 30

80 N (fl N till slutet av 2009 har Panaxia Security endast varit verksamt i Sverige med samma lagar och regler, marknadsfrutsttningar och konkurrenssituation varfr det inte grs ngon redovisning i geografiska segment. De verksamheter som bedrivs i Danmark och Litauen har under 2011 endast haft mindre betydelse p koncernens omsttning och resultat. Frsljning mellan segmenten redovisas enligt marknadsmssiga villkor. Transaktioner samt tillgngar och skulder i utlndsk valuta Transaktioner i utlndsk valuta omrknas till den funktionella valutan enligt de valutakurser som gller p transaktionsdagen eller den dag d posterna omvrderas. Valutakursvinster- och frluster som uppkommer vid betalning av sdana transaktioner och vid omrkning av monetra tillgngar och skulder i utlndsk valuta till balansdagens kurs, redovisas i resultatrkningen. Frutom den frvrvade verksamheten i Litauen och de uppdrag som utfrs i Danmark bedriver koncernen hela sin verksamhet i Sverige och kunderna r med ngot undantag hemmahrande i Sverige. Ett antal leverantrer r hemmahrande utanfr Sverige. Koncernens tillgngar och skulder i utlndsk valuta hnfr sig till det litauiska bolaget, till den danska verksamheten och till en mindre mngd kund- och leverantrsfakturor i euro. P balansdagen hade Panaxia ett eurokonto med ett tillgodohavande p 43 tusen euro och ett konto i danska kronor med en behllning p 346 tusen danska kronor. Poster i utlndsk valuta vrderas till valutakursen p balansdagen. Materiella anlggningstillgngar Materiella anlggningstillgngar bestr av inventarier ssom fordon, skerhetsutrustning maskiner, datorutrustning samt mark och byggnader. Materiella anlggningstillgngar vrderas till anskaffiiingsvrden minskat med av- och eventuella nedskrivningar. 1 anskaffningsvrdet ingr utgifter som direkt kan hnfras till tillgngen. Tillkommande utgifter lggs till tillgngens redovisade vrde eller redovisas som en separat tillgng, beroende p om det utgr en separat komponent eller inte, endast d det r sannolikt att de framtida ekonomiska frmner som r frknippade med tillgngen kommer att komma koncernen tillgodo och tillgngens anskaffningsvrde kan mtas p ett tillfrlitligt stt. Alla andra former av reparationer och underhll redovisas som kostnader i resultatrkningen under den period de uppkommer. Materiella anlggningstillgngar skrivs av linjrt ver den berknade nyttjandeperioden som baseras p tillgngarnas ursprungliga anskaffningsvrde. Tillgngarnas restvrde och nyttj andeperiod prvas varje balansdag och justeras vid behov. Fljande avskrivningsprocentsatser tillmpas p materiella anlggningstillgngar, inklusive tillgngar p finansiell leasing: Mark 0% Byggnader 4% Skerhetsutrustning i hyrda lokaler 10% Skerhetsinredningar i fordon, chassifordon och fordonsslp 14,3% Skerhetsvskor och tillbehr (ndrat under 2010 frn %) 16,6 14,3% i Kontorsinventarier, maskiner och vriga fordon 20% Datorer med tillbehr 33,3% Vinster och frluster vid avyttring faststlls genom en jmfrelse mellan frsljningsintkten och det redovisade vrdet och redovisas under vriga intkter netto i resultatrkningen. 31

81 Immateriella tillgngar Immateriella tillgngar i Panaxiakoncernen utgrs av goodwill i samband med gjorda fretagsfrvrv, frvrvade kundregister och en frvrvad certifieringslicens. Goodwill utgrs av det belopp varmed anskaffningsvrdet verstiger det verkliga vrdet p Koncernens andel av det frvrvade dotterfretagets/intressefretagets identifierbara nettotillgngar vid frvrvstillfllet. Goodwill p frvrv av dotterfretag redovisas som immateriella tillgngar. Goodwill p frvrv av intressefretag ingr i vrdet p innehav i intressefretag och prvas med avseende p eventuellt nedskrivningsbehov som en del av vrdet p det totala innehavet. Goodwill som redovisas separat testas rligen fr att identifiera eventuellt nedskrivningsbehov och redovisas till anskaffningsvrde minskat med ackumulerade nedskrivningar. Nedskrivningar av goodwill terfrs inte. Vinst eller frlust vid avyttring av en enhet inkluderar kvarvarande redovisat vrde p den goodwill som avser den avyttrade enheten. Goodwill frdelas p kassagenererande enheter vid prvning av eventuellt nedskrivningsbehov. Frdelningen grs p de kassagenererande enheter eller grupper av kassagenererande enheter som frvntas bli gynnade av det rrelsefrvrv som gett upphov till goodwillposten. 1 gjorda iiedskrivningstest har anvnts samma antaganden fr alla kassagenererande enheter d de r verksamma p samma marknad. De frvrvade kundregistren och systemen redovisas till anskaffningsvrde minskat med ackumulerade - av skrivningar. Avskrivningarna grs linjrt fr att frdela kostnaden fr tillgngarna ver dess bedmda nyttjandeperiod. Svl kundregistren som systemen bedms ha en nyttjandeperiod 5 r och p skrivs av ver denna period. Necis kr!vningar Tillgngar som har en obestmbar nyttjandcperiod skrivs inte av utan prvas rligen samt vid indikation om vrdenedgng avseende eventuellt nedskrivningsbehov. Tillgngar som skrivs av bedms med avseende p vrdeminskningen, nrhelst hndelser eller frndringar i frhllanden indikerar att det redovisade vrdet inte r tervinningsbart. En nedskrivning grs med det belopp med vilket tillgngens redovisade vrde verstiger dess tervinningsvrde. tervinningsvrdet r det hgre av en tillgngs verkliga vrde minskat med frsljningskostnader och nyttjandevrdet. Vid bedmning av nedskrivningsbehov, grupperas tillgngarna p de lgsta niver dr det finns separata identifierbara kassaflden (kassagenererande enheter). Finansiella instrument Koncernen klassificerar sina finansiella tillgngar i fljande kategorier: lnefordringar och kundfordringar. Klassificeringen r beroende av fr vilket syfte den finansiella tillgngen frvrvades. Ledningen faststller klassificeringen av de finansiella tillgngarna vid det frsta redovisningstiliflillet. Lnefordringar och kundfordringar r finansiella tillgngar som inte r derivat, som har faststllda eller faststllbara betalningar och som inte r noterade p en aktiv marknad. De ingr i omsttningstillgngar med undantag fr poster med frfallodag mer n 12 mnader efter balansdagen, vilka klassificeras som anlggningstillgngar. Kp och frsljningar av finansiella tillgngar redovisas p affdrsdagen - det datum d koncernen frbinder sig att kpa eller slja tillgngen. Finansiella instrument redovisas frsta gngen till verkligt vrde plus transaktionskostnader. Finansiella tillgngar tas bort frn balansrkningen nr rtten att erhlla kassaflden frn instrumentet har lpt ut eller verfrts och koncernen har verfrt i stort sett alla risker och frmner som r frknippade med gandertten. Lnefordringar och kundfordringar redovisas efter anskaffningstidpunkten till upplupet anskaffningsvrde med tillmpning av effektivrnteinetoden.

82 Ln 0 0 N 0 Koncernen bedmer per varje balansdag om det finns objektiva bevis fr att nedskrivningsbehov freligger fr en finansiell tillgng eller en grupp av finansiella tillgngar. Upplning Lneskulderna redovisas i balansrkningen inledningsvis till verkligt vrde netto efter transaktionskostnader och drefter till upplupet anskaffningsvrde. Rntekostnaderna periodiseras och redovisas lpande i resultatrkningen enligt effektivitetsmetoden. Upplning klassificeras som kortfristig skuld om inte koncernen har en ovillkorlig rtt att skjuta upp betalningen av skulden i tminstone 12 mnader efter balansdagen. Lnekostnader kostnadsfrs i resultatrkningen nr de uppkommer. Enligt las 32 skall lnekostnader fr projekt uppstartade efter 1januari 2009 aktiveras ver projektets avskrivningstid. D Panaxia inte har ngot projekt som uppfyller dessa krav har inga lnekostnader aktiverats. Varulager Varulagret vrderas till det lgsta av anskaffningsvrdet och nettofrsljningsvrdet p balansdagen. Anskaffningsvrdet faststlls med anvndning av frst in, frst ut metoden (FIFU). Kundfordringar Kundfordringar redovisas inledningsvis till verkligt vrde och drefter till upplupet anskaffningsvrde med tillmpning av effektivrntemetoden, minskat med eventuell reservering fr vrdeminskning. En reservering fr vrdeminskning av kundfordringar grs nr det finns objektiva bevis fr att koncernen inte kommer att kunna erhlla alla belopp som r frfallna enligt fordringarnas ursprungliga villkor. Vsentliga finansiella svrigheter hos gldenren, sannolikhet fr att gldenren kommer att g i konkurs eller genomg finansiell rekonstruktion och uteblivna eller frsenade betalningar(frfallna sedan mer n 30 dagar) betraktas som indikatorer p att ett nedskrivningsbehov av en kundfordran kan freligga. Reserveringens storlek utgrs av skillnaden mellan tillgngens redovisade vrde och nuvrdet av bedmda framtida kassaflden, diskonterade med den ursprungliga effektiva rntan. Tillgngens redovisade vrde minskas genom anvndning av ett vrdeminskningskonto och frlusten redovisas i resultatrkningen i posten vriga externa kostnader. Nr en kundfordran r inte kan drivas in, skrivs den bort mot vrdeminskningskontot fr kundfordringar. tervinning av belopp som tidigare har skrivits bort krediteras vriga externa kostnader i resultatrkningen. Likvida medel 1 likvida medel ingr kassa och banktillgodohavanden och vriga kortfristiga placeringar med frfallodag inom 3 mnader frn anskaffningstidpunkten. 1 balansrkningen redovisas checkrkningskredit under kortfristiga skulder. Likvida medel i kontanthanteringsverksam1eten redovisas som redovisningsmedel. Se not 24. Anlggningstillgngar som innehas fr frs!jning Anlggningstillgngar klassificeras som tillgngar som innehas fr frsljning nr deras redovisade vrde huvudsakligen kommer att tervinnas genom en frsljningstransaktion och en frsljning anses mycket sannolik. Dessa tillgngar redovisas till det lgsta av redovisat vrde och verkligt vrde med avdrag fr frsljningskostnader, om deras redovisade vrde huvudsakligen ska tervinnas genom en frsljningstransaktion och inte genom stadigvarande bruk. Aktiekapital Stamaktier klassificeras som aktiekapital. Transaktionskostnader som direkt kan hnfras till emission av nya aktier eller optioncr redovisas, netto efter skatt, i eget kapital som ett avdrag frn emissionslikviden. 1,1 -Yi 33

83 Leverantrsskulder Leverantrsskulder redovisas inledningsvis till verkligt vrde och drefter till upplupet anskaffningsvrde med tillmpning av effektivitetsmetoden. Inkomstskatter Redovisade inkomstskatter innefattar skatt som skall betalas eller erhllas avseende aktuellt r, justeringar avseende tidigare rs aktuella skatt och frndringar i uppskjuten skatt. Vrdering av samtliga skatteskulder/-fordringar sker till nominella belopp och grs enligt de skatteregler och skattesatser som r beslutade eller som r aviserade p balansdagen och med stor skerhet kommer att faststllas. Fr poster som redovisas i resultatrkningen, redovisas ven drmed sammanhngande skatteeffekter i resultatrkningen. Skatteeffekter av poster som redovisas direkt mot eget kapital, redovisas mot eget kapital. Uppskjuten skatt berknas enligt balansrkningsmetoden p alla temporra skillnader som uppkommer mellan redovisade och skattemssiga vrden p tillgngar och skulder. Uppskjuten skatt berknas p temporra skillnader som uppkommer p andelar i dotterfretag och intressefretag, frutom dr tidpunkten fr terfring av den temporra skillnaden kan styras av koncernen och det r sannolikt att den temporra skillnaden inte kommer att terfras inom verskdlig framtid. Den uppskjutna skatten redovisas emellertid inte om den uppstr till fljd av en transaktion som utgr den frsta redovisningen av en tillgng eller skuld som inte r ett rrelsefrvrv och som, vid tidpunkten fr transaktionen, varken pverkar redovisat eller skattemssigt resultat. Uppskjuten skattefordran avseende underskottsavdrag eller andra framtida skattemssiga avdrag redovisas den utstrckning det r sannolikt att avdraget kan avrknas mot verskott vid framtida beskattning. Ersttning till anstllda Ersttning till anstllda i form av till exempel lner, betald semester, betald sjukfrnvaro samt pensioner redovisas i takt med intjnandet. Vad avser pensioner och andra ersttningar efter avslutad anstllning klassificeras dessa som frmnsbestmda eller avgiftsbestmda pensionsplaner. Panaxiakoncernen finns endast avgiftsbcstmda pensionsplaner fr vilka koncernens bolag betalar de avgifter till offentligt eller privat administrerade pensionsfrskringspianer p obligatorisk, avtalsenlig eller frivillig basis. De inbetalningar som grs inom ramen fr den frmnnsbestmda ITP-planen, ITP 1 och ITP2, r i praktiken en avgiftsbestmd plan och klassas som sdan. Koncernen har inga ytterligare betalningsfrpliktelser nr avgifterna vl r betalda. Avgifterna redovisas som personalkostnader nr de frfaller till betalning. Frutbetalda avgifter redovisas som en tillgng i den utstrckning som kontant terbetalning eller minskning av framtida betalningar kan komma koncernen tillgodo. Bolaget har inte stllt ut ngra optionsprogram fr anstllda och inga anstllda kan enligt nu upprttade anstllningsavtal erhlla frtidspension och drmed g i pension fre 65 r. Uppsgningstiden fr verkstllande direktren r msesidigt tre mnader. Koncernen redovisar avgngsvederlag nr den r frpliktad att reglera tagandet. Det finns inga incitarnentsprogram fr anstllda i koncernen eller fr styrelseledamter.

84 Avsttningar En avsttning redovisas i balansrkningen nr fretaget har ett legalt eller en informell frpliktelse som en fljd av en intrffad hndelse och det r troligt att ett utflde av resursen krvs fr att reglera tagandet och en tillfrlitlig uppskattning av beloppet kan gras. Panaxia har inga avsttningar i balansrkningen per balansdagen. Intktsredovisning Intkter innefattar det verkliga vrdet av slda tjnster och produkter exklusive mervrdesskatt och rabatter samt efter eliminering av koncernintern frsljning. Koncernens nettoomsttning bestr av intkter frn fakturerad frsljning fr utfrda tjnster eller levererade varor. Dessa intkter redovisas i samma period som leverans till kund ger rum. 1 redovisade intkter fr aktuell period ingr inte frfakturerade intkter. Upplupna intkter ingr i periodens intkter. Varje mnad grs en berkning av upplupna nnu inte fakturerade intkter fr utfrda tjnster. Alla intkter som upptas som upplupna bedms kunna faktureras vid senare period och d redovisas som kundfordran. De tjnster som koncernens bolag tillhandahller faktureras utifrn tecknade avtal med fastpris eller med volymrelaterade priser. Ett antal transporttjnster utfrs mot avrkning frn kundens sida. Avtalen som reglerar frhllandena mellan koncernen och kunderna lper normalt p mellan 1 till 3 r. Fr frsljningsintkter frn levererade fastpristjnster enligt lmnade offerter tillmpas successiv vinstavrkning. Successiv vinstavrkning innebr att intkter redovisas baserat p hur stor del av de verenskomna tjnstema som frdigstllts p balansdagen. Koncernen tillmpar idag inga lojalitetsprogram eller volymrabatter. Rnteintkter intliktsredovisas frdelat ver lptiden med tillmpning av effektivrntemetoden. Leasingavtal Nr leasingavtal innebr att koncernen, som leasetagare, i allt vsentligt tnjuter de ekonomiska frmnerna och br de ekonomiska riskerna som r hnfrliga till leasingobjektet, redovisas objektet som en anlggningstillgng i koncernbalansrkningen. Motsvarande frpliktelse att i framtiden betala leasingavgifter redovisas som skuld. 1 moderbolaget redovisas samtliga leasingavtal, oavsett om de r finansiella eller operationella, som hyresavtal (operationella leasingavtal). Operationella leasingavgifter kostnadsfrs linjrt ver leasingperioden. Varje leasingbetalning frdelas mellan amortering av skulden och finansiella kostnader fr att uppn en fast rntesats fr den redovisade skulden. Motsvarande betalningsfrpliktelser, efter avdrag fr finansiella kostnader, ingr i balansrkningens post Upplning frdelat p kortfristig respektive lngfristig del. Rntedelen i de finansiella kostnaderna redovisas i resultatrkningen frdelat ver leasingperioden s att varje redovisningsperiod belastas med ett belopp som motsvarar en fast rntesats fr den under respektive period redovisade skulden. Anlggningstillgngar som innehas enligt finansiella leasingavtal skrivs av under tillgngens nyttjandeperiod enligt ovan. Inventarier som finansierats via finansiella leasingavtal antas kpas ut vid leasingperiodens utgng. Kassa fldesanalys Kassafldesanalysen upprttas enligt indirekt metod. Det redovisade kassafldet omfattar endast transaktioner som medfr in- eller utbetalningar. 235

85 Nya redovisningsprinciper Nedanstende nya las- och IFRS-standarder och tolkningar som har kraft trtt senast i den 1januari 2011 har utvrderats av fretaget och tillmpas eller kommer att tillmpas dr s r relevant fr koncernen. De flesta frndringarna fr ringa eller ingen inverkan alls p Panaxiakoncernens redovisning. Ngra av dem innebr dremot utkade upplysningskrav. ndringar som redan tillmpas av koncernen: ndring las 24 Upplysning om nrstende. ndring IFRS 3 vergngsregler fr villlcorade kpeskillingar som hrrr frn ett rrelsefrvrv som intrffade fre ikrafttrdandet av den omarbetade IFRS 3. ndring IFRS 7 Upplysningar om karaktren och omfattningen av risker som hrrr frn finansiella instrument. ndring las 1 Analys av varje post i vrigt totalresultat fr varje komponent i eget kapital. ndring las 27 Klargr att ndringar i vissa las-regler skall tillmpas retroaktivt i koncernredovisningen och separata finansiella rapporter. ndringar som kommer att tillmpas av koncernen dr s r relevant: ndring IFRIC 19 Utslckning av finansiella skulder med egetkapitalinstrument. ndring las 34 Upplysningskrav i delrsrapportering fr finansiella instrument. ndring IFRS 7 Upplysningar vid borttagande av finansiella instrument frn balansrkningen. ndring TAS 1 ndring avseende presentation av poster som ingr o vrigt totalresultat ( ). ndring las 19 ndring avseende berkning av vissa ersttningar till anstllda ( ). IFRS 9 Skall erstta las 39 avseende vrdering enligt upplupet anskaffningsvrde och verkligt vrde ( ). IFRS 10 Faststllande av principer fr upprttande och presentation av koncernredovisningen d ett fretag kontrollerar ett eller flera andra fretag ( ). IFRS 12 Upplysningskrav fr dotterfretag, j oint arrangements, intressefretag och ej konsoliderade "structured entities" ( ). IFRS 13 Regler fr vrderingar till verkligt vrde i syfte att dessa blir mer konsekventa ( ). ndring TAS 27 Innehller regler om separata finansiella rapporter som kvarstr efter att reglerna om kontroll i stllet har inkluderats i IFRS 10 ( ). ndring TAS 28 Innehller krav p att redovisa joint ventures och intressebolag enligt kapitalandelsmetoden i enlighet med IFRS 11( ). ndringar som inte r relevanta fr koncernen: J ndring IFRIC 13 Klargr innebrden av verkligt vrde vid vrdering av bonuspong i kundlojalitetsprogram. 0 ndring las 32 Klassificering av teckningsrtter i annan valuta n bolagets funktionella valuta. D ndring IFRS 1 Begrnsat undantag fr frstagngstillmpare frn kraven i TFRS 7 att presentera jmfrande information. ndring JFRS 1 ndrade regler d IFRS tillmpas frsta gngen. ndring IFRS 1 ndringar rrande fast datum och hg inflation p funktionell valuta. i ndring IFRIC 14 TAS 19 Begrnsningen av en fnnnsbestmd tillgng, lgsta fonderingskrav och samspelet dem emellan. ER ndring las 12 ndnig rrande uppskjuten skatt fr frvaltningsfastigheter ( ). 3 IFRS 10 Faststllande av principer fr upprttande och presentation av koncernredovisningen d ett fretag kontrollerar ett eller flera andra fretag ( ). 36

86 C) N 2 Definitioner Kassalikviditet Resultat per aktie Rntabilitet p eget kapital Rntabilitet p totalt kapital Rrelsemarginal Soliditet Skuldsttningsgrad Genomsnittligt antal aktier Omsttningstillgngar i frhllande till kortfristiga skulder. rets resultat efter skatt hnfrligt till moderbolagets aktiegare i relation till genomsnittligt antal aktier. Resultat efter finansiella poster med avdrag fr full skatt dividerat med genomsnittligt eget kapital. Resultat efter finansiella poster plus finansiella kostnader i relation till genomsnittlig balansomslutning. Rrelseresultat efter avskrivningar i relation till nettoomsttning. Eget kapital i frhllande till balansomslutningen Rntebrande skulder i frhllande till justerat eget kapital Antalet utelpande aktier varje mnads slut dividerat med antalet mnader i redovisad period. 3 Finansiella och andra risker Ett flertal faktorer kan pverka fretagets affrsmssiga och finansiella stllning. 1 det korta perspektivet r rn och kriminella handlingar riktade mot koncernens verksamhet de mest allvarliga. Nya myndighetsdirektiv ssom krav p srskilda rutiner, skerhetslsningar och utbildning av personalen kan ocks vara negativa ven om Panaxiakoncernen har en god framfrhllning fr redan stllda krav. Ytterligare krav frn frskringsgivare kan ocks f negativa effekter p koncernens lnsamhet. Styrelsen har faststllt en finanspolicy vars syfte r: att ge ml och riktlinjer fr finansverksamheten inom koncernen att klargra vilka finansiella risker koncernens bolag fr ta samt hur riskerna skall begrnsas samt att tydliggra ansvarsfrdelningen fr finansverksamheten inom koncernen. Valutarisk Vid tecknande av avtal med koppling till utlndsk valuta uppstr exponering fr utlndsk valuta i frhllande till inhemsk valuta vilket medfr en valutarisk. 1 samband med upphandling r det tilltet att sluta avtal i utlndsk valuta men koncernens bolag br dock i mjligaste mn undvika detta. Kontanta medel i utlndsk valuta skall avyttras s snart det r mjligt till bsta mjliga vxlingskurs. Valutarisk har inte varit ngon vsentlig risk fr koncernen, men i och med frvrvet av det litauiska bevakningsfretaget samt koncernens etablering i Danmark har koncernens valutarisk kat. Per rsskiftet utgjorde tillgngar respektive skulder i utlndsk valuta 2,4 procent (2010 2,4 procent) av den totala balansomslutningen. Med nuvarande bolagsstruktur bedms denna andel inte verstiga 5 procent. la

87 Rnterisk Rnterisk innebr att koncernen exponeras fr risk fr vrde- eller resultatfrsmring till fljd av ndrade marknadsrntor. Finanschefen skall tillse att koncernens rnterisk lpande fljs upp och vidtaga tgrder om risken bedms fr hg. 1 dagslget lper merparten av koncernens upplning till rrlig rnta. Om rntesatserna fr koncernens upplning frndras med 1 procentenhet kar eller minskar koncernens rntekostnad med 7,4 MSEK p rsbasis. Se ven not 27. Kreditrisk Kreditrisk innebr att koncernen exponeras fr risken att lntagaren inte betalar rnta eller kapitalbelopp p frfallodagen. Vid frskottsbetalning till leverantr uppkommer risk fr att motparten kommer p obestnd innan leveransen har utfrts. Koncernens bolag br i mjligaste mn undvika frskottsbetalningar vid upphandungar. Frskottsbetalning till leverantr grs endast i undantagsfall. Vid leverans av vxel av sedlar och mynt till strre kund skall kundens kreditvrdighet vara godknd av Finanschefen. Koncernen har den 31 december 2011 en sammanlagd fordran p 46,8 (46,8) MSEK p G4S. Nettofordran p G4S uppgr till 37,8 (37,8) MSEK. 1 syfte att bli oberoende av kunden upphrde Panaxia med att utfra samtliga uppdrag t kunden successivt under Frn januari 2010 finns inga uppdrag kvar. Inget av den utestende fordran har betalats under 2011 varfr en juridisk process har inletts mot G4S. Styrelsens bedmning r att koncernens fordran p 045 r rttmtig och att den kommer att regleras. Koncernen har per rsskiftet en sammanlagd nettofordran p Green Exit AB p 15,1 (29,7) MSEK, p Skyddsteknik Sverige AB p 10,3 (20,3) och p GrandSecure Sweden AB p 12,1 MSEK. Totalt uppgr nettofordran p dessa bolag per 31 december 2011 till (50,0) 37,5 MSEK. P grund av bolagens efterslpning med betalning av sina skulder och svaga betalningsfrmga reserverades 43,0 MSEK i rsbokslutet Av denna reservering har tervunnits 9,7 MSEK under 2011 och ytterligare 12,7 MSEK terfrts. Den terfring som gjorts hnfr sig till den fordran som r p GrandSecure Sweden AB, som i mars 2011 vertog rrelsen i Green Exit samt stora delar av deras frpliktelser. 1 denna verenskommelse ingick bl a ett vertagande av 14,6 MSEK av Panaxias fordran p Green Exit. GrandSecure har lpande betalat av sia skuld till Panaxia varfr de r att betrakta som en trygg motpart fr Panaxia. Motpartsrisk Motpartsrisk, annan n kreditrisk, innebr att koncernen exponeras fr risken att en motpart inte fullgr cii affrstransaktion och att upparbetade orealiserade vinster inte kan realiseras. Fr minimering av motpartsrisker skall strre affrsavtal fregs av en kreditprvning av motparten och granskning av dennes leveransfrmga. Kundansvarig r ansvarig fr att denna granskning grs. Undantag frn kreditprvning kan beviljas av VD eller Finanschefen. Likviditetsrisk Likviditetsrisk innebr att koncernen inte har tillrckligt med likvida medel. Koncernens likviditet fljs lpande bl a genom rullande likviditetsprognoser per bolag samt en koncernvergripande likviditetsplanering. Koncernens likvida placeringar utgrs av medel p bankkonto, innehav av kontanter samt kreditfaciliteter hos ett antal banker. P balansdagen hade koncernen bl a en outnyttjad checkrkningskredit p 18,7 MSEK. Till fljd av bl a obetalade fordringar p G4S samt GrccnExit AB och Skyddsteknik Sverige AB har koncernen en fortsatt anstrngd likviditet. 1 syfte att frbttra situationen har koncernens upplning reducerats avsevrt under ret. Koncernens odiskonterade kassaflden av finansiella skulder har fljande frfallostruktur:

88 N CD Kassaflden av finansiella Mindre n 1 Mellan 2 Mer n 5 Mindre Mellan 2 Mer n 5 skulder (KSEK) r och 5 r r n 1 r och 5 r r Upplning Finansiell leasing Leverantrsskulder Moderbolaget har en covenant gentemot Svenska Handelsbanken frn juli 2011 som innehller fljande grunder fr uppsgning av koncernens krediter hos banken: Fysisk person ger mer n 50 procent av aktierna i Panaxia AB (pubi) Juridisk person fr sdant gande i Panaxia AB (pubi) att denne betraktas som moderbolag Soliditeten understiger en angiven lgsta niv Rntetckningsgraden understiger en angiven lgsta niv. Ett av de finansiella kraven i covcnanten uppfylls inte per rapportdatum varfr Panaxia har anskt om och erhllit en waiver hos banken. Per den 31 december 2011 uppgick koncernens skuld till banken till 44,6 MSEK. Upplningsrisk Upplningsrisk innebr att koncernen exponeras fr risken att likvida medel inte kan lnas upp utan ptagliga kostnadskningar. Koncernens goda tillvxt och bra resultatutveckling har givit koncernen bra finansieringsmjligheter och bra villkor hos banker och finansbolag. En kontinuerlig versyn grs fr att byta dyr upplning mot billigare. Hantering av kapitalrisk Koncernens ml avseende kapitalstrukturen r att den vid vart tillfhlle har rtt mngd kapital s att koncernen kan bedriva sin verksamhet, utveckla verksamheten, generera avkastning till aktiegarna och samtidigt hlla kostnaderna fr kapitalet nere. Mlet uppns genom att frndra aktieutdelningen, terbetala kapital till aktie- garna, utfrda nya aktier eller slja tillgngar fr att minska skulderna. Allt detta arbetar styrelse och ledning kontinuerligt med. Fr nrvarande har koncernen en skuldsttningsgrad, mtt som rntebrande skulder dividerat med totalt eget kapital, p 1,4 jmfrt med 3,5 fr ett r sedan. Mlsttningen r att skuldsttningsgraden skall uppfylla de krav som bolagets finansirer stller p bolaget. Koncernens soliditet skall uppg till lgst 25 procent. Per rsskiftet var soliditeten 20,0 procent och arbete pgr med att ka det egna kapitalet genom att frbttra resultatet genom kostnadsbesparingar och ka lnsamheten i nya affrer. Hantering av verkligt vrde Redovisat vrde, efter eventuella nedskrivningar, fr kundfordringar och leverantrsskulder frutstts motsvara deras verkliga vrden, eftersom dessa poster r kortfristiga till sin natur. Verkligt vrde p finansiella skulder berknas, fr upplysningssyfte, genom att diskontera det framtida kontrakterade kassafldet till den aktuella marknadsrnta som r tillgnglig fr koncernen fr liknande finansiella instrument. Operationella risker Utver de finansiella riskerna finns det operationella och kommersiella risker i alla affrsomrden. De mest uppenbara operationella riskerna r att koncernen drabbas av rn eller databedrgeri inom Vrdetransporter eller Kontanthantering. Fr att minimera dessa risker finns det ett mycket vl utvecklat system av rutiner och skerhetstgrder sedan flera r. Detta tillsammans med den obligatoriska utbildningen av personalen samt 739

89 genomfrda riskanalyser av samtliga transportvgar och objekt dr hmtning och leverans sker syftar till att frhindra tillgrepp. Under 2011 utsattes vrdetransportbolag i Sverige 35 (59) fr ra eller rnfrsk varav 29 (49) i Stockholms ln. Av dessa drabbade 4 (6) stycken Panaxia. Eventuella frluster som drabbat bolaget belastar resultatrkningen fullt ut. 4 Segmentsrapportering Det primra segmentet inom Panaxiakoncenien r rrelsegrensredovisning, vilket verensstmmer med den interna rapporteringen fr styrning och uppfljning inom koncernen. Koncernen har tre rrelsegrenar: Vrde, Bevakning och Logistik. Den tidigare redovisade rrelsegrenen Teknik ingr numera i Bevakning. Finansiella poster har frdelats p segmenten och ingr i segmentens resultat nedan. All verksamhet bedrivs i Sverige med undantag fr den bevakningsverksamhet som bedrivs av det litauiska bolaget UAB Trikampis liedas samt vrdetransporter i Danmark. Det litauiska bolaget har tillgngar i LTL motsvarande 19,3 MSEK. Koncernen har 1 kund vars omsttning motsvarar cirka 15 procent av koncernens omsttning Segmentens resultat 2011 (KSEK) Vrde Bevakning Logistik Summa Totala intkter Frsljning mellan segment Externa intkter Varav utanfr Sverige Segmentens resultat tervinning av oskra fordringar Reservering fr oskra fordringar Skatt -58 Periodens resultat Avskrivningar Segmentens resultat 2010 (KSEK) Vrde Bevakning Logistik Summa Totala intkter Frsljning mellan segment Externa intkter Varav utanfr Sverige Segmentets resultat efter finansiella poster Jmfrelsestrande poster (leasingavgifter skerhetsutrustning) Reservering fr oskra fordringar Skatt Periodens resultat Avskrivningar Klla: BRA?fl1

90 (fl N Segmentens tillgngar bestr huvudsakligen av materiella anlggningstillgngar, immateriella anlggningstillgngar, kundfordringar, skattefordringar, likvida medel och andra fordringar. Segmentens skulder bestr huvudsakligen av upplning, leverantrsskulder, skatteskulder och andra skulder. Investeringar bestr av anskaffning av anlggningstillgngar och av tillgngar anskaffade i samband med rrelsefrvrv. Segmentens Tillgngar/skulder (KSEK) Vrde Bevakning Logistik Summa Tillgngar Skulder Investeringar i materiella anlggningstiltgngar Investeringar i immateriella tillgngar Segmentens Tillgngar/skulder (KSEK) Vrde Bevakning Logistik Summa Tillgngar Skulder Investeringar i materiella anlggningstillgngar Investeringar i immateriella tillgngar Nettoomsttning Frsljningen i moderbolaget avser koncernledningstjnster och uthyrning av lokaler till dotterbolag och externa hyresgster. Fr koncernens omsttning frdelat p segment se not 4. 6 vriga intkter vriga intkter avser vinst vid frsljning av skerhetslsningar, skerhetsvskor och fordon som varit bokfrda som anlggningstillgngar eller varit finansierade via leasing, vriga realisationsvinster, valutakursresultat, samt differenser i kontanthanteringen. 7 Rrelsekostnader frdelade p kostnadsslag Koncernen Moderbolaget KSEK Personalkostnader Material, varor och inkpta tjnster Underleverantrer Lokalkostnader vriga kostnader Avskrivningar Summa ,,(L T? 141

91 8 Frfall av framtida minimileaseavgifter fr icke uppsgningsbara operationella LeasingavtaL (odiskonterat) Koncernen Moderbolaget KSEK Inom ett r Inom tv till fem r Senare n fem r Summa Operationella leasingavtal omfattar hyra av fordon och skerhetsutrustning med lptider mellan 3 och 7 r. De totala avgifterna under 2011 uppgick till (24 649) KSEK. 9 Frfall av framtida minimilokalhyror fr icke uppsgningsbara lokalhyresavtal Koncernen Moderbolaget KSEK Inom ett r Inom tv till fem r Senare n fem r Summa De totala lokalhyrorna under 2011 uppgick till (47 006) KS EK, 10 Ersttning till revisorer KSEK PricewaterhouseCoopers Koncernen Moderbolaget Revisionsuppdraget vriga tjnster Datarevision i Dalarna AB Revisionsuppdraget vriga tjnster v Summa

92 11 Kostnader fr ersttning till de anstllda Koncernen Moderbolaget KSEK Lner och ersttningar till styrelse och VD Lner och ersttningar till vriga anstllda Sociala avgifter Pensionskostnader vriga personalkostnader Summa Koncernen Moderbolaget Medelantal anstllda Kvinnor Mn Summa Sverige Kvinnor Mn Summa Litauen Kvinnor Mn Summa Danmark Totalt P balansdagen var tre av tta styrelseledamter kvinnor och av koncernens ledande befattningshavare inklusive verkstllande direktrer var en av tta personer kvinna. 1-41

93 12 Ersttning till ledande befattningshavare Utbetalda Villkorade vriga Pensions- Summa Koncernen 2011, SEK ersttningar ersttningar frmner kostnader ersttningar Styrelse Anders Eklund Carolina Damos (av anstllning) ke Ekstrm Katja Elvng 0 0 Gunnar Forss Yvonne Lemmouh Karlsson Kjell Stenberg Gran Svensson 0 0 Summa styrelse Ledande befattningshavare Thomas Gravius, VD Bjrn Wallin, VD (konsult) Andra Ledande befattningshavare (9 st) Summa Ledande befattningshavare TOTAL Utbetalda Villkorade vriga Pensions- Summa Koncernen 2010, SEK ersttningar ersttningar frmner kostnader ersttningar Styrelse Anders Eklund Carolina Damos (av anstllning) ke Ekstrm Gunnar Forss Hkan Isaksson (av anstllning) Yvonne Lemmouh Karlsson Anna-Lena Nyberg Kjell Stenberg Summa styrelse Ledande befattningshavare Thomas Gravlus, VD Andra ledande befattningshavare (11 st) Summa ledande befattningshavare TOTAL tt\144

94 c) N 0 N Utbetalda Villkorade vriga Pensions- Summa Moderbolaget 2011, SEK ersttningar ersttningar frmner kostnader ersttningar Styrelse Anders Eklund CaroUna Damos (av anstrning) ke Ekstrm Katja Elvng 0 0 Gunnar Forss Yvonne Lemmouh Karlsson Kjell Stenberg Gran Svensson 0 0 Summa styrelse Ledande befattningshavare Thomas Gravius, VD Bjrn Wallin, VD (konsult) Andra Ledande befattningshavare (6 st) Summa ledande befattningshavare TOTAL Utbetalda Villkorade vriga Pensions- Summa Moderbolaget 2010, SEK ersttningar ersttningar frmner kostnader ersttningar Styrelse Anders Eklund CaroUna Damos (av anstllning) ke Ekstrm Gunnar Forss Yvonne Lemmouh Karlsson Anna-Lena Nyberg Kjell Stenberg Summa styrelse Ledande befattningshavare Thomas Gravius, VD Andra ledande befattningshavare (5 st) Summa Ledande befattningshavare TOTAL Utbetalda ersttningar till styrelsen bestr av styrelsearvode eller konsultarvode och till koncernledningen av ln och semesterersttning. Inga rrliga lnedelar har utbetalats. vriga frmner avser tjnstebilsfrmn och sjukfrskring. Verkstllande direktren i moderbolaget r anstlld som konsult med tre mnaders msesidig uppsgning. Det finns inga incitamentsprogram fr anstllda i koncernen eller fr styrelseledamter. Alla pensioner r avgiftsbestmda. ii U

95 13 Finansiella intkter och kostnader Finansiella intkter och kostnader r i allt vsentligt rnteintkter och rntekostnader. 14 Resultat frn andelar i koncernfretag Koncernen Moderbolaget KSEK Realisationsfrlust vid frsljning av aktier i dotterfretag Nedskrivning av aktier i dotterfretag Anteciperad utdelning frn dotterfretag Summa : Aktierna i Panaxia Logistik AB har skrivits ned med KSEK och aktierna i Panaxia Kontantservicc AB med KSEK. 2011: Moderbolaget avyttrade samtliga aktier i Hans Granlunds keri AB den 31 mars Frsljningen medfrde en realisationsfrlust i moderbolaget med KSEK och i koncernen med KSEK. Pan-Alarm AB avyttrade samtliga aktier i Panaxia Bevakning AB den 1 mars Frsljningen medfrde en realisationsfrlust i PanAlarm med 129 KSEK och i koncernen med 1824 KSEK. Moderbolaget avyttrade samtliga aktier i Panaxia Logistik AB den 30 september Frsljningen medfrde en realisationsfrlust i moderbolaget med KSEK och i koncernen med KSEK. Moderbolaget har bokfrt en anteciperad utdelning frn Panaxia Kontantservice AB p KSBK Inkomstskatt Koncernen Moderbolaget KSEK Aktuell skatt Effekt av frndring i skattesatsen Uppskjuten skatt Skatteeffekt p mottaget koncernbidrag Skatteeffekt p lmnat koncernbidrag Avgr skatt frn avvecklade verksamheter Summa Inkomstskatten p koncernens resultat fre skatt skiljer sig frn det teoretiska beloppet som skulle ha framkommit vid anvndning av vgd genomsnittlig skattesats fr resultaten i de konsoliderade bolagen enligt fljande: 2 t4 (6

96 Ln CD CD CD KSEK Koncernen Moderbolaget Resultat fre skatt Inkomstskatt berknad med 26,3 % skatt Ej avdragsgilla kostnader Ej beskattningsbara intkter Skatteeffekt av frndring av skattemssiga underskott Justering avseende tidigare r Effekt av ej utnyttjad uppskjuten skatt p rets underskott Summa Resultat per aktie Koncernen rets resultat hnfrligt till moderbolagets aktiegare, KSEI< Vgt genomsnittligt antal utestende stamaktier Resultat per aktie, kronor -5,04-24,83 rets resultat hnfrligt till moderbolagets aktiegare, KSEK Det finns inga utspdningseffekter. Antalet aktier och resultat per aktie 2010 r omrknade med hnsyn till sammanlggningen av 100 gamla aktier till 1 ny i april Genom nyemissionen som registrerades hos Bolagsverket den 9 augusti 2011 kade antalet aktier med till Materiella anlggningstillgngar Koncernen Moderbolaget Byggnader och mark, KSEK Ackumulerade anskaffningsvrden Ingende anskaffningsvrden Avgende tillgngar i slda dotterbolag Frsljningar/ Utrangeringar Utgende ackumulerade anskaffningsvrden Ackumulerade avskrivningar Ingende avskrivningar rets avskrivningar Avskrivningar i slda dotterbolag Frsljningar/ utrangeringar Utgende ackumulerade avskrivningar Utgende bokfrt vrde

97 Koncernen Moderbolaget Maskiner och inventarier, KSEK Ackumulerade anskaffningsvrden Ingende anskaffningsvrden Inkp Tillgngar i frvrvade bolag Avgende tillgngar i slda dotterbolag Omkiassificeringar Frsljningar/utrangeringar Utgende ackumulerade anskaffningsvrden Ackumulerade avskrivningar Ingende avskrivningar rets avskrivningar Avgende avskrivningar i slda dotterbolag Omklassificeringar Frsljningar/utrangeringar Utgende ackumulerade avskrivningar Utgende bokfrt vrde Summa materiella anlggningstillgngar Koncernen Finansiell leasing, KSEK Ackumulerade anskaffningsvrden Ackumulerade avskrivningar Summa Upplning fr finansiell leasing, KSEK Lngfristiga skulder Kortfristiga skulder Summa Frfall av framtida minimileaseavgifter fr icke uppsgningsbara finansiella leasingavtal Nuvrde Nominellt Koncernen, KSEK Inom ett r Inom tv till fem r Senare n fem r Summa Finansiella leasingavtal omfattar fordon, skerhetsutrustning, skerhetsvskor, maskiner och inventarier med ursprui gliga lptider mellan 3 och 7 r. Dc totala avgifterna under 2011 uppgick till KSEK (66 393). 12

98 N CD 18 Immateriella tillgngar Koncernen vriga immateriella tillgngar, KSEK Ackurnulerade anskaffningsvrden Ingende anskaffningsvrden Inkp Omktassificering 0 16 Utgende ackumulerade anskaffningsvrden Ackumulerade avskrivningar Ingende avskrivningar rets avskrivningar Frsljningar/utrangeringar Omkiassificering 0-16 Utgende ackumulerade avskrivningar Utgende bokfrt vrde Koncernen Goodwill, KSEK Ackumulerade anskaffningsvrden Ingende anskaffningsvrden kning via frvrv - - Tillgngar i avyttrade bolag Omkiassificering - - Utgende ackumulerade anskaffningsvrden TOTAL De redovisade goodwillposterna hnfr sig till frvrv av nedanstende bolag/kassagenererande enheter: KSEK Hans Granlunds keri AB/Logistik Panaxia Kontantservice AB/Kontanthantering PanAlarm AB/vervakning PanAlarm AB/Bevakning Summa Minskningen i goodwill fr frvrven av Hans Granlunds keri AB och PanAlarm AB r hnfrligt till avyttring av bolag respektive verksamhet. Panaxia gr rligen en prvning av om det freligger ett nedskrivningsbehov av bokfrda goodwillposter. Nedskrivningstestet bygger p en diskonterad kassafldesmodell dr vrderingen utgr frn ledningens bsta bedmning av respektive kassagenererande enhets utveckling de nrmaste fem ren. Drefter antas en rlig uthllig tillvxt om 2 procent per r. Fr 2011 har Panaxia anvnt en diskonteringsrnta p 10,5 procent fre skatt. Givet dessa antaganden behver ingen nedskrivning gras av ngon goodwillpost. Skulle den lngsiktiga

99 tillvxten antas bli 0 procent finns det ett nedskiivningsbehov av goodwillen vid frvrven av PanAlarm AB med 6,8 MSEK och om diskonteringsrntan skulle vara 11,0 procent skulle det behva gras en nedskrivning med 1, 8 MSEK i goodwillen ffi frvrvet av PanAlarm vid en antagen lngsiktig tillvxt p 2 procent. vriga immateriella tillgngar bestr av fljande poster: KSEK Kundregister Pariaxia Logistik AB Kundregister Panaxia Kontantservice AB Kundregister PanAlarm AB System PanAlarm AB System UAB Trikampis ljedas Kundregister UAB Trikampis iiedas 0 0 Auktorisationskostnader Panaxia Bevakning AB Summa Andelar i koncernfretag och intressefretag Moderbolagets andelar 1 koncernfretag Rst- Bokfrt Justerat Kapital- andel Antal vrde Eget kapi- Bolag Org.nr Ste andel % % aktier tal Panaxia Security AB Stockholm Gvleborgs Kyl och Frys Gvle hus AB Panaxia Kontantservice AB Stockholm PanAlarm AB Stockholm UAB Trikampis 2iedas Vilnius : 1 rsbokslutet 2010 skrev moderbolaget ned vrdet p aktierna i Panaxia Logistik AB med 10,0 MSEK och Panaxia Kontantservice AB med 47,0 MSEK. 2011: 1 mars 2011 slde Panaxia AB (publ) samtliga aktier i Hans Granlunds keri AB och i september 2011 sldes samtliga aktier i Panaxia Logistik AB. Panaxia AB (pubi) har lmnat ett villkorat aktiegartillskott till Panaxia Security AB p 11,0 MSEK.?:J\ lso

100 C) N N Moderbolaget Innehav i koncernfretag, KSEK Ingende balans Frvrv av UAB Trikampis ijedas Frsljning av aktierna 1 Hans Granlund keri AB Aktiegartillskott Panaxia Logistik AB Frsljning av aktierna 1 Panaxia Logistik AB Nedskrivning av aktierna i Pariaxia Logistik AB Aktiegartiltskott Panaxla Kontantservice AB Nedskrivning av aktierna 1 Panaxia Kontantservice AB Aktiegartillskott Panaxia Security AB Utgende balans Uppskjutna skattefordringar Koncernen Moderbolaget Uppskjutna skattefordringar, KSEK Avseende underskottsavdrag vriga temporra skillnader Summa Uppskjutna skattefordringar som ska utnyttjas Inom lr Uppskjutna skattefordringar som kan utnyttjas efter mer n 1 r Koncernen Moderbolaget Bruttofrndring avseende uppskjutna skattefordringar, KSEK Ingende balans Redovisning i resultatrkningen Utgende balans Uppskjutna skattefordringar redovisas fr skattemssiga underskottsavdrag i den utstrckning som det r sannolikt att de kan tillgodogras genom framtida beskattningsbara vinster. Koncernen redovisade inte uppskjutna skattefordringar uppgende 5 till 110 (794) KSEK hnfrliga till underskottsavdrag. Drutver finns ej redovisade uppskjutna skattefordringar avseende temporra skillnader uppgende (15 till 254) KSEK. 7

101 21 Varulager Koncernen Moderbolaget KSEK Skerhetsutrustning avsett fr vidarefrsljning Rvaror och frndenheter Summa Kundfordringar Koncernen Moderbolaget KSEK Kundfordringar Avgr reserv fr oskra fordringar Summa Koncernen Moderbolaget Reserv fr oskra fordringar, KSEK Ingende balans Nyttjad mot kundfordringar Ny reservering Avgr reserv fr avvecklade verksamheter Utgende balans Koncernen ldersanalys kundfordringar, KSEK Ej frfallet titt betalning Frfallet upp tiu 3 mnader Frfallet 3 titt 6 mnader Frfallet mer n 6 mnader Summa Reserven fr oskra fordringar avser i sin helhet fordringar som har frfallit till betalning fr mer n 6 mnader sedan. Varje obetald kundfordran som har frfallit har blivit freml fr en individuell bedmning. Utver gjorda reserveringar har inga nedskrivningar bedmts som ndvndiga. 1 kundfordringarna ingr en sammanlagd fordran p G4S kund med 45,1 (45,1) MSEK varav hela fordran hade frfallit till betalning p balansdagen. Huvuddelen av fordringarna p G4S hrstammar frn Kundfordringarna p Green Exit AB uppgick till 4,7 (9,3) MSEK och Skyddsteknik Sverige AB (fd Skyddsteknik i Malm AB) uppgick till 0,3 (0,4) MSEK den 31 december. Se ven not 3 Kreditrisk. 52

102 00 N Andra fordringar Koncernen Moderbolaget KSEK Frutbetalda Leasingavgifter Frutbetalda hyreskostnader Frutbetalda frskringspremier vriga frutbetalda kostnader Upplupna intkter vriga fordringar Skattefordringar Summa Upplupna intkter ingr 1,7 (1,7) MSEK for nnu ej fakturerade tjnster mot G4S. 1 vriga fordringar ingr reversfordringar p Green Exit AB respektive Skyddsteknik Sverige AB (f d Skyddsteknik i Malm AB) med 13,0 (27,6) MSEK respektive 11,0 (21,0) MSEK per 31 december. Den verltna fordran frn Green Exit AB till GrandSecure Sweden AB uppgick till 12,7 MSEK vid rsskiftet. Se ven not 3 Kreditrisk. Panaxia AB har framfrt krav p nedsttning av kpeskillingen fr Panaxia Kontantservice AB till sljarna av bolaget fr brister i avstmningen av kontanthanteringsverksamheten som hnfr sig till tiden fre frvrvet. Kravet har bestridits av sljarbankerna. rendet r verlmnat till Panaxias jurist fr handlggning. 1 posten vriga fordringar ingr ven frutbetalda kostnader fr utrustning som kommer att anvndas i det s k BAB-uppdraget (sedelhantering och teknisk service fr cirka hlften av Bankernas Automatbolags bestnd av uttagsautomater i Sverige). Utrustningen avser skerhetsvskor och fordon och det totala belopp som har aktiverats r 53,0 MSEK. Ytterligare kostnader kommer att aktiveras fram till uppdraget startar. Drefter kommer beloppet att kostnadsfras under avtalets lptid 4,5 r. p 24 Redovisningsmedel i kontanthanteringsverksamheten Kontanthanteringsverksamheten innebr att koncernen hller lager av pengar fr att tillgodose kundernas behov av sedlar och mynt inklusive anskaffning av kontanter. 1 detta flde uppstr kortfristiga fordringar och skulder mot kunder och andra aktrer p kontanthanteringsmarknaden samt ett innehav av kontanter. Detta kontantflde finansieras med en checkrkningskredit. Nettot av kontantlager, fordringar och skulder mot andra parter samt saldo p checkkontot enligt nedan redovisas som andra fordringar, om nettot r en fordran, och som andra kortfristiga skulder om nettot r en skuld. Redovisningsmedel i kontanthanteringsverksamheten, KSEK Kontanter Fordringar Skulder Utnyttjade krediter Summa :J) 53

103 25 Aktiekapitalets utveckling Teck- kning av kning av Aktie- Antal nings- Tecknat Kvot- r Transaktion antal aktier aktiekapital kapital aktier kurs belopp vrde Bolags- Mars 2006 bildning Mars 2006 Split ,02 Mars 2006 Nyemission , ,02 Apport- Ap rit 2006 emission , ,02 Kvittnings- April 2006 emission , ,02 Riktad Juni 2006 emission , ,02 Riktad Jan 2009 emission , ,02 Fretrdes- Juli 2009 emission , ,02 Sammanlggning av April 2011 aktier ,00 Fretrdes- Aug emission , Minoritetsintresse Minoritetsintresse avser minoritetens andel av eget kapital i UAB Trikampis iledas dr Panaxia Security AB (pubi) ger 50 procent. Aktierna i UAB Trikampis 2iedas frvrvades i december Upplning Koncernen Moderbolaget KSEK Lngfristiga rntebrande skulder Kortfristiga rntebrande skulder Kredit fr kontanthantering (se not 10) Summa Per rsskiftet hade koncernen totalt beviljade ln och checkrkningskrediter exklusive finansiella leasingavtal p 98,2 (229,9) MSEK varav outnyttjat 18,7 (47,4) MSEK. Av upplningen den 31 december 2011 var motsvarande 4,9 MSEK i utlndsk valuta 2 Emissionen registrerades hos Bolagsverket den 9augusti2011.

104 1 N N Kreditform ndaml Skuld Rntesats Frfaller inom 1 r Frfaller mellan 2 och 5 r Frfaller efter 5r Upplning till rrlig rnta 3 Ln Sparbanken 1826 Rrelsefin ,80-6,81% Ln Swedbank Rrelsefin ,80% ln Nordea Bank Finland Rrelsefin ,51% Checkkredit Svenska Handelsbanken Rrelsefin ,61% Checkkredit Sparbanken 1826 Rrelsefin 715 6,68% 715 Checkkredit Swedbank Rretsefin ,89% Checkkredit Nordea Bank Finland Rrelsefin 894 4,50% 894 Avbetalningskontrakt fr finansiering av utrustning Rrelsefin ,86-6,86% Finansiell leasing Rrelsefin ,05-8,25% Summa rrlig rnta TOTAL Samtliga skerheter enligt not 31 r stllda fr ovanstende skulder. Moderbolaget har en covenant gentemot Svenska Handelsbanken frn juli 2011 som innehller fljande grunder fr uppsgning av koncernens krediter hos banken: Fysisk person ger mer n 50 procent av aktierna i Panaxia AB (publ) Juridisk person fr sdant gande i Panaxia AB (publ) att denne betraktas som moderbolag Soliditeten understiger en angiven lgsta niv Rntetckningsgraden understiger en angiven lgsta niv. Ett av de kvantitativa kraven i covenanten uppfylls inte per rapportdatum. varfr Panaxia har anskt om och erhllit en waiver hos banken. Per den 31 december 2011 uppgick koncernens skuld till banken till 44,6 MSEK. 28 Uppskjutna skatteskulder Koncernen Moderbolaget Uppskjutna skatteskulder, KSEK Avseende veravskrivningar och obeskattade reserver Avseende temporra skillnader Avseende temporra skillnader p anlggningstillgngar Summa Uppskjutna skatteskulder som betalas inom 1 r Uppskjutna skatteskulder som betalas efter mer n 1 r ln- /tf5

105 Koncernen Moderbolaget Bruttofrndring avseende uppskjutna skatteskulder, KSEK Ingende balans Frvrv av dotterbolag Frsljning av dotterbolag Redovisning i resultatrkningen Utgende balans Andra kortfristiga skulder Koncernen Moderbolaget KSEK Frskott frn kunder Upplupna lner och semesterlner Upplupna sociala kostnader vriga upplupna kostnader Redovisningsmedel kontanthantering vriga kortfristiga skulder Summa Ansvarsfrbindelser Koncernen Moderbolaget KSEK Lmnade borgensfrbindelser fr koncernbolag Summa Stllda panter Koncernen Moderbolaget KSEK Fretagsinteckningar Utrustning med ganderttsfrbehll Pantsatta aktier i dotterbolag Pant i fast egendom Summa Samtliga stllda panter utgr skerheter fr skulder redovisade i not 27.

106 rn Ln N N 32 Kassafldesanalys Koncernen Moderbolaget Justering fr poster som inte ingr i kassafldet, KSEK Avskrivningar Reservering fr oskra fordringar Avskrivningar i slda dotterbolag Nedskrivning av aktier i dotterfretag Anteciperad utdelning frn PKS AB Aktiegartillskott till Panaxia Security AB vriga icke kassapverkande poster Summa Koncernen Moderbolaget Investeringar i materiella anlggningstillgngar, KSEK Inkp Panaxia AB (pubi) Inkp Panaxia SecurityAB Inkp PanAtarm AB Inkp Panaxia Logistik AB Inkp Panaxia Kontantservice AB Inkp Panaxia Bevakning AB Inkp Hans Granlunds keri AB Inkp UAB Trikampis fledas Summa Koncernen Moderbolaget Investeringar i immateriella anlggningstillgngar, KSEK Panaxia Bevakning AB Summa Koncernen Moderbolaget Frsljning av materiella anlggningstillgngar, KSEK Fastighet Gvleborgs Kyl -och Fryshus AB Inventarier Summa

107 Koncernen Moderbolaget Frsljning av dotterfretag, KSEK Hans Granlunds keri AB Panaxia Bevakning AB Panaxia Logistik AB Frsljning av kundavtal till Nordisk Bevakningstjnst AB Summa Likvida medel Hans Granlund keri AB Likvida medel Panaxia Bevakning AB Likvida medel Panaxia Logistik AB likvida medel i slda dotterbolag Summa Rr&sefrsi1jning Den 1 mars 2011 slde PanAlarm AB samtliga aktier i Panaxia Bevakning AB fr KSEK till Hkan Isaksson Holding AB kontant. Hrutver slde PanAlarm AB kundavtal mr KSEK till Panaxia Bevakning AB. 1 och med att Hkan Isaksson, som ger Hkan Isaksson Holding AB vid tillfllet fr affren, satt i styrelsen fr Panaxia AB (publ) villkorades aktiefrsljningen av ett godknnande av rsstmman i Panaxia AB (pubi). Den 14 april 2011 godknde rsstmman aktiefrsljningen. Frsljningen gav en realisationsfrlust med 129 KSEK i PanAlarm AB och i koncernen med KSEI(. De avyttrade nettotillgngarna vid frsljningstidpunkten uppgick till: Panaxia Bevakning AB (KSEK) Materiella anlggningstillgngar 4208 Varulager Kortfristiga fordringar Likvida medel 279 Kortfristiga skulder Summa tillgngar.1. skulder Nettokassafldet av frsljningen av Panaxia Bevakning AB var denna: KSEK 2011 Frsljningsintkt Den 31 mars 2011 sldes samtliga aktier i Hans Granlunds keri AB till Kyrkbacken i Falun AB fr KSEK kontant. Frsljningen gav en realisationsfrlust i Panaxia AB (pubi) med KSEK och i koncernen med KSEK. De avyttrade nettotillgngarna vid frsljningstidpunkten uppgick till: Av den totala likviden fr kundavtalen har erlagts 15,0 MSEK under Resterande del, 12,0 MSEK, arnorteras enligt plan

108 fl C) CD N Hans Granlunds keri AB (KSEK) Materiella anlggningstillgngar Varulager 0 Kortfristiga fordringar Likvida medel Lngfristiga skulder Kortfristiga skulder Summa tillgngar.1. skulder Nettokassafldet av frsljningen av Hans Granlunds keri AB var denna: KSEK 2011 Frsljningsintkt Investeringsverksamhet Den 30 september 2011 sldes samtliga aktier i Panaxia Logistik AB till Ulf Johansson fr 1180 KSEK kontant. Frsljningen gav en realisationsfrlust 1 Panaxia AB (pubi) med KSEK och i koncernen 544 med 1 KSEK. De avyttrade nettotillgngarna vid frsljningstidpunkten uppgick till: Panaxia Logistik AB (KSEK) Materiella anlggningstillgngar Varulager 0 Kortfristiga fordringar Likvida medel 0 Lngfristiga skulder Kortfristiga skulder Summa tillgngar./. skulder Nettokassafldet av frsljningen av Panaxia Logistik AB var denna: KSEK 2011 Frsljningsintkt Transaktioner med nrstende 2010: Laccord Ltd och Anders Eklund gde under 2009 aktier i 1,618 Strict AB publ). Strict frvrvade under 2009 Green Exit AB och Skyddsteknik Norden AB. Det senare bolaget ger Skyddsteknik Sverige AB (f d Skyddsteknik i Malm AB). Laccord har avyttrat sina aktier Strict AB i februari Anders Eklund innehar direkt och via delgt bolag den 31 december ,1 procent av aktierna i Strict. Anders Eklund har avyttrat sina aktier i Strict i april Panaxiakoncernens affrsrelationer med bolag i Strictkoncernen betraktas inte lngre som transaktioner med nrstende. Som en fljd av det framstllda kravet mot G4S har Laccord Ltd frbundit sig att alla betalningar frn 04S i frsta hand skall tillfalla Panaxia till dess att Panaxias totala fordran r reglerad innan Laccord har rtt till betalning av sin vertagna fordran. A 59, l

109 Till frmn fr Panaxia Kontantservice AB har Laccord Ltd gtt i borgen ssom fr egen skuld avseende det bolag som vertagit rrelsen frn Green ExiL AB p totalt 14,6 MSEK. Av denna skuld terstr 12,7 MSEK. Samtliga aktier i Panaxia Bevakning AB sldes till Hkan Isaksson Holding AB den 1 mars och med att Hkan Isaksson, som ger Hkan Isaksson Holding AB, fram till rsstmman 14 april satt i styrelsen fr Panaxia AB (pubi) var aktiefrsljningen villkorad av ett godknnande av rsstmman i Panaxia AB (pubi). 35 Hndelser efter balansdagen Panaxia Security AB har ftt i uppdrag av Sveriges riksbank att skta lagerhllning av mynt t Riksbanken och in- och utlmning av mynt. Verksamheten som kommer att vara frlagd till Panaxias lokaler i Bromma, berknas vara i drift frn 1 oktober februari tecknade Panaxia Security en avsiktsfrklaring med Green Cargo Logistics avseende leveranser av varor frn Green Cargos terminal i Norrkping till Apotek Hjrtats cirka 270 apotek i Sverige samt ven returtransporter. Inom kort kommer ett flerrigt avtal att signeras. Oriola AB har genomfrt en upphandling av sina medicintransporter t landets samtliga apotek och beslutat att uppdraget skall vertas av annan transportr n Panaxia som utfr detta uppdrag sedan 8 r tillbaka. Uppdraget upphr den sista april i r. 7p n60

110 N C) N Underskrifter Styrelsen och verkstllande direktren frskrar att koncernredovisningen har upprttats i enlighet med internationella redovisningsstandarder TFRS sdana de antagits av EU och ger en rttvisande bild av koncernens stllning och resultat. rsredovisningen har upprttats i enlighet med god redovisningssed och ger en rttvisande bild av moderbolagets stllning och resultat. Frvaltningsberttelsen fr koncernen och moderbolaget ger en rttvisande versikt ver utvecklingen av koncernens och moderbolagets verksamhet, stllning och resultat samt beskriver vsentliga risker och oskerhetsfaktorer som moderbolaget och de fretag som ingr i koncernen str infr. rsredovisning och koncernredovisning kommer att frelggas rsstmman den 19 april 2012 fr faststllelse. Stockholm den 22 mars 2012 Carolina. mos Ledamot ~ WEI /nr Yatja Ledamo Yvonne Lemmouh Karlsson Ledamot d Bjrn allin Verkstllande direktr,7fran Svensson f Ledamot Vr revisionsberttelse har avgivits den 28 mars Revisionsberttelsen innehller upplysningar av srskild betydelse. Pricewaterho.s ec oopei:s.-ab - "teniika4n Auktoriserad revisor 61

111 - Revisionsberattelse p wc Till rsstmman i Panaxia AB (pubi), org.nr Rapport om rsredovisningen och koncernredovisningen annat genom att bedma riskerna fr vsentliga felaktigheter i rsredovisningen och koncemredovisningen, vare sig dessa beror p oegentligheter eller p fel. Vid denna riskbedmning beaktar revisorn de delar av den interna kontrollen som r relevanta fr hur bolaget upprttar rsredovisningen och koncernredovisningen fr att ge en rttvisande bild i syfte att utforma granskningstgrder som r ndamlsenliga med hnsyn till omstndigheterna, men Vi har reviderat rsredovisningen och koncernredo-intvisningen fr Panaxia AB (pubi) fr r 2011 med bolagets interna kontroll. En revision innefattar i syfte att gra ett uttalande om effektiviteten i undantag fr bolagsstyrningsrapporten p sidorna ocks en utvrdering av ndamlsenligheten i de Bolagets rsredovisning och koncernredovisning ingr i den tryckta versionen av detta dokument ligheten i styrelsens och verkstllande direktrens redovisningsprinciper som har anvnts och av rim- p sidorna uppskattningar i redovisningen, liksom en utvrdering av den vergripande presentationen i rsredovisningen och koncernredovisningen. Vi anser att de Styrelsens och verkstllande direktrens fr ansvar rsredovisningen och koncernredovisningen revisionsbevis vi har inhmtat r tillrckliga och Det r styrelsen och verkstllande direktren som ndamlsenliga som grund fr vra uttalanden. har ansvaret fr att upprtta en rsredovisning som ger en rttvisande bild enligt rsredovisningslagen och en koncernredovisning som ger en rttvisande Uttalanden bild enligt internationella redovisningsstandarder, Enligt vr uppfattning har rsredovisningen upprttats i enlighet med rsredovisningslagen och ger en i ssom de antagits av EU, och rsredovisningslagen, och fr den interna kontroll som styrelsen och verkstllande direktren bedmer r ndvndig fr att alla vsentliga avseenden rttvisande bild av moder bolagets finansiella stllning per den 31 december upprtta en rsredovisning och koncernredovisning 2011 och av dess finansiella resultat och kassaflden som inte innehller vsentliga felaktigheter, vare sig fr ret enligt rsredovisningslagen, och koncernredovisningen har upprttats i enlighet med rsredo- dessa beror p oegentligheter eller p fel. visningslagen och ger en i alla vsentliga avseenden rttvisande bild av koncernens finansiella stllning Revisorernas ansvar per den 31 december 2011 och av dess resultat och Vrt ansvar r att uttala oss om rsredovisningen kassaflden enligt internationella redovisningsstandarder, ssom de antagits av EU, och rsredovis- och koncernredovisningen p grundval av vr revision. Vi har utfrt revisionen enligt International ningslagen. Vra uttalanden omfattar inte bolagsstyrningsrapporten p sidorna Frvaltnings- Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige. Dessa standarder krver att vi fljer yrkesetiska berttelsen r frenlig med rsredovisningens och krav samt planerat - och utfr revisionen fr att uppn koncernredovisningens vriga delar. Vi tillstyrker rimlig skerhet att rsredovisningen och koncernredovisningen inte innehller vsentliga felaktigheter. drfr att rsstmman faststller resultatrkningen och balansrkningen fr moderbolaget och koncernen. En revision innefattar att genom olika tgrder inhmta revisionsbevis om belopp och annan information i rsredovisningen och koncernredovisningen. Revisorn vljer vilka tgrder som ska utfras, bland 1

112 C) C) N Upplysningar av srskild betydelse Som underlag fr vrt uttalande om ansvarsfrihet Utan att det pverkar vrt uttalande vill vi fsta har vi utver vr revision av rsredovisningen och uppmrksamheten p stycket om "Kapitalanskaff-koncernredovisningening" i frvaltningsberttelsen. Koncernen har en tgrder och frhllanden i bolaget fr att kunna granskat vsentliga beslut, anstrngd likviditet och styrelsen och ledningen bedma om ngon styrelseledamot eller verkstllande direktren r ersttningsskyldig mot bolaget. Vi arbetar med att finna varaktig lsning fr koncernens finansiering, vilket r ndvndigt fr att skerstlla koncernens fortsatta verksamhet. Vidare be-verkstllande direktren p annat stt har handlat i har ven granskat om ngon styrelseledamot eller skrivs ocks koncernens tvist med G4S i frvalt-striningsberttelsen. Koncernens krav, cirka 37 MSBK, eller bolagsordningen. Vi anser att de revisionsbevis med aktiebolagslagen, rsredovisningslagen har sammantaget framstllts till G4S. Tvisten hante-vras nu delvis i tingsrtt och delvis i skiljenmnd. enliga som grund fr vra uttalanden. inhmtat enligt ovan r tillrckliga och ndamls- Oskerhet freligger om hur tvisten utfaller. Drutver har vi lst bolagsstyrningsrapporten och baserat p denna lsning och vr kunskap om bolaget och koncernen anser vi att vi har tillrcklig Rapport om andra krav enligt lagar och andra frfattningar grund fr vra uttalanden. Detta innebr att vr Utver vr revision av rsredovisningen och koncernredovisningen har vi ven reviderat frslaget till lagstadgade genomgng av bolagsstymingsrappor - ten har en annan inriktning och en vsentligt mindre dispositioner betrffande bolagets vinst eller frlust, omfattning jmfrt med den inriktning och omfattning som en revision enligt International Standards samt styrelsens och verkstllande direktrens frvaltning fr Panaxia AB (publ) fr r Vi har on Auditing och god revisionssed i Sverige har. ven utfrt en lagstadgad genomgng av bolagsstyrningsrapporten. Uttalanden Styrelsens och verkstllande direktrens ansvar Vi tillstyrker att rsstmman disponerar vinsten Det r styrelsen som har ansvaret fr frslaget till enligt frslaget i frvaltningsberttelsen och beviljar dispositioner betrffande bolagets vinst eller frlust, styrelsens ledamter och verkstllande direktren och det r styrelsen och verkstllande direktren ansvarsfrihet fr rkenskapsret. som har ansvaret fr frvaltningen enligt aktiebolagslagen samt att bolagsstyrningsrapporten p En bolagsstyrningsrapport bar upprttats, och dess sidorna r upprttad i enlighet med rsredovisningslagenningens och koncernredovisningens vriga lagstadgade information r frenlig med rsredovis- delar. Revisorernas ansvar Stockholm den 28 mars 2012,,, Vrt ansvar r att med rimlig skerhet uttala oss om Pricewater] trtecoopers,ab,.. frslaget till dispositioner betrffande bolagets vinst eller frlust och om frvaltningen p grundval av vr revision. Vi har utfrt revisionen enligt god - ten HkaaSn revisionssed i Sverige. Som underlag fr vrt uttalande om styrelsens frslag till dispositioner betrf- Auktoriserad revisor fande bolagets vinst eller frlust har vi granskat om frslaget r frenligt med aktiebolagslagen.

113 Styrelse, Ledning och revisor Styrelse Samtliga styrelseledamter r valda fr tiden intill rsstmman Anders Eklund Styrelseordfrande Ledamot av styrelsen sedan mars 2006 Styrelseordfrande i Panaxia Security AB och PanAlarm AB, styrelseledamot i ett antal onoterade bolag Fdd 1945 Egna och nrstendes aktieinnehav: Carolina Damos Ledamot av styrelsen sedan mars 2006 Administrativ chef i PanaxiaAB (pubi) Styrelseordfrande i Panaxia Kontantservice All och Gvleborgs Kyl och Fryshus AB, ledamot 1 Panaxia Security AB och PanAlarm AB Fdd 1975 Egna och nrstendes aktieinnehav: ke Ekstrm Ledamot av styrelsen sedan april 2009 Finanschef 1 Sparbanken 1826 Fdd 1948 Egna och nrstendes aktieinnehav: Katja Elvng Ledamot av styrelsen sedan 17 november 2011 Styrelseledamot i FOREX Bank AB och Stiftelsen Stora Skndal Fdd 1947 Egna och nrslendes aktieinnehav: 0 2-, Gunnar Forss Ledamot av styrelsen sedan mars 2006 VD i Gunnar Forss AB, Vemdalen Rekreation AB, Venidalen Rekreation Mark AB, Vemdalen Rekreation Skalspasset AB, styrelseledamot i Panaxia Kontantservice AB och ett antal onoterade bolag Fdd 1954 Egna och nrstendes aktieinnehav: Yvonne Lemmouh Karlsson Ledamot av styrelsen sedan april 2007 F d ombudsman inom Svenska Transportarbetarfrbundet, styrelseledamot i Nordisk Bevakningstjnst AB Fdd 1944 Egna och nrstendes aktieinnehav: Kjell Stenberg Ledamot av styrelsen sedan mars 2006 Styrelseledamot i bland annat Taurus Energy AB (pubi), Kindwalls Bil AB, WntResearch AB (publ), AB Wilhelm Kindwall, Cad. Esthetics AB, Denzir Productiori AB, Mintage Scientific AB, Medical Vision AB, styrelseledamot i ett antal onoterade bolag Fdd 1946 Egna och nrstendes aktieinnehav: Gran Svensson Ledamot av styrelsen sedan 17 november 2011 Finanschef och vvd 1 FOREX Bank AB Styrelseledamot i X-change in Sweden AB och X-change Valutaspecialisten Europe AB Fdd 1953 Egna och nrstendes aktieinnehav: 0 Laccord Ltd, Laccord AB och Gravius & Damos Partners AB gs av Thomas Gravius och Carolina Damos. 64

114 en Ledning Bjrn Wallin Verkstllande direktr Fdd 1963 Anstlld sedan april 2011 Egna och nrstendes aktieinnehav: 0 Carolina Damos Administrativ chef Fdd 1975 Anstlld sedan 1999 Egna och nrstendes aktieinnehav; 0 ke Forsberg IT-chef Fdd 1966 Anstlld sedan september 2008 Egna och nrstendes aktieinnehav: 250 Thomas Gravlus Verkstllande direktr 1 Panaxia Security AB och Panaxia Kontantservice AB Fdd 1966 Anstlld sedan 1993 Egna och nrstendes aktieinnehav: 3.446,931 Gran Lundmark Ekonomi- och finanschef Fdd 1952 Anstlld sedan november 2005 Egna och nrstendes aktieinnehav: Stefan Rydhotm Skerhetschef Fdd 1957 Anstlld sedan mars 2009 Egna och nrstendes aktieinnehav: 0 Revisor PriceWaterhouseCoopers AB Huvudansvarig revisor r Sten Hkansson, auktoriserad revisor Utsgs p rsstmman i april 2010 fr tiden intill rsstmman 2014 Egna och nrstendes aktieinnehav: 0 Laccord Ltd, Laccord AB och Gravius & Damos Partners AB ger sammanlagt aktier i Panaxia AB (pub!). Bolagen gs av Thomas Gravius och Carolina Damos. 165

115 Adresser Moderbolag/Huvudkontor Panaxia AB (pubi) Linta Grdsvg 5 SE Bromma Telefon Fax Org nr Dotterbolag Panaxia Security AB 2 Linta Grdsvg 5 SE Bromma Telefon FaxO Org nr Panaxia Kontantservice AB Linta Grdsvg 5 SE Bromma Telefon FaxO Org nr PanAlarm AB Linta Grdsvg 5 SE Bromma Telefon Fax Org nr Gvleborgs Kyl och Fryshus AB Linta Grdsvg 5 SE Bromma Telefon Fax Org nr UAB Trikampis iiedas Ulonqg.5 LT Vilnius Lietuva/Lithuania/Litauen Tel Fax Org. nr VAT L Bolagets finiianamn ndrades den 29 april 2011 frn tidigare Panaxia Security AB (publ). 2 Bolagets firmanamn ndrades den 29 april 2011 frn tidigare Panaxia AB.

116 b i i aj a 13 Panaxia AB (pub!) R-rapport BR TILLGNGAR Anlggningstillgngar Materiella anlggningstillgngar Maskiner och andra tekniska anlggningar Ansk vrden maskiner, mm Inventarier 3 r , ,35 Summa ansk vrden maskiner, mm , ,35 Avskr maskiner, mm Ack avskr p inventarier 3 r , ,00 Summa maskiner och andra tekniska anlggningar , ,35 Inventarier, verktyg och installationer Ansk vrden inventarier, mm 1220 Inventarier 5 r , , Trningsredskap 5 r-linta , ,00 Summa ansk vrden inventarier, mm , ,71 Avskr inventarier, mm Ack avskr p inventarier 5 r , ,00 Summa avskr inventarier, mm , ,00 Summa inventarier, verktyg och installationer , ,71 Frbttringsutgifter p annans fastighet Ansk vrde frbttringsutgifter p annans fastighet 1230 Inventarier 10 r , ,00 Summa ansk vrde frbttringsutgifter p annans fastighet , ,00 Avskr frbttringsutgifter p annans fastighet 1239 Ack avskr p inventarier 10 r , ,00 Summa avskr frbttringsutgifter p annans fastighet , ,00 Suinmafrbrtringsurgifterp annans fastighet , ,00 Summa materiella anlggningstillgngar , ,06 Finansiella anlggningstillgngar Andelar i koncernfretag 1310 Andelar i koncernfretag , ,00 Summa andelar i koncernfretag , ,00 Fordringar hos koncern fretag 1323 Lngfr fordran db Trikampis 0, ,80 Sunimna ford ringar hos koncernfretag 0, ,80 Andra lngfristiga fordringar Andra lngfr fordr 1370 Uppskjuten Skattefordran , ,00 Utskriven , 17:50

117 Panaxia AB (pubi) R-rapport BR Summa andra lngfristiga fordringar , ,00 Summa finansiella anlggningstillgngar , ,80 Summa anlggningstillgngar Oinsttningstillgngar Kortfristiga fordringar Kundfordringar 1510 Kundfordringar , , Oskra kundfordringar ,00 0, Kundfordringar Panaxia Security AB , , KundfordringarB.W.G. Logistik AB , , Kundfordringar Panaxia Kontantservice AB ,00 0, Kundfordringar PanAlarm AB , ,00 Summa kundfordringar , ,84 Fordringar hos koncernfretag 1663 Konc bidrag fr Panaxia AB 2009/ , ,00 Summa fordringar hos koncernfretag , ,00 Fordringar hos intressefretag 1670 Fordringar centralkonto, konton i db , ,19 Summa ford ringar hos intressefretag , ,19 vriga fordringar 1610 Kortfristiga fordringar hos anstllda ,00 0, Skattekonto 138, , Skattefordringar ,00 0, kortfr fordringar PanAlarm (Swedbank) , , Kortfr fordringar hos PanAlarm AB , , Kortfr fordringar hos NBT (PBevakning) AB 0, , vriga kortfr. fordringar , ,20 Sununa vriga fordringar , ,20 Frutbetalda kostnader och upplupna intkter 1720 Frutbetalda leasingavgifter 0, , Frutbetalda frskringspremie , , vr frutbet kostnader/upplupna intkter , , Periodiserade intkter 0, ,00 Sumnmnafrutbetalda kostnader och upplupna intkter , ,93 Summa kortfri stiga fordringar , ,30 Kassa och bank Kassa och bank 1930 Checkrkning SHB , ,55 Utskriven , 17:50-2-

118 Panaxia AB (pubi) R-rapport BR Checkrkning SI-[B Koncernkonto, konton i dotterbolag Summa kassa och bank , , , , , ,74 Summa kassa och bank Summa omsttningstillgngar , , , ,56 SUMMA TILLGNGAR , SKULDER OCH EGET KAPITAL Eget kapital Bundet eget kapital Aktiekapital 2081 Aktiekapital 2083 Inbetald nyemission Summa aktiekapital , , , , , ,00 Summa bundet eget kapital Fritt eget kapital Balanserat resultat 2085 verkursfond 2091 Balanserad vinst eller frlust 2096 Nyemissionskostnader 2098 Vinst/frlust frn freg r Summa balanserat resultat , , , , , , , , , , , ,79 Arets resultat 2099 rets resultat Summa rets resultat Sumn lima fritt eget kapital Summa eget kapital , , , , , , ,19 Kortfristiga skulder vriga skulder till kreditinstitut 2451 Kortfr sk Panaxia Security AB 2452 Kort skulder Gvleborgs Kyl o Fryshus 2454 Kortfr skulder hos Panaxia Kontantservice AB Summa vriga skulder till kreditinstitut 0, , , ,35 0, , , ,35 Leverantrsskulder 2440 Leverantrsskulder 2441 Leverantrsskulder Panaxia Security AB 2445 Leverantrsskulder Panaxia Kontantservice AB , , , ,00 0, ,00 Utskriven , 17:50-3-

119 Panaxia AB (pubi) R-rapport BR Leverantrsskulder PanAlarm AB 2448 Leverantrsskulder NBT (fd Bevakning) Summa leverantrsskulder , ,00 0, , , ,37 Skatteskulder 2510 Skatteskulder Summa skatteskulder 0, ,00 0, ,00 vriga skulder 2610 Utgende moms, oreducerad 2615 Ber utg moms p varufrvrv fr 2640 Ingende moms 2650 Redovisningskonto fr moms 2710 Personalens kllskatt 2730 Lagst soc avg och srskild ln 2810 Kortfr.skuld PKS/Aktiegartillsk 2008 till PKS 2843 Ln PanAlarm AB 2844 Ln Panaxia Security AB Sumnmna vriga skulder ,56 0, ,36 0, ,39 0,00 0, , , , , , , , , , , , , ,00 Upplupna kostnader och frutbetalda intkter 2910 Upplupna lner 2920 Upplupna semesterlner 2921 Uppl arb giv avg sem ln 2940 Uppl arb.giv.avg p sern.ln 2942 Upplupen lneskatt 2951 Uppl kostn FORA-avg 2971 Interimsskulder Panaxia Security AB 2990 vr upplupna kostn/frutbetalda intkter Summa upplupna kostnader och frutbetalda intkter 0, , , , , , , , , , , , , , , , , ,51 Summa kortfristiga skulder , ,23 SUMMA SKULDER OCH EGET KAPITAL Utskriven , 17:50-4-

120 Panaxia AB (pub!) R-Rapport RR RRELSENS INTKTER Nettoomsttning 3000 Periodiserad frsljning 3041 Fsg av tjnst inom Sverige 25% 3081 Kassarabatter 3090 vrig intkt 3212 Frs management fee Panaxia Security AB 3213 Frs management fee Panaxia Logistik AB 3216 Frs management fee PanAlarm AB 3217 Frs management fee Panaxia Bevakning AB 3218 Frs management fee Hans Granlund keri AB 3640 Faktureringsavgifter 3701 Periodiser. intkter 3740 resutjmning Summa nettoomsttning Aktiverat arbete fr egen rkning 3811 Vidaredebitering med moms - Panaxia Security AB 3813 Vidaredebitering med moms - PanAlarm AB Summa aktiverat arbete fr egen rkning vriga rrelseintkter 3910 Hyres- och arrendeintkter 3912 Hyres- Panaxia Security AB 3913 Hyres- Panaxia Logistik AB 3914 Hyres- Panaxia Kontantservice AB 3917 Hyres- Nordisk Bevakningstjnst AB (PBevakning) Summa vriga rrelseintkter SUMMA RRELSENS INTKTER 0, , ,00 0,00 0, , , , , ,00 0, , , ,00 0, ,00 0, ,00 75,00 0, ,00 0,00 23,94 9, ,94 56, ,82 55, , , ,00 0, ,89 16, ,07 20, , , , , , , , ,00 0, , ,00 43, ,00 44, ioo,w )0 RRELSENS KOSTNADER Rvaror och frndenheter 4056 Inkp tjnster 25% EU 4612 Kp frn Panaxia Security AB Summa rvaror och frndenheter , , , , ,23-0, , vriga externa kostnader 5010 Lokalhyra 5020 El och vrme hyrd local 5030 Vatten hyrd lokal 5040 Fastighetsskatt lokal och industri 5060 Stdning och renhllning 5070 Reparation och underhll av lo 5090 vr kostnader hyrd lokal 5220 Hyra av inventarier och verkty 5410 Frbrukningsinventarier , , , , , , , , , , , , , , , , , ,59 Utskriven , 17:49

121 Panaxia AB (pubi) R-Rapport RR Kontorsmaterial 5430 Prograrnvaru licenser,data tillbehr 5460 Frbrukningsmaterial 5480 Arbetsklder och skyddsmateria 5520 Reparation och underhll av inventarier 5611 Drivmedel fr personbilar 5612 Frskring och skatt fr perso 5615 Leasingavgifter fr personbila 5619 vriga personbilskostnader 5800 Resekostnader 5810 Biljetter 5820 Hyrbilskostnader 5830 Kost och logi 5840 Konferenser 5900 Reklam & PR 5910 Annonsering 5930 Reklamtrycksaker och direktrek 5940 Utstllningar och mssor 5960 Varuprover, reklamgvor, prese 5990 vriga kostnader fr reklam oc 6071 Representation, avdragsgill 6072 Representation, ej avdragsgill 6090 vriga frsljningskostnader 6210 Telefon fast och mobil 6212 Mobiltelefoni 6230 Datakommunikation 6250 Porto 6310 Fretagsfrskringar 6350 Frluster p kundfordringar 6360 Kompensationskostnader 6370 Kostnader fr bevakning och la 6420 Revisionsarvoden 6490 vr.frvaltningskostnader 6500 Provision 6511 vr.kostnader tillhr PNX Security AB 6514 vr.kostnader tillhr PanAlarm AB 6530 Redovisningstjnster 6550 Konsultarvoden 6570 Bankkostnader 6580 Advokat- och rttegngskostnad 6590 vriga frmmande tjnster 6970 Tidningar, tidskrifter och fac 6981 Freningsavgifter, avdragsgill 6982 Freningsavgifter, ej avdragsg 6991 vriga externa kostnader, avdr 6992 vriga externa kostnader, ej a Suinnia vriga externa kostnader , , , , , ,10-615,20 0,00 0, , , , , , ,68 0, ,50 0, , , , , , , , ,35-562, , , , , , , ,50 0, ,30 0, , ,59 0, , , , ,20 0, , , , ,00 0, , , , , , , ,00 0,00 0, , , , , , , , , , , , ,50 0, , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,95-28, ,06-130, ,06-101,41 Personalkostnader Lner och ersttningar Utskriven , 17:49-2 -

122 Panaxia AB (pubi) R-Rapport RR Styrelse och VD 7220 Lner till fretagsledare , ,00 Summa styrelse och vd , ,00 vriga anstllda 7010 Lner till kollektivanstllda , , Frndring av semesterlneskul , , Lner till tjnstemn , , Styrelsearvode , , Utbetald sjukln , , Frndring av semesterlneskul , ,91 Summa vriga anstllda , ,27 Summa lner och ersttningar , ,27 Sociala kostnader Pensionskostnader vriga anstllda 7410 Pensionsfrskringspremier , , Pensionskostnader FORA -6340,08 0, Berknad Fora vrigt -5094,35 0,00 Sum, na pensionskostnader vriga anstllda , ,00 vriga sociala kostnader 7510 Lagstadgade arbetsgivaravgifte , , Uppl arb giv avg frndr sem ln skuld , , Lneskatt , , Fora avgifter 0, , Justering av Fora fregende r ,88 0,00 Summa vriga sociala kostnader , ,75 Summa sociala kostnader , ,75 vriga personalkostnader 7331 Bilersttningar, skattefria -1030, , Std fr nystartsjobb 90012, , Utbildning ,80-546, Sjuk- och hlsovrd -8948, , vr pers.kostnader -2471, ,00 Summa vriga personalkostnader 64205, ,50 Summa personalkostnader , Av- och nedskrivningar av materiella och immateriella anlggningstillgngar 7831 Avskrinv3r 7832 Avskr mv 5 r 7833 Avskr mv 10 r Summa av- och nedskrivningar av materiella och iininateriella anlggningstillgngar , , , , , , , ,00-0 Utskriven , 17:49-3 -

123 Panaxia AB (publ) R-Rapport RR SUMMA RRELSENS KOSTNADER RRELSERESULTAT Resultat frn finansiella investeringar Resultat frn andelar i koncernfretag 8010 Utdelning p aktier o andelar 8020 Res frsljn andelar koncernf 8072 Nedskr av andelar i dotterfre Summa resultat frn andelar i koncernfretag , , ,00 0, , ,00 0, , ,00 Resultat frn andelar i intressefretag 8180 Valutakursfrluster Summa resultat frn andelar i intressefretag 17630,52 226, ,52 226,00 vriga rnteintkter och liknande resultatposter 8310 Rnteintkter frn omsttnings 8311 Rnteintkter frn bank 8315 Rnteintkter koncernkonto 8316 Rnteintkter Panaxia Security AB 8317 Rnteintkter Kontantservice 8318 Rnteintkter Logistik 8319 Rnteintkter PanAlarm 8320 Rnteintkter Gvleborgs Kyl 8321 Intktsrnta skattekonto 8322 Rnteintkter Nordisk Bevakningstjnst AB 8323 Rnteintkt Trikampis Summa vriga rnteintkter och liknande resultatposter 4599,00 0, , ,00 0,00 0, ,00 0,00 225, ,89 0, , , , , , , , ,00 962,00 444, , , ,57 Rntekostnader och liknande resultatposter 8411 Rntekostnader ln Swedbank 8412 Rntekostnader ln Panaxia Security AB 8413 Rntekostnader ln PanAlarm AB 8414 Rntekostnader ln PKS 8415 Rntekostnader koncernkonto 8416 Rntekostnader Hans Granlund keri AB 8420 Rntekostnader leverantrer 8421 Rntekostnader ln SHB 8422 Rntekostnader f lev.skuld 8423 Kostnadsrntor fr skatter och 8424 Rntekostnader ln Sparbanken 8426 Rntekostnader Trikampis 8430 Rntekostnader Panaxia Security AB Summa rntekostnader och liknande resultatposter 0, , , , , , , , , ,00 0, ,00 0, ,37 0, ,00-617,00 0, ,00-394,00 0, ,33 0, , , , , ,83 Summa resultat frn finansiella investeringar ,59-239, ,26-2,98 RESULTAT EFTER FINANSIELLA POSTER , ,60-38,42 Utskriven , 17:49-4-