KOMPLETTERING AV VERKLAGANDE (E.ON 2)

Transkript

1 Till Frvaltningsrtten i Linkping Box Linkping Ml nr Malm den 31 maj 2012 KOMPLETTERING AV VERKLAGANDE (E.ON 2) Klagande: E.ON Elnt Sverige AB, MALM Ombud: advokaterna Cecilia Kindgren-Bengtsson och Mikael Wrnsby samt jur. kand. Madeleine Edqvist, Advokatfirman Lindahl KB, Studentgatan 6, Malm Tfn: Fax: E-post: ceci1ia.kindgren-bengtssonlindahl, se, mikael.warnsby@lindahl.se och madeleine. edqvistlindahl. se Motpart: Energirnarknadsinspektionen, Box 155, Eskilstuna verklagat Energirnarknadsinspektionens beslut den 28 oktober 2011, beslut: dnr avseende lokalnt syd (REL00615) Saken: Faststllande av intktsram enligt ellagen (1997:857) Advokatfirman Lindahl KB Studentgatan 6, Malm. Tel , fax , ww.iindahise 1 (90)

2 Innehll 1. YRKANDEN.5 2. INLEDNING.8 3. GRUNDER 1 SAMMANFATTNING Yrkad intktsrarn uppfyller ellagens krav och grund fr reducering saknas Yrkad intktsram uppfyller ven Els krav p lga och stabila tariffer vergngsregleringen har vsentliga brister och i strid str med lag Grund fr faststllande av metod i anslutning till ffirstahandsyrkandet Grund fr justering av metoden fr vergngsregleringen Grund fr justering av andra parametrar i metoden REGELVERK OCH OMSTNDIGHETER 1 SAMMANFATTNING Kraven p ntverksamhet och elntsfretagens frutsttningar Frhandsregleringen Bakgrund - tidigare regleringar Bakgrund till den nya frhandsregleringen Sklighetsbedmningen Frhandsregleringen - innehll Intktsramens uppbyggnad och schablonmetoden... 2! 4.3 E.ONs verksamhetsplan och anskan om intktsram Els beslut och vergngsregleringen BEGRD INTKTSRAM UPPFYLLER ELLAGENS ALLA KRAV Skt intktsram krvs fr sklig kostnad stckning Lpande pverkbara kostnader baseras p stllda krav och understiger schablonnietodens berkning Lpande opverkbara kostnader r ostridiga Slutsats Skt intktsram krvs fr rimlig avkastning p kapitalbasen Yrkad kapitalkostnad indersliger schablonmetodens berknade kapitalkostnad Slutsats Snkningen av intktsramen r oproportionerlig Skt intktsram uppfyller Els krav p lga och stabila tariffer EJ har anvnt fel jinfrelsevrden vid bedmning av tarfjhjningen EJ beaktar inte alt intktsramen innehller fler poster n veifringsintkter Srskilt om intktsutvecklingen enligt begrd intktsram EJ samman blandar kraven p lga tariffer respektive stabila tar?ffe Srskilt om tariffiutvecklingen Jmfrelser utifrn faktiska nuvarande intkter

3 5.5 Slutsats - skt intktsram uppfyller ellagens krav och ska inte reduceras VERGNGSREGLERINGEN HAR VSENTLIGA BRISTER OCH STR 1 STRIDMED ELLAGEN Opverkbara kostnader blir inte fullt ersatta "Nuvarande intkter" bygger p felaktiga frutsttningar "Nuvarande intkter" mste indexeras till relevant prisniv Felaktigheter i tillmpat index Konsekvenser av vergngsregleringen vergngsregleringen ger inte E. ON tckning fr skliga kostnade vergngsregleringen ger inte E. ON rimlig avkastning Investeringar under tillsynsperioden hmmas vergngsregleringen blir inte kapacitetsbevarande och ger inte kostnadstckning fr enskilda nyinvesteringar vergngsregleringen gynnar inte E. ONs kunder Slutsats VERGNGSREGLERINGENS VRIGA RTTSLIGA BRISTER Beslutet str i strid med objektivitetsprincipen Beslutet str i strid med principen om skydd fr berttigade frvntningar Beslutet str i strid med likabehandlingsprincipen Beslutet medfr en otillten frndring av metoden fr prvning av intktsniverna ren 2010 och GRUNDER FR JUSTERING AV VERGNGSREGLERINGEN Inledning Lpande opverkbara kostnader ska beaktas utan reducering Berkning av nuvarande intkter ska baseras p verkliga intkter fr Intkterna fr ska rknas om till samma prisniv som den avstmda intktsramen faststlls i Korrigering av indexupprkning av nuvarande intkter och lpande opverkbara kostnader GRUNDER FR JUSTERING AV ANDRA DELAR AV METODEN Kalkylrntan (WACC) Kalkylrntan ska ge rimlig avkastning Elsfraintcigna WACC Bedmning av risker i elntsaffrer Beslutad WACC ger inte rimlig avkastning Slutsats Kapitalbasva.dering (normkostnader)

4 9.2.1 Reducering av EBR-kostnadskatalogens norinpriser Reducering av vrden fr arbets- och materialoinkostnadsplgg Slutsats Avskrivningstider SKL FR TERFRVISNING VID JUSTERING AV METOD SKL FR FASTSTLLELSE AV METODEN VID AVSTMNING SKL FR SRSKILT YRKANDE AVSEENDE PRISJUSTERING BEVISNING OCH HANDLGGNINGSFRGOR... BILAGEFRTECKNING...90!I

5 I egenskap av ombud fr E.ON Elnt Sverige AB (RON) fr vi hrmed till utveckling av talan i mlet anfra fljande betrffande redovisningsenhet lokalnt syd, REL00615 (Redovisningsenheten). 1. YRKANDEN E.ON nskar precisera i verklagandeskriften framstllda yrkanden s att dessa efter justering i sin helhet lyder enligt fljande. Huvudyrkanden 1.1 E.ON yrkar i frsta hand att frvaltningsrtten med ndring av Energimarknadsinspektionens (Et) beslut (i) (ii) dels bifaller E.ONs begran om intktsram, varvid intktsramen fr Redovisningsenheten avseende perioden ska faststllas till tkr, innebrande en hjning av den av EJ beslutade intktsramen med tkr; dels frordnar att Els schablonmetod ska tillmpas som metod vid bedmning, justering och avstmning, av intktsramen, utan den nedsttning av intktsramen under en vergngsperiod (vergngsregleringen) som EJ bestmt i sagda beslut. Om yrkandena enligt punkten 1.1 ovan inte skulle -nia vii fullt bifall yrkar E.ON att frvaltningsrtten frordnar fljande vad avser den av EJ tillmpade metoden fr faststllande av intktsramen fr Redovisningsenheten (se punkterna 1.2 respektive 1.3 nedan). 1.2 Om frvaltningsrtten skulle flima att en vergngsreglering br tillmpas enligt Els beslut, yrkar E.ON i andra hand att denna vergngsreglering ska justeras (i) dels s att de s.k. lpande opverkbara kostnader som belastar Redovisningsenheten beaktas utan reducering p stt nrmare framgr av punkten 8.2 nedan; (ii) dels s att sttet att berkna s.k. nuvarande intkter baseras p de verkliga intkterna fr 2010 (multiplicerat med 4) p stt nrmare framgr av punkten 8.3 nedan;

6 (iii) dels s att bilaga 4 till beslutet korrigeras p stt att det anges, att ven de s.k. nuvarande intkterna rknas om till samma prisniv som den avstmda intktsramen faststlls i, dvs, s att fljden av korrigeringen blir att de nuvarande intkterna rknas upp till 2015 rs prisniv d avstmning sker p stt nrmare framgr av punkten 8.4 nedan; (iv) dels s att bilaga 4 till beslutet korrigeras p stt att indexeringen av s.k. nuvarande intkter sker med anvndande av de i beslutet angivna index som r faststllda fr indexering av kapitalbasen och lpande pverkbara kostnader, dock att s.k. lpande opverkbara kostnader ska justeras i enlighet med den verkliga kostnadsutvecklingen, allt p stt nrmare framgr av punkten 8.5 nedan. 1.3 Om frvaltningsrtten - efter prvning av samtliga delyrkanden enligt punkten 1.2 ovan - inte skulle bifalla ett eller flera av dessa (oavsett vilket eller vilka), yrkar E.ON i sista hand, och sledes i frekommande fall i tillgg till det eller de yrkanden under punkten 1.2 som vunnit bifall: (i) att vid berkning av skliga kapitalkostnader en real kalkylrnta (WACC) fre skatt om 6,5 % ska tillmpas; (ii) att vid berkning av skliga kapitalkostnader normprislistan i den s.k. EBRkostnadskatalogen (KLG 1:10, del Pi) ska tillmpas utan reducering (exklusive s.k. arbets- och materialonikostnadsplgg) p stt nrmare anges i punkten 9.2 nedan; (iii) att kostnader motsvarande s.k. arbets- och materialomkostnadsplgg (enligt EBR KLG 0:11 - Handbok till kostnadskatalogerna, s. 9-10), ska lggas till Redovisningsenhetens pverkbara lpande kostnader p stt nrmare anges i punkten 9.2 nedan; (iv) att vid berkning av skliga kapitalkostnader en avskrivningstid 30 om r ska tillmpas fr vindkraftanslutningar avseende vindkraftsprojekt vars tillstnd enligt miljbalken r tidsbegrnsade till 30 r.

7 Srskilda yrkanden 1.4 Vid bifall till ett eller flera av de yrkanden som anges under punkterna ovan hemstller E.ON att frvaltningsrtten undanrjer det verklagade beslutet och terfrvisar mlet till EJ fr frnyat beslut om faststllelse av intktsramens storlek baserat p den justering av metoden som anvisas av domstolen. 1.5 Vid bifall, helt eller delvis, till yrkandena under punkterna 1.2 och/eller 1.3 ovan, yrkas vid frnyat beslut enligt punkten 1.4 under inga frhllanden en strre hjning av intktsramen n vad som anges i punkten 1.1 ovan. 1.6 E.ON hemstller slutligen att frvaltningsdomstolen till undvikande av oklarhet klargr (i domsskl eller i domslut) att, vid bifall till ett eller flera av delyrkanden enligt punkterna 1.2 och 1.3 ovan, den justering och avstmning av beslutad intktsram som enligt Els metod (se bilaga 4, s. 4) ska gras vid tillsynsperiodens slut, ska ske med beaktande av de justeringar av beslutet och/eller metoden fr beslutet som i vrigt fljer av domstolens domslut. 7

8 2. INLEDNING E.ON r ntkoncessionsbavare och bedriver verksamhet fr verfring av elektricitet p lokal- och regionntsniv. Verksamheten redovisas ekonomiskt i fyra olika redovisningsenheter; E.ON Elnt Sverige, lokalnt syd (REL0061 5), E.ON Elnt Sverige, lokalnt nord, (REL00601), E.ON Elnt Sverige, regionnt (RER00855). Hrtill kommer ett fjrde redovisningsomrde, E.ON Elnt Stockholm (REL00571), som ingr i den verksamhet som bedrivs av systerbolaget E.ON Elnt Stockholm AB. Denna intaga avser lokalnt syd, REL (ovan definierad som Redovisningsenheten). Frn och med 1 januari 2012 regleras elntsfretagens nttariffer p frhand, varvid ET har att faststlla en s.k. intktsram enligt 5 kap. ellagen. Intktsramen anger de samlade intkter som en ntkoncessionsinnehavare hgst fr uppbra under en tillsynsperiod, som omfattar en period om fyra r. Vid berkning av intktsramen r utgngspunkten enligt 5 kap. 6 ellagen att ramen ska tcka skliga kostnader fr att bedriva ntverksamhet under tillsynsperioden och ge en rimlig avkastning p det kapital som krvs fr att bedriva verksaniheten (den s.k. kapitalbasen). E.ON lmnade den 31 mars 2011 in ett frslag till intktsram fr Redovisningsenheten fr perioden uppgende till tkr. Anskan och dess kompletteringar redovisar de uppgifter som fljer av Els freskrifter och allmnna rd (EIFS 2010:6) om ntkoncessionshavares frslag till intktsram och insamling av uppgifter fr att bestmma intktsramens storlek. ET beslutade den 28 oktober 2011 att faststlla intktsramen fr Redovisningsenheten enligt 5 kap. ellagen till hgst tkr fr tillsynsperioden i 2010 rs prisniv. Enligt ellagen ska det av Els beslut framg vilka uppgifter och metoder som anvnts vid faststllande av intktsramen. Av beslutet framgr i korthet (s. 8) att ET tagit fram en schablonberkningsmetod (schablonmetoden) som, i enlighet med vad som framgr av 5 kap. 6-9 ellagen, ska ge ett ntfretag kostnadstckning och 8

9 avkastning i sin verksamhet s att ntfretaget kan driva ntet med hg leveransskerhet och genomfra ndvndiga investeringar fr att utveckla elnten. Den teoretiska grunden fr berkningarna enligt schablonrnetoden har i sina huvuddrag bl.a. beskrivits i Els rapporter ET R2009:9 och EJ R2010:24. Enligt Els beslut uppgr med dessa utgngspunkter en sklig intktsram fr Redovisningsenheten fr perioden till hgst tkr nr schablonmetoden tillmpas. Detta belopp verstiger den av E.ON begrda intktsramen med tkr motsvarande ca 2,4 %. Som framgtt ovan, uppgr emellertid den av El beslutade intktsramen fr Redovisningsenheten endast till tkr. Det lgre beloppet r resultatet av en srskild i beslutet introducerad vergngsreglering som, enligt EJ, syftar till att omhnderta vissa vergngseffekter som tillmpningen av schablonmetoden kan ge upphov till genom att utjmna mjliga avgiftshjningar ver en vergngsperiod om 18 r (se beslutet s. 10). Denna tidperiod avser fyra tillsynsperioder ( ) samt drtill ren 2010 och vergngsperioden berr sledes ven tidfre den frsta tillsynsperioden - som brjar den 1 januari enligt den nya frhandsregleringen. vergngsregleringen har - till skillnad frn schablonmetoden vars innehll EJ i detalj beskrivit i god tid fre beslutet - inte redovisats av myndigheten fre beslutet, och den nmns varken i lagtext eller i frarbeten. Nedan utvecklas omstndigheterna och grunderna fr E.ONs talan. Inledningsvis sammanfattas de rttsliga grunderna. 1 Se p. 2 i vergngsbestnme1seriia till SFS 2009:892, varigenom det nya systemet med trhandsprvning av nttariffer infrdes i ellagen.

10 3. GRUNDER 1 SAMMANFATTNING E.ON beropar i sammanfattning fljande grunder till std fr sina yrkanden i mlet. Grunderna fr frstahandsyrkandet 3.1 Yrkad intktsram uppfyller ellagens krav och grund fr reducering saknas Den skta intktsramen uppfyller samtliga de kriterier som anges i 5 kap. 6-9 ellagen. Skt intktsram r sledes ndvndig fr att E.ON ska erhlla sklig kostnadstckning och rimlig kapitalavkastning baserat p de krav som lagstiftningen stller p E.ON som ntkoncessionsinnehavare. E.ON har drfr enligt ellagen en rtt att ta ut de intkter som fljer av den skta intktsramen, medan en snkning enligt Els beslut medfr en lngtgende och otillten inskrnkning av denna rtt. Els motiv fr snkningen av intktsramen r ett fregivet krav p "lga och stabila" elntstariffer, som hnfr sig till ej gllande lagstiftning. Snkningen av intktsramen saknar std i ellagen och medfr att beslutet str i strid med proportionalitetsprincipen. Det ovan sagda utvecklas under punkterna och 5.5 nedan. 3.2 Yrkad intktsram uppfyller ven Els krav p lga och stabila tariffer ven om rtten skulle godta att den av EJ angivna grunden fr reducering av intktsramen i och fr sig fr beaktas (dvs, kravet p lga och stabila tariffer), resulterar den av E.ON yrkade intktsramen i en intktsutveckling som vl uppfyller de av EJ i beslutet uppstllda kraven p sdana lga och stabila nttariffer ver tid. Det saknas drfr, ocks utifrn Els eget synstt, grund att utjmna intktsrarnen under en vergngsperiod p stt anges i beslutet, och drmed att snka den begrda intktsramen fr tillsynsperioden. ven med dessa utgngspunkter str drfr beslutet och dess effekter i strid med ellagen och proportionalitetsprincipen enligt vad som angetts under punkten 3.1 ovan. Den skta intktsramens frenlighet med kravet p lga och stabila nttariffer under tillsynsperioden utvecklas srskilt under punkten 5.4 nedan. 3.3 vergngsregleringen har vsentliga brister och str i strid med lag vergngsregleringen har enligt E.ONs mening vsentliga fel och brister. Dessa bestr bl.a. i att s.k. opverkbara kostnader i verksamheten inte ges full tckning, att begreppet "nuvarande intkter" bygger p felaktiga frutsttningar och har 10

11 satts ett fr lgt vrde, samt att indexering av i metoden ingende parametrar skett p ett stt som inte speglar faktiska frhllanden. Detta leder till att E.ON inte erhller sklig kostnadstckning och rimlig avkastning p i verksamheten anvnt kapital samt att de intkter som fr tas ut inte medger framtida reinvesteringar s att kapaciteten i de elnt som ingr i Redovisningsenheten kan bibehllas. vergngsregleringen str drmed i strid med ellagen och elmarknadsdirektivet. Detta utvecklas under punkten 6 nedan. vergngsregleringens tillmpning r drtill inte frenlig med frva!tningsrttsliga grundprinciper rrande objektivitet, likabehandling och berttigade frvntningar. Detta utvecklas under punkten 7 nedan. 3.4 Grund fr faststllande av metod i anslutning till frstahandsyrkandet Med hnsyn till att vergngsregleringen, enligt E.ONs mening, inte ska tillmpas vid faststllande av E.ONs intktsram fr Redovisningsenheten br frvaltningsrtten - med std 5 av kap. 3 andra stycket ellagen - klarlgga att justering och avstmning av E.ONs intktsram ska ske enligt Els schablonmetod utan tillmpning av vergngsregleringen. Detta r grunden fr det srskilda metodyrkandet enligt punkten 1. 1 (ii) ovan. Grunderna fr andra och sistahandsyrkandena (punkterna ovan) 3.5 Grund fr justering av metoden fr vergngsregleringen Vid uteblivet bifall till frstahandsyrkandena br vergngsregleringens metod justeras enligt vad som framgr av E.ONs yrkanden i punkten 1.2 ovan, vilka sammantaget syftar till att s lngt mjligt undanrja vergngsregleringens vsentliga brister och att, s lngt detta kan ske, mjliggra sklig kostnadstckning och rimlig avkastning enligt ellagens krav. Detta utvecklas under punkten 8 nedan. 3.6 Grund fr justering av andra parametrar i metoden Om vergngsregleringen inte justeras i samtliga de avseenden som anges i punkten 1.2 br, i sista hand, delar av schablonmetoden justeras enligt punkten 1.3 ovan fr att s lngt mjligt kompensera fr de brister som en (helt eller delvis) bibehllen vergngsreglering ger upphov till. ven detta syftar sammantaget till att mjliggra sklig kostnadstckning och rimlig avkastning

12 enligt ellagens krav. Grunden fr sistahandsyrkandet utvecklas under punkten 9 nedan. Om vergngsregleringen och/eller parametrar i schablonmetoden justeras av rtten enligt andrahands- och/eller sistahandsyrkandena, br drefter lmpligen EJ faststlla en ny intktsram fr Redovisningsenheten, se punkten 10 nedan. 12

13 4. REGELVERK OCH OMSTNDIGHETER 1 SAMMANFATTNING Under denna punkt 4 sammanfattas det fr E.ONs talan relevanta regelverket och de faktiska omstndigheterna i mlet. 4.1 Kraven p ntverksamhet och elntsfretagens frutsttningar Med ntverksamhet avses enligt 1 kap. 4 ellagen att stlla elektriska starkstrmsledningar till frfogande fr verfring av el. Ett fretag som bedriver ntverksamhet i Sverige r enligt 3 kap. 1 ellagen ansvarigt fr drift och underhll och, vid behov, utbyggnad av sitt ledningsnt och i tillmpliga fall, dess anslutning till andra ledningsnt. Vidare anges i nmnda bestmmelse att ntfretaget svarar fr att dess ledningsnt r skert, tillfrlitligt och effektivt och fr att det p lng sikt kan uppfylla rimliga krav p verfring av el. Elntens funktion och stabilitet, liksom vl fungerande och utvecklade elntsverksamheter, r av central och samhllsviktig betydelse fr Sverige. Den pgende utbyggnaden av storskalig vindkraft och annan fossilfri elproduktion, fr att uppn de av riksdagen beslutade klimatpolitiska 2, mlen stller stora krav p elntsfretagen genom kande behov av nya anslutningar. Under de senaste ren har ven en rad nya krav och regler beslutats i syfte att skerstlla en hg leveransskerhet, tillfrlitlig eldistribution och hg elskerhet i Sverige. Under 2011 trdde viktiga ndringar av ellagen i kraft gllande bl.a. s.k. funktionskrav och freskrifter om kade krav p kvalitet vid verfring 4 av De e1. skrpta kraven p leveransskerhet och infrandet av funktionskraven i ellagen franleddes av ett beslut av riksdagen i december 2005, bl.a. mot bakgrund av fljderna efter stormen Gudrun ijanuari ndringarna innebr bl.a. krav p att en ntkoncessionshavare enligt 3 kap. 9 ellagen ska avhjlpa brister i verfringen i den utstrckning kostnaderna fr att avhjlpa bristerna r rimliga i frhllande till de olgenheter fr elanvndarna som r frknippade med 2 Utbyggnaden av storskalig vindkraft r ett prioriterat ml av riksdag och regering och planeringsramen fr vindkraft uppgr till en rlig produktionskapacitet om 30 TM r 2020, och r ett led i EUs sk ml (prop. 2008/09:162). SFS 2005:111 Energimarknadsinspektionens freskrifter och allmnna rd om krav som ska vara uppfyllda fr att verfringen av el ska vara av god kvalitet, EIFS 2011:2 13

14 bristerna. Vidare innebr ndringarna att inga elavbrott fr pg lngre tid n 24 timmar (denna lagregel 3 i kap. 9a ellagen gller frn och med 1januari 2011) samt att skadestnd enligt 10 kap. 10 ellagen i form av avbrottsersttning schablonmssigt ska betalas till de elkunder som drabbas av elavbrott lngre tid n tolv timmar. Fr E.ONs del markerade stormen Gudrun starten fr ett stort projekt med mlsttning att vderskra och frbttra kundernas leveranskvalitet framfrallt i sdra Sverige (Projekt Krafttag). Projektet som pgick har inneburit en projektkostnad om ca 8 miljarder kr enbart fr lokalnt syd, dvs, fr Redovisningsenheten. E.ONs kostnader fr hela projektet har uppgtt till ca 10 miljarder kr och har inneburit en mycket omfattande kvalitets- och leveransskring. Ytterligare ett stort projekt fr lokalnten under de senaste ren har varit byte av elmtare och infrande av rutiner fr fjrravlsning fr samtliga E.ONs kunder (Projekt Fjder). Under de senaste ren har ven efterfrgan p nya anslutningar till E.ONs nt - fr bde region- och lokalnten kat kraftigt p grund av den omfattande vindkraftutbyggnaden i 5 riket. Kommande utmaningar fr ntfretagen utgrs bl.a. av krav p kad effektivisering, flexibilitet i nten och vrig anpassning av elnten till ett uthlligt energisystem. Detta innefattar vidareutveckling av ny teknologi, dribland s.k. smarta elnt, vilka utnyttjar informations- och styrteknik, databehandling m.m. fr att uppn en mer hllbar och tillfrlitlig elfrsrjning genom att bl.a. frhindra verbelastningar och verspnningar samt strka driftskerheten. 6 Ett led hri r den kommande lagndringen om timvis mtning fr samtliga elkunder (prop. 2011/12:98, med frslag om ikrafttrdande 1 oktober 2012). Frndringar r ocks att vnta p elmarknaden och ntverksamheten med hnsyn bl.a. till regelndringar till fljd av nya elmarknadsdirektivet (2009/73/EG, i kraft 1 juli 2011), infrandet av en gemensam nordisk slutkundsmarknad, nya regleringar fr sm elproducenter (dribland frslag om nettodebitering, EJ R2010:23), hjd elskerhet och fortsatt utbyggnad av storskalig vindkraft. Se anskan. Bilaga 1, s. 4 14

15 Funktionskraven, avbrottsersttning samt vriga kvalitets- och utvecklingskrav som stlls p ntfretagen har under de senaste ren inneburit, och kommer fortsttningsvis att innebra, betydande investeringar fr ntfretagen i deras ntverksamhet. 7 De krav som lagstiftaren stller p ntfretagen, bde i redan genomfrda lagndringar och kommande lagfrslag, utgr en del av de objektiva frutsttningar som ska beaktas vid en bedmning av nttariffernas sklighet enligt ellagen. Intktsramen ska enligt 5 kap. 6 ellagen tcka skliga kostnader fr att bedriva verksamhet under tillsynsperioden. Likas ska, enligt 5 kap. 9 ellagen, hnsyn tas till investeringar under tillsynsperioden vid berkning av en rimlig avkastning. Kommande krav och frutsttningar fr elntsverksamheten under tillsynsperioden och drefter, som kortfattat beskrivits ovan, utgr drfr en utgngspunkt fr bedmning av sklig intktsram. 4.2 Frhandsregleringen Regleringen av de svenska elntsfretagens nttariffer har tidigare skett genom kontroller i efterhand (ex post). Sedan den 1 januari 2012 regleras nttarifferna genom beslut i frhand (ex ante). Den gllande regleringens bakgrund och tillkomst beskrivs nedan Bakgrund - tidigare regleringar Den svenska modellen avseende nttariffernas storlek och niv utgr fl -n grundprincipen att nttarifferna ska vara skliga. Principerna fr bedmningen av vad som fr anses skligt har varierat och utvecklats ver tiden. Fre (se nedan), gllde att nttarifferna skulle vara skliga och utformade p sakliga grunder. Skligheten hnfrde sig till tariffernas niv medan saklighetskriteriet utgjordes av lika tariffer fr samma kundgrupper, samt objektivitet och icke- 6 Se bl. a. El R2010: 18, Anpassning av elnten till ett uthlligt energisystein - Sniarta mtare och intelligenta nt Funktionskravet 0111 hgst 24 timmars elavbrott har inneburit investeringskostnader fr ntfretagen om ca 19 miljarder kronor. Av detta belopp har ca 10 miljarder investerats i skerhetsffirstrkande tgrder fram till 2010 och resterande belopp kommer att investeras under de kommande ren. Kostnaderna fr elavbrottsersttningen har av EJ berknats uppg till ca 10 miljoner kronor ett r utan storm respektive ca 50 miljoner kronor ett r med storm fr ett ntfretag med kunder och en omsttning om ca tre miljarder kronor. Vad gller timvis mtning uppskattas kostnaderna fr detta att uppg till ca 400 kronor per kund och r. Drtill kommer engngskostnader fr mtutrustning upp till i genomsnitt kr per kund (prop. 2011/12:98, s. 14). 15

16 diskriminering. Frarbetena till dvarande ellagen angav vidare att sklighetsbedmningen skulle beakta kundkollektivets intresse av lga och stabila avgifter och kravet p rimlig avkastning i ntverksamhet. 8 Genom infrandet av den s.k. ntnyttomodellen (2003) vergick sklighetsbedmningen till att fokusera p ntkoncessionshavarens samlade prestation med ntnyttomodellen som verktyg fr regleringen. Ntnyttornodellen utgick frn kostnaden fr ett fiktivt konstruerat nt och inte utifrn ntfretagens verkliga nt, och syftade till att objektivt och subjektivt bedma ntfretagens prestation. Enligt 4 kap. 1 ellagen skulle nttarifferna vara utformade p s vis att de samlade intkter som uppburits genom nttariffer var skliga i frhllande till dels de objektiva frutsttningarna fr ntverksamheten, dels ntkoncessionshavarens stt att bedriva ntverksamheten. Lagndringen irnebar sledes att prvningen av skligheten i ntkoncessionshavarens tariffer inte lngre utgick frn fretagens kostnader utan istllet frn en bedmning av ntfretagens prestation och om intkterna stod i rimlig proportion till prestationen. Tarifferna granskades i efterhand av EJ inom ramen fr tillsynen och det var sledes frga om en efterhandsprvning (ex post). Ntnyttomodellen tillmpades fram till Under ren tillmpade EJ en metodik som benmns mellanregleringen. Syftet med mellanregleringsmetodiken var att skapa en balanserad vergng till 2012 rs reglering. 9 EJ har dock i samband med granskning av 2010 rs nttariffer informerat ntfretagen att EJ kommer att tillmpa en kapitalbas som baseras p den anskan som ntfretagen ingett fr tillsynsperioden , samt att vergngsregleringen ska tillmpas ven vid granskningen av 2010 rs intkter (se vidare punkten 7.4 nedan) Bakgrund till den nya Jrhandsregleringen Det stt varp ntkoncessionshavare ska faststlla nttariffer baseras p de s.k. elmarknadsdirektiven (2003/54/EG; sedermera ersatt av direktiv 2009/72/EG). 8 Prop. 1993/94:162, s. 109 f. Mellanregleringens metod fr 2008 och 2009 beskrivs bl.a. 1 El R2010:25, Bedmning av elntsfreragens ntavgfler 2009, avsnitt 3 och bilaga 3. Metoden fr 2010 och 2011 beskrivs bl.a. 1 El R2011:12, Bedmning av elntsfretagens ntavgifter

17 Enligt artikel 23.2.a i det frsta elmarknadsdirektivet svarar respektive medlemsstats tillsynsmyndighet fr att faststlla eller godknna tminstone metoder som ska anvndas fr att berkna eller faststlla villkoren fr anslutning och tilltrde till nationella nt, inklusive verfrings- och distributionstariffer, innan dessa trder i kraft. EU-kommissionen vckte 2008 talan mot Sverige och gjorde gllande att Sverige underltit att uppfylla sina skyldigheter enligt elmarknadsdirektivet genom att inte korrekt implementera direktivets artikel 23.2 och kravet p frhandsgodknnande av metoder fr berkning och faststllande av villkor och 1 nttariffer.1 1 syfte att anpassa den svenska tariffregleringen till elmarknadsdirektivet beslutade riksdagen den 16 juni 2009 om ndringar i (1997:857) ellagen som innebar att bednmingen av de samlade intkter som en ntkoncessionshavare hgst fr uppbra genom nttariffer under en tillsynsperiod skulle verg frn den tidigare efterhandsregleringen till enfrhandsreglering med start frn Grunden fr den nya tillsynsmodellen utgrs sledes av unionsrtten och syftar till att uppfylla unionsrttens krav. Direktiv 2003/54/EG har, som framgtt ovan, ersatts av direktiv 2009/72/EG, som utgr en del av det s.k. tredje inre marknadspaketet. Artikel 37.6 i det nya elmarknadsdirektivet (vilken bestmmelse medlemsstaterna ska ha infrt senast den 3 mars 2011) anger att "tillsynsmyndigheten ska ansvara..att fo tillrckligt lng tid ifrvg innan dessa trder i kraft, faststlla eller godknna tminstone metoder fr att berkna eller faststlla villkoren fr a) anslutning och tilltrde till nationella nt, inklusive veifrings- och distributionstariffer eller deras berkningsmetoder; dessa tariffer eller metoder ska utformas s att ndvndiga investeringar i nten kan gras p ett stt som gr det mjligt att skra ntens funktion [... ]". Vidare anges i artikel 37.8 att tillsynsmyndigheten, vid 0 Europaparlamentets och rdets direktiv EG av den 26 juni 2003 om gemensamma regler fr den inre marknaden fr el och om upphvande av direktiv 96/92/EG. Ml C-274/08, Kommissionen mot Sverige 2 Genom SFS 2011:712 ndrades lydelsen i 1 kap. 5a ellagen frn att intktsramen skulle utgras av "de samlade intkter som en ntkoncessionshavare hgst fr uppbra n/fan/for" genom till "de samlade intkter en ntkoncessionshavare fr uppbra,itverksamheten frn under tillsynsperioden". 17

18 faststllande eller godknnande av tariffer eller metoder, ska skerstlla att systemansvariga fr verfrings- och distributionssystemen "bde p kort och lng sikt ges lmpliga incitament att ka effektiviteten, frmja integrationen av marknaden och skra leveranser samt stdja forskningsverksamheten p omrdet". Den nya tariffregleringen, som frmst regleras i 5 kap. ellagen, utgrs, som nmnts ovan, av en metod som p frhand ska faststlla de intktsramar som ntfretagen har att frhlla sig till under en tillsynsperiod om normalt fyra r. Nedan redogrs nrmare fr lagstiftarens syfte med frhandsregleringen och dess utformning Sklighetsbedmnningen 1 frarbetena till den nya frhandsregleringen, prop. 2008/09:141, redogrs ingende fr lagstiftarens syfte med frhandsregleringen och vad som utgr skliga tariffer. Enligt frarbetena syftar sklighetsbedmningen, svl i tidigare som nuvarande reglering, till att ntfretagens verksamhet ska bedrivas effektivt till lga kostnader. Som en fljd av regleringen ska kunden betala skliga nttariffer, samtidigt som regleringen ska ge en lngsiktig leveransskerhet och trygga elfrsrjningen inom landet. Ntfretagen ska f stabila och lngsiktiga villkor Lr ntverksamheten. 1 frarbetena anges ven att ett viktigt ml med regleringen r att den ska understdja utvecklingen av en vl fungerande elmarknad. 13 Grundprincipen fr sklighetsbedmningen r dock densamma som fr tidigare reglering och vad som tidigare angetts i 4 kap. 1 ellagen, nmligen att nttarifferna ska vara utformade s att ntkoncessionshavarens samlade ntintkter ska vara skliga i frhllande till dels de objektiva frutsttningarna att bedriva ntverksamheten, dels ntkoncessionshavarens stt 14 att bedriva ntverksamheten. 13 Prop. 2008/09:141, s A. st. 18

19 Huvudprinciperna fr utformningen av intktsramen br, enligt frarbetena, anges i lag, medan mer detaljerade freskrifter br meddelas av regeringen eller ntmyndigheten med std av tydliga normgivningsbemyndiganden. 5 Den frhandsprvning av ntfretagens samlade intkter som den nya tillsynsmodellen innebr anses vara mer frenlig med kraven i elmarknadsdirektivet n den tidigare ntnyttomodellen. Den svenska lagstiftaren har tolkat elrnarknadsdirektivet och ovan angivna bestmmelser p s vis att det r skligheten i ntfretagens samlade intkter som ska omfattas av frhandsprvningen, och inte den enskilda nttariffen fr kunden. Sklighetsbedmningen av ntfretagens intkter har allts inte direkt att gra med utformningen av nttarifferna gentemot enskilda kunder. 16 Konsumentintresset anses istllet bli beaktat genom att ntfretagens intkter ska vara skliga, kraven p ntverksaniheternas rationalitet och effektivitet samt att tarifferna ska vara objektiva och icke-diskriminerande. ' 7 Bestmmelserna om nttariffernas och intktsramens sklighet i ellagen ska tolkas i enlighet med elmarknadsdirektivet. Som nmnts ovan anger elmarknadsdirektivet 2009/721EG (artikel 37.6) att tarifferna eller de metoder som anvnds fr att framrkna tariffer ska utformas "s att ndvndiga investeringar i nten kan gras p ett stt som gr det mjligt att skra ntens funktion". 1 propositionen speglas detta genom att en sklig avkastning i ntverksamheten ska mjliggra ndvndiga investeringar och upprtthlla en 18 rimlig verfringskvalitet p ntet. Sammanfattningsvis r lagstiftaren klar och tydlig med vad som ska anses utgra skliga intkter i ntverksamhet, dvs, att ntfretagen ska ges frutsttningar att bedriva ntverksamheten p ett stt som mjliggr utveckling, god kvalitet och rimlig avkastning. 15 Prop. 2008/09:141, s Prop. 2008/09:141, s Prop. 2008/09:111, s Prop. 2008/09:141, s

20 4.2.4 Frhandsregleringen - innehll De grundlggande bestmmelserna om faststllande och sklighetsbedmning av elntsbolagens intkter finns 5 kap. i ellagen. 1 frarbetena till den nya frhandsregleringen anges att det krvs tydliga regler fr utformningen av intktsramen fr att frhandsregleringen ska ges goda frutsttningar att fungera i praktiken. Den svenska lagstiftaren har valt att infra mer detaljerade kriterier fr sklighetsbednrningen istllet fr att sdana ska utvecklas genom 19 rttspraxis. En intktsram ska faststllas som motsvarar de samlade intkter som en ntkoncessionshavare hgst fr uppbra frn ntverksamheten under en tillsynsperiod. Om ramen verskrids eller underskrids frs ver- eller underskottet automatiskt ver till nsta tillsynsperiod enligt 5 kap. 20 ellagen. Om ramen verskrids med mer 5 n % ska ett verdebiteringstillgg enligt 5 kap. 21 ellagen utg. Enligt 5 kap. 6 ellagen ska intktsramen tcka skliga kostnader fr att bedriva ntverksamhet under tillsynsperioden och ge en rimlig avkastning p det kapital som krvs fr att bedriva verksamheten (kapitalbas). Nr intktsramen bestms ska hnsyn ven tas till kvaliteten i ntkoncessionshavarens stt att bedriva ntverksamheten och en sdan bedmning kan medfra en kning eller 20 minskning av vad som anses vara en rimlig avkastning p kapitalbasen. Med skliga kostnader avses enligt 5 kap. 8 ellagen kostnader fr en ndamlsenlig och effektiv drift av en ntverksamhet med likartade objektiva frutsttningar. Vad som avses med rimlig avkastning i termer av nominell eller relativ niv klargrs inte i lagtexten. Det anges endast att kapitalbasen ska berknas med utgngspunkt i de tillgngar som ntkoncessionshavaren anvnder fr att bedriva ntverksamheten och med hnsyn till investeringar och avskrivningar under tillsynsperioden. 1 frarbetena anges att man i sklighetsbedmningen ska 19 Prop. 2008/09:141, s kap. 7 ellagen 20

21 utg frn att avkastningen i ntverksamheten ska motsvara vad som kan bedmas normalt fr konkurrensutsatt affrsverksamhet med motsvarande riskniv. "Detta kunde ocks uttryckas som den avkastning som fordras fr att i konkurrens med alternativa placeringar med motsvarande risk kunna attrahera kapital fr investeringar i den aktuella ntverksainheten." 2 Enligt frarbetena skulle detta leda till en lmplig avvgning mellan elkundernas och ntfretagens intressen, eftersom detta avkastningskrav anger vad som krvs fr att mjliggra ndvndiga investeringar fr att upprtthlla en rimlig verfringskapacitet p 22 ntet. Riksdagen har bemyndigat regeringen att meddela ytterligare freskrifter dels om vad som avses med kvaliteten i ntkoncessionshavarens stt att bedriva ntverksamheten, dels om hur kapitalbasen ska berknas frordningen (2010:304) om faststllande av intktsram enligt ellagen (1997:857) (kapitalbasfrordningen) finns nrmare bestmmelser om bl.a. vilka tillgngar som ingr i kapitalbasen och hur dessa ska vrderas. Regeringen har bemyndigat EJ att meddela freskrifter bl.a. om vad som avses med kvalitet i ntverksamhet och vilka uppgifter ntfretagen ska lmna till ET fr beslutet om intktsram, se ETFS 2010A Intktsrainens uppbyggnad och schablonmetoden Ssom angetts i ovan, krvs enligt lagstiftaren tydliga regler fr utformningen av intktsramen fr att ge den nya frhandsregleringen goda frutsttningar att fungera i praktiken. Det har drfr ansetts ndvndigt att upprtta ett regelverk som r mer frutsgbart vad gller sklighetsbedmningen n den tidigare ntnyttomodellen. Grunderna fr sklighetsbedmningen har av 24 regeringen drfr ansetts lmpliga att frtydligas genom freskrifter. P basis av bestmmelserna 5 kap. i ellagen och kapitalbasfrordningen har EJ utformat den schablonmetod varmed skligheten av ntfretagens intkter ska 21 Prop. 2008/09:141, s Prop : 141, s , jfr. s. 58 och 60 f, samt s kap. 7 och 9 tredje stycket 24 Prop. 2008/09:141, s

22 bedmas. Schablonmetoden syftar till att ntfretagen ska f en intkt som dels tcker kostnader, dels ger en avkastning frn verksamheten som r tillrcklig fr att ndvndiga investeringar fr att utveckla elnten 2 grs. Schablonmetoden har arbetats fram av El i samrd med branschen och andra intressenter under ett par rs tid, med brjan hsten Metoden beskrivs detaljerat i ett flertal rapporter frn EJ, dribland EJ R2009:9 och EJ R2010: Enligt Els schablonmetod berknas intktsramen som summan av kapitalkostnader och lpande kostnader, dvs. Intktsrain = kapitalkostnader lpande kostnader kvalitet Kapitalkostnaden utgrs av kapitalbas tillsammans med kalkylrnta och valda avskrivningstider och ska enligt schablonmetoden berknas utifrn en kapacitetsbevarande metod. Kapitalbasen berknas 5 enligt kap. 9 ellagen p basis av ntfretagets anlggningstillgngar och ska enligt 9 kapitalbasfrordningen sttas ett ivanskaffningsva rde NUAK). En anlggningstillgng stts en avskrivningstid om fyrtio r (ledningar, transfonnatorstationer m.m.) eller tio r (anlggningar fr mtning, driftsystern, system fr berkning och rapportering, m.m.). Kapitalkostnaden berknas med en real annuitetsmetod. 27 EJ har som metod fr att berkna rimlig avkastning valt att anvnda metoden Weighted Average Cost of Capital (WACC) som str fr en genomsnittlig vgd kapitalkostnad. Sdan kalkylrnta ska i schablonmetoden faststllas realt fre skatt. Lpande kostnader utgrs av summan pverkbara av respektive opverkbara kostnader. Opverkbara kostnader r ntfretagens kostnader till verliggande nt, myndighetsavgifter, samt under den frsta tillsynsperioden, ven 25 Bilaga 4 till beslutet, Metod fr berkning av intktsram, formler samt kortfattad beskrivning, s. 1 EJ R2009:9, Frhandsreglering av elntsavgtf er - principiella val i viktiga frgor, och EJ R2010:24, Frhandsprvning av elntstariffar - slutrapport infr frsta tillsynsperioden En real annuitetsmetod innebr att kapitalkostnader (avskrivningar och rntor) utjmnas ver anlggningstillgngarnas reglermssiga livslngd (avskrivningstiden). En real annuitet r s berknad att den ger ett realt lika stort belopp i kronor varje r under anlggningens ekonomiska livslngd och drmed blir kapitalkostnaden konstant under anlggningens reglermssiga livslngd. 22

23 ntfrluster och ntnyttoersttning. Frarbetena anger att kostnader som fretagen inte kan pverka br betraktas som skliga i sin 28 helhet. Pverkbara kostnader r kostnader som inte definierats som opverkbara, t.ex. kostnader fr drift och underhll och kundrelaterade kostnader. De pverkbara kostnaderna ska enligt EJ sttas ett generellt effektiviseringskrav om 1 % per r under tillsynsperioden (endast kostnader fr en ndamlsenlig och effektiv drift av en ntverksamhet anses som skliga). 29 Avbrottsersttning anses inte vara en sklig kostnad enligt 5 kap. 8 andra stycket ellagen och ingr drmed inte i intktsramen. De lpande kostnaderna berknas utifrn de historiska kostnaderna under ren , vilka indexeras upp till 2010 rs 30 penningvrde. Vid bedmningen av intktsrarnen ska ven kvaliteten i elntsfretagens stt att bedriva ntverksamheten beaktas enligt 5 kap. 7 ellagen. Frbttrad kvalitet medfr tillgg med ett visst belopp som EJ faststller till intktsramen, medan frsmrad kvalitet medfr avdrag p motsvarande stt. Ntfretagen ska enligt 5 kap. 2 ellagen lmna in frslag till intktsram till El med de uppgifter som krvs fr att prva frslaget. Infr tillsynsperioden skulle sdana frslag inges senast den 31 mars De uppgifter som ska lmnas av ntfretagen redogrs fr i Els freskrifter och allmnna rd (EIFS 2010:6) om ntkoncessionhavares frslag till intktsram och insamling av uppgifter fr att bestmma intktsramens storlek. 4.3 E.ONs verksamhetsplan och anskan om intktsrarn E.ON ingav sin anskan om intktsram fr Redovisningsenheten avseende tillsynsperioden till EJ den 31 mars 2011, se Bilaga 1. Anskan baseras p E.ONs verksamhetsplan, vilken utgr en integrerad del av anskan fr Redovisningsenheten fr Verksamhetsplanen redogr fr de tgrder samt investerings- och utvecklingsbehov som styr 20 Prop. 2008/09:141. s Se Et R2010:1 1, Frhandsregleringens krav effektiviseringar, p s. 43 EJ R2010:06, Lpande kostnader ifrhandsregleringen grundprinciper vid berkningen, s

24 Redovisningsenhetens verksamhet under den kommande tillsynsperioden med hnsyn till beslutade lagkrav och andra knda frutsttningar fr ntverksainheten, se bl.a. beskrivning av ntfretagens frutsttningar i punkten 4.1 ovan samt i Bilaga 1.31 Verksamhetsplanen har arbetats fram enligt samma metodik som vid normalt arbete fr att ta fram ekonomiska prognoser fr verksamheten. Verksainhetspianen grundas p de krav som samhllet, kunderna och E.ON sjlva stller rrande hg leveransskerhet, tillfrlitlig eldistribution och anpassning av elnten till ett s.k. uthlligt energisystem. Verksamhetsplanen innefattar ven information och prognoser om volymfrndringar och kostnader fr verfring, ntfrluster, drift och underhll, nyanslutningar, 32 investeringsbehov och avskrivningar. Verksamhetsplanen utgr frn att bibehlla en kontinuitet och stabilitet i prissttningen samtidigt som nivn ska mjliggra nu knda och rimliga krav p utveckling och kvalitet i elnten under perioden Hrefter har en rimlig intktsniv faststllts, som sledes utgr E.ONs anskta intktsram fr tillsynsperioden och som uppgr till tkr. Anskt belopp baseras allts p de faktiska krav och utvecklingsbehov som E.ON med strsta sannolikhet vet kommer att intrffa under den kommande tillsynsperioden. Fr att kontrollera rimligheten i den slunda framrknade intktsramen som behvs fr att bedriva verksamheten har E.ON anvnt Els schablonmetod." Enligt Els schablonmetod skulle Redovisningsenhetens tilltna intkter fr tillsynsperioden uppg till ett hgre belopp n det av E.ON begrda (se nedan). 4.4 Els beslut och vergngsregleringen P basis av vergngsregleringens formel har EJ beslutat att tillerknna Redovisningsenheten en intktsrarn om tkr fr tillsynsperioden 31 Bilaga 1, s Se avsnitt 3 och 4 i verksamhetsplanen (Bilaga 1) fr nrmare beskrivning av de frutsttningar och antaganden som ligger till grund fr verksamhetsplanen och skt intktsram. Detaljerade uppgifter om hur intktsramen har berknats finns i avsnitt 4 och 5 i anskan (Bilaga 1) 24

25 i 2010 rs prisniv. Detta innebr sledes en snkning av den skta intktsramen med ett belopp om tkr, motsvarande ca %. 13,8 El har i sitt beslut berknat den faststllda intktsramen med utgngspunkt i sin schablonmetod. EJ har drvid bedmt att Redovisningsenhetens hgsta godtagbara intktsram (enligt schablonmetoden) uppgr till ett belopp om tkr. 34 Som noterats under punkten 2 ovan verstiger detta belopp sledes den av E.ON anskta intktsramen (om tkr) med tkr motsvarande ca 2,4 %. 1 sitt beslut angende intktsramen fr perioden har myndigheten, emellertid i tillgg till den schablonmetod som beskrivits ovan - tillmpat en vergngsreglering, enligt vilken EJ velat skerstlla att tarifferna under en vergngsperiod om 18 r inte hjs oskligt mycket frn r till r med beaktande av kravet p lga och stabila elntstariffer. 3 vergngsregleringen beskrivs nrmare i bilaga 4 till Els beslut. Den syftar enligt EJ till att utjmna skillnaden mellan den enligt schablonmetoden berknade intktsramen fr perioden och ntfretagets s.k. "nuvarande intkter" 36 om denna mellanskillnad skulle medge vad EJ anser vara alltfr kraftiga tariffhjningar fr kunderna. Denna utjmning ska enligt EJ ske under fyra tillsynsperioder (dvs. 16 r) med tillgg fr ren 2010 och 201 dvs, under en period om hela 18 r (16+2). Intktsramarna fr varje tillsynsperiod under vergngsregleringen bestms av en andel historiska intkter fr ren i 2010 rs prisniv (dvs. "nuvarande intkter") och en andel schablonmetod. Fr frsta tillsynsperioden utgrs intktsramen till 12/18 av "nuvarande intkter" och 6/18 av schablonmetoden. Fr tillsynsperiod tv och tre kar schablonmetodens betydelse fr att i fjrde Els beslut, s. 9 Se Els beslut, s. 10, och bilaga 4 till beslutet, s. 8 och 10. Kravet p "lga och stabila nttariffer" var ett kriterium vid sklighetsbedmningen enligt tidigare gilande reglering av nttariffer i efterhand (se prop :162, s. 158 och prop. 1996/97:136. s. 146), som numer har ersatts av nu tillmpad frhandsreglering dr sagda krav dremot inte anges som ett sjlvstndigt kriterium vid sklighetsbedmningen. 36 Enligt Els metod berknas nuvarande intkter som historiska intkter upprknat till 2010 rs prisniv Detta beror p att Els schablonmetod utgr frn fretagens intkter fr (i 2010 rs prisniv). 25

26 tillsynsperioden vara den berkningsmodell som avgr bedmningen av intktsramen. Enligt vergngsregleringen bestms sledes intktsramen fr tillsynsperioden enligt fljande formel: hitktsrain = nuvarande intkter + (intktsrain enligt schabloninetoden nuvarande intkt ei) *6118 EJ anfr i beslutet att kundkollektivet som helhet, givet den valda vergngsperioden, fr vidknnas en kning av ntavgifterna under tillsynsperioden med knappt 12 % varvid kravet p stabila tariffer 38 generellt br vara beaktat. vergngsregleringen fr till konsekvens att ett framrknat belopp enligt schablonmodellen fr ett genomslag med endast en tredjedel (1/3) i den beslutade intktsramen. De vriga tv tredjedelarna (2/3) hnfrs till de 39 historiska frhllandena genom parametern "nuvarande intkter". Med hnsyn hrtill anser EJ att E.ONs intkter fr Redovisningsenheten endast ska f tilltas ka med 6/18 40 av differensen mellan den enligt schablonmetoden berknade intktsramen ( tkr) och E.ONs nuvarande intkter ( kr) - dvs. med 6/18 x ( ) - = tkr. Detta medfr enligt Els beslut en hgsta tillten intktsram fr Redovisningsenheten under perioden om totalt tkr ( tkr tkr) enligt vad som angetts ovan. Grunderna fr berkningen av intktsramen enligt schablonmetoden har fre beslutet beskrivits bl.a. i flera rapporter frn 4 E1 och kan ven sgas ha std i Se s. 4 i bilaga 4 till beslutet Detta fljer av vergngsregleringens formel enligt fljande: Beslutad intktsrain = nuvarande intkter x (intktsrain enligt schablomnetoden - nuvarande intkte,) = nuvarande intkter x intktsram enligt schabloninetoden 113 x nuvarande intkter = 213 x nuvarande intkter x intktsram enligt schabloninetoden 40 Tljaren (6) i kvoten utgrs av fyra r fr tillsynsperiodens lngd med tillgg fr de tv ren 2010 och 2011, som enligt El ocks ska inkluderas i vergngsperioden, eftersom de nuvarande intkterna berknas som de historiska intkterna upprknat i 2010 rs prisniv. Se Els beslut, s. 9 26

27 ellagen och dess frarbeten. Den modifiering av schablonmetoden som vergngsregleringen innebr har dremot inte varit knd av E.ON eller andra ntfretag fre beslutet. vergngsregleringen berrs varken i ellagen eller dess frarbeten. Den har inte heller fre beslutet redovisats av EJ p ett sdant stt att dess faktiska tillmpning vid Els beslutsfattande har varit mjlig att beakta eller kalkylera vid tidpunkten fr anskningarna om intktsramar. 27

28 UTVECKLING AV GRUNDERNA FR TALAN Nedan utvecklar E.ON grunderna fr sin talan i mlet. Dispositionen fljer i allt vsentligt den ordning i vilken bolagets yrkanden har framstllts (se punkten 1 ovan). 5. BEGRD INTKTSRAM UPPFYLLER ELLAGENS ALLA KRAV Som framgr av punkten 1.1(i) ovan har E.ON i frsta hand yrkat att den skta intktsramen faststlls. Den skta intktsramen uppfyller samtliga de kriterier som anges 5 kap. i 6-9 ellagen. Skt intktsram r sledes ndvndig fr att E.ON ska erhlla sklig kostnadstckning och rimlig kapitalavkastning baserat p de krav som lagstiftningen stller p E.ON som ntkoncessionsinnehavare. E.ON har drfr enligt ellagen en rtt att ta ut de intkter som fljer av den skta intktsramen, medan en snkning enligt Els beslut medfr en lngtgende och otillten inskrnkning av denna rtt. Drtill medfr en intktsram i enlighet med E.ONs anskan ocks att de av EJ (utan std i ellagen eller dess frarbeten) uppstllda kraven p lga och stabila nttariffer uppfylls. Detta utvecklas under punkterna nedan. 5.1 Skt intktsram krvs fr sklig kostnadstckning E.ONs begran om intktsram fr Redovisningsenheten baseras, som angetts ovan, p den verksanihetsplan som E.ON upprttat fr Redovisningsenheten fr tillsynsperioden Innehllet i verksamhetsplanen har fregtts av noggranna bedmningar och berkningar, samt har kontrollerats mot den av EJ infr beslutet angivna schablonmetoden fr bedmning av intktsramens sklighet. Innehllet i Bilaga 1 beropas drfr generellt. E.ONs begrda intktsram r utformad fr att tcka bolagets skliga kostnader fr att bedriva ntverksamheten under tillsynsperioden mot bakgrund av knda ID Se punkten 4.3 ovan och Bilaga 1 28

29 faktiska krav och frutsttningar fr ntverksamheten under Med skliga kostnader i ntverksamheten avses 5 enligt kap. 8 ellagen kostnader fr en ndamlsenlig och effektiv drift av ntverksamheten med likartade objektiva frutsttningar. Drutver ska intktsramen ge en rimlig avkastning p det kapital som anvnds i ntverksamheten (vilket utvecklas srskilt under punkten 5.2 nedan) Lpande pverkbara kostnader baseras p stllda krav och understiger schablonmetodens berkning Som grund fr bedmningen av vilka kostnader som krvs fr att uppn en ndamlsenlig och effektiv ntverksamhet, givet de objektiva frutsttningarna, ligger de krav som samhllet, kunderna och E.ON stller p leveransskerhet, effektivitet och en lngsiktig hllbar energifrsijning, se punkterna och ovan. Dessa krav ligger sledes till grund fr E.ONs skta intktsram enligt vad som nrmare redovisas i verksamhetsplanen (Bilaga 1). Verksamhetsplanen och anskan omfattar drmed endast de kostnader fr bl.a. investeringar och utvecklingsbehov m.m. som r knda och realistiska under tillsynsperioden. Hrtill kommer en prognos fr opverkbara kostnader (se nedan). Verksamhetsplanen utgr frn att verksamheten kommer att bedrivas under normala frhllanden och med normal utveckling. Detta innebr att verksamhetsplanen, och drmed anskt intktsram, inte beaktat eller tagit hjd fr kostnader och konsekvenser av ofrutsebara eller extrema hndelser ssom stormar i omfattningen av stormarna Gudrun och Per. Bland de krav och utvecklingsbehov som E.ON mter under den kommande tillsynsperioden kan srskilt nmnas fortsatta omfattande anslutningar av nya vindkraftsanlggningar, fortsatta vderskringar, frstrkningar av elnten fr att underltta anslutning av smskalig elproduktion, successiv vergng till 44 smarta elnt och timvis mtning fr alla kunder. A.st. Bilaga 1, s Se ven punkten 4.1 och 4.3 ovan. 29

30 Den frvntade tillvxten fr transporterad energi i Redovisningsenhetens lokalnt berknas till ca 1 % per r frn 2010 till Mot denna huvudsakliga bakgrund har E.ON i sin anskan angett att de pverkbara lpande kostnaderna bedms uppg till tkr. EJ har med std av schablonmetoden berknat en sklig niv fr dessa kostnader fr bedrivande av en ndamlsenlig och effektiv drift av ntverksamheten i Redovisningsenheten till ett hgre belopp, nmligen tkr. Det synes allts ostridigt att E.ONs angivna lpande pverkbara kostnader r skliga ver tid Lpande opverkbara kostnader r ostridiga E.ON bedmer att bolaget kommer att f vidknnas kraftigt kade opverkbara kostnader fr transitering av el under tillsynsperioden. Detta beror huvudsakligen p de betydande avgiftshjningar som stamntsgaren affrsverket Svenska Kraftnt har aviserat fr kommande r med hnvisning till stora investeringsprojekt och frndrade frutsttningar fr stamntsverksamheten. 46 Transiteringskostnaderna (dvs. avgifterna till verliggande nt) berknas fr 2015 ha kat med ca 20 %jmfrt med Lagstiftaren har tydligt angett att de opverkbara kostnaderna i sin helhet ska anses skliga vid bedmningen av intktsramen. 48 Detta har ocks angetts av EJ i rapporten EJ R2010:06, Lpande kostnader i frhandsregleringen - grundprinciper vid berkning, dr det anfrs att "vissa lpande kostnader ska i regleringen betraktas som opverkbara och dessa kommer att accepteras i sin helhet." EJ har med std av schablonmetoden berknat Redovisningsenhetens opverkbara kostnader i enlighet med den prognos som E.ON redovisat till EJ, vilken verensstmmer med den prognos som Svenska Kraftnt angett fr Bilaga 1. s Se Svenska Krafints Investerings- och finansieringsplan fr ren , , 2012/199 Enligt Svenska Kraftnts investerings- och finansieringsplan fr ren , daterad , s. 24, bedmer Svenska Kraftnt att effektavgiften behver ka med upp emot lo procent 2012 fr att sedan fortstta ka med ca 10 procent under resterande del av regleringsperioden. Energipriserna antas ka med 2-3 procent per r. 48 Prop. 2008/09:141, s

31 2015, se ovan. De frhllanden som angetts ovan betrffande kade kostnader Slutsats fr verliggande nt och nivn p dessa torde vara ostridiga i mlet. Mot nu angiven bakgrund menar E.ON att de lpande kostnader, bde pverkbara och opverkbara, som anges i E.ONs verksamhetsplan fr tillsynsperioden r skliga fr bedrivande av ntverksamheten, enligt de kriterier som ska beaktas enligt 5 kap. ellagen. De lpande pverkbara kostnaderna har av EJ med std av schablonmetoden till och med bedmts uppg hgre till ett belopp n vad E.ON begrt baserat p bolagets prognos i verksamhetsplanen. De opverkbara kostnaderna (t.ex. kostnader fr verliggande nt) ska dessutom enligt lagmotiven anses skliga i sin helhet vid bedmningen av intktsramen. Sammanfattningsvis krvs skt intktsram fr att uppn sklig kostnadstckning fr ntverksamheten i Redovisningsenheten. Den snkning av den skta intktsramen som fljer av Els beslut innebr att Redovisningsenheten inte erhller freskriven sklig kostnadstckning. 5.2 Skt intktsratn krvs fr rimlig avkastning p kapitalbasen 1 5 kap. 6 ellagen anges att intktsrarnen, utver sklig kostnadstckning, ska ge rtt till rimlig avkastning p det kapital som krvs fr att bedriva verksamheten (kapitalbasen). Hur kapitalbasen ska berknas r reglerat i kapitalbasfrordningen. 1 motiven till den reviderade ellagen anges att man vid bedmning av rimlig avkastning ska utg frn att avkastningen i ntverksamheten ska motsvara vad som kan bedmas normalt fr konkurrensutsatt affrsverksamhet med motsvarande riskniv, vilket frutstts leda till en lmplig avvgning mellan elkundernas och ntfretagens intressen. 1.5 Detta avkastningskrav - frutstts enligt lagstiftaren ange vad som krvs fr att mjliggra ndvndiga investeringar fr att upprtthlla en rimlig verfringskapacitet p ntet, dvs. avkastningskravet avser inte endast elntsverksamheten som helhet utan varje sdan ndvndig investering. 49 E.ON hnvisar ven i denna del till vad som ovan angetts betrffande de krav som stlls p verksamheten och de investerings- och utvecklingsbehov som bolaget 49 Prop. 2008/09:141, s , jfr. s. 58, s. 60 foch s

32 bedmer freligger under den kommande tillsynsperioden. E.ON uppfattar att ven dessa frhllanden r ostridiga i mlet Yrkad kapitalkostnad understiger schabloninetodens berknade kapitalkostnad Oaktat de skillnader som kan finnas i tillmpade berkningsmetoder fr kapitalkostnad, har ET med std av schablonmetoden berknat Redovisningsenhetens sammanlagda kapitalkostnad till tkr, vilket ter r ett hgre belopp n det av E.ON yrkade, vilket endast uppgr till tkr. Detta visar att E.ONs kapitalkostnad med marginal fr anses sklig Slutsats E.ON menar sammantaget att det avkastningskrav - och drmed sammanhngande kapitalkostnader - fr Redovisningsenheten som E.ON lagt till grund fr sin begarda intktsrani. r frenligt med kravet p rimlig avkastning enligt 5 kap. 6 ellagen. Den snkning av den skta intktsramen som fljer av Els beslut medger, enligt E.ONs bedmning, inte att bolaget erhller freskriven rimlig avkastning p kapitalbasen (se vidare punkten 6 nedan). 5.3 Snkningen av intktsramen r oproportionerlig Som sagts ovan har EJ i sitt beslut konstaterat att den av E.ON skta intktsramen fr Redovisningsenheten understiger det belopp som ET enligt schablonmetoden bedmt som den hgsta godtagbara intktsramen 5 ver tid. ET har drefter anfrt att myndigheten vid sklighetsbedmningen av intktsramen, som ett ytterligare led, ska beakta kundernas rtt till "lga och stabila tariffer" fr att skerstlla att kunderna inte fr vidknnas omotiverat stora avgiftsfrndringar frn ett r till ett annat. 51 Detta r sledes Els motiv fr infrandet av en vergngsperiod, genom vilken rtten att uppbra intkter som bedmts skliga enligt Els schablonmetod, begrnsas. Els bedmning av intktsramens sklighet utifrn det fregivna kravet p lga och stabila tariffer fr kunderna tar emellertid sikte p en tidigare gllande 50 Els beslut, s Els beslut, s. 10, och bilaga 4 till beslutet, s. 8 och 10, samt se punkten 4.4 ovan 32

33 regleringsmodell och motivuttalanden 52 i anslutning till numera upphvda 53 bestmmelser i ellagen. Dessa bda kriterier ("lga och stabila") r sledes inte avsedda att tillmpas vid sklighetsbedmningen av elntsfretagens intkter enligt nu gllande regleringsmodell, som utgr frn en i frvg faststlld intktsram. Drvid ska enlic,t ellagen enbart prvas om ramen tcker skliga kostnader och behovet av en rimlig avkastning fr ntverksamheten. 1 motsats till tidigare o regleringsmodell och det stt p vilket EJ motiverat vergngsperioden r sledes kundtarifferna numera inte freml fr en direkt sklighetsprvning. Enligt gllande regleringsmodell ska konsumentintresset istllet tas till vara genom att intkterna r skliga. 54 Hrtill kommer att Els egen bednming i realiteten endast fokuserat p kravet p att tarifferna ska vara "stabila", men inte omfattat ngon prvning av begreppet "lga" tariffer.55 Nr EJ p detta stt - utan std i lag och frarbeten och till synes endast baserat p ngon form av fritt skn - vljer att inskrnka E.ONs rtt enligt ellagen till intkter som inte verstiger (utan tvrtom understiger) den niv som ostridigt utgr en godtagbar intktsniv ver tid, mste denna inskrnkning kunna motiveras av utomordentligt starka skl. Detta gller i synnerhet nr inskrnkningen att f uppbra godtagbara intkter kan komma att innebra begrnsningar i E.ONs mjligheter att bedriva och utveckla ntverksamheten p 56 det stt som lagstiftaren i andra sammanhang angett och krver. Ngra sdana beaktansvrda skl freligger inte. De av EJ beropade grunderna fr nedsttning av E.ONs skta intktsram baseras, enligt vad som sagts ovan, p motivuttalanden till upphvda bestmmelser i ellagen enligt en tidigare 52 Se prop. 1993/94:162, s. 158 och prop. 1996/97:136, s. 146 Fram till 1 juli 2002 angavs i ellagen att tarifferna skulle vara skliga och utformade p sakliga grunder. Jfr pi-oj). 2008/09:141 s. 31 och s Sklighetsbedmningen av ntfretagens intkter har sledes inte direkt att gra med utformningen av nttarifferna gentemot enskilda kunder. Detta utvecklas srskilt under punkten nedan. 56 Se punkten 6.5 nedan med dr angivna hnvisningar. 33

34 gllande regleringsmodell (ex post-modellen). Gllande regleringsmodell syftar till att prva skligheten av en intktsram, som inte inrymmer en bedmning av kundtariffer p det stt ET synes gra gllande. De av El beropade sklen fr nedsttning av E.ONs intktsram kan sledes inte motiveras genom ngot - i detta sammanhang - av lagstiftaren sanktionerat allmnt intresse. n mindre r Els skl ndvndiga fr att uppn ett sdant allmnt fregivet intresse (om detta likvl skulle anses freligga), eftersom de tariffhjningar som E.ONs skta intktsram bedms resultera i vl uppfyller kraven p att vara "lga 57 och stabila" i den mening som ET rimligen kan anses avse. Vid en slutlig avvgning mellan de fregivna intressen som EJ anfr som grund fr att reducera E.ONs skta intktsram och E.ONs lagfsta intresse att kuima uppbra sklig kostnadstckning och rimlig avkastning, mste drtill srskilt beaktas att den reducering av intkterna som genom vergngsperioden sker under den nu aktuella tillsynsperioden och de tv drp fljande ( resp ) 58 utgr en oterkallelig frlust fr E.ON. Denna frlust kan inte kompenseras genom kade intkter under den fjrde tillsynsperioden ( ), d vergngsregleringen medger att E.ON fr uppbra en intktsram som motsvarar schablonmetodens resultat. Vid denna avvgning framstr drfr sammantaget den reducering som fljer av beslutet som uppenbart oproportionerlig. Ngon sdan reducering br sledes rtteligen inte ske, varvid E.ONs skta intktsram, som uppfyller ellagens krav, ska bifallas. 5.4 Skt intktsram uppfyller Els krav p lga och stabila tariffer E.ON nskar hr inledningsvis framhlla att man i och fr sig har frstelse fr synpunkten att tarifferna br vara s "lga" som mjligt, och att de behver justeras s lite som mjligt frn r till r, givet de faktiska och rttsliga Se vidare punkten 5.4 nedan. 58 Els vergngsperiod innebr att intktsramarna fr varje tillsynsperiod bestms som en viss andel "nuvarande intkter" och en viss andel schablonmetodens intkter, se ven bilaga 4 till Els beslut, s. 4: - Frsta perioden ( ): 12/18 x nuvarande intkter+ 6/18 schablonnietoden - Andra perioden ( ): 8/18 x nuvarande intkter+ 10/18 schablonmetoden - Tredje perioden ( ): 4/18 x nuvarande intkter + 14/18 schablonmetoden - Fjrde perioden ( ): schablonmetoden 34

35 frutsttningar som gller fr verksamheten. Detta synstt speglas ocks i E.ONs tariffsttning. Som sagts ovan r det dock en helt annan sak att i rttslig mening vga in ett krav p "lga och stabila tariffer" i en regleringsmodell som utgr frn helt andra frhllanden n kundtariffernas storlek och relativa utveckling, och dr kundintresset tas tillvara genom bedmning av intkternas sklighet (se ovan). Om rtten trots detta skulle godta Els synstt att intktsramen enligt nu gllande regleringsmodell, utver de krav som anges 5 kap. i 6-9 ellagen, br bedmas med beaktande av kravet p "lga och stabila kundtariffer" - bestrider emellertid E.ON att detta utgr omstndigheter som kan motivera snkningen av E.ONs skta intktsram fr Redovisningsenheten. En individualiserad bedmning av den skta intktsramen fr Redovisningsenheten ger vid handen att det inte krvs ngon nedsttning under en vergngsperiod fr att Redovisningsenhetens tariffer ska anses frenliga med Els uppstllda krav p lga och stabila tariffer. ven med utgngspunkt i dessa krav str drfr beslutet i strid med ellagen och proportionalitetsprincipen enligt vad som angetts i punkten 53 ovan. Sklen fr detta synstt utvecklas ytterligare nedan EJ har anvnt fel jnfrelsevrden vid bedmning av tarifjhjningen EJ redogr i beslutet fr sin bedmning av den yrkade intktsramen och konstaterar att den av E.ON anskta intktsramen om tkr understiger det belopp som erhlls genom berkning enligt schablonmetoden. Drefter anfr EJ att kunderna inte ska f omotiverat stora avgiftsfrndringar frn ett r till ett annat och att de frndringar som kan "tilltas i det enskilda f//et mste bedmas uiifin fretagets nuvarande intktsniv". 59 Frn att frst konstatera att storleken p avgiftsfrndringarna mste bedmas i varje enskilt fall, gr EJ ver till att motivera den beslutade intktsramen fr Redovisningsenheten utifrn vilken hjning E.ON skulle ha mjlighet att gra utifrn schablonmetodens resultat. EJ anfr att den berknade intktsram fr Redovisningsenheten som erhlls genom schablonmetoden skulle gra det Els beslut, s

36 mjligt fr E.ON att hja tarifferna med tkr under tillsynsperioden d en jmfrelse grs med intkterna fr i 2010 rs prisniv. Enligt EJ r en sdan hjning inte frenlig med kravet p lga och stabila tariffer och den "mjliga avgiftshjningen" mste drfr utjmnas ver tid. Den av EJ gjorda jmfrelsen r dock felaktig d den inte utvrderar E.ONs verkligt begrda intktsram fr Redovisningsenheten, utan istllet utgr frn en hgre, med schablonmetoden bedmd, intktsram som E.ON inte grt. har Fel be jmfrelsevrden har sledes anvnts. Den av E.ON freslagna intktsramen fr Redovisningsenheten baseras p verkliga antaganden och understiger det belopp som framrknats enligt schablonmetoden med tkr. Det r rimligen den niv som E.ON begrt som ska stta ramen fr hur hg en eventuell avgifisfrndring kan inte den bli - niv som blir resultatet av en tillmpning av schablonmetoden. Els motivering till sitt beslut utgr frn vad schablonmetoden medger och drmed har det inte skett en sdan individuell bedmning p det stt som EJ sjlv anser ska gras. Vid en individuell bedmning borde EJ istllet, som en frsta utgngspunkt, ha utgtt frn verkligt skt belopp i enlighet med E.ONs anskan EJ beaktar inte att intktsrainen innehller fler poster n verfringsintkter El motiverar vergngsregleringen med att de intktsramar som schablonmetoden ger frvisso r korrekta, men skulle medfra alltfr hga tarifffijningar frn r till r fr kundkollektivet. Hr avser EL rimligen verfringsavgifterna, eftersom anslutningsavgifterna r individuella fr varje enskild anslutnings frutsttningar och mjlighet finns att f sdana avgifter prvade i srskild ordning. El synes drfr i beslutet jmstlla en hjning av intkterna med en hjning av verfringstarifferna gentemot kunderna. Detta r inte korrekt. Ntfretagens totala intkter bestr av olika typer av intktsslag (som rligen redovisas till EJ) och utgrs bl.a. av verfringsintkter (transitering), anslutningsintkter, engngsintkter och vriga rrelseintkter. vriga 36

37 rrelseintkter avser t.ex. intkter frn kravavgifter, faktureringsavgifter, intkter frn flyttning av ledning och intkter frn skrotfrsljning. 6 EJ tar inte hnsyn till att en intktsrarn innefattar fler intktsposter n intkter frn verfringstariffer. kade intkter fr ett ntfretag kan sledes hnfra sig till kningar i olika intktsslag, dvs, det kan bero p hjda verfringstariffer, kad volym eller kat antal anslutningar. Fr E.ONs del har t.ex. antalet anslutningar av vindkraftverk, och drmed intkterna frn dessa, kat kraftigt sedan jmfrelseren , och anslutningsintkterna frvntas fortstta ka i stor omfattning under tillsynsperioden. Det frhllandet att ett elntsfretags totala intkter kar till fljd av att antalet anslutningar eller intkter i vrigt kar, t.ex. pga. volymfrndringar, leder allts inte till slutsatsen att nivn fr elntsfretagets verfringstariffer eller tariffer fr anslutning av elektriska anlggningar med automatik kar fr hela kundkollektivet. Tarifferna skulle rent av kunna vara ofrndrade ven om de totala intkterna skulle ka. Detta frhllande har inte alls beaktats av El. Det saknas sledes en "neutralisering" av intkterna som kan ligga till grund fr en bedmning av vilka tarifflijningsniver kunderna kan drabbas av. Ett ntfretags totala intktsutveckling har sledes inte ngon direkt koppling till vilken avgiftsfrndring som kundkollektivet fr. Det r drfr inte korrekt att enbart utifrn intktsutvecklingen fr de totala intkterna i ntverksamheten bedma vilken avgiftsfrndring, som r mjlig. Ej heller kan man, p det stt El gjort i beslutet, dra slutsatsen att den kade intktsnivn under tillsynsperioden i sig skulle innebra att avgiftshjningar kommer att ske verstigande den niv som El fresprkar som rimlig att belasta kunderna 6 Den med. bedmda intktsutvecklingen fr tillsynsperioden kommer till frhllandevis stor del ven att bero p att andra intkter erhlls, t.ex. fr att ansluta enskilda nya kunder till Redovisningsenhetens elnt. Detta har tydligt redovisats i anskan och det anfrda motiverar en hgre intktsutveckling n den ET anser br glla. 60 EIFS 2010:6, 5 61 El anger att kundkollektivets krav p stabila tariffer generellt br vara beaktat vid en kning av ntavgifterna om 12 % under tillsynsperioden , se bilaga 4 till Els beslut, s

38 E.ON har, fr att skdliggra bristen i Els resonemang, srskiljt de olika intktsposterna och delat upp begrd intktsrarn fr Redovisningsenheten p intktsslagen ntintkter (verfringsintkter), anslutningsintkter respektive vriga intkter (vilka motsvarar vriga rrelseintkter beskrivna ovan). Tabellen nedan visar prognostiserade intktsfrndringar fr respektive intktsslag baserad p begrd intktsram. Nuvarande intkter i 2010 rs prisniv (tkr) Ntintkter Anslutningsintkter vriga intkter TOTALA Intkter Begrda intkter i regleringsperioden i 2010 rs prisniv (tkr) Ntintkter Anslutningsintkter vriga intkter TOTALA Intkter Frndring per r (procent) Ntintkter 4,00% Anslutningsintkter 9,61% vriga intkter 6,99% TOTALA Intkter 4,20% Frndring per r (tkr) Ntintkter Anslutningsintkter vriga intkter TOTALA Intkter Huvuddelen av intkterna utgrs frvisso av verfringsintkter (ntintkter), men dessa skulle enligt begrd intktsram dock komma att frndras i en hgst 38

39 rimlig takt, nmligen i genomsnitt 4 % per r under frsta tillsynsperioden. Denna kning r emellertid fortfarande inte neutraliserad i s motto att kningar av verfringsintkter som hnfr sig till kad volym har beaktas. Av denna genomsnittliga kning om 4 % beror sledes en del p intkter frn kad verfring av el - inte p hjda tariffer gentemot kund. Drutver terspeglar intktskningen ven de tariffhjningar som franleds av de kommande avgiflshjningarna fr verliggande nt och som r sdana opverkbara kostnader som anses skliga och som utan begrnsning mste f genomsiag gentemot kund (se punkten 6.1 nedan). Redovisningsenhetens "egen del" av hjningen av nttaltiffen understiger mot denna bakgrund 1,3 % per r (se vidare punkten nedan). El kan rimligen inte dra de slutsatser man har gjort om tariffhjningar gentemot kund baserat enbart p anskt intktsram och utan tskillnad mellan intktsslag och hjningsorsaker. EJ borde, innan en vergngsreglering tillmpas, ha utrett hur anskt intktsram frdelas. En sdan utredning skulle ha visat att E.ONs anskta intktsram och de tarifffijningar som denna intktsram skulle ge upphov till r frenliga med ellagens krav samt drtill Els uppstllda krav p lga och stabila tariffer. Utifrn dessa krav finns sledes inte ngot objektivt behov av en reducering av intktsramen under en vergngsperiod fr Redovi snings enheten Srskilt om intktsulvecklingen enligt begrd intktsram Enligt EJ innebr den av E.ON skta intktsramen fr Redovisningsenheten - vid en jmfrelse med historiska intkter - en mjlig total intktskning med 62 4,2 % per r fr Redovisningsenheten, se tabellen ovan. El har i sina beslut om intktsramar fr elntsfretagen i branschen godtagit intktshjningar mellan 0-7,28 % per r. Den totala intktskning om 4,2 % som E.ONs anskan innebr, ligger inom detta intervall, och br sledes vara sklig och tillten. Av Els beslut framgr inte varfr myndigheten ej godtagit den av E.ON begrda intktskningen nr myndigheten samtidigt tilltit strre kningar (dvs, upp till 7,28 %) fr andra ntfretag. Som E.ON anfrt ovan - och som 62 Se ("Lista ver vad elntsfretagen har anskt och hur mycket de fr i intktsram") 39

40 anges i Els beslut - kan sklet inte vara att E.ONs skta intktsram skulle vara oskligt hg. Inte heller kan sklet rimligen vara att E.ONs nuvarande intktsniv r oskligt hg (se punkterna nedan). Den av El, enligt beslutet (baserat p vergngsregleringen), godtagbara intktshjningstakten medfr att Redovisningsenheten endast tillts ka sina totala intkter med i genomsnitt 1,65 % per 63 Detta r. ska allts ven tcka volymfrndringar mot verliggande nt. Om Redovisningsenheten endast ges en mjlig rlig intktskning om 1,65 % erhlls varken tillrcklig kostnadstckning eller tillrcklig kapitalavkastning fr genomfrande av ndvndiga, dribland lagstadgade, investeringar samt frbttring och utveckling av ntverksamheten. E.ON menar drfr att det inte finns saklig grund fr nedsttning av den skta intktsramen EJ saininanblandar kraven p lga tariffer respektive stabila tariffer EJ srskiljer i sitt beslut inte kravet p "lga" tariffer frn kravet p "stabila" tariffer. 1 realiteten har EJ vid sin bedmning enbart beaktat tariffens relativa utveckling (stabiliteten), medan man inte tagit hnsyn till om tariffen i utgngslget r lg eller hg. Els krav p lga tariffer mste, svitt gller Redovisningsenheten, rimligen anses tillgodosett genom den kontroll av E.ONs skta intktsram som EJ vidtagit med tillmpning av schablonmetoden. Som sagts ovan understiger den av E.ON skta intktsramen den hgsta godtagbara intktsram som berknas genom Els schablonmetod - vilket EJ ven noterat i beslutet. Eftersom anskt intktsram medfr intktskningar som ligger inom det intervall som EJ bedmt skligt, resulterar detta i tariffkningar som uppfyller det av EJ beropade kravet p stabila tariffer ver tid (se nedan). 64 Att EJ inte har beaktat frgan om "lga" avgifter utan enbart fokuserat p "stabila" avgifter, och att den form av vergngsreglering som EJ anvnt 63 Se ("Lista ver vad elntsfretagen har anskt och hur mycket de fr i intktsram") 64 El har i bilaga 4, s.4 anfrt att en kning av avgifterna med 12 % innebr stabil tarifflijning. Att intktsramarna i genomsnitt kar mer n nttarifferna beror p att intktsramarna ven inkluderar opverkbara (kostnader fr verliggande nt) och resultatneutrala kostnader saint en viss volymkning avseende mngden transporterad energi, se punkten

41 drmed inte r sakligt motiverad fr att bedma kravet p lga och stabila tariffer, illustreras av Els beslut betrffande redovisningsomrdet RER detta fall valde EJ att inte tillmpa vergngsregleringen, enbart med hnvisning till att intktskningen uppgick till ett visst lgre belopp, motsvarande en rlig kning om 0,01 %63 De historiska intkterna lg allts mycket nra schablonmetodens resultat. Ngon analys av om utgngspunkten fr hjningen (dvs, kravet p lga tariffer) gjordes emellertid inte alls i det beslutet. Els stllningstagande innebr att man klargjort att schablonmetoden omedelbart ska anses ge en sklig intktsrarn om den verensstmmer med historiska intkter, oberoende av om dessa varit lga eller hga. Sammanfattningsvis innebr denna Els tillmpning av vergngsregleringen att de ntfretag som historiskt sett haft hgre tariffer relativt schablonmetoden under jmfrelseperioden drabbas mindre hrt av vergngsregleringen, medan ntfretag som - i likhet med E.ON - haft lgre tariffer relativt schablonmetoden fr vidknnas strre intktsbegrnsningar genom samma reglering. Detta resultat r orimligt och har haft omedelbar betydelse fr Els felaktiga bedmning att tillmpa vergngsreglering p Redovisningsenheten. Det saknas std i ellagen fr att lta ett ntfretags historiska agerande och intkter pverka bedmningen av vad som utgr en sklig intktsram fr att bedriva en ndamlsenlig och effektiv drift av en ntverksamhet Srskilt oin tar7ji1tvecklingen E.ON har ovan redovisat de relativa intktskningar som fljer av E.ONs anskan respektive Els beslut. EJ har emellertid motiverat snkningen av E.ONs intktsram utifrn kravet p kundernas krav p lga och nttariffer. stabila Ngon individualiserad bedmning av p vilket stt E.ONs skta intktsram fr genomslag i kundernas nttariffer terfinns dock inte i beslutet. Els bedmning utgr dessutom frn schablonmetodens belopp, till synes utan att beakta att E.ON fr Redovisningsenheten anskt om en lgre intktsram n vad som fljer av schablonmetoden. Intktsramens frhllande till nttarifferna fr Redovisningsenheten klargrs drfr enligt fljande. 65 Se ("Lista ver vad elntsfretagen har anskt och hur mycket de fr i intktsram") 41

42 El har i sitt beslut angett att en kning av nttariffen med "knappt 12 %" under hela tillsynsperioden fr kundkollektivet som helhet fr anses motsvara kravet p "stabila tariffer" 66 - dvs, efter en nedjustering av ntfretagens intktsrarnar med std av vergngsregleringen. Detta skulle i sin tur - med Els eget synstt innebra att en genomsnittlig rlig tariffkning om i vart fall 2 % skulle anses godtagbar fr kundkollektivet. 67 En sdan tariffkning avses allts tcka dels kostnadskningar (svl opverkbara som pverkbara, oavsett storleken av dessa), dels ge en rimlig avkastning. Givet den skta intktsramen bedmer E.ON att nttarifferna i frhllande till E.ONs verfringskunder inom Redovisningsenheten kommer att behva. justeras med i genomsnitt ca 3 % per r under perioden denna tariffkning ingr, fr det frsta, en avgiftsjustering fr opverkbara (resultatneutrala) kostnader i form av inkp av el frn verliggande och angrnsande nt samt ntfrluster med ca 1,2 % 69 per Fr r. det andra ingr i samma genomsnittliga rliga tariffkning en ungefrlig kning av intkterna om 0,5 % beroende p volym (mngden transporterad energi bedms ka med i genomsnitt ca 1 % per r). Denna procentsats avser allts kningar i tarifferna 70 som enbart beror p en hgre elkonsumtion och inte hjda avgifter. Den andel av E.ONs genomsnittliga rliga tariffhjning som r hnfrlig till vriga delar av driften av ntverksamheten - inkluderande bl.a. de krav p kad leveransskerhet och anpassningar sammanhngande med omstllning och utveckling av energisystemet (se punkten 4.1 ovan) - uppgr drfr endast till ca 66 Bilaga 4 till beslutet, s Med hnsyn till att Eli bilaga 4 till beslutet, s. 4 anger en tariffkning om 12 % under " " som godtagbar utifrn kundkollektivets krav p stabila tariffer framstr det som ngot oklart om El menar att tariffkningen om 12 % ska frdelas ver en period om 6 r (motsvarande de 2 % per r som E.ON utgtt frn ovan), eller ver en period om de 4 r som motsvarar tillsynsperiodens lngd. 1 det senare fallet skulle den rliga godtagbara tariffkningen fr kundkollektivet som helhet bli ngot hgre, dvs. 3 % (12 % / 4 r). 68 Se verksamhetsplanen, Bilaga 1, punkten 4.9. Den i verksamhetsplanen berknade tariffkningen 3 % per om r avviker sledes ngot frn den kning av intkterna som redovisats av El och som (baserat p beslutet) sammanstllts i tabellen under punkten 5.4.2, vari det anges en rlig frndring av ntintkterna med 4 % baserat p anskt intktsram. E.ON har inte fullstndigt kunnat analysera vad denna skillnad (mellan 3 % resp. 4 %) beror p. Skillnaden saknar emellertid betydelse fr vad som anfrs under denna punkt A st. 70 Se verksamhetsplanen, Bilaga 1, punkten

43 1,3 % per r (3 % - 1,2 % 0,5 - %). Med andra ord ska den totala genomsnittliga tariffkningen om ca 3 % per r tcka, dels de avgiftsskningar som har aviserats av Svenska Kraftnt, dels antagna volymfrndringar, dels de planerade investeringstgrder som baseras p ellagens krav och kundernas behov. Den strre delen av tariffkningen (ca 1,7 %) beror sledes p frhllanden som ligger utanfr E.ONs kontroll. Om man, ssom ET anfr i beslutet, godtar att kundtariffen direkt ska beaktas vid faststllande av intktsramen, mste de krav som stlls p tariffen (lg och stabil) glla inte bara fr innevarande tillsynsperiod utan ven tidigare r. Sledes har - i vart fall med Els synstt - en sklighetsbedmning utifrn kravet p lga och stabila tariffer legat till grund fr Els tillsynsbeslut avseende ntfretagens tariffer under tidigare r. Under de sju senaste ren, , har E.ONs rliga genomsnittliga tariffjusteringar fr Redovisningsenhetens kunder varit mellan 08,3%.71 ET har godknt tariffniverna och hjningsniverna fr , dvs, hjningar upp %. till 6,8 ET har allts tidigare d kravet p lga och stabila tariffer ocks fr anses ha tillmpats - bedmt att tariffhjningar lngt ver den rliga hjningsniv %, om som ca 3 den anskta intktsramen kommer att medfra, har varit lga, stabila och skliga. E.ON menar drfr sammantaget att den tariffkning som frutstts i E.ONs verksamhetsplan och anskan om intktsram r mycket vl frenlig med kravet p lga och stabila nttariffer. Ngot objektivt och sakligt motiverat behov fr nedsttning av intktsramen ver fyra tillsynsperioder (enligt den vergngsreglering som anges i beslutet) fr att uppn en ytterligare reducering av den rliga tariffkningen freligger sledes inte Jinjrelser utifrn faktiska nuvarande intkter EJ anger i beslutet att tilltna avgiftsfrndringar i det enskilda fallet mste bedmas utifrn fretagets nuvarande intktsniv. 72 ET anser att det r ntfretagens historiska intkter (indexerade till 2010 rs niv) som Hjningar i lpande priser ren 2005 och 2006: 0%, 2007: 5 %, 2008: 4,8 %, 58 %, 2009: 2010: 6 83 % och 2011: 2 % och 6,6 %, se verksamhetsplanen, Bilaga 1, s

44 ska anses representera fretagets "nuvarande intkter". De historiska intkterna r dock enligt E.ONs mening inte representativa som "nuvarande intkter" och drmed som utgngspunkt fr att bedma huruvida kravet p lga och stabila tariffer r uppfyllt. E.ON anser att Redovisningsenhetens "nuvarande intkter" i vergngsregleringens formel istllet rtteligen br utg frn de verkliga intkterna 2010, vilket redogrs fr nrmare i punkten 6.2 nedan. De samlade intkterna frn Redovisningsenhetens ntverksamhet 2010 uppgick till tkr. En jmfrelse mellan 2010 rs intkter 4)73 (x och intktsramen som framrknas med schablonmetoden visar att schablomuetodens resultat ( tkr) verstiger 2010 rs intkter ( tkr) med tkr74, vilket r en differens som r mindre n det belopp (befarad hjning av intkterna upp till schablonmetodens belopp) som El anger i sitt beslut, dar EJ sledes inte har beaktat de verkliga intkterna Med hnsyn till att skt intktsram fr Redovisningsenheten ( tkr) r lgre n schablonmetodens belopp blir skillnaden n mindre, nmligen tkr 7, vilket sledes utgr det relevanta jmfrelsebeloppet. Detta motsvarar en mjlig hjning av nttarifferna med 9,93 hgst % frn 2010 till tillsynsperiodens slut Jmfrt med den av EJ genomsnittliga godtagbara kning om 12 % under tillsynsperioden fr kundkollektivet som helhet innebr allts E.ONs yrkade intktsram en kning av ntavgifterna som med mnarginal understiger den stabila tariffkningsniv som El i sitt beslut angett som stabil och godtagbar ljuset av Els tidigare sklighetsbedmningar, och mot bakgrund av de vriga frhllanden som sammantaget redovisats under punkterna ovan, menar E.ON drfr att en hjning av intkterna till anskt beloppsniv under 72 Els beslut, s. 10 Istllet fr rs intkter indexerade till 2010 rs penningvrde soni anges i Els beslut tkr tkr = tkr tkr tkr = tkr 76 Bilaga 1 till beslutet, s. 4 44

45 inga frhllanden str i strid med Els uppstllda krav p lga och stabila tariffer, ssom detta fr frsts. 5.5 Slutsats skt intktsram uppfyller ellagens krav och ska inte reduceras E.ONs yrkade intktsrarn fr perioden baserar sig p E.ONs verksamhetsplan, varvid schablonmetoden har anvnts som ett Jmfrelseverktyg. E.ON utgr sledes frn faktiska och realistiska frutsttningar fr verksamheten och dess investeringsbehov. Yrkad intktsram understiger det belopp som erhlls genom berkning enligt schablonmetoden. Den skta intktsramen uppfyller samtliga de kriterier som anges 5 kap. i 6-9 ellagen. Denna intktsram r ndvndig fr att E.ON ska erhlla sklig kostnadstckning och rimlig kapitalavkastning baserat p de krav som lagstiftningen stller p E.ON som ntkoncessionsinnehavare. E.ON har drfr enligt ellagen en rtt att ta ut de intkter som fljer av anskan. En snkning av intktsramen enligt Els beslut medfr en lngtgende inskrnkning av denna rtt. Els motiv fr snkningen av intktsramen r ett fregivet krav p "lga och stabila" elntstariffer, som hnfr sig till ej gllande lagstiftning. ven om rtten skulle godta att den av ET angivna grunden fr reducering av intktsramen i och fr sig fr beaktas (dvs, kravet p lga och stabila tariffer), resulterar den av E.ON yrkade intktsramen i en intktsutveckling som vl uppfyller de av ET i beslutet uppstllda kraven p sdana lga och stabila nttariffer ver tid. Den begrda intktsramen ger med andra ord inte upphov till ngra "vergngseffekter" som mste hanteras genom en vergngsreglering. Det saknas drfr, ven utifrn Els eget synstt, grund att utjmna intktsramen under en vergngsperiod p stt anges i beslutet, och drmed att snka den begrda intktsramen fr tillsynsperioden. Den begrda intktsramen - vars sklighet ver tid ET fr anses ha vitsordat i beslutet - ger i vart fall inte upphov till intktskningar eller tariffkningar som utifrn ngot motstende enskilt eller allmnt intresse r ndvndiga att reducera genom den vergngsreglering som ET tillmpat p Redovisningsenheten. Snkningen av skt intktsram saknar std i ellagen och medfr att beslutet och 45

46 dess effekter str i strid med proportionalitetsprincipen. Hrvid ska ocks beaktas att E.ON samkas en oterkallelig frlust genom den reducering av skt intktsram som beslutet medfr fr den aktuella tillsynsperioden och de tv drp fljande perioderna. Mot bakgrund av vad som anfrts ovan i denna punkt 5 ska sammanfattningsvis E.ONs anskan om intktsram bifallas utan den reducering som fljer av beslutet. vergngsregleringen ska sledes inte tillmpas fr faststllande av intktsram fr Redovisningsenheten. Denna slutsats stds ven av de vsentliga brister i vergngsregleringen som redogrs fr i punkterna 6 och 7 nedan. 46

47 6. VERGNGSREGLERINGEN HAR VSENTLIGA BRISTER OCH STR 1 STRID MED ELLAGEN Den metod fr vergngsreglering, som EJ i sitt beslut har tillmpat fr att faststlla intktsramen och skerstlla att tarifferna under vergngsperioden inte hjs oskligt mycket frn r till r, r behftad med vsentliga brister som medfr orimliga konsekvenser vid bedmningen av Redovisningsenhetens intktsram. Den snkning av intktsramen som vergngsregleringen medfr innebr att E.ON inte fr sklig kostnadstckning och rimlig avkastning p det ZD kapital som anvnds i ntverksamheten, vilket str i strid 5 kap. med 6-9 ellagen. E.ON utvecklar vergngsregleringens vsentliga brister i punkterna nedan. Bristernas huvudsakliga konsekvenser sammanfattas i punkten 6.5. Tillmpningen av vergngsregleringen p Redovisningsenheten strider vidare mot grundlggande rttsprinciper. Detta utvecklas srskilt under punkten 7 nedan. 6.1 Opverkbara kostnader blir inte fullt ersatta Opverkbara lpande kostnader i ntverksamhet utgrs av sdana kostnader som ntfretagen inte kan pverka sjlva, dribland avgifter fr verliggande nt (regionnten respektive Svenska Kraftnts stamnt) och myndighetsavgifter. Sdana kostnader har lagstiftaren ansett skliga i sig i sin 77 helhet. Intktsramen ska sledes ta hjd fr dessa opverkbara kostnader p s vis att de ges fullt genomslag som en sklig kostnad under den nu aktuella tillsynsperioden. vergngsregleringen innebr att den tilltna intktsramen fr tillsynsperioden till 1/3 bestms av intkter berknade utifrn schablonmetoden, och till 2/3 av historiska intkter ("nuvarande intkter") (se punkten 4.4 ovan). EJ har, i enlighet med vad som anges i frarbetena, angett "vissa att lpande kostnader ska i regleringen betraktas som opverkbara och dessa kommer att Prop. 2008/09:141, s

48 accepteras i sin helhet" 78. Detta medfr att Redovisningsenhetens opverkbara kostnader (som till strsta delen utgrs av avgifter mot verliggande nt) rimligen ska anses skliga att ta ut mot Redovisningsenhetens kunder Konsekvensen av andelsfrdelningen genom vergngsregleringen medfr dock att de opverkbara kostnaderna som belastar Redovisningsenheten (bl.a. kostnader mot verliggande nt) inte fr eller kan fras vidare fullt ut gentemot Redovisningsenhetens kunder, dvs, de anses inte vara skliga kostnader. Dessa opverkbara kostnader pverkar drfr direkt Redovisningsenhetens resultat. Svenska Kraftnt omfattas ocks av ellagens intktsrarnsreglering. ET har dock inte tillmpat ngon vergngsreglering eller ngon annan begrnsningsregel fr hur stora avgiftshjningar Svenska Kraftnt fr gra mot sina 79 kunder. Detta innebr att faststllandet av intktsramar fr stanmtet och Svenska Kraftnt inte inkluderar eller tar hnsyn till vergngsregleringen, och att samtliga Svenska Kraftnts planerade avgiftshjningar kan fras vidare fullt ut till regionnten. Figuren nedan visar en berkning av konsekvenserna av hur kostnadshjningar frn Svenska Kraftnt, dvs, lpande opverkbara kostnader, mste absorberas av Redovisningsenheten i den egna verksamheten d de inte fr fullt genomslag i intktsramen pga. vergngsregleringen. El R2010:06, avsnitt Se Els beslut av den 29 mars 2012 om faststllande av intktsram fr Affrsverket Svenska Kraftnt enligt 5 kal). ellagen (1997:857), dnr

49 Hjning relativt Regionnit (ROI) / 213 gr inte att fre vidareft, gr ett fre vidare Loketnt (LN) LON IN 55% / 45%Dis_tribvtrnro strre fretag 13,2 Efl /\ 2/3 g, inte att fra vidarn [J 1J3gr ettfrevidere Ointribat6-er 77% / 23 Strrefrnteg Abrorgera 12,1% / 1 11,7 3,4 Dietribetrer (IN) 213 gr inte ett fra videro 7,8 3,3 1/3 gr ett fre vidare Absorbera 7,3% E.ON fr kostnadskning frn IvO 100,0 100,0% 00% RH kan fakturera andre IN eller slutkunder r 15,2 1.5,2% LON IN kan fakturera slutkunder bd 0.0% kan totalt fekterera % LON RNfrebsorbere 56,7 56.7% E.ONLN fr absorbera LAMJ 11i% LON frtoteltabsorbere 70,3 73.8% E.ON kan totalt fakturera kunder 21,2 2.1,2% 0.0% fr totalt absorbera 5( ,8% 100,0 100,0% EON RNfrabsorb.era 05,7 56,7% E.ON LN f, absorbera 12,1 12,1% Distribotrerfrabvorbere 15,6 86,6% Som framgr av sammanstllningen ovan kommer endast 21,2 % av en kostnadshjning frn Svenska Kraftnt att kunna fras vidare till E.ONs kunder under innevarande tillsynsperiod. Resterande 78,8 % av kostnadshjningen av opverkbara kostnader ges drmed ingen tckning i intktsramen. Kostnaderna fr istllet absorberas i verksamheten, vilket leder till lgre avkastning alternativt att sklig kostnadstckning fr vriga lpande kostnader inte erhlls. Dessa siffror r en sammanvgning fr E.ONs samlade ntverksamhet, dvs. bde fr region- och lokalnt. Motsvarande effekt av vergngsregleringen uppkommer ven fr vriga ntgares ("distributrers") lokalnt avseende kostnad mot regionnt. Konsekvenserna blir inte lika omfattande som fr regionnt, men 7,8 % av Svenska Kraftnts hjningar ska likvl absorberas. Figuren ovan kan illustreras med fljande rkneexempel avseende opverkbara kostnader. Om de uppindexerade historiska stamntsavgifierna ("nuvarande intkter") r 100 miljoner kr och det faktiska utfallet under regleringsperioden i efterhand visar sig vara 150 miljoner kr, blir det automatiskt justerade beslutet efter regleringsperioden: ( ) x 6/18 = 117 miljoner kr. Elntsgaren fr allts betala 150 miljoner kr till Svenska Kraftnt, men fr

50 slutligen bara ta ut 117 miljoner kr av sina egna kunder. Differensen ( = 33 miljoner kr) belastar sledes fretaget. Detta resultat innebr att avgifterna mot verliggande nt, som r opverkbara, inte ges tckning av intktsramen. Konsekvensen av att endast 1/3 av en kning av de opverkbara kostnaderna fr genomslag i intktsramen blir att det p lngre sikt inte r ekonomiskt lnsamt att bedriva ntverksamhet. Ett frhllande som srskilt drabbar regionntet r att Svenska Kraftnts kraftiga avgiftshjningar efter 2009 inte har beaktats i parametern "nuvarande intkter", eftersom den baseras p de historiska intkterna under ren i 2010 rs prisniv, se vidare punkt 6.2 nedan. Att den historiska intktsnivn i vergngsregleringen inte r representativ fr den verkliga nivn p opverkbara kostnader medfr att utrymmet fr att fra vidare de opverkbara kostnaderna reduceras ytterligare i frhllande till de berkningar som redogjorts fr ovan. EJ har vidare bedmt stanintets avgifter som skliga genom beslut om faststllande av intktsram fr Svenska Kraftnt. 8 Fr Redovisningsenheten r de historiska opverkbara kostnaderna tkr i 2010 rs peimingvrde (enligt Els rapport i inrapporteringssystemet Kent). Motsvarande vrden enligt schablonmodellen r tkr. Enligt vergngsregleringen blir de tilltna opverkbara kostnaderna tkr, dvs, en minskning med 9,7 % jmfrt med schablomnodellen. Denna minskning som motsvarar tkr mste allts absorberas i verksamheten. Sammanfattningsvis har El, i enlighet med vad som anges i frarbetena, angett att "vissa lpande kostnader i regleringen [skal betraktas som opverkbara och dessa kommer att accepteras i sin helhet" 81. Detta medfr att Redovisningsenhetens opverkbara kostnader (som till strsta delen utgrs av avgifter mot verliggande nt) rimligen ska anses skliga att ta ut mot Redovisningsenhetens kunder. Som visats ovan medger emellertid inte vergngsregleringen att s sker i full omfattning. Med hnsyn till att avgifterna till verliggande nt likvl mste ersttas, freligger ett uppenbart fel i A. st. SI EJ R2010:06. avsnitt

51 berkningsmetoden som strider mot ellagen, eftersom tckning fr skliga kostnader inte erhlls. 6.2 "Nuvarande intkter" bygger p felaktiga frutsttningar 1 modellen fr vergngsregleringen utgrs parametern "nuvarande intkter" av ntfretagets historiska intkter under ren indexerade till 2010 rs prisniv. De samlade intkterna under dessa r ska sledes representera nuvarande intktsniv och till strsta delen (2/3) ligga till grund fr intktsramen fr tillsynsperioden Denna metod fr att berkna "nuvarande intkter" har vsentliga brister. Intkterna fr indexerade till 2010 rs prisniv ger fel utgngsvrde (startvrde) fr bedmningar av "nuvarande intkter" enligt vergngsregleringen. Med hnsyn till att vergngsregleringen motiveras av kundernas intresse av stabila tariffer r det rimligt att det r den intktsniv som motsvarar de tariffer Redovisningsenhetens kunder faktiskt upplevde under 2010 som ska utgra "nuvarande intkter" fr bedmningen av en stabil hjning fr ren Mot bakgrund av att det r sjlva intktshjningen, och drigenom tariffutvecklingen gentemot kund, som vergngsregleringen syftar till att gra stabil frn 2010 och framt, br en sjlvklar frutsttning vara att utgngsnivn r relevant. Enligt E.ONs mening r sledes den relevanta nivn ("startvrdet") den faktiska intktsnivn Som anfrts under punkten 4.1 ovan har E.ON under ren gjort omfattande investeringar i ntverksamheten och dessa hnfr sig srskilt till vderskringsproj ektet (projekt Krafttag) efter stormen Gudrun 2005 och ( projekt Fjder) installation av fjrravlsta mtare fr samtliga E.ONs kunder. Kostnaderna fr dessa investeringar brjade dock f genomslag i tarifferna frst under 2009, eftersom E.ONs princip r att tariffhjningar gentemot kunderna ska ske frst efter slutfrda projekt. E.ON "underdebiterade" sledes under ren i frhllande till gjorda investeringar, vilket ocks ppekades av Eli granskningsrapporterna fr ren 2008 och Nr projekten var slutfrda skedde sledes en relativt kraftig kning av tarifferna med brjan under 2009, men srskilt under Tarifffijningarna detta r hnfrde sig ven till stor 51

52 82 del till de kraftigt hjda avgifterna till Svenska Kraftnt fr verliggande nt. Till fljd av hjda verfringstariffer, bl.a. p grund av Svenska Kraftnts hjda avgifter och en markant kning av antalet nya vindkraftsanslutningar (och drmed kande anslutningsintkter), blev intkterna fr 2009 och framfrallt 2010 betydligt hgre n de nrmast fregende ren. Nedan illustreras med rda staplar det verkliga utfallet fr Redovisningsenhetens intkter samt prognos fr regleringsperioden baserat p skt intktsram. De bl staplarna visar dels de historiska intkterna fr i 2010 rs penningvrde, dels den beslutade intktsramen fr (som fr enkelhets skull antas frdela sig med samma belopp fr vart och ett av ren ). [Mkr] Intkter Syd, i 2010 rs penningvrde Utfall/Prognos Snitt /Beslutad intktsram Berkningarna nedan visar jmfrelser mellan det stt som EJ har berknat "nuvarande intkter", dvs, utifrn historiska intkter i 2010 rs prisniv, och det verkliga intktsutfallet 2010 multiplicerat med fyra (fr att motsvara intkterna de fyra ren mellan ) fr Redovisningsenheten. 82 E.ONs avgift fr verliggande nt, till bl.a. Svenska Kraftnt, har sedan 2009 kat frn cirka 800 miljoner kr om ret till drygt 1,3 miljarder kr, dvs. med 500 miljoner eller 62,5%. 52

53 Lokalnt Syd Els uppskattning av "nuvarande intkter" m.h.a r]* [Mk x verkligt utfall 2010 [Mkr] Differens [Mkr] Differens [%] - 14% *Respekti ve r indexerat till 2010 rs prisniv Jmfrt med 2010 rs verkliga utfall r den uppskattade nivn p "nuvarande intkter" utifrn de historiska intkterna uppenbart missvisande. Intkterna fr en fyrarsperiod i 2010 rs penningvrde underskattas med nstan 3 miljarder kronor, vilket motsvarar 14 % av verkligt utfall fr Redovisningsenheten. Dessutom versteg redan 2009 de verkliga intkterna fr Redovisningsenheten de av ET berknade "nuvarande intkter". Sammanfattningsvis r det historiska underlaget fr den intktsram som beslutats fr tillsynsperioden verhuvudtaget inte representativt, eftersom de faktiska kostnadskningar som hnfr sig till perioden efter ren inte beaktas inom ramen fr "nuvarande intkter" i vergngsregleringen. Enligt 5 kap. 8 ellagen r en kostnad sklig frutsatt att verksamheten bedrivs ndamlsenligt och effektivt med beaktande av elntsfretagens objektiva frutsttningar. Eftersom de historiska intkterna, som inte r representativa, blir styrande beaktar beslutad intktsrarn inte Redovisningsenhetens objektiva frutsttningar under tillsynsperioden p sdant stt som ska ske enligt 5 kap. 8 ellagen. Vid tillmpning av vergngsregleringen blir drfr intktsramen fr lg och ger inte tckning fr skliga kostnader. 6.3 "Nuvarande intkter" mste indexeras till relevant prisniv Det freligger en otydlighet i beslutet om huruvida "nuvarande intkter" ska justeras till 2015 rs prisniv vid avstmningen efter frsta tillsynsperioden Av bilaga 4 till beslutet framgr att de historiska intkterna ska ligga kvar i 2010 rs prisniv utan indexering, vilket fr orimliga konsekvenser bl.a. d inflationen inte kommer att beaktas under hela vergngsregleringsperioden. Detta utvecklas ytterligare i punkten 8.4 nedan. 53

54 6.4 Felaktigheter i tillmpat index Enligt Els slutrapport infr frhandsregleringen ska tre index tillmpas i regleringen fr att beakta prisutvecklingen i ntverksamheten. 83 Dessa tre index, som tagits fram av SCB, utgrs av: faktorprisindex fr byggnader, som ska spegla frndringar i prislget fr investering i anlggningar, ett specifikt faktorprisindex fr elntsverksamhet, som berknas bl.a. fr lpande pverkbara kostnader 84, och konsumentprisindex fr justering av avbrottskostnadsvrderingarna fr icke levererad energi och icke levererad effekt. vergngsregleringen medfr att en indexupprkning mste ske av "nuvarande intkter". En indexupprkning av verkligt utfall av intkter under tillsynsperioden blir ven ndvndig om avstmning ska ske i 2015 rs prisniv. Faktorprisindex fr elntsverksamhet bestr av tre kostnadsslag (pverkbara kostnader, opverkbara kostnader och kapitalkostnader). Ett viktat summaindex av dessa tre delar har av EJ anvnts i syfte att indexera "nuvarande intkter" vid faststllande av intktsramen. Indexering i vergngsregleringen sker sledes av de summerade intkterna, och inte fr vart och ett av de tre kostnadsslagen, ssom sker vid indexupprkning enligt schablonmetoden. Ett problem med detta tillvgagngsstt r att frdelningen mellan de tre kostnadsslagen r olika fr varje ntfretag. Om ett ntfretags frdelning mellan de tre kostnadssiagen avviker frn den viktning som anvnts vid utformning av indexet, ger det ett felaktigt resultat jmfrt med den verkliga kostnadsutvecklingen. Fr en konsekvent indexering av intktsramens tv bestndsdelar, som p ett mer korrekt stt speglar verkliga frhllanden, br indexering ske p att annat stt, se vidare punkten 8.5 nedan. 83 EJ R2010:24, s. 33 Se beskrivning av index i bilaga 6 till beslutet samt SCBs Afetodi -appoitfrfaktorpristndex avseende elntsfretag t Energimarknadsinspekfionen,

55 Nr det gller befintligt faktorprisindex fr elntsverksamhet frefaller den del som avser opverkbara lpande kostnader vara missvisande. De indexvrden som tagits fram av SCB fr Els rkning, och som bl.a. baseras p ett genomsnittligt volymvgt spotpris (elhandelspris) p elbrsen Nordpool, speglar inte den faktiska prisutveckling som skett frn r 2006 och framt. Enligt de nya indexvrden som publicerades i februari 2011 har kostnaderna fr verliggande nt varierat kraftigt historiskt sett. Svenska Kraftnts avgifter har dock inte varierat nedt under de senaste ren utan har konstant kat frn r 2006 och framt. Tabellen nedan utgr en jmfrelse mellan de vrden i rsrapporterna fr som utvisar den verkliga kostnadsutvecklingen 85, och de vrden som erhlls med faktorprisindex fr elntsfretag fr kostnadsslaget "verliggande nt" Branschens verkliga kostnadsutveckling avseende verliggande - nt samtliga lokalntsfretag 83 % 81) % 80% 87% 100% Redovisningsenhetens verkliga kostnadsutvecklig avseende verliggande nt RELOO615 89% 84% 81% 88% 100% Nytt faktorprisindex fr elntsfretag delindexet fr verliggande nt 82% 96% 90% 103% 100% De rsrapporter som ntfretagen lmnar till EJ innehller kostnadsposten "Abonnemang till verliggande och angrnsande nt", vilken motsvarar kostnadsslaget "verliggande nt" (dvs. opverkbara lpande kostnader till stamntet/svenska Krafint) i faktorprisindex fr elntsfretag. 55

56 Diagrammet nedan illustrerar utvecklingen av indexet (med 2006 som referensr) och visar att faktorprisindex inte speglar verklig 86 kostnadsutveckling. 140% a 120% 100% Faktorprisindex jmfrt med verklig kostnadsutveckling 4Samtliga lokalntsfretag 80% Redovisningsenheten 60% (REL00615) 40% 20% Faktorprisindex fr 0% elntsfretag - 1 delindex fr verliggande nt Den omstndigheten att faktorprisindex r hgre n verklig kostnadsutveckling fr medfr att de historiska intkterna under dessa r inte kommer att indexeras p ett korrekt stt till 2010 rs prisniv. Den del av 2009 rs intkter som motsvarar kostnader fr verliggande nt kommer t.ex. att snkas med 3 % d de indexeras till 2010 rs prisniv, medan den verkliga kostnadsutvecklingen visar att dessa intkter istllet borde kas med 14 % (100/88 = 1,14) fr Redovisningsenheten respektive 15 % (100/87 = 1,15) fr samtliga lokalntsfretag. Sammanfattningsvis ger det av El i beslutet tillmpade index fr omrkning av de historiska intkterna till 2010 rs prisniv ett resultat som kraftigt avviker frn verkliga kostnadskningarna fram till r Detta r av stor ekonomisk betydelse fr elntsfretagen. 86 Man kan notera att Svenska Krafints ordinarie avgifter inte var lgre under 2008, vilket skulle kunna antas av tabellen och diagrainmet. De lgre kostnaderna 2008 beror istllet p temperaturfrhllandena, verfrd volym och andra specifika frhllanden fr detta r. Nedgngen r som synes inte alls s kraftig som faktorprisindex indikerar. 56

57 6.5 Konsekvenser av vergngsregleringen vergngsregleringen och den snkning av den begrda intktsramen p det stt som EJ beslutat leder till att E.ON inte fr en sklig kostnadstckning. Detta beror sammanfattningsvis p fljande vergngsregleringen ger inte E. ON tckning fr skliga kostnader Till fljd av vergngsregleringen ges inget utrymme i intktsramen fr att fullt ut f tckt Redovisningsenhetens opverkbara kostnader (kostnader fr verliggande nt) i tariffer gentemot kunder. kningen av dessa opverkbara kostnader, som rimligen ska anses som skliga, mste till 2/3 absorberas av Redovisningsenheten utan att erhlla tckning genom motsvarande intkter. De tarifthjningar som Svenska Kraftnt aviserat att man kommer att gra under motsvarar kade transiteringskostnader fr Redovisningsenheten i slutet av tillsynsperioden om ca 20 %jmfrt med 2010 (se punkten ovan). Svenska Kraftnts intktsram har godknts av EJ. Trots detta ges inte E.ON motsvarande utrymme att hja sin intktsram. Detta r en orimlig effekt som str i strid med lagstiftarens syfte att ntfretagen genom intktsramen ska f tckning fr skliga kostnader. Lagstiftaren har uttryckt att ett ntfretags samlade ntintkter ska vara skliga i frhllande till de objektiva frutsttningarna att bedriva ntverksamheten. vergngsregleringen beaktar dock inte de aktuella objektiva frutsttningarna fr ntfretagen fr bedrivande av ntverksamhet De historiska intkterna fr i vergngregleringen istllet en avgrande betydelse fr intktsramens storlek, trots att kostnader fr sagda period inte r representativa fr den kommande regleringsperioden (se punkt 6.2 ovan) vergngsregleringen ger inte E. ON rimlig avkastning Baserat p vrderingen av anlggningstillgngarna enligt beslutet, tillmpad kalkylrnta (se nedan) och vergngsregleringen i sin nuvarande form, kommer den av EJ beslutade intktsramen att ge en mycket lg faktiskt avkastning p kapitalbasen i Redovisningsenheten som verhuvudtaget inte uppfyller den rtt till rimlig avkastning p kapitalbasen som E.ON har rtt till enligt ellagen. Om 57

58 man studerar en enskild investering framgr att de investerade pengarna inte alltid fs tillbaka och den faktiska avkastningen nr inte upp till den av EJ beslutade kalkylrntan (se punkt nedan) Investeringar under tillsynsperioden hmmas Som nmnts ovan r utgngspunkten med den metod som EJ har faststllt fr prvning av intktsram, dvs. schablometoden, att den ska ge ntfretaget i frga kostnadstckning och avkastning s att ntet kan drivas med hg leveransskerhet och ntfo..etagen att kan genonfra ndvndiga investeringar fr att utveckla nten. 87 Vidare anges i elmarknadsdirektivet att den tariff, eller den metod som anvnds fr att rkna fram tariffer, "utformas ska s att ndvndiga investeringar i nten kan gras p ett stt som gr det mjligt att skra ntens funktion" och att de ska medfra att ntfretagen "bde p kort och lng sikt ges lmpliga incitament att ka effektiviteten, frmja integrationen av [,]88 marknaden och skra leveransen Konsekvensen av Els vergngsreglering blir dock att ntfretagens incitament att utfra underhll och investeringar elimineras - dels eftersom medel som skulle kunna anvndas fr investeringar mste tas fr att tcka opverkbara kostnader fr framfrallt verliggande nt, dels eftersom avkastningen p investerat kapital genom denna berkningsmetod blir mycket lg. Den kapitalfrlust som uppstr i och med vergngsregleringen r strst under den frsta regleringsperioden ( ) och frvntas upphra under den fjrde regleringsperioden ( ). Fr en investering som grs 2012 blir sledes de 12 frsta ren negativt pverkade av vergngsregleringen. Detta blir speciellt markant fr investeringar som har en avskrivningstid p 10 r (se tabellen i punkt nedan). Den generella signal som vergngsregleringen snder r att ntfretag om mjligt br frska skjuta investeringar framt s att de blir s lite pverkade av vergngsregleringen som mjligt. Bilaga 4 till beslutet, s. 1 SS Direktiv /EG artikel

59 vergngsregleringen medfr drfr varken p lng eller kort sikt ngra investeringsincitament fr att skra ntens funktion. Fr att upprtthlla viljan att investera i och bedriva ntverksamhet mste ntfretagen tilltas f tillrcklig avkastning p satsat kapital. 1 lngden riskeras annars att nyinvesteringarna minskar i omfng och kvaliteten frsmras. Detta str i direkt strid med lagstiftarens intentioner betrffande de grundlggande krav p ntverksamheten som bl.a. redovisats i punkten 4.1 ovan vergngsregleringen blir inte kapacitetsbevarande och ger inte kostnadstckning fr enskilda nyinvesteringar Utgngspunkten fr den av El valda kapitalmetoden r att den ska vara kapacitetsbevarande. 89 Detta innebr att de intkter som fr tas ut enligt regleringen ska mjliggra framtida reinvesteringar s att kapaciteten i nten kan bibehllas. ET anser att en kapacitetsbevarande princip r lmpligast att tillmpa fr att verksamheter ska bedrivas effektivt till lga kostnader, eftersom anlggningar d byts ut nr det r befogat ur kvalitetssynpunkt och inte d tillgngarna r avskrivna. Vidare motiverar El den kapacitetsbevarande principen med att den ger kunderna en lngsiktig leveransskerhet och en trygg elfrsrjning, samt att principen skapar incitament fr ndvndiga 90 reinvesteringar. 1 ljuset av den kapacitetsbevarande principen r dock en kalkylrnta (WACC) om 5,2 %, vilken ET har beslutat att anvnda vid berkningama i kapitaldelen i frhandsregleringen, fr lg och uppgr inte till faktiska kostnader fr kapitalet, se vidare punkt 9.1 nedan. Inledningsvis, och under den eller de frsta regleringsperioderna, kan den frlust som orsakas ntbolagen till fljd av den lga kalkylrntan anses vgas upp av den vrdering som grs av startkapitalbasen. Ngon avkastning som ens r i nrheten av de av ET beslutade 5,2 % kommer det kapital som E.ON investerar i en ny anlggning aldrig att generera. Nyinvesteringar som grs under vergngsregleringen, tminstone under de frsta tre tillsynsperioderna, lnar sig drfr i princip aldrig. Detta S9 Prop. 2008/09:141. s. 72 och El R2009:9, s El R2009:9, s. 33

60 framgr av nedanstende tabell som anger de ekonomiska konsekvenserna av en nyinvestering (baserat p en sammanslagning av E.ONs svenska elnt) % r> 2012 => ver0ns Inventerings- metoden ( r > Mt- Et 5,2% kostnad 2023) utrustning 84% => Kapitalbon- 2024=> Schablon- 40 Or => oig => 5,5% kostnad metoden utrustning Berkning Berkningsfrutsttningor Berkningsresultat syinvestering EI-WACC Avkastningskrav Kapitalfrlust Kapitalfrlust under Verklig avkastning l investering i Reallfreskani Realt fre skatt IIUAK liwesteringsr Livsldegd Iluvrde under livslngden frsta regleringsperioden Realt fre skatt % 52% 100% ,0 00% -- 5,2% ,2% 5,2% 100% ,0 0,0% - 5,2% ,2% 65% 100% ,7 15,3% -- 5,2% % 6,5% 100% ,0 6,0% - 5,2% % 5,2% 04% ,0 16,0% -- 4,0% ,2% 5,2% 84% ,0 16,0% - 1,7% ,2% 6,5% 04% ,2 28,8% - 40% % 6,5% 04% ,0 21.0% --- 1,7% ,2% 6,2% 100% ,1 24,9% 14,1% 3,6% ,2% 6,2% 100% ,9 51,1% 30,0% -5,9% ,2% 6,5% 100% ,8% 14,3% 3,6% % 6,5% 100% ,5 64,5% 20,7% -5,9% ,2% 6.2% 84% ,9% 14,4% 2,6% ,2% 5,2% 84% ,1 58,9% 31,5% -8,3% % 6,5% 84% ,6% 14,4% 2,6% % 6,5% 84% ,2 61,8% 31,5%.8,3% Av berkning 1 framgr resultatet av en investering om 100 (kr) som grs under den fjrde regleringsperioden (r ), d vergngsregleringen inte lngre avses pverka intktsramen. Om vrdet av investeringen stts till 100 % av nuanskaffningsva rdet (NUAK) erhlls investeringens ursprungliga vrde och den verkliga avkastningen blir densanirna som den kalkylrnta som anvnds i modellen. Berkningen frutstter dock att E.ON kan finansiera investeringen till en kalkylrnta om 5,2 % vilket inte r fallet i verkligheten. Om motsvarande investering grs 2012 visar berkning 9 att den verkliga avkastningen blir 3,6 %. Detta innebr att endast 75,10 kr per investerade 100 kr fs tillbaka. Nuanskafffiingsvrdet berknas utifrn ett normvrde fr en anlggningstillgng. EJ har dock valt att i metoden anvnda ett vrde i kapitalberkningen som endast uppgr till ca 84 % av nuanskaffningsvrdet, se vidare punkten 9.2 nedan. Av berkning 13 ovan framgr att kombinationen av vergngsregleringen och ett NUAK som r reducerat till 84 % fr till fljd att den verkliga avkastningen sjunker till 2,6 % och endast 63,10 kr av investeringen om 100 kr fs tillbaka. Kapitalfrlusten under hela livslngden (40 r) r allts 36,9 %, varav 14,4 % uppstr under den frsta regleringsperioden. KE

61 E.ON menar med std berkningarna av 15 och 16 att en kapitalfrlust p 48,6% uppstr fr investeringar med 40 rs livslngd om E.ONs interna mtt p en investeringsfrrntning om 6,5 % realt fre skatt ska beaktas. Motsvarande frlust fr investeringar med 10 rs livslngd r 61,8 %. Av 100 investerade kronor fs d endast 38,20 kr tillbaka. Av tabellen framgr ocks att den faktiska avkastningen blir negativ. Ett exempel hur Redovisningsenheten drabbas av vergngsregleringen r att enbart anslutningsintkterna fr Redovisningsenheten bedms uppg till tkr under tillsynsperioden. Mot bakgrund av vergngsregleringens ovan beskrivna effekter riskerar E.ON - med en kalkylrnta om 5,2 % och ett normvrde enligt Els beslut, dvs, ca 84 % av NUAK - att frlora tkr under investeringens hela livslngd (40 r), varav tkr hnfr sig till tillsynsperioden De ovan redovisade exemplen visar att vergngsregleringen undanrjer ekonomiskt utrymme och incitament att lgga resurser p underhll och nyinvesteringar. Enskilda nyinvesteringar blir frlustbringande och ger en mycket lg avkastning. Drmed kan det inte frvntas att nten kan bibehlla eller frbttra nuvarande kapacitet under den period som intktsramarna faststlls enligt vergngsregleringens metod. Av denna anledning uppfylls inte det av EJ uttalade syftet att vergngsregleringen inte fr hmma ett effektivt 91 ntfretags arbete med att kontinuerligt frnya och frstrka elnten. E.ON hnvisar i denna del generellt ven till sakkunnigutltande frn Peter Jennergren, professor vid Handelshgskolan i Stockholm, se Bilaga vergngsregleringen gynnar inte E. ONs kunder Det kundintresse, som enligt EJ motiverar vergngsperioden, kan inte tillgodoses genom vergngsregleringen. Tvrtom kan negativa effekter frutses, eftersom ntfretagen inte kommer att ha ekonomiskt utrymme att investera i effektiviseringar och frbttringar av ntverksamheten. Om den beslutade, alltfr lga, intktsramen faststlls innebr detta att E.ON mste omvrdera de satsningar som beskrivits i anskan gllande klimatomstllning, Bilaga 4 till beslutet, s. 3 61

62 hjd leveransskerhet genom vderskring och energieffektivisering hos kunderna. Nr det gller genomfrande av kunderna begrda anslutningsinvesteringar, t.ex. fr anslutning av vindkraftparker, kan dessa bli svra att genomfra eftersom vergngsregleringen inte medfr att E.ON fr tillbaka investerat kapital utan tvingas utfra sdana investeringar med frlust, se punkten ovan, vilket i sig skulle kunna medfra ett undantag frn anslutningsskyldigheten. 6.6 Slutsats E.ON har ovan redogjort fr vergngsregleringens vsentliga brister och dess konsekvenser. Den snkning av intktsrarnen som vergngsregleringen medfr, innebr att Redovisningsenheten varken fr sklig kostnadstckning eller rimlig avkastning p det kapital som anvnds i ntverksamheten, vilket str i strid med 5 kap. 6-9 ellagen. vergngsregleringen ska drfr inte tillmpas fr Redovisningsenheten. 62

63 7. VERGNGSREGLERINGENS VRIGA RTTSLIGA BRISTER Utver de brister som tar sikte p sklig kostnadstckning och rimlig avkastning fr vergngsregleringen konsekvenser som medfr att den inte r frenlig med lag och grundlggande rttsprinciper, vilket utvecklas nedan. Vad som hr sgs utgr ytterligare grunder fr E.ONs yrkande om att vergngsregleringen inte ska tillmpas ifrga om den beslutade intktsramen fr Redovisningsenheten (frstahandsyrkandet). Punkterna nedan har dessutom bring p grunderna fr de av E.ON yrkade justeringarna av vergngsregleringen, se punkten 8 nedan. 7.1 Beslutet str i strid med objektivitetsprincipen Den grundlggande principen fr myndigheter och andra som fullgr uppgifter inom den offentliga frvaltningen r att iaktta saklighet och opartiskhet och allas likhet infr lagen, vilket utgr den s.k. objektivitetsprincipen. Principen kommer till uttryck i 1 kap. 9 regeringsformen. Saklighetskravet enligt objektivitetsprincipen sidostts om en myndighet tillgriper andra befogenheter eller medel fr att fullgra sin lagreglerade frvaltningsuppgift n vad som inryms i lagbestmmelserna. Kravet p saklighet innebr ven att myndighetens beslut ska baseras p relevanta faktiska omstndigheter och inte sknsmssiga bedmningar, om annat inte freskrivs i lag eller annan frfattning. E.ON anser att EJ, genom att besluta att Redovisningsenhetens intktsram ska grundas p vergngsregleringen, strider mot kravet p saklighet vid beslutsfattandet. Ssom E.ON anfr i punkten 5 ovan finns ingen grund fr att tillmpa vergngsregleringen fr den intktsram som ska beslutas fr Redovisningsenheten, eftersom det inte uppkommer ngra "vergngseffekter" som behver tgrdas. E.ON har inte anskt om en intktsram av den storlek som schablonmetoden medger. Dessutom innebr den skta intktsramen att Els krav p "lga och stabila" tariffer uppfylls, ssom dessa kriterier rimligen fr frsts, se punkten 5.4 ovan. Els beslut baseras p en i sammanhanget godtycklig bedmning av vad EJ anser r ett lmpligt resultat fr hela landets kundkollektiv. Ngon rtt eller mjlighet att gra en sdan bedmning, och tillmpa en metod som i det enskilda fallet inte krvs fr att uppn lagstiftningens syfte, framgr varken av 63

64 lag eller frordningar. Detta r inte heller frenligt med proportionalitetsprincipen (se nrmare punkten 5.3 ovan), varvid ven ska beaktas att den lngtgende reduktionen av E.ONs intktsram och de effekter detta medfr fr Redovisningsenhetens verksamhet inte r proportionerliga i frhllande till de frmodade frdelar som lgre tariffer, i ett kortsiktigt perspektiv, skulle innebra fr kunderna. Det stt p vilket ET tillmpat vergngsregleringen innebr att ntfretagens historiska agerande pverkar berkningen av vad som utgr en sklig intktsram fr tillsynsperioden. Detta leder till att tv ntfretag med motsvarande ledningsnt och objektiva frutsttningar kan erhlla olika resultat efter berkningen enligt 5 kap. 6 ellagen, vilket blir en mrklig konsekvens. Det historiska agerandet torde rimligen inte ha en pverkan p vad som utgr skliga kostnader eller rimlig avkastning p kapitalbasen i ntverksamheten. Den beslutade intktsramen str sledes i strid med objektivitetsprincipen och kravet p proportionalitet. E.ON hnvisar i denna del till sakkunnigutltande frn Thomas Bull, professor i konstitutionell rtt vid Uppsala universitet, se Bilaga Beslutet str i strid med principen om skydd fr berttigade frvntningar Den grundlggande unionsrttsliga principen om skydd fr berttigade frvntningar 92 innebr i korthet att det allmnna inte fr skada enskilda intressen genom att ndra eller terkalla beslut, genom att agera inkonsekvent eller genom att inte respektera tidigare utfstelser. 93 En person ska sledes kunna handla och bedriva nringsverksamhet i berttigad frvntan om att gllande rtt, myndighets utfstelser och beslut alltjmt ska 94 Principen glla. om berttigade frvntningar hnfr sig inte enbart till myndighetsbeslut (gynnande frvaltningsbeslut) utan sdana frvntningar kan ven uppst till fljd av utfstelser. 95 Frvntningarna ska dock vara skliga och inte av 92 "Legitimate expectations" Heflne, Legitimate expectations in administrative law, Soren Schonberg, Europarttslig tidsskrift, 2001/4 Se bl.a. Bernitzl Kjellgren, Europarttens grunder, andra upp]. (2004), s. 118 Craig/ de Burca, EU fan, tredje upp]. (2003), s

65 ekonomiskt spekulativ karaktr, och en avvgning ska ven gras mellan enskilda och det allmnnas intressen. 96 Principen om skydd fr berttigade frvntningar utgr en del av EUs rttsordning men ska inte bara tillmpas av EU-institutionerna utan ven av medlemsstaterna d de utvar befogenheter 97 enligt gemenskapsdirektiven. Arbetet med den nya frhandsregleringen har pgtt sedan 2006 d utredningen fr frhandsregleringen tillsattes och som resulterade i SOU 2007:99 och propositionen 2008/2009:141. Huvudprincipen fr Els arbete med att arbeta fram en tillsynsmetod har varit att tillsynen i huvudsak ska vara planlagd, frutsgbar och prglad av ppenhet. EJ har sjlva angivit "tillsynen att r frutsgbar och transparent, vilket uppns genom en tydlig och vldokumenterad metod som skapar frutsttningar fr att de olika intressenterna ska frst hur intktsrainarna ska berknas." 98 Els ambition och tillvgagngsstt i arbetet med frhandsregleringen har varit tydlig och transparent. EJ har i flera rapporter vl beskrivit schablonmetodens uppbyggnad och givit instruktioner fr hur ntfretagen ska utfra sina berkningar fr frslag till intktsramar. Ntfretagen fr drfr anses ha haft berttigade frvntningar p att intktsramarna faktiskt skulle beslutas i enlighet med den metod och med de frutsttningar som EJ under ett par rs tid har redogjort fr 99 och fastslagit infr den nya regleringen. EJ har i sin handbok fr redovisning av intktsram angett att den intktsram som EJ rknar fram p basis av schablonmetoden kan frngs i det enskilda fallet om det finns omstndigheter som talar fr detta. Att El i visst avseende har kommunicerat att man avser ta hjd fr eventuellt behov av avsteg frn schablonmetoden i ngot enskilt fall, irmebr inte att El informerat fretagen om att El generellt skulle komma att frng schablonmetoden vid faststllande av 96 Bernitz/Kjellgren, Europarttens grunder, andra uppi. (2004), s. 118 Se ml C (Goed \Vonen) El R2009:9. s. 25 Se bl.a. El R2009:9, EJ R2010:06, El R2010:24 och EIFS 2010:6 100 Handbok fr redovisning av intktsram, Frhandsregleringen av elnnsfretag, Handbok 3.1, , version s

66 ntfretagens intktsramar och att detta skulle ge utrymme fr antaganden om att en helt annan metod (vergngsregleringen) skulle komma att tillmpas. Ntfretagen har med andra ord utgtt frn att kommunicerad och faststlld metod skulle glla fr frhandsregleringen med brjan r 2012, och har bde freslagit intktsramar utifrn denna metod och planerat sin verksamhet efter lagkrav och de principer och frutsttningar som EJ har meddelat. Att EJ sedan i samband med sjlva beslutsfattandet genom vergngsregleringen har ndrat metoden fr berkning av intktsrarn i s stor omfattning str i strid med de berttigade frvntningar som elntsfretagen med fog har haft infr tillsynsperioden ven om EJ kan anse sig ha en inte ovsentlig frihet nr det gller att bedma tillsynsrnetoder framgr det varken av lagstiftning, freskrifter eller de rapporter och utfstelser som El gjort, att metoden ofrutsett skulle komma att ndras vid den tidpunkt d beslut om intktsramarna fattades. Med hnsyn till att en fem r lng process har legat till grund fr den nya tillsynsmetoden, var beslutet om den nya metoden (vergngsregleringen) mycket ovntat, srskilt d ntfretagen verhuvudtaget inte informerats om mjligheten eller risken fr att den kommunicerade metoden skulle undanrjas s sent som vid sjlva beslutstidpunkten. Els beslut om vergngsregleringen r inte heller kongruent med Els principer om 102 frutsebarhet, transparens och tydlighet. Att Els beslut och agerande str i strid med principen om berttigade frvntningar r srskilt tydligt ifrga om vergngsregleringens hantering av opverkbara lpande kostnader. Av bde Els rapporter och frarbetena avseende frhandsregleringen framgr att ntfretagen ska erhlla full kostnadstckning i intktsramen fr de opverkbara kostnaderna, vilket inte blir fallet med en intktsram faststlld enligt vergngsregleringen, se bl.a. punkten 6.1 ovan. Ntfretagen har sledes haft av rttsordningen sanktionerade berttigade frvntningar om den tillsynsmetod som skulle tillmpas fr frhandsregleringen, och som nu ovntat har undanrjts. Med beaktande av de ET R2009:9, s A.st. 66

67 konsekvenser vergngsregleringen fr fr investeringar och andra tgrder i syfte att frbttra kvalitet, kapacitet och skerhet i nten, finns det inget allmnt intresse som motiverar att principen om skyddet fr berttigade frvntningar inte upprtthlls. Det saknas sledes frutsttningar fr att tillmpa den frevarande vergngsregleringen. 7.3 Beslutet str i strid med likabehandlingsprincipen Av 1 kap. 9 regeringsformen fljer ven likabehandlingsprincipen, som uttrycker krav p norminssigt handlande och innebr att lika fall ska behandlas lika och att olikheter i behandlingen ska vara sakligt grundade. 103 Mot bakgrund av vad som anfrts i punkten 7.1 ovan, innebr Els hantering av E.ONs begrda intktsram fr Redovisningsenheten att El inte har tagit i beaktande E.ONs faktiska och objektiva frutsttningar fr att bedriva ntverksamheten. Ntfretagens verksamheter r inte likartade och d en bedmning inte grs utifrn de faktiska omstndigheterna i det enskilda fallet fr vergngsregleringen olika konsekvenser fr olika ntfretag. Likabehandlingskravet kan ven uttryckas som ett frbud mot diskriminering. vergngsregleringens utformning, som tar utgngspunkt i de historiska intkterna ren , innebr en diskriminering av de ntfretag som har "underdebiterat" under ren eller som under denna period gjort stora investeringar som man frst i slutet eller efter perioden har brjat debitera kunderna. Dessa ntfretag diskrimineras i frhllande till de fretag som under haft hga avgifter och debiterat fullt ut. Skillnader i historiska intkter mellan ntfretagen kan ocks bero p, i sammanhanget irrelevanta, omstndigheter ssom garkrav p viss avkastning, kundpolitiska beslut m.m. D El motiverar vergngsregleringen med ett krav p "stabila" avgifter gynnas sledes de ntfretag som under perioden har haft hgre elntsavgifter, medan de fretag, vars intkter och avgifter har varit lga i frhllande till gjorda investeringar under dessa r, diskrimineras och missgyirnas. Detta visas bl.a. av Els beslut avseende RER00259, se punkten ovan. Kunder till de olika ntfretagen kommer dessutom att, utan sakliga "3 Jfr. bl.a. RA 1996 ref

68 omstndigheter, drabbas olika pga. de olika frutsttningar till intktskningar som ntfretagen fr pga. vergngsregleringens utformning. E.ON kan heller inte av beslutet eller metoden utlsa varfr vissa elntsfretag ges rtt att hja sina intktsramar upp till 7,28 %, medan det i Redovisningsenhetens fall tillts en intktskning om 1,65 hgst % utan att EJ har beaktat de faktiska, bde historiska och framtida, frutsttningarna fr Redovisningsenheten. Vad EJ anfrt i sitt beslut 104 om att veransreu1eringen I D behandlar alla ntfretag lika r drfr felaktigt. 7.4 Beslutet medfr en otillten frndring av metoden for prvning av intktsniverna ren 2010 och 2011 Enligt vergngsbestmmelserna fr den nya frhandsregleringen, som infrdes genom SFS 2009:892, ska faststllande av intktsram enligt den nya frhandsregleringen tillmpas fr.o.m. 1 januari ldre freskrifter ska fortfarande glla fr nttariffer som avser tiden fre den 1 januari Den metod som EJ har utformat fr sklighetsbedmningen av intkterna , mellanregleringen, utgr i princip frn samma synstt som fr frhandsregleringen, dvs. schablonmetoden, och har syftat till att skapa en successiv anpassning till den nya frhandsregleringen. 105 Enligt vergngsreglerna ska, som nmnts ovan, tillsynen ver nttarifferna fr ske enligt den tidigare lagstiftningen avseende sklighetsbedmningen, dvs, med utgngspunkt 4 i kap. 1 ellagen i den dvarande lydelsen. 1 enlighet hrmed har EJ tillmpat den redovisade metoden fr mellanregleringen vid tillsynen av ntfretagens nttariffer 2008 och 2009, och El har ocks i sina granskningsrapporter konstaterat att mellanreglering skulle komma att 106 tillmpas vid sklighetsbedmningen av nttarifferna 2010 och Bilaga 4 till beslutet, s Metoden fr bedmning av elntsavgierna ren togs fram av El under hsten 2009 och tillmpades frsta gngen vid bedmning av 2008 rs ntavgifter. Metoden beskrivs bl.a. i kapitel 3.3 i rapporten El R2009:14, Bedmning av elntsfretagens ntavgifter 2008, s Se rapporterna El R2009:14, s och El R2010:25, s

69 Mot bakgrund av Els beslut om ntfretagens intktsramar fr tillsynsperioden , dvs. intktsramar som bygger p vergngsregleringen, har EJ dock frndrat metoden fr mellanregleringen. 1 Els granskningsrapport avseende ntavgifterna fr 2010 anges att de nya frutsttningar som besluten avseende intktsram fr innebr "har lett till vissa justeringar av metoden fr regleringen som gller fr ren ]1.b07 och EJ har drmed aviserat att tillsynen av intkterna fr ren 2010 och 2011 kommer att ske med en metod som ska glla fr faststllande av intktsram , dvs. vergngsregleringen, och inte den tidigare redovisade och tillmpade mellanregleringen. 108 Enligt El har man vid sklighetsbednmingen av godknd intktsniv fr 2010 fljt samma synstt som vid sklighetsbedmningen av de yrkade intktsramarna fr tillsynsperioden Enligt EJ ska skillnaden mellan verkliga intkter fr 2010 samt medelvrdet av historiska intkter ge en indikation om att ntavgifterna 2010 verskrider den godknda nivn. 109 Den beslutade godknda intktsnivn fr 2010 utgrs drfr av skillnaden mellan historiska intkter och berknad intktsniv 2010, och av denna skillnad har EJ meddelat att Redovisningsenheten tillts ka sina 110 intkter 2010 med 4/18. 1 strid med bde ellagen" och elmarknadsdirektivet 112 har Els beslut om intktsram fr tillsynsperioden drmed medfrt en indirekt rttsverkan p prvningen av de intkter som elntsfretagen haft 2010 och 2011, dvs, fre det att den nya frhandsregleringen ens trtt i kraft. Om EJ vid sina tillsynsbeslut fr 2010 och 2011 slutligt tillmpar metoden p stt som angetts i den ovan nmnda granskningsrapporten utgr detta en uppenbart 7E1 R2011:12, kapitel A.st 109 A.st. 110 El R2011:12, s. 27, och Els underrttelse enligt 12 kap. 3 a ellagen om tillsyn ver nttariffer, dnr vergngsbestmmelserna till SFS 2009:892 anger att frhandsregleringen enligt 5 kap. 1 ellagen ska tillmpas frn 1januari 2012 och att prvningar av intkter ren fre denna tidpunkt ska ske enligt tidigare lagstiftning. 112 Elmarknadsdirektivet, artikel 23.2 i det tidigare direktivet 2003/54/EG cell artikel 37.6 i nuvarande direktivet 2009/72/EG, anger att tillsynsmyndigheten i tillrckligt lng tid i frvg innan dessa trder i kraft faststlla eller godknna tminstone metoderna fr att berkna villkoren fr tarifferna. sis