7. VERGNGSREGLERINGENS VRIGA RTTSLIGA BRISTER

Transkript

1 7. VERGNGSREGLERINGENS VRIGA RTTSLIGA BRISTER Utver de brister som tar sikte p sklig kostnadstckning och rimlig avkastning fr vergngsregleringen konsekvenser som medfr att den inte r frenlig med lag och grundlggande rttsprinciper, vilket utvecklas nedan. Vad som hr sgs utgr ytterligare grunder fr E.ONs yrkande om att vergngsregleringen inte ska tillmpas ifrga om den beslutade intktsramen fr Redovisningsenheten (frstahandsyrkandet). Punkterna nedan har dessutom bring p grunderna fr de av E.ON yrkade justeringarna av vergngsregleringen, se punkten 8 nedan. 7.1 Beslutet str i strid med objektivitetsprincipen Den grundlggande principen fr myndigheter och andra som fullgr uppgifter inom den offentliga frvaltningen r att iaktta saklighet och opartiskhet och allas likhet infr lagen, vilket utgr den s.k. objektivitetsprincipen. Principen kommer till uttryck i 1 kap. 9 regeringsformen. Saklighetskravet enligt objektivitetsprincipen sidostts om en myndighet tillgriper andra befogenheter eller medel fr att fullgra sin lagreglerade frvaltningsuppgift n vad som inryms i lagbestmmelserna. Kravet p saklighet innebr ven att myndighetens beslut ska baseras p relevanta faktiska omstndigheter och inte sknsmssiga bedmningar, om annat inte freskrivs i lag eller annan frfattning. E.ON anser att EJ, genom att besluta att Redovisningsenhetens intktsram ska grundas p vergngsregleringen, strider mot kravet p saklighet vid beslutsfattandet. Ssom E.ON anfr i punkten 5 ovan finns ingen grund fr att tillmpa vergngsregleringen fr den intktsrarn som ska beslutas fr Redovisningsenheten, eftersom det inte uppkommer ngra "vergngseffekter" som behver tgrdas. Den skta intktsramen innebr att Els krav p "lga och stabila" tariffer uppfylls, ssom dessa kriterier rimligen fr frsts, se punkten 5.4 ovan. Els beslut baseras p en i sammanhanget godtycklig bedmning av vad El anser r ett lmpligt resultat fr hela landets kundkollektiv. Ngon rtt eller mjlighet att gra en sdan bedmning, och tillmpa en metod som i det enskilda fallet inte krvs fr att uppn lagstiftningens syfte, framgr varken av lag eller frordningar. Detta r inte heller frenligt med proportionalitetsprincipen (se 59

2 nrmare punkten 5.3 ovan), varvid ven ska beaktas att den lngtgende reduktionen av E.ONs intktsram och de effekter detta medfr fr Redovisningsenhetens verksamhet inte r proportionerliga i frhllande till de frmodade frdelar som lgre tariffer, i ett kortsiktigt perspektiv, skulle innebra fr kunderna. Det stt p vilket ET tillmpat vergngsregleringen innebr att ntfretagens historiska agerande pverkar berkningen av vad som utgr en sklig intktsram fr tillsynsperioden. Detta leder till att tv ntfretag med motsvarande ledningsnt och objektiva frutsttningar kan erhlla olika resultat efter berkningen enligt 5 kap. 6 ellagen, vilket blir en mrklig konsekvens. Det historiska agerandet torde rimligen inte ha en pverkan p vad som utgr skliga kostnader eller rimlig avkastning p kapitalbasen i ntverksamheten. Den beslutade intktsramen str sledes i strid med objektivitetsprincipen och kravet p proportionalitet. E.ON hnvisar i denna del till sakkunnigutltande frn Thomas Bull, professor i konstitutionell rt vid Uppsala universitet, se Bilaga Beslutet str i strid med principen om skydd fr berttigade frvntningar Den grundlggande unionsrttsliga principen om skydd fr berttigade frvntningar 89 innebr i korthet att det allmnna inte fr skada enskilda intressen genom att ndra eller terkalla beslut, genom att agera inkonsekvent eller genom att inte respektera tidigare utffistelser. 90 En person ska sledes kunna handla och bedriva nringsverksamhet i berttigad frvntan om att gllande rtt, myndighets utfstelser och beslut alltjmt ska 9 Principen glla. om berttigade frvntningar hnfr sig inte enbart till myndighetsbeslut (gynnande frvaltningsbeslut) utan sdana frvntningar kan ven uppst till fljd av utfstelser. 92 Frvntningarna ska dock vara skliga och inte av ekonomiskt spekulativ karaktr, och en avvgning ska ven gras mellan "Legitimate expectations" 90 1-Jettne, Legitimate eopectations in administrative law, Soren Schonberg, Europarttslig tidsskrift. 2001/4 Se bl.a. Bernitz/ Kjellgren, Europarttens grunder, andra uppi. (2004), s Craig/ de Burca, EU lcnv, tredje upp!. (2003). s. 383 Nce

3 enskilda och det allmnnas intressen. 93 Principen om skydd fr berttigade frvntningar utgr en del av EUs rttsordning men ska inte bara tillmpas av EU-institutionerna utan ven av medlemsstaterna d de utvar befogenheter 94 enligt gemenskapsdirektiven. Arbetet med den nya frhandsregleringen har pgtt sedan 2006 d utredningen fr frhandsregleringen tillsattes och som resulterade i SOU 2007:99 och propositionen 2008/2009:141. Huvudprincipen fr Els arbete med att arbeta fram en tillsynsmetod har varit att tillsynen i huvudsak ska vara planlagd, frutsgbar och prglad av ppenhet. EJ har sjlva angivit "tillsynen att r frutsgbar och transparent, vilket uppns genom en tydlig och vldokumenterad metod som skapar frutsttningar fr att de olika intressenterna ska frst hur intktsramarna ska berknas." Els ambition och tillvgagngsstt i arbetet med frhandsregleringen har varit tydlig och transparent. EJ har i flera rapporter vl beskrivit schablonmetodens uppbyggnad och givit instruktioner fr hur ntfretagen ska utfra sina berkningar fr frslag till intktsramar. Ntfretagen fr drfr anses ha haft berttigade frvntningar p att intktsramarna faktiskt skulle beslutas i enlighet med den metod och med de frutsttningar som EJ under ett par rs tid har redogjort fr 96 och fastslagit infr den nya regleringen. EJ har i sin handbok fr redovisning av intktsram angett att den intktsram som EJ rknar fram p basis av schablonmetoden kan frngs i det enskilda fallet om det finns omstndigheter som talar fr 97 detta. Att EJ i visst avseende har kommunicerat att man avser ta hjd fr eventuellt behov av avsteg frn schablonmetoden i ngot enskilt fall, innebr inte att El informerat fretagen om att EJ generellt skulle komma att frng schablonmetoden vid faststllande av Bernitz/Kjellgren, a.a., s. 118 Se ml C-376/02 (Goed Woneri) EJ R2009:9, s Se bl.a. EJ R2009:9, EJ R2010:06, El R2010:24 och EIFS 2010:6 Handbok fr redovisning av intktsram, Frhandsregleringen av elntsfretag, Handbok version 3.1, , s. 67 rii

4 ntfretagens intktsramar och att detta skulle ge utrymme fr antaganden om att en helt annan metod (vergngsregleringen) skulle komma att tillmpas. Ntfretagen har med andra ord utgtt frn att kommunicerad och faststlld metod skulle glla fr frhandsregleringen med brjan r 2012, och har bde freslagit intktsramar utifrn denna metod och planerat sin verksamhet efter lagkrav och de principer och frutsttningar som EJ har meddelat. Att EJ sedan i samband med sjlva beslutsfattandet genom vergngsregleringen har ndrat metoden fr berkning av intktsram i s stor omfattning str i strid med de berttigade frvntningar som elntsfretagen med fog har haft infr tillsynsperioden ven om EJ kan anse sig ha en inte ovsentlig frihet nr det gller att bedma tillsynsmetoder 98 framgr det varken av lagstiftning, freskrifter eller de rapporter och utfstelser som ET gjort, att metoden ofrutsett skulle komma att ndras vid den tidpunkt d beslut om intktsrarnarna fattades. Med hnsyn till att en fem r lng process har legat till grund fr den nya tillsynsmetoden, var beslutet om den nya metoden (vergngsregleringen) mycket ovntat, srskilt d ntfretagen verhuvudtaget inte informerats om mjligheten eller risken fr att den kommunicerade metoden skulle undanrjas s sent som vid sjlva beslutstidpunkten. Els beslut om vergngsregleringen r inte heller kongruent med Els principer om 99 frutsebarhet, transparens och tydlighet. Att Els beslut och agerande str i strid med principen om berttigade frvntningar r srskilt tydligt ifrga om vergngsregleringens hantering av opverkbara lpande kostnader. Av bde Els rapporter och frarbetena avseende frhandsregleringen framgr att ntfretagen ska erhlla full kostnadstckning i intktsramen fr de opverkbara kostnaderna, vilket inte blir fallet med en intktsram faststlld enligt vergngsregleringen, se bl.a. punkten 6.1 ovan. Ntfretagen har sledes haft av rttsordningen sanktionerade berttigade frvntningar om den tillsynsmetod som skulle tillmpas fr frhandsregleringen, och som nu ovntat har undanrjts. Med beaktande av de 98 El R2009:91 s. 25 A. st. 62

5 konsekvenser vergngsregleringen fr fr investeringar och andra tgrder i syfte att frbttra kvalitet, kapacitet och skerhet i nten, finns det inget allmnt intresse som motiverar att principen om skyddet fr berttigade frvntningar inte upprtthlls. Det saknas sledes frutsttningar fr att tillmpa den frevarande vergngsregleringen. 7.3 Beslutet str i strid med likabehandlingsprincipen Av 1 kap. 9 regeringsformen fljer ven likabehandlingsprincipen, som uttrycker krav p normmssigt handlande och innebr att lika fall ska behandlas lika och att olikheter i behandlingen ska vara sakligt grundade. Mot bakgrund av vad som anfrts i punkten 7.1 ovan, innebr Els hantering av E.ONs begrda intktsram fr Redovisningsenheten att El inte har tagit i beaktande E.ONs faktiska och objektiva frutsttningar fr att bedriva ntverksamheten. Ntfretagens verksamheter r inte likartade och d en bedmning inte grs utifrn de faktiska omstndigheterna i det enskilda fallet fr vergngsregleringen olika konsekvenser fr olika ntfretag. Likabehandlingskravet kan ven uttryckas som ett frbud mot diskriminering. vergngsregleringens utfornrning, som tar utgngspunkt i de historiska intkterna ren , innebr en diskriminering av de ntfretag som har "underdebiterat" under ren eller som under denna period gjort stora investeringar som man frst i slutet eller efter perioden har brjat debitera kunderna. Dessa ntfretag diskrimineras i frhllande till de fretag som under haft hga avgifter och debiterat fullt ut. Skillnader i historiska intkter mellan ntfretagen kan ocks bero p, i sammanhanget irrelevanta, omstndigheter ssom garkrav p viss avkastning, kundpolitiska beslut m.m. D El motiverar vergngsregleringen med ett krav p "stabila" avgifter gynnas sledes de ntfretag som under perioden har haft hgre elntsavgifter, medan de fretag, vars intkter och avgifter har varit lga i frhllande till gjorda investeringar under dessa r, diskrimineras och missgynnas. Detta visas bl.a. av Els beslut avseende RER00259, se punkten ovan. Kunder till de olika ntfretagen kommer dessutom att, utan sakliga Jfr. bl.a. R 1996 ref

6 omstndigheter, drabbas olika pga. de olika frutsttningar till intktskningar som ntfretagen fr pga. vergngsregleringens utformning. E.ON kan heller inte av beslutet eller metoden utlsa varfr vissa elntsfretag ges rtt att hja sina intktsramar upp till 7,28 %, medan det i Redovisningsenhetens fall tillts en intktskning om hgst 2,07 % utan att EJ har beaktat de faktiska, bde historiska och framtida, frutsttningarna fr Redovisningsenheten. Vad EJ anfrt i sitt beslut om att vergngsregleringen behandlar alla ntfretag lika r drfr felaktigt. Bilaga 4 till beslutet, s.4 64

7 8. GRUNDER FR JUSTERING AV VERGNGSREGLERINGEN 8.1 Inledning E.ON har enligt punkten 1.2 ovan i andra hand yrkat att om frvaltningsrtten skulle finna att en s.k. vergngsreglering br tillmpas enligt Els beslut, ska denna vergngsreglering justeras enligt vad som framgr av yrkandena 1.2 (i) - (iv). Grunderna hrfr utvecklas nedan. Sammanfattningsvis grundas andrahandsyrkandet p de konstaterade brister i den av EJ beslutade metoden fr vergngsregleringen och de konsekvenser som den medfr, och som har redogjorts fr i punkterna 6-7 ovan. E.ON menar allts att den metod fr vergngsreglering varp EJ baserat sitt beslut r bristfllig, eftersom metoden berknar en intktsram som varken tcker skliga kostnader eller ger rimlig avkastning p kapitalbasen. Om frvaltningsrtten sledes skulle finna att det finns rttsligt std fr vergngsregleringen och att ven E.ON ska omfattas av en sdan vergngsreglering, oaktat vad som anfrts till grund fr frstahandsyrkandet, mste metoden fr en sdan vergngsreglering emellertid justeras. Utan de justeringar i vergngsregleringen enligt vad som yrkas i punkt 1.2 (i)-(iv) blir de ekonomiska konsekvenserna fr E.ON orimliga. Utveckling och frstrkning av elnten kommer att hmmas, i strid med bde lagstiftarens och Els 102 intentioner. Slutligen ska framhllas att de i andra hand yrkade justeringarna av vergngsregleringen inte kommer att motverka uppfyllandet av det av EJ fregivna kravet p lga och stabila nttariffer. 8.2 Lpande opverkbara kostnader ska beaktas utan reducering vergngsregleringen innebr att en kning av ntfretagens opverkbara kostnader endast fr tckning till 1/3. Som klargjorts under punkten 6.1 ovan str detta i strid med ellagen. Opverkbara kostnader ska i sin helhet anses skliga fr en ntkoncessionshavare vid bedmning av intktsrarnen. 103 Mot 02 Bilaga 4 till beslutet, s Prop. 2008/09:141 s

8 denna bakgrund br vergngsregleringens metod, i enlighet med yrkande 1.2(i), justeras s att lpande opverkbara kostnader som belastar Redovisningsenheten beaktas fullt ut, dvs, tas upp som en post i intktsramen, utan reducering. 8.3 Berkning av nuvarande intkter ska baseras p verkliga intkter fr punkten 6.2 ovan har anfrts att de historiska intkterna i 2010 rs niv, som r styrande fr berkningen av intktsramen enligt vergngsregleringen, inte r representativa i frhllande till det faktiska utfallet av intkterna Detta beror bl.a. p att Redovisningsenhetens nttariffer under inte motsvarade de omfattande investeringar i ntverksamheten och den kostnadsbas som kade under dessa r. Investeringarna brjade f genomslag i tarifferna frst under 2009 och n mer Under de nrmast fregende ren ( ), d projekten genomfrdes, "underdebiterade" sledes E.ON. Utver dessa investeringar har frutsttningarna fr Redovisningsenhetens verksamhet frndrats jmfrt med ren p grund av Svenska Kraftnts avsevrda hjningar fr verliggande nt och det kraftigt kade antalet anslutningar av vindkraftsanlggningar till Redovisningsenhetens nt. Det r inte lmpligt att utg frn historiska intkter vid bedmning av vad som utgr en rimlig jmfrelseniv under vergngsregleringen. Om vergngsregleringen syftar till att ge stabila tariffer fr kundkollektivet borde den intktsniv som motsvarar de priser E.ONs kunder verkligen upplevde 2010 utgra "nuvarande intkter", och en relevant jmfrelse kan drfr endast gras utifrn de faktiska frutsttningar och Redovisningsenhetens verkliga intktsniv Det r sledes frst 2010 som relationen mellan intkter och kostnader r relevant. Intktsnivn 2010 anser E. ON har varit sklig. E.ON menar drfr att berkning av nuvarande intkter i vergngsregleringen i sin nuvarande modell mste baseras p de verkliga intkterna fr 2010 (multiplicerat med fyra). Om s inte sker blir resultatet orimligt och vergngsregleringens hnvisning till "stabila" tariffer blir irrelevant. 66

9 Historiska intkter upprknat i 2010 rs prisniv ger ett belopp om tkr. Verkligt intktsutfall 2010 x 4 ger tkr. Om, vid tillmpning av vergngsregleringen, det verkliga utfallet fr Redovisningsenhetens intkter 2010 (multiplicerat med fyra) inte tillmpas som "nuvarande intkter" sker en reducering i frhllande till faktiska intkter med 11%. En frutsttning fr att intktsnivn 2010 ska utgra "startvrde" vid en bedmning av Els krav p lga och stabila tariffhjningar, r att det faktiska utfallet av intkterna 2010 kan bedmas som skligt. LON redovisar rligen Redovisningsenhetens intkter och tariffer genom att ge in rs- och tariffrapport. EJ har tidigare inte uttagit Redovisningsenhetens intkter fr tillsyn och fr drmed ha ansett Redovisningsenhetens intkter och tariffer fram till 2009 som skliga. Redovisningsenhetens intkter 2010 och 2011 har uttagits till tillsyn av EJ. Det r dock E.ONs uppfattning att det verkliga utfallet av intkter fr anses skliga i frhllande till Redovisningsenhetens kostnader och verksamhet under dessa r, samt i frhllande till intkterna under fregende r som El inte har haft ngot att erinra om. Vidare har kravet p lga och stabila tariffer, med Els synstt, rimligen varit gllande och tillmpats under ett stort antal r utan att tidigare tariffhjningar ifrgasatts. Ssom anges i E.ONs verksamhetsplan har Redovisningsenhetens kunder ftt en genomsnittlig prisjustering med %, med 6,6 %, 2010 med 83 % och 2011 med 5 %. Som nmnts ovan har El inte erinrat mot Redovisningsenhetens intkter under ren och att det r E.ONs mening att intkterna fr 2010 och 2011 ocks ska bedmas skliga d intkternas storlek inte avviker frn tidigare r. Sammanfattningsvis br 2010 rs verkliga intktsutfall (x 4) utgra "nuvarande intkter" i vergngsregleringen, eftersom denna niv speglar de verkliga frutsttningarna fr E,ONs ntverksamhet. P grund av att de historiska intkterna fr ett s stortgenomslag drabbas E.ON oproportionerligt genom att utgngsvrdet fr vergngsregleringen inte r de faktiska intkterna fr Om en hgre avgift fr Redovisningsenhetens kunder hade tillmpats under , skulle detta ha medfrt hgre "nuvarande" intkter och drmed en 67

10 strre intktsram fr P motsvarande vis har Redovisningsenhetens faktiska avgiftsniv under ren p ett nrmast slumpartat stt lett till en intktsram som r alltfr lg fr att kunna erhlla ersttning fr gjorda och kommande investeringar. E.ON fr hrigenom varken sklig kostnadstckning eller rimlig kapitalavkastning. 8.4 Intkterna for ska rknas om till samma prisniv som den avstmda intktsramen faststlls i E.ON yrkar enligt punkt 1.2 (iii) ovan en justering av vergngsregleringen p s vis att den metod som ska tillmpas vid avstmning efter frsta tillsynsperioden medfr att de s.k. historiska intkterna, "nuvarande intkter", rknas upp frn 2010 rs prisniv till samma prisniv som den avstmda intktsramen faststlls i, dvs, nu nrmast i 2015 rs prisniv (enligt senast knda information frn EJ). Av bilaga 4 till beslutet framgr att de prisjusteringar som ska ske efter tillsynsperioden omfattar intktsramen enligt schablonmetoden. 104 Av vad som dr anges framgr inte att "nuvarande intkter" ska indexeras vid denna avstmning efter frsta tillsynsperioden. S som beslutet och metoden enligt bilaga 4 nu r formulerat kommer de historiska intkterna sledes att ligga kvar i 2010 rs prisniv ven infr andra och tredje tillsynsperioderna. Intktsramen kommer vid avstmningen drmed inte att spegla verksamhetens verkliga kostnadsutveckling. Konsekvensen skulle ven bli att intktsramarna fr frsta, andra och tredje tillsynsperioderna ( ) till viss del bestms av historiska intkter i 2010 rs penningvrde, vilket innebr att 17 rs inflation ( ) drmed inte beaktas i denna del av intktsramen. E.ON hemstller drfr att de historiska intkterna ska indexeras till samma prisniv som den avstmda intktsramen faststlls i, fr att f ett relativt representativt vrde infr avstmningen. 1 annat fall fr E.ON lngt ifrn tckning fr skliga kostnader, och inflation och prisnivskillnader fr d direkt pverkan p E.ONs resultat. 104 Se avstmningsmetodiken beskriven i bilaga 4 till beslutet, s

11 Berkningarna i inrapporteringsverktyget Kent r upplagda p s stt att avstmning ska ske lpande i penningvrde, vilket innebr att de verkliga intkterna varje r under tillsynsperioden summeras utan indexering till den intkt som ska avstmmas mot den tilltna intkten. P motsvarande stt summeras kostnaderna i schablonmetoden respektive de historiska intkterna indexerade till varje enskilt r under reglerperioden. Ett annat stt r att utfra avstmningen i ett givet rs penningvrde, frslagsvis i det hr fallet till 2015, som r sista ret i tillsynsperioden. Det innebr att de verkliga intkterna varje enskilt r indexeras till 2015 rs vrde. Kostnaderna och intkterna i Els metod fr att berkna tillten intkt ska d ocks indexeras till 2015 rs niv. EJ har infonnerat elntsfretagen, bl.a. i ett brev till samtliga fretag frn Els generaldirektr av den 17 november 2011, att bilaga 4 avses korrigeras p s vis, att det tydligt framgr att ven de historiska intkterna ska rknas om till samma prisniv som den avstmda intktsramen faststlls i, nmligen till 2015 rs prisniv. Ngot formellt beslut om en sdan ndring har dock inte fattats. Oavsett hur avstmningen sker r det viktigt att faststlla vilka index som ska anvndas. De enda index som, i det hr sammanhanget, r faststllda i frvg r faktorprisindex fr byggnader (flerbostadshus) fr kapitalkostnaderna och faktorprisindex fr elntsfretag (kostnadsslaget drift- och underhllskostnader) fr de pverkbara lpande kostnaderna. De indexen ska anvndas fr att rkna upp kostnaderna i schablonmodellen till 2015 rs niv. Drutver mste faststllas index fr "nuvarande intkter" inom ramen fr vergngsregleringen, fr de opverkbara lpande kostnaderna samt fr de verkliga intkterna. Om olika index anvnds fr intkterna j mfrt med de index som anvnds fr intkternas ingende kostnadskomponenter, finns en risk att de avviker frn varandra. P samma stt finns risker frknippade med att anvnda index som inte fljer verklig kostnadsutveckling. Detta kan skapa en oskerhet om vad det verkliga utfallet blir vid avstmning av intktsramen. Sammanfattningsvis mste "nuvarande intkter" i vergngsregleringen oundvikligen justeras (indexeras) till samma prisniv som intktsramen faststlls i. Metoden fr avstmning kan, som redogjorts fr ovan, gras p olika stt.

12 E.ON anser att den frndring som El aviserat i brevet frn generaldirektren (se ovan) r godtagbar. Under frutsttning att hnsyn tas till hr anfrda problemstllningar anser E.ON att den justering av metoden fr avstmning som ET antyder, br kunna leda till en korrekt avstmning. rfo r Da yrkar E.ON enligt yrkande 1.2(iii) ovan justering till 2015 rs prisniv. 8.5 Korrigering av indexupprkning av nuvarande intkter och lpande opverkbara kostnader Metoden fr indexregleringen av de historiska intkterna som ET ger uttryck fr i beslutet har brister och otydligheter, vilket redogjorts fr ovan i punkten 6.4. Framtagna indexvrden speglar inte den faktiska prisutveckling som har skett mellan Hrutver tillmpar EJ i vergngsregleringen en metod dr summan av intkterna indexeras med ett viktat summaindex bestende av underliggande delindex, bde vad gller indexering av "nuvarande intkter" och av verkliga intkter under tillsynsperioden. Ett problem med detta tillvgagngsstt r att frdelningen mellan de tre kostnadsslagen r olika fr varje fretag. Om ett fretags frdelning mellan de tre kostnadssiagen avviker frn den viktning som anvnts vid utformning av indexet, ger det ett felaktigt resultat jmfrt med den verkliga kostnadsutvecklingen. Fr att kunna utfra indexeringen med i beslutet redan faststllda index br intkterna delas upp i kostnadsslagen opverkbara kostnader (enligt rsrapporten), pverkbara kostnader (enligt rsrapporten) och kapitalkostnader (restposten). Drfr br de tre kostnadsslagen som ingr i intkterna rtteligen indexeras var fr sig. Fr pverkbara lpande kostnader och kapitalkostnader kan d samma index anvndas som redan faststllts fr indexering inom ramen fr schablonmetoden. Fr opverkbara kostnader krvs egentligen ingen indexering eftersom utvecklingen br avgras av det verkliga utfallet fr varje enskilt fretag. Om detta ska uttryckas i termer av index, skulle det innebra att ett individuellt index fr varje fretag borde faststllas fr denna kostnadskategori (vilket i och fr sig r fullt mjligt). Om ett gemensamt index ska anvndas ven fr de opverkbara kostnaderna br detta index tminstone faststllas utifrn branschens verkliga kostnadsutveckling. Uppgifter rapporteras rligen in till El i 70

13 den s.k. rsrapporten som skulle kunna anvndas i bda dessa frslag till faststllande av index. Mot ovanstende bakgrund, yrkar E.ON enligt punkten 1.2(iv) ovan att indexeringen av intkterna ska ske med anvndande av de i beslutet angivna index som r faststllda fr indexering av kapitalbasen och lpande pverkbara kostnader, eftersom sdan indexering ger en niv p "nuvarande intkter" som r bttre frenlig med verkligt utfall och sledes bttre speglar verkligheten. Vad gller de lpande opverkbara kostnaderna yrkar E.ON (se anfrd punkt ovan) att en upprkning baserat p verkliga kostnader ska tillmpas. 71

14 9. GRUNDER FR JUSTERING AV ANDRA DELAR AV METODEN Om frvaltningsrtten inte bifaller samtliga yrkanden under andrahandsyrkandet (punkten 1.2), yrkar E.ON i sista hand att domstolen ska prva yrkandena 1.3(i)- (ii). Prvningen av sistahandsyrkandet (1.3(i)-(ii)) aktualiseras sledes endast om frvaltningsrtten varken bifallit E.ONs frstahandsyrkande, eller (enligt E.ONs andrahandsyrkande) justerat metoden fr vergngsregleringen i samtliga de avseenden (1.2(i)-(iv)) som E.ON har hemstllt. Om domstolen vid prvning av andrahandsyrkandet inte skulle anse att bifall kan ges till samtliga delyrkanden i punkterna 1.2(i)-(iv), menar E.ON allts att justeringar av sjlva schablonmetoden mste gras fr att mildra de negativa effekter som en vergngsreglering, ojusterad eller ofullstndigt justerad, medfr. Rttens eventuella bifall till sistahandsyrkandet ska i s fall glla i tillgg till den eller de bifallna punkterna i andrahandsyrkandena. 9.1 Kalkylrntan (WACC) Kalkylrntan ska ge rimlig avkastning Enligt 5 kap. 6 ellagen ska intktsramen ge en rimlig avkastning p det kapital som krvs fr att bedriva verksamheten. En rimlig avkastning ska enligt frarbetena motsvara den avkastning som fordras fr att i konkurrens med alternativa placeringar med motsvarande risk kunna attrahera kapital fr investeringar. 105 Fr att berkna sklig avkastning har EJ i frhandsregleringen valt att anvnda den s.k. WACC-metoden. Som konstaterats i frarbetena frutstts gare och investerare krva en avkastning p kapitalet som motsvarar riskfri rnta plus en riskpremie, som r bransch- eller verksamhetsberoende eller specifik fr ett srskilt fretag. Drefter konstaterar regeringen att det rder olika meningar om olika 106 variabelvrden i metoden och att dessa vrden ytterst r en bedmningsfrga. Prop. 2008/09:141, s Prop. 2008/09:141, s

15 9.1.2 Elsframtagna WACC Den av El anvnda WACCen definieras i Els PM 2011:07 Kalkylrnta 1 elntsverksainheten beslutad 30 september PMn redovisas underlag frn de tv konsultfretagen Grant Thornton och Ernst & Young avseende bedmningar av vad som kan anses vara en rimlig kalkylrnta fr perioden PMn finns dessutom en bedmning av konsulten ICECAPITAL angende skatteeffektens pverkan p WACC. Grant Thornton anser att den reala kalkylrntan fre skatt br ligga i intervallet 5,33-6,59 % och Ernst & Young anger intervallet till 4,27-5,81 %. Konsultfretagens genomsnittliga bednming r 5,5 %. Det r denna genomsnittliga bedmning som r utgngspunkt fr Els beslutade kalkylrnta. Efter justering med hnsyn till skatten (ett schablonmssigt avdrag p 0,3 % fr rntefria skattekrediter) har ET faststllt den reala kalkylrntan fre skatt 5,2 till %. Reduceringen av rntan med hnsyn till rntefria skattekrediter har varken std i rapporterna frn Grant Thornton och Ernst & Young, eller av konsulten ICECAPITAL som EJ har anlitat fr att utreda skattefrgan. 7 Skattejusteringen kritiseras ven i ett utltande av professor Peter Jennergren som anser att ngot avdrag om 0,3 % inte ska gras fr att kompensera fr rntefria skattekrediter, se Bilaga 4. E.ON ansluter sig till uppfattningen att en reducering av rntan inte ska ske. EJ gr ven en egen bednming av rimliga parametrar i WACC-berkningen och kommer d i sin berkning fram till en kalkylrnta 5,2 p % realt fre skatt. EJ har i sin egen bedmning satt den nominella riskfria rntan hgre (4 %) n genomsnittet av den niv som konsulterna har (3,06 %). Att konsulterna har ett lgre belopp beror p att de utgr frn vrdet p historiska 10-riga stadsobligationer medan ET har den frvntade BNP-utvecklingen som utgngspunkt fr sin bedmning. 107 EJ R20 10:25, Bedmning av elntsfretagens ntavgijier 2009, bilaga 3 73

16 9.1.3 Bedmning av risker i elntsaffrer E.ON anser att beslutad WACC, som har sitt ursprung i en marknadsmssig bedmning, inte i tillrcklig utstrckning beaktar riskerna i elntsverksamheten. De regulatoriska riskerna, t.ex. den av El beslutade vergngsregleringen, r fr ntfretagen betydande. Konsekvenserna av dessa risker har inte beaktats i den marknadsmssiga bedmningen som konsulterna gjort Detsamma gller den risk som avbrottsersttningen vid lngvariga elavbrott innebr fr elntsfretagen. Kostnader fr avbrottsersttningen ingr inte i de kostnader som anses skliga i frga om intktsramen som rr den reglerade delen av verksamheten, men r verkliga kostnader fr ntfretagen som i hg grad pverkar den totala verksamheten. Avbrottsersttningen utgr en kad risk fr elntsfretagen, vilket regeringen ocks konstaterat. 108 Det r drfr ofrnkomligt att avbrottsersttningsregleringen mste beaktas av en placerare vid bedmningen fr olika konkurrerande alternativa placeringar. Det gr allts inte att riskbedrna elntsverksamheten frikopplat frn avbrottsersttningen. De kade riskerna enligt ovan, som allts inte har beaktats av EJ och konsulterna vid bedmning av avkastningsnivn enligt WACC-metoden, innebr att den WACC som ska tillmpas ska vara hgre eftersom dessa risker reducerar den totala verksamhetens avkastning Beslutad WACC ger inte rimlig avkastning Vad gller tillmplig kalkylrnta hnvisas till vad som anges i utltande av professor Thore Jotmsen, Bilaga 5. 1 enlighet med vad som dr anges menar E.ON att en real kalkylrnta om 6,5 % fre skatt br anvndas vid berkningarna av rimlig avkastning. Denna niv stmmer verens med den niv om 6,5 % realt fre skatt som anvnts som mtt i E.ONs verksamhetsplan p vilken frrntning en genomfrd investering ska generera ver 109 tid. E.ON kan stlla sig bakom det synstt som El tillmpar i sin bedmning av kalkylrntan vad gller riskfri rnta. Med denna justering och utan att tillmpa IOS Prop. 2008/09:141, s Se Bilaga 1, s

17 Els skattekonvertering, men i vrigt enligt konsulternas bednmingar, hamnar kalkylrntan p ca 6,5 % realt fre skatt. Om hnsyn tagits till de risker som redogjorts i punkten ovan hade WACCen varit n hgre. En korrekt faststlld kalkylrnta kan likvl leda till oriktiga resultat om rntan inte berknas p ett korrekt kapitalbelopp. Om kalkylrntan 6,5 % anvnds p schablonmetodens kapitaldel uppns inte en avkastning p 6,5 %, eftersom det investerade kapitalet inte fr tas upp till sitt fulla vrde. ven fr det fall kapitalbasen hade varit korrekt berknad r den av ET beslutade kalkylrntan p 5,2 % fr lg Slutsats vergngsregleringen innebr dessutom att full kostnadskompensation inte erhlls fr opverkbara kostnader (se ovan). Fr nyinvesteringar som grs under den kommande regleringsperioden innebr detta att den verkliga avkastningen av dessa investeringar aldrig kommer att uppg till den beslutade kalkylrntan om 5,2 %. Inledningsvis kan effekterna av frlorad eller utebliven avkastning i viss mn balanseras av intkter genererade av startkapitalbasen, i vart fall fr nt som inte r helt nya. 1 lngden sker dock ingen kompensation fr att den kapitalfrlust som orsakas av att faktisk avkastning understiger berknad avkastning. Effekten av att tillmpa den beslutade kalkylrntan p 5,2 % blir reella svrigheter fr ntfretagen att attrahera investeringar och kapital. En kalkylrnta om 6,5 % realt fre skatt utgr vad som minst utgr rimlig avkastning p kapitalbasen. Den av EJ tillmpade kalkylrntan ska under alla frhllanden hjas med hnsyn till Els felaktiga avdrag om 0,3 % fr rntefria skattekrediter. 9.2 Avskrivningstider En avskrivningstid om 30 r fr strre anlggningar, ssom ledningar och transformatorer hnfrliga till vindkraft br tillmpas istllet fr den av El faststllda tiden om 40 r. Den huvudsakliga anledningen till att en avskrivningstid om 30 r br glla r att vindkraftsanlggningar pga. verkens tekniska livslngd vanligen erhller tidsbegrnsade tillstnd enligt miljbalken fr en period om 30 r. 75

18 10. SKL FR TERFRVISNING VID JUSTERING AV METOD Om vergngregleringen eller delar av metoden justeras enligt andrahandsochleller sistahandsyrkandena torde det enligt E.ONs mening vara lmpligt att den frnyade berkning av intktsramen fr tillsynsperioden som dessa justeringar ger upphov till utfrs av EJ efter anvisningar frn frvaltningsrtten. Detta r sledes grunden fr det reservationsvis framstllda yrkandet om terfrvisning i denna del. En frnyad berkning fr att faststlla Redovisningsenhetens intktsram ska emellertid aldrig kunna leda till att E.ON erhller en intktsram som verstiger den i anskan yrkade (se punkten 1.5). 11. SKL FR FASTSTLLELSE AV METODEN VID AVSTMNING Enligt punkten 1.1 (ii) har E.ON framstllt ett srskilt metodyrkande i anslutning till frstahandsyrkandet om faststllelse av intktsramen. Sklen till detta yrkande kan sammanfattas som fljer. 1 5 kap. 3 andra stycket ellagen anges att det av ett beslut om faststllande av intktsram ska framg bl.a. vilka metoder som anvnts vid faststllande av ramen. ven om denna bestmmelse i frsta hand riktar sig till ntmyndigheten (ET) finns inget hinder fr frvaltningsrtten att vid verprvning av ett sdant beslut besluta om de justeringar av metoden fr faststllande av intktsramen som r pkallade ur en rttslig synvinkel. Vid prisjustering och avstmning av den skta intktsramen mste - ven vid bifall till E.ONs frstahandsyrkande om faststllande av skt intktsram - det, svitt E.ON kan bedma, klargras enligt vilken metod sdan prisjustering och avstmning ska gras. E.ON hemstller att sdan avstmning och justering ska ske med std av Els schablonmetod utan tillmpning av vergngsregleringen. Sklen fr detta metodyrkande r i vrigt de samma som utvecklats under punkterna 5-7 ovan. 76

19 Mot angiven bakgrund br rtten - vid bifall till E.ONs begran om skt intktsram samtidigt frordna att Els metod ska exkludera den tillmpade vergngsregleringen vid justering och avstmning av den skta intktsramen. 12. SKL FR SRSKILT YRKANDE AVSEENDE PRISJUSTERING E.ON har enligt punkten 1.6 ovan hemstllt att domstolen i sina domskl eller i domslutet klargr att den prisjustering av beslutad intktsram som enligt Els metod ska gras vid tillsynsperiodens slut enligt bilaga 4 s. 4 till beslutet, ska ske med de justeringar av beslutet och/eller metoden fr beslutet som fljer av domstolens domslut. Grunden fr detta srskilda yrkande r att den frndring av metoden fr faststllande av intktsram som domstolen beslutar ska terspeglas i den metod som EJ anvnder vid justering (avstmning) av intktsramen vid tillsynsperiodens slut enligt bilaga 4, s. 4. Om metoden fr justering inte ndras p samma stt som metoden fr faststllande av intktsram kommer justeringen att ske p basis av felaktiga belopp. E.ON noterar ven att det finns en diskrepans mellan avstnmingsfrfarandet efter tillsynsperiodens slut, s som det kommer till uttryck i sjlva beslutet av den 28 oktober 2011 p s. 11, och den avstmningsmetod som anges i bilaga 4 till beslutet. E.ONs uppfattning r att den automatiska prisjustering som anges i bilaga 4 r det som EJ menar ska glla. Denna prisjustering utgrs av fljande delar. Utfall av opverkbara kostnader jmfrt med lmnad prognos i underlaget fr beslutet. Kapitalbasens nuanskaffningsvrde justeras med hnsyn till investeringar och utrangeringar, prisutvecklingen fr varje r i tillsynsperioden med faktorprisindex fr byggnader. Den pverkbara lpande kostnaden fr vart och ett av ren i tillsynsperioden rluias om med faktorprisindex (FPI) fr elntsfretag avseende lpande pverkbara kostnader. Utfall av kvalitet jmfrs med i besluten faststlld normniv. 77

20 Med anledning av de automatiska justeringar, som enligt metoden i bilaga 4 ska gras, kommer den intktsram som berknas med schablonmetoden att ndras. Metoden fr avstmning enligt vad som framgr av beslutet p s. 11 skulle dock kunna utlsas som att det endast r kapitalkostnaden och lpande pverkbara kostnader som kommer att prisjusteras automatiskt. Detta skulle d kunna tolkas som att prisjustering avseende vriga delar i schablonmetoden endast kan ske genom en omprvning och d endast om avvikelserna mellan prognos och det faktiska utfallet inte r ringa eller strre n vad som fr anses motiverat. En sdan avstmningsmetodik, dar automatisk prisjustering endast sker fr vissa kostnadsdelar, saknar logik. Av denna anledning nskar E.ON f klarstllt att det r den mer tydliga och rimliga avstmningsmetodik i bilaga 4 s. 4 som gller, med de justeringar som sedermera fljer av domstolens beslut. 1 enlighet med vad E.ON anfrt i punkten 8.4 ovan ska sjlvklart ven en indexering av nuvarande intkter ske automatiskt. 13 BEVISNING OCH HANDLGGNINGSFRGOR E.ON hemstller att f avge eventuell bevisuppgift efter det att EJ har yttrat sig ver denna inlaga. Malm som ovan Cecilia Kindgren- engtsson Mikael Wrn7,/ Madeleine Edqvist (.d. Claesson) 78

21 BILAGEFRTECKNING Anskan om intktsrarn med verksamhetsplan, Sakkunnigutltande (1) av professor Peter Jennergren, Sakkunnigutltande av professor Thomas Bull 4. Sakkunnigutltande (2) av professor Peter Jennergren, Sakkunnigutltande av professor Thore Johnsen,

22 BILAGA 1

23 Bilaga 1 e.7p1 E.ON Elnt Sverige AB regionnt RER Intktsram >

24 RER Intktsram E.ON Elnt Sverige AB, regionnt Innehll Frslag Intktsram Bakgrund Frutsttningar fr verksamhetsplanen Allmnt Strategi Kraven p elntet Anpassning av elnten till ett uthlligt energisystem Regionnts verksamhetsplan Sammanstllning finansiellt behov Metodik Marknadsutveckling Transiteringskostnader Ntfrluster Operativa kostnader Investeringsplaner Nyanslutningar Reinvesteringar Systemstd, mtning och kundvrden Sammanstllning ver investeringar Avskrivningar Prisutveckling Kassaflde Avkastningskrav p gjorda investeringar Totalt kapital Intktsram enligt El:s metod Sammanstllning av resultat schablonmetoden Utgngspunkt fr berkning av intktsram Normvrden Andra vrderingsmetoder Investeringsprognos Avskrivningstider WACC Ej pverkbara lpande kostnader Pverkbara lpande kostnader Kvalitetsjustering Kommentarer till berknad intktsram

25 RER Intktsrarn E.ON Elnt Sverige AB, regionnit 1 FRSLAG INTKTSRAM E.ON Elnt Sverige AB (E.ON Elnt) har fr redovisningsenhet RER 00855, regionnt, upprttat en verksamhetsplan fr ren Denna verksamhetsplan baseras p de krav om leveranskvalitet, effektivitet och lngsiktigt hllbar energifrsrjning som samhllet, kunderna och E.ON stller. Fr detta ndaml krvs en intktsram, , uppgende till Mkr. Intktsramen r berknad i 2010 rs penningvrde, utom prognoserna fr transiterings- och ntfrlustkostnader som r i lpande penningvrde. Detta enligt Energimarknadsinspektionens (EJ) nskeml. Nrmare uppgifter om hur intktsramen r berknad framgr av avsnitt 4. Behovet av en sker tillgng till el kar fr varje r. Samtidigt krver samhllet att energin anvnds mer effektivt och att denna anvndning har mindre miljpverkan n tidigare. Speciellt klimatfrgan har kommit i fokus de senaste fem ren. Ett effektivt elnt r en av frutsttningarna fr att uppn hgre energieffektivitet och mindre niiljpverkan. E.ON Elnts verksamhetsplan tar sikte p just detta. 1 verksamhetsplanen finns flera delar som bidrar till en bttre helhet: Arbetet med att hja leveransskerheten i vra elnt fortstter Arbete med att utveckla elnten i syfte att uppn ett optimalt stt att driva nt med stor andel frnybar smskalig elproduktion fortstter Den strsta potentiella effektiviseringsvinsten finns hos vra kunder. Under perioden planerar E.ON Elnt att erbjuda utrustning till vra kunder fr att de ska kunna flja sin elanvndning i realtid Verksamhetsplanen frutstter att verksamheten kan bedrivas under normala frhllanden och med normal utveckling. Det innebr att kostnader och konsekvenser av extrema hndelser liknande stormarna "Gudrun" och "Per" inte r inrknade, detta frmst av sklet att konsekvenserna inte r frutsgbara. 1 vr verksamhetsplanering tar vi normalt bara med tgrder som r ngorlunda klarstllda avseende sannolikheten fr genomfrande samt avseende ekonomiska konsekvenser. Fr att genomfra de tgrder som planeras och fr att tcka de kostnadskningar statliga Svenska Kraftnt planerar kommer elntspriserna i regionnt i genomsnitt att ka 5-5,5% procent per r under perioden Enligt ellagen ska ntgarens samlade intkter frn ntverksamheten vara skliga i frhllande till dels objektiva frutsttningar dels sttet att bedriva ntverksamheten. Fr att kontrollera rimligheten i den intktsram som behvs fr E.ON Elnts verksamhetsplan har EI:s schablonmetod anvnts, E.ON Elnts, regionnt, intkter fr perioden ligger mer n 10 procent lgre n den modell som Energimarknadsinspektionen har till grund fr att avgra om avgifterna r skliga, se avsnitt 5. 2 BAKGRUND 1 brjan av 2000-talet bedrevs E.ON Elnts verksamhet i en mngd olika ntbolag. Detta var ett arv efter de fretagsfrvrv som gjorts under 1990-talet och brjan av 2000-talet. Ar 2002 pbrjades en omfattande frndring av verksamheten med syfte att samla verksamheten i tv bolag och infra ett nationellt och enhetligt arbetsstt med gemensamma verksamhetsprocesser och med frre lokaliseringar. Verksamheten fr de tv bolagen E.ON Elnt Sverige AB och E.ON Elnt Stockholm AB bedrivs med gemensamma resurser och processer. All personal finns i E.ON Elnt Sverige AB. Ekonomiskt redovisas verksamheten till Energimarknadsinspektionen i 4 olika redovisningsenheter. - E.ON Elnt Sverige, lokalnt syd, REL E.ON Elnt Sverige, lokalnt nord, REL KON Elnt Sverige, regionnt, RER E.ON Elnt Stockholm, REL 00571

26 RER Intktsrarn E.ON Elnt Sverige AB, regionnt Redovisningsenhet, BON Elnt Sverige, regionnt, RER 00855, r resultatet av integrationen av 3 tidigare redovisningsenheter, Sydkraft Elnt Syd Regionnt, Bkab Energi regionnt och Graninge Elnt Nord regionnt. E.ON Elnt infrde en nationell organisation, med mlsttningen att uppn ett enhetligt arbetsstt, samla kompetenser, reducera antalet etableringar och att p s stt erhlla effektivare verksamhetsprocesser. Till fljd av tv naturkatastrofer med namnen "Gudrun" och "Per", blev detta arbete frdrjt. Resultatet av detta nationella arbete brjade drfr inte p allvar att synas frrn Nyttorna av detta arbete syns bl.a i snkta kundsupportkostnader och effektivare rendehantering. Stormarna "Gudrun", 2005, och "Per", 2007, innebar en ptaglig pfrestning fr verksamheten och betydande extraordinra kostnader fr regionnt, totalt ca 300 Mkr. Som en fljd av stormen "Gudrun" startades 2006 Projekt Krafttag, med mlsttning att vderskra och frbttra kundernas leveranskvalitet. Projekt Krafttag avslutades Fr regionntet innebr det att nra 100 % av regionntets ledningslngd nu r trdskrad, till en kostnad av ca 700 Mkr. Fre 2005 var ca 65 % av ledningslngden trdskrad. Erfarenheterna av detta projekt r mycket positiva bde i sitt genomfrande och till resultat. Fr hela E.ON Elnt innebar det att km ledning vderskrades, till en kostnad av drygt Mkr. Detta innebar att andelen oisolerad ledningslngd, i mellanspnningsnten, minskade frn ca 70% till ca 35%. Frn 2007 har ocks verksamheten avseende regionnt prglats av frfrgningar avseende anslutning av ny, storskalig vindkraftproduktion. Frn 2007 tom 2010 har ca 325 MW ny produktion anslutits till regionnts nt. Den stora efterfrgan p anslutningar, fr E.ON Elnt totalt, ca Il 000 MW ny vindkraft, medfrde en strre versyn av E.ON Elnts processer avseende anslutningsverksamhet, i syfte att effektivisera och korta ledtiderna. Detta medfr ocks en versyn av fretagets policy fr anslutningar, infrande av ett nytt koncept Egenproducent samt en ny tariff fr produktionsanlggningar, den s kallade Kanaltariffen. Parallellt med detta har vi ocks utvecklat vra rutiner avseende de kande behoven och nya kraven fr de risk- och srbarhetsanalyser vi lpande gr i vra nt. Svenskt Kvalitetsindex genomfr rligen en oberoende kundunderskning bland eldistributrer i Sverige. Detta utgr vrt vergripande mtetal fr kundnjdhet. Kundernas synpunkter, som i de senaste underskningarna handlar framfrallt om leveransskerhet, hantering av avbrott och avbrottsinformation, utgr viktig information om vilka prioriteringar E.ON Elnt ska gra framt fr att leva upp till kundernas och samhllets krav. 4

27 RER Intktsram E.ON Elnt Sverige AB, regionnt 3 FRUTSTTNINGAR FR VERKSAMHETSPLANEN 3.1 Allmnt 1 de fljande 3 avsnitten ( ) beskrivs den strategi och de krav och behov av utveckling som styr E.ON Elnts samlade agerande och prioriteringar. Dessa strategier, ml och projekt r gemensamma fr hela fretaget (alla 4 redovisningsenheterna) men styr naturligtvis olika fr de olika enheterna, frmst r det en skillnad mellan regionnt och lokalnt. 3.2 Strategi E.ON Elnt ska tillgodose samhllets behov av sker tillfrsel av elkraft. E.ON Elnts framtid prglas drfr i mycket stor grad av energi och miljpolitik och hur eldistributrsrollen utvecklas i ett svenskt/nordiskt/europeiskt perspektiv. Fretagets strategi och vra strategiska initiativ tar drfr sin utgngspunkt i dessa tv faktorer fr att n visionen som ledande eldistributr i Norden. Inom de strategiska omrdena: hantera en utvecklad nordisk/europeisk elmarknad, kundfrtroende, fretagskultur, teknikutveckling, affrsutveckling, reglering och tskillnad formas vr framtid med hjlp av de framgngsfaktorer vi identifierat. Vi agerar proaktivt och frtroendefullt nr affrsmodellen och marknadsfrutsttningarna ndras. Vi svarar upp mot frndrade kundbehov p en marknad i utveckling. Vi anammar ny teknik fr att mta kade krav p nteffektivitet och mjliggr att kunderna allt mer integreras i elsystemet. Vi kar vr affrsmssighet. Vi r beredda att expandera vr affrsverksamhet in i nya segment. Vi utvecklar vr fretagskultur infr framtida utmaningar. Fr att n visionen som ledande eldistributr i Norden r det avgrande att vi kan hantera samhllets krav avseende leveransskerhet, effektivitet, investeringar samt utveckling av "smartare elnt". Nr vi lyckas med det skerstller vi ocks ett lngsiktigt kundfrtroende. 3.3 Kraven p elntet Under de senaste ren har en rad nya krav och regler beslutats i syfte att skerstlla en hg leveransskerhet och tillfrlitlig eldistribution i Sverige. Lag om avbrottsersttning, i kraft sedan 1januari 2006 Freskrift om krav p Risk och Srbarhetsanalyser, EIFS 2010:3, i kraft 1juli 2010 Lag om funktionskrav, i kraft 1januari 2011 Freskrift fr att verfringen av el ska vara av god kvalitet, EIFS 2010A, i kraft 1juli 2011 Norm om utkade krav p spnningskvalitet, trder i kraft under 2011 Ovanstende krav r drmed grundlggande fr de reinvesteringsplaner som upprttats fr perioden. En omstllning till nya kade krav tar tid i en verksamhet som eldistribution, med mnga och kostsamma anlggningar. Erfarenheterna frn Projekt Krafttag har gett E.ON Elnt djup kunskap om var och hur insatser ska gras fr att varje investerad krona ska ge kunderna strsta nytta. 3.4 Anpassning av elnten till ett uthlligt energisystem 1 frutsttningarna fr E.ON Elnts verksamhet ingr en anpassning till kommande krav och utveckling av nya distributionslsningar och tjnster. Fr kommande regleringsperiod har bl.a 5

28 RER Intktsram EON Elnt Sverige AB, regionnt nedanstende dokument varit vgledande fr vilka anpassningar och utveckling E.ON Elnt ska bedriva och fr vrdering av vilka investeringar och kostnader detta medfr /EG - 3:e Energimarknadsdirektivet NordReg report 7/2010 Implementation Plan for a Common Nordic Retail Market ET R2010:18 - Anpassning av elnten till ett uthlligt energisystem ET R2010:22 - kat inflytande fr kunderna p elmarknaden - Timmtning fr elkunder med abonnemang om hgst 63 ampere ET R2010:23 - Nettodebitering - Frslag till nya regler fr anvndare med egen elproduktion Energisystemet Hsten idag Energisystemet i framtiden EON Elnt 12-15lWhVindkraft installerati Sverige planeraratt erbjud Beslut 1 1 Effektbalans avvecklas Tim till alla realtidsmtning Flexibilitet uttagssidan Eldistributrens roll? Gemensam europeisk 3:e direktivet 4:e direktivet? elmarknad Gemensam nordisk slutkundmarknad Utredningsfrslag Funktionalitetavseende Smart Grids och smarta mtare Dataskerhetoch datahantering Aktrernas roller och ansvar (ett kundgrnssnitt) Gemensam nordisk slutkundsmarknad Ett kvndgrnssnitt Balans och avrkriing ver landsgrnser Datautbyte E.ON Elnts syn p vilka frndrade krav och utvecklingsbehov det finns inom regleringsperioden framgr av bilden ovan, samt i den fljande texten nedan. Lokal produktion Anslutning av vindkraft i distributionsntet Stora volymer frfrgningar om anslutning av ny produktion Arbete som redan nu pgr lpande, och baserat p antalet frfrgningar ingr i verksamhetsplanen Egenproducent av el Stdja och frenkla fr kunder att ansluta mikroproduktion, solceller, vindkraft etc. LON Elnt introducerade konceptet Egenproducent r 2009 Realtidsmtning "lookoll" fr kunder Det frsta steget mot ett hllbart samhlle r att gra kunderna medvetna oin sin elanvndning "lookoll" syftar till att ger vra kunder kunskap om sin elfrbrukning i realtid, och ger kunden mjlighet till att energieffektivisera. Vi planerar att erbjuda "lookoll" till kunder fram till 2015 Planerad lansering vintern 2011/2012 3:e Elmarknadsdirektivet Direktivet trder i kraft 1juli 2011 Elntsbolagen r skyldiga att ha separerade kommunikationkanaler med kunderna kad tskillnad leder till kade kostnader. Fr de sex ntbolag som inte har undantag s leder detta till en diskriminerande situation ur ett konkurrensperspektiv. Stora vindkraftprojekt Pverkar ombyggnader i systemet (frmst regionntet) Investeringsbehov, baserat p frfrgningar, finns med i BON Elnts planer Timmtning fr alla BON Elnt utgr frn att timmtning fr alla blir verklighet 2014

29 - RER Intktsram EON Elnt Sverige AB, regionnt Nytt avrkningssystem, bl.a baserat p framtida behov, finns med i verksamhetsplanen och planeras att infras 2012 Frstudie avseende andra behov fr mtinsamlingssystem, nya rapporteringsrutiner, ndrad administration pgr. Framtida behov ej ekonomiskt vrderat. Detta kommer att gras d timmtning fr alla r beslutat, vilket berknas ske hsten 2011, och detaljkraven r presenterade. Detta kan leda till omprvning av liggande verksamhetsplan. Nordisk slutkundsmarknad Berknas bli verklighet 2015 Interna frberedelser och utredningar pgr Pverkar kundgrnssnitt, nya rutiner och rapporteringsformat fr balans- och ntavrkning Eventuella investerings- eller frndrade resursbehov r nnu ej knda och vrderade. Detta kan leda till omprvning av liggande verksamhetsplan. 4:e Elmarknadsdirektivet Direktivet frvntas trda i kraft 2013 Fokus p energieffektivisering och klimatml Pverkar eldistributrens roll och taganden Eventuella investerings- eller frndrade resursbehov r nnu ej knda och vrderade. Detta kan leda till omprvning av liggande verksamhetsplan. Smartare elnt Ett antalpilot projekt bedrivs inom ramen fr verksamhetsplanen i syfte att lra mer om framtida lsningar och funktioner. Optimerat systemutnyttjande. Studie av kad anslutning av havsbaserad vindkraft p land genom ett smart grid koncept som automatiskt styr ner kraftverken d ntkapaciteten inte rcker till. Spnningskvalitet. Via timmtvrden, Master Data Management (MDM), undersks mjligheten till kad kontroll och eventuell tgrd av spnningskvaliteten i varje enskild leveranspunkt. Leveranskvalitet. Via MDM undersks mjligheten till vervakning i lgspnningsntet, vilket frmodas frkorta tiden fr felavhjlpning vid eventuella leveransavbrott. Optimal ntstruktur. Med hjlp av MDM undersks mjligheten till frenklad ntberkning i alla typer av nt. Detta frvntas ge mjlighet att optimera ntstrukturen vid frndrat energibehov ver rets alla timmar. Thinking Energy handlar om energisystemet i det lilla perspektivet - det sk smarta lutset som kan styra och optimera sitt effekt- och energiuttag. 1 Hyllieprojektet (nyetablering av stadsdel i Malm) gr vi frn det smarta huset till att se till en hel stadsdel. E.ON Elnts ambition i projektet r att lra mer om energistyr ning och integrationen av lokal produktion. E-rnobility, (el i transportsektorn) som r ett samarbetsprojekt mellan E.ON Elnt, Malm Stad och Energimyndigheten fr att lra oss mer om infrastrukturutbyggnad, betalsystern, kundernas beteende och nya affrsmjligheter. Alternativ teknik utvrderas generellt sett i alla framtida projekt Investeringsmedel fr strre frndringar i infrastrukturen eller fr inkp av nya stdsystem till fljd av nya "Smart Grid" lsningar r ej planerade och ingr drfr inte i verksamhetsplanen. Nr vi nu, i en period mellan 2008 till 2020, genom vindkraftutbyggnaden i grunden frndrar frutsttningarna fr vra elnt s r utvecklingen av smarta nt en frutsttning fr att vi ska kunna upprtthilla en hg leveransskerhet och kvalitet i vrt verfrings- och distributionssystem. Svl europeisk som svensk energipolitik betonar omstllningen till en lngsiktig hllbar - energifr srjning med kat inslag av frnybar energi. Som elntsbolag med anslutningsplikt innebr dessa ambitioner att vi sedan 2008 ansluter vindkraft i stor omfattning. Anslutningarna finansieras av vindkraftexploatrerna, men hur systemfrstrkningar och utveckling av Smartare nt ska finansieras r nnu i huvudsak oklart. Svenska Kraftnt (SvK) har utrett hur stora systemfrndringar, i samband med produktionsutbyggnad, ska finansieras, s kallade "trskeleffekter". Det finns ett stort behov av att det fattas beslut i denna frga. 7

30 RER Intktsram E.ON Elnt Sverige AB, regionnt E.ON Elnts anser att intktsregleringen i sin nuvarande utformning generellt sett ger svaga incitament att investera i ny teknik i elnten. Den huvudsakliga orsaken r att, ven om ny utrustning fr tillgodorknas i kapitalbasen, s vrderas dessa anlggningar med dagens synsstt, i EI:s schablonmodell fr lokalnten, till endast 84 % av verkligt anlggningsvrde. Fr att ge verkligt incitament r ett frsta steg att vrderingen ska motsvara den verkliga investeringen. El konstaterar i rapporten "Anpassning av elnten till ett uthlligt energisystem", El R2010:18, att det fr nrvarande saknas kunskap om relationen mellan kostnad och nytta vid investering i intelligent teknologi varfr en finansiering genom det utrymme som tariffregleringen erbjuder r att fredra. EJ avser drfr att, till den andra regleringsperioden ( ), utveckla lmpliga kvalitetsmtt och att ta fram en kvalitetsmodell som ger ett extra incitament fr ntfretagen att investera i smarta elnt. Dessa incitament ska framfr allt vara relaterade till anpassning av elntet till omstllningen av energisystemet och i huvudsak styra mot "nya" efterfrgade nttjnster eller kade ntprestationer. EJ:s frslag om infrande av incitament, enligt ovan, vlkomnas av E.ON Elnt.

31 RER Intktsram E.ON Elnt Sverige AB, regionnt 4 REGIONNTS VERKSAMHETSPLAN Sammanstllning finansiellt behov Ntintkter Transiteringskostnader Ntfrluster Operativa kostnader Avskrivningar Resultat Op erativa kostnader r fr samtliga r angivet i 2010 rs penningvrde Fr perioden innebr detta ett intktsbehov p Mkr. 4.2 Metodik E.ON Elnts verksamhetsplan fr ren baseras p samma metodik som vid normalt arbete fr att ta fram ekonomiska prognoser fr verksamheten. Prognoser fr verksamheten grs utifrn E.ON Elnts strategiska plan och de myndighetskrav och kundbehov som r knda vid tillfllet, se avsnitt 3. Drtill kommer aktuell kunskap om volymutveckling och priser, avseende: Transiteringskostnader Ntfrlustkostnader Operativa kostnader Nyanslutningar Investeringsbehov Avskrivningsplaner Historisk och aktuell prisniv analyseras och framtida behov av prisjusteringar bedms i frhllande till kostnadsutvecklingen enligt ovan. Balansen mellan omvrldens krav och frvntningar p leveransskerhet, kvalitet och utveckling i frhllande till prisniv vrderas. Effektivitetskraven och verksamhetens lnsamhet vrderas. Resultatet av tidigare rs intktsreglering vrderas. Rimlig intktsniv faststlls fr perioden. 4.3 Marknadsutveckling Antalet kunder, vilket definieras som antalet anlggningar anslutna till ntet samt antalet utbytespunkter med angrnsande nt, r ca 800. Under perioden frvntas ingen betydande organisk tillvxt. Under ren 2008 och 2009 var det en mycket stor efterfrgan p nyanslutningar fr ny produktion, frmst vindkraft. Prisfrfrgningar fr nyanslutningar motsvarande ca MW installerad effekt kom in, avseende regionnt. 1 och med att ekonomin gick in i en lgkonjunktur 2009 samt att den svenska kronan tappade i vrde gentemot euron, lades mnga av projekten i vila. Flertalet av dessa projekt r fortfarande aktuella och r beroende av utvecklingan av nationellt stdsystem fr ny

32 RER Intktsram E.ON Elnt Sverige AB, regionnht produktion, elprisernas utveckling, kronans vrde i frhllande till euron, mm. BON Elnts antagna utbyggnadstakt r anpassad till nuvarande erfarenheter av utbyggnadstakt. Fullfljande av regeringens miljplaner kan drmed innebra en vsentligt hgre nyanslutningstakt n vad som antagits i det fljande, se avsnitt Prissttningen av normalanslutningar har anpassats till den prissttningsmetodik som fljer enligt EI:s regelverk fr pristtning av nyanslutning av uttagskunder. Den frvntade tillvxten fr transporterad energi i regionnt berknas till ca 1 % per r, frn r 2010 och med Transiteringskostnader Kommande r annonserar Svenska Kraftnt (SvK), kraftiga prishjningar p grund av stora investeringsprojekt och ndrade frutsttningar. SvK bedmer att effektavgiften behver ka med UPP emot tio procent 2012 fr att sedan fortstta ka med ca tio procent under resterande del av planperioden. Uppgifterna r hmtade ur SvK:s investerings- och finansieringsplan fr ren , daterad SvK:s energipriser antas ka med 2-3% per r. Detta har en direkt pverkan p regionnts kostnader. l Prel. Utf. Budget Prognos Prognos Prognos Prognos [MKR] ]2012 l 2013 l 2014 l 2015 Transiteringskostnader Angivet i lpande penningvrde 4.5 Ntfrluster Ntfrlustvolymen prognostiseras som andel av den distribuerade volymen. Ntfrlusterna Upphandlas p NordPools terminmarknad. Inkpen av terminskontrakten styrs av E.ON Elnts volymprognoser och en riskpolicy. Prisskringen sker ver en 5 rs period. De ppna positionerna har vrderats enligt terminspriserna p Nordpool per Hnsyn har tagits till infrandet av prisonirden from Prel. Utf. Budget Prognos Prognos Prognos Prognos l Ntfrlustkostnader Angivet i lpande penningvrde 4.6 Operativa kostnader De operativa kostnaderna bestr av de Kundrelaterade kostnader Drift & Underhllskostnader (D&U) Kostnader fr overhead Planen fr de operativa kostnaderna, se tabell nedan, baseras p den utveckling E,ON Elnt ser och som beskrivs i avsnitt 3 ovan. 1 effektiviseringsarhetet r det frmst stordriftsfrdelarna avseende drift och underhll, kundservice och administration som kommer att utvecklas under perioden. 10

33 RER Intktsram ~31 E.ON Elnt Sverige AB, regionnt Hnsyn till frndrat behov av administration till fljd av tillkommande krav i lagar och frordningar har tagits s som det beskrivs i avsnitt 3. Operativa kostnader Angivet i 2010 rs penningvrde Ovanstende plan innebr att verksamheten effektiviseras med drygt 1 % per r. 4.7 Investeringsplaner Nyanslutningar Ngre strre omfattning p nyanslutningar av uttagskunder i regionntet berknas inte ske under perioden. Produktionsanslutningarna utgrs i huvudsak av vindkraftsanslutningar och ngon enstaka kraftvrmeanlggning. Berknade intkter fr nyanslutningar framgr av tabeller nedan. Anslutningsintkter Angivet i 2010 rs penningvrde Totalt ligger det frfrgningar p anslutning av ny vindkraftsproduktion p omkring MW. Prognosen r baserad p aktuella frfrgningar, lmnade prisindikationer och offerter. Hnsyn har ocks tagits till politiska ml, tilldelningen av elcertifikat samt en sannolikhet fr olika aktrers genomfrande av sina planer, som bland annat r beroende av tillstndsgivning. 1 verksamhetsplanen ingr 6 stycken mycket stora vindkraftprojekt, under perioden. Den installerade effekten fr dessa vindkraftparker berknas uppg till MW. Anslutningsintkterna fr dessa berknas till ca Mkr. Dessa har i verksamhetsplanen periodiserats enligt tabell nedan. Anslutningsintkter stora projekt Toala anslutningsintkten i verksamhetsplanen fr regionnt utgrs av summan av ovanstende tabeller Reinvesteringar Som underlag till den mlbild som ska styra E,ON Elnts reinvesteringspianer och DoU insatser under regleringsperioden finns tv viktiga hndelser att beakta. Erfarenheterna av Projekt Krafttag (se avsnitt 2) Skrpta kvalitetskrav (se avsnitt 3.3) Projekt Krafttag har fr regionntet inneburit att ca 95 % av ledningslngden nu r trdskrad. 1 den fljande perioden kommer fokus att ligga p tgrder fr att trygga elleveranserna och skerstlla redundansen baserat p de risk och srbarhetsanalyser som upprttas. Reinvesteringstgrder kommer i stor utstrkning att pverkas av hur och vilka vinkraftprojekt som kommer att genomfras. Trdskring har fortsatt hg prioritet, fr att uppn 100 %. Tillstndsprocessen medger dock inte i dagslget den takt vi nskar hlla.

34 RER Intktsrarn E.ON Elnt Sverige AB, regionnt Alternativ teknik, s.k SmartGrid, kommer att vrderas i projekten och anvnds om beclnid nytta kan motivera eventuella kostnadsdifferenser. En del av den alternativa tekniken kan antas ha en kortare teknisk/ekonomisk livslngd jmfrt med traditionell teknik, vilket ocks mste beaktas nr denna introduceras i strre omfattning i vra nt Systemstd, mtning och kundvrden Under perioden planeras ett utbyte av befintligt ntavrkningssystem att. 1 planerna ingr att anpassa detta system, jmfrt med dagens, s att det uppfyller morgondagens krav om bl.a en utkad mngd timmtning hos under Sammanstllning ver investeringar W fr 1 tiiri 1J I Ledningar Stationer mm IT-syst/mtare Summa investeringar Angivet i 2010 rs penningvrde 4.8 Avskrivningar Ledningar, stationer mm har avskrivningstider p 40 r. Fr mtare, IT-system och dylikt tillmpas en avskrivningstid plo r. Vindkraftprojekt fr ibland sina tillstnd godknda fr en 30 rs period, vilket frmst gller stora projekt. Till fljd av detta rknar E.ON Elnt ocks med att ha 30 rs avskrivningstid fr de stora vindkraftanslutningar som nmns i avsnitt ovan. Om de tillkommande stora vindkraftanslutningarna skrivs av i bokfringen p 30 r i stllet fr 40 r kar avskrivningskostnaden fr perioden med 1 9 Mkr. Med utgngspunkt i bokfrda anlggningsvrden 2010, investeringspianerna enligt avsnitt samt med planerade utrangeringar som grund berknas avskrivningskostnadernas utveckling fr regionnt. Se tabell nedan. Prel. Utf. Budget l Prognos Prognos Prognos Prognos [MKR] l Avskrivningar Prisutveckling Under regleringsperioden rknar vi med att ntavgifterna behver justeras ned 1 genomsnitt 4,9 % per r, vilket till 100 % baseras p prisjusteringen fr inkp av el frn verliggande och angrnsande nt samt fr ntfrluster. 12

35 RER Intktsram Genomfrda prisiusterinar EON Elnt Sverige AB, regionnit % % % % ,6% Kostnader verliggande nt och ntfrluster ,3% Kostnader verliggande nt samt minskning fr sjunkande ntfrlustkostnader ,0% Kostnader verliggande nt Ovanstende tabell visar genomsnittlig prisjustering fr kunder i regionnt. Fr enskild kund kan prisjusteringarna bde ha blivit hgre eller lgre enskilda r. Ovanstende prishjningar har till 100 % varit grundat p hjningarna motsvarande kade kostnaderna fr inkp av kraft frn verliggande och angrnsande nt samt fr kade kostnader fr inkp av energi till ntfrluster Kassaflde Regionnt har under den senaste 5 rs perioden uppvisat ett positivt kassaflde. Enligt uppgjord verksamhetsplan kommer regionnt att fortstta med ett positivt bidrag i kassafldet Avkastningskrav p gjorda investeringar E.ON Elnt tillmpar en WACC p 6,5 %, realt fre skatt, som mtt p vilken frrntning en genomfrd investering ska generera lngsiktigt. WACC:en r en sammanvgning av kostnaden fr eget kapital, allts det avkastningskrav en investerare stller p sin investering, och kostnaden fr frmmande kapital, allts rntekostnaden fr ln. E.ON Elnts tillmpade WACC har berknats genom en studie av en lngre period av marknadsnoteringar fr ingende komponenter i WACC:en. WACC:en anses drfr representativ fr en lngsiktig avkastningsniv fr ett svenska elntsfretag. Kostnaden fr eget kapital berknas genom Capital Asset Pricing Model (CAPM). Berkningen av WACC fljer de principer El beskriver i rapporten "Frhandsreglering av elntsavgifter - principiella val i viktiga frgor", EJ R2009: Totalt kapital Baserat p planerade och frvntade investeringar och upprttad avskrivningsplan s frvntas de totala tillgngarna ka frn drygt MKr, 2010, till omkring MKr r Regionnt har den senaste 5 rs perioden klarat av att leverera en avkastning p det totala kapitalet i niv med, av garna, frvntat avkastningskrav. Fr hela perioden berknas regionnt ha en avkastning p totalt kapital p i genomsnitt 8,8 %. 13

36 - RER Intktsram EON Elnt Sverige AB, regionnt 5 INTKTSRAM ENLIGT Eks METOD 5.1 Sammanstllning av resultat schablonmetoden CAPEX Anm. Kapitalbas, 40 rs avskrivning Mkr Genomsnitt Kapitalbas, 10 rs avskrivning 67 Mkr Genomsnitt WACC 6,5% Summa Kapitalkostnad Mkr Penningvrde 2010 Ej pverkbar OPEX Mkr Lpande penningvrde Pverkbar OPEX Mkr Penningvrde 2010 Effektivisering -47 Mkr 1 %/r Summa OPEX: Mkr Summa Kostnader Mkr Kvalitetsjustering 0 Mkr Kompensering rrelsekapital 0 Mkr Berknad intktsram Mkr 5.2 Utgngspunkt fr berkning av intktsram E.ON Elnt har sammanstllt och redovisat underlag fr berkning av intktsram fr regionnt, RER 00855, i verensstmmelse med gllande krav och regelverk. E.ON Elnts utgngspunkt fr vilka gllande krav och regelverk som ska ligga till grund fr rapportering och berkning r de dokument som redovisas p EI:s hemsida under rubriken, viktiga dokument i regleringen: htr,x//www. enereima rknadsinspekrionen.se/for-enereiforetae/e1/forhandsprovnin e-avelnatstariffer/viktit'a-dokwnen r-forhandsreglering/ E.ON Elnt har anvnt EI:s schablonmetod och i metoden ingende normprislistor och parametrar, s lngt El anvisat vrden och detaljer, vid inrapporteringen via inrapporteringssystemet "KENT". Angende index fr historiska pverkbara lpande kostnader har vi 1 vra underlag korrigerat i enlighet med EI:s nyhetsbrev, daterat De hr redovisade siffrorna hrrr frn vra egna under lag. Vi fr ej exakt verensstmmelse med "KENT", vilket kan bero p tillmpat index. Schablonmetodens slutvrde utgr ett jmfrelsevrde till den intktsram E,ON Elnt kommit fram till fr regionnts verksamhetsplan det fljande redovisar E.ON Elnt ett antal principiellt viktiga stndpunkter avseende berkningarna och de frutsttningar EJ slagit fast fr sin schablonmetod. Dessa stndpunkter samt de belopp E.ON Elnt berknat vid sidan av inrapporteringssystemet, ska beaktas och lggas till d El gr sin bedmning och jmfrelse av E.ON Elnts begrda intktsram, fr lokalnt Stockholm, kontra resultatet av schablonmetoden. 14

37 RER Intktsram E.ON Elnt Sverige AB, regionnt E.ON Elnts verksamhetsplan och EI:s schablonmetod har olika utgngspunkter fr att berkna intktsramen, dr det r slutresultatet (intktsramen) som r jmfrbar. Enskilda parametrar eller belopp r drfr inte utbytbara mellan metoderna. 5.3 Normvrden Normvrden har tagits fram av El och E.ON Elnt har anvnt dessa s lngt normvrden har funnits tillgngliga i EI:s normprislistor fr olika anlggningstyper. Vrdet p E.ON Elnt, regionnt, anlggningar som vrderats enligt normmetod uppgr till Mkr. Detta motsvarande ca 99,5 % av den totala anlggningsvrderingen enligt EI:s metod, resterande ca 0,5 % r vrderat enligt vriga metoder, se avsnitt 5.4 nedan. 5.4 Andra vrderingsmetoder Fr de anlggningstyper dr det i EI:s normpriser saknas har E.ON Elnt specificerat anlggningarna och vrderat dessa med ngon av de angivna alternativa metoderna. De anlggningstillgngar som inte vrderas enligt normvrdesmetoden r: a. IT-systern fr driftvervakning b. Mobil krafttransformator 40 MVA c. IT-system fr mtvrdeshantering och avrkning d. IT-system fr mtinsamling e. Spnningstransformatorer kv f. Brytare kv g. Frnskiljare 72,5-145 kv Vrdet p de anlggningstillgngar som ingr i regionnt, och som vrderats med annan alternativ vrderingsmetod n normvrde uppgr till 102 Mkr (motsvarande ca 0,5 % av det totala anlggningsvrdet). Det r allts frga om en liten del av det totala anlggningsbestndet som vrderats genom en alternativ metod. Anskaffningsvrde IT-system fr driftvervakning. IT-systemet har vrderats utifrn dess ursprungliga bokfrda anskaffningsvrde. Mobil kmfttransforniator 40 MyA. Denna mobila krafttransformator har vrderats med bestllning/offert (SvK) Hanterine anlceningstill cnear (c-g) enligt ovan Vad gller vriga ovan nmnda anlggningstillgngar (c-g) som ska vrderas enligt annan metod br det i sammanhanget klargras att EON Elnts tekniska anlggningsregister innehller alla regionnts anlggningstillgngar redovisade p komponentniv. Ngon ekonomisk information finns inte i detta register. Sistnmnda information terfinns dremot i det ekonomiska anlggningsregistret. Dr anges dock anlggningstillgngarna p en aggregerad niv, dvs, inte p komponentniv. Av E,ON Elnts ekonomiska anlggningsregister framgr ett anskaffningsvrde fr grupper av anlggningstillgngar, t.ex, en frdelningsstation eller ett frdelningsnt. Det framgr inte vilka komponenter som ingr i gruppen, ex. i en strre frdelningsstation eller om anlggningarna r inhysta, nedbyggda, inbyggda, friliggande mm. De enskilda anlggningstillgngarnas ursprungliga anskaffningsvrden eller anskaffningstillfllen framgr inte. Drmed saknas ursprunglig anskaffningstidpunkt fr enskild komponent att indexera anskaffningsvrdena ifrn. Fr att f till stnd en uppdelning p komponentniv av befintliga anskaffningsvrden fr att vrdera ett ursprungligt anskaffningsvrde mste en omfattande kartlggning gras utifrn en jmfrelse mellan de tv registren. nd skulle det vara mycket svrt att uppn en uppdelning av anskaffningsvrdena p rtt komponenter. 15

38 RER Intktsram E.ON Elnt Sverige AB, regionnt Den som r bokfringsskyldig har ingen skyldighet att bevara verifikat eller projektredovisningar efter utgngen av den tid som rkenskapsinformation ska bevaras (tio r). Av detta skl r det inte ovanligt att sdan rkenskapsinformation inte finns kvar drefter eller bevaras p annan plats eller annat stt. Att efterforska sdana verifikat eller projektredovisningar riskerar drfr att bli ett arbetskrvande arbete med ett mycket oskert utfall. Det ovan anfrda leder till att aktuella anlggningstillgngars (se c-g ovan) ursprungliga anskaffningsvrde, p ett rimligt stt, inte kan hrledas som El anger i sin handbok. Bokfrt vrde P samma stt som redogjorts fr ovan om anskaffningsvrden saknar E.ON Elnts ekonomiska anlggningsregister fr regionnt en redovisning av bokfrda vrden p komponentniv. Inga anlggningar har mot denna bakgrund kunnat vrderas till ett nuanskaffningsvrde berknat med utgngspunkt i ett bokfrt vrde. Annan vrderingsmetod Kvarvarande anlggningstillgngar (c-g, enligt ovan) har vrderats enligt fljande: IT-system fr mtvrdeshantering och avrkning har vrderats enligt uppgifter frn systemleverantr. IT-system fr mtinsamling. E.ON Elnt kper tjnsterna fr mtvrdesinsamling och ger drfr bara delar av det kompletta mtvrdesinsamlingssystemet. Vrdering av insamlingssystemet som helhet har drfr gjorts grundat p uppgifter frn mtoperatrerna. Spnningstransforinatorer kv. Dessa transformatorer har vrderats med KLG 2:10. Brytare kv. Dessa transformatorer har vrderats med KLG 2:10. Frnskiljare 72,5-145 kv. Dessa transformatorer har vrderats med KLG 2: Investeringsprognos En investerings- och utrangeringsprognos har upprttats fr perioden, och finns inlagd i inrapporteringssysternet "KENT". Denna r baserad p investeringsprognosen enligt avsnitt 4.7 ovan. 5.6 Avskrivningstider Avskrivningstider och kategoriindelning fr E.ON Elnts anlggningar fljer de riktlinjer El frordar i rapporten El R2010:24. Detta sammanfaller med de avskrivningstider E,ON Elnt anvnder i sin normala redovisning. Som nmns i avsnitt 4.8 s avser E,ON Elnt att tillmpa 30 rs avskrivningstider fr stora vindkraftprojekt som har ett miljtillstnd som gller i 30 r. Detta gr inte att ange i inrapporteringen i "KENT", varfr ett tillgg berknats och redovisas i avsnitt WACC El har inte tillknnagivit ngon WACC att anvnda fr perioden. E,ON har uppfattat det som en uppmaning frn EJ att elntsbolagen sjlva ska motivera den VACC eller avkastning man anser sig behva fr att verksamheten ver tiden ska generera en sklig avkastning. 16

39 RER Intktsram E.ON Elnt Sverige AB, regionnht Fr berkning av kapitalkostnaderna har E.ON Elnt tillmpat en real WACC, fre skatt, om 6,5 % i schablonmetoden. Denna WACC r lika med vrt avkastningskrav p investeringar i elntsverksamhet. Se avsnitt 4.11 ovan. Ett genomsnitt av de rliga WACC:ar faststllda av ICE Capital, p uppdrag av EJ, mellan ren 2003 till 2009 har berknats som en jmfrelse till E.ON Elnts WACC. Genomsnittsvrdet av ICE Capitals WACC:ar blir 6,45 %. Genomsnittsvrdet fr en 7 rs period kan anses ge en bra bild av en lngsiktigt stabil niv fr en WACC gllande fr elntsverksamheten i Sverige. 5.8 Ej pverkbara lpande kostnader Prognos fr regionnts kostnader fr transiterings- och ntfrlustkostnader framgr av avsnitt 4.4 och 4.5 ovan. Prognosen r gjord i lpande penningvrde. 5.9 Pverkbara lpande kostnader Vid berkning av regionnts pverkbara kostnader enligt EI:s schablonmetod, baserat p historiskt utfall och med 1 % effektivisering per r, ges fljande resultat. 'zir 'iemw.t 1j._ Pverkbara lpande kostnader Angivet i 2010 rs penningvrde E.ON Elnt vill ocks framfra att vi varit positiva till infrandet av normpriser fr pverkbara lpande kostnader och anser att detta skulle bidraga till en kad effektivitetsutveckling i branschen Kvalitetsjustering E.ON har tagit fram de underlag som krvs enligt EIFS 2010:5 och rapporterat detta. E.ON har inte tagit hnsyn till ngon kvalitetsjustering i begrd intktsram, utgngspunkten r att mlet kommer att uppns men inte vertrffas Kommentarer till berknad intktsram Berknad intktsram enligt schablonmetoden fr ren verstiger det belopp E.ON Elnts verksamhetsplan visar. Se avsnitt 4 ovan. Kapitalkostnader Ej Pverkbara kostnader Pverkbara kostnader Kvalitetsjustering 0 0 Intktsram Redovisade belopp enligt El metoden i tabellen ovan avser berkning enligt schablonmetoden och utan att korrigeringar eller tillgg gjorts. Den enda parameter som inte p frhand r tydligt definierad av El r WACC:en. Valet av WACC pverkar ptagligt resultatet av berkningen i schablonmetoden, 17

40 RER Intktsram E.ON Elnt Sverige AB, regionnt E.ON Elnts kapitalkostnader, enligt plan, r 928 Mkr lgre n vad som medges i EI:s schablonmetod. Hr gr E.ON Elnt ett tillgg p 4 Mkr fr att kompensera fr anlggningar som har begrnsad tid fr sina tillstnd, stora vindkraftparker. Berkningen av tillgget baseras p skillnaden d de tillkommande anlggningarna bokfringsmssigt skrivs av p 30 r istllet fr 40 r. Se avsnitt 4.8. Ej pverkbara kostnader, samma prognos fr transiterings- och ntfrlustkostnader har anvnts i bda berkningarna. De pverkbara kostnaderna i El metoden bygger p faktiskt utfall fr perioden , upprknat till 2010 rs prisniv. 1 E.ON Elnts verkliga prognos baseras beloppen p den verksamhetsutveckling som E.ON anser vara ndvndig fr perioden. Detta tillsammans med den verkliga effektivisering fretaget genomfr under perioden innebr att E.ON Elnts prognos r 10 Mkr lgre n vad EJ metoden medger. 1 bda fallen uppns en effektivisering med 1 % per r under regleringsperioden. En reflektion ver att schablonmetoden ger en hgre berknad intktsram n E.ON Elnts verksamhetsplan, r att den indikerar en vidareutvecklad verksamhet. Som beskrivits, avsnitt 3 ovan, skrps kraven alltmer avseende leveransskerhet och elkvalitet. Behovet av nya investeringar bedms bli hgre och ihllande med tanke p kande krav och behov i omstllningen av energisystemet, dr smartare elnt r en del av lsningen. Intkter p den niv som schablonmetoden antyder kan drfr vara den lngsiktigt rtta, vid en fortsatt utveckling av elnten. E.ON Elnt vlkomnar en diskussion rrande den lngsiktiga utvecklingen av elnten och vad kunderna lngsiktigt r beredda att betala fr i form av ntavgifter. E.ON Elnts verksanihetsplan utgr frn att bibehlla en kontinuitet och stabilitet i prissttningen samtidigt som den bedms ligga p en niv som uppfyller nu knda och rimliga krav p utveckling och kvalitet i elnten, gllande fr perioden EI

41 BILAGA 2

42 Bilaga 2 Peter Jennergren Energimarknadsinspektionens tilltna kapitalkostnad: Schablonmetod, reduktion och utjmning ver 18 r Jag har av advokat Torgny Wetterberg blivit ombedd att analysera Energimarknadsinspektionens metodik Pir att berkna intktsramen fr perioden Jag r klar ver att denna PM kommer att beropas av ett stort antal elntsfilretag i en pgende tvist vid frvaltningsrtten i Linkping. 1 det fljande gr jag en verslagsmssig, modellbaserad underskning av den kapitalkostnad som Energirnarknadsinspektionen (EJ) beviljar Pir synnerhet undersker jag konsekvenser av den tillmpade reduktionen i ett andra steg och den tnkta utjmningen av kapitalkostnaden ver 18 r. Jag visar nedan, att reduktionen och utjmningen leder till ett stort vrdefall p det reglerade ntfretagets tillgngar och aktiekapital, och ett drmed sammanhngande behov av omedelbart kapitaltillskott frn garna fr att omfinansiera fretaget. Jag anvnder till viss del data avseende Hedemora Energi samt ven annan information som finns i fljande dokument som har skickats till Hedemora Energi frn EJ: Faststllande av intktsram enligt 5 kap. ellagen (1997:857), samt fljande bilagor till detta dokument: Bilaga 4 Metod fr berkning av intktsram, formler samt kortfattad beskrivning, och Bilaga 7 Berknad intktsram fr REL Data avseende Hedernora Energi terfinns ven i EI:s dokument Uppgifter som grund fr freslagen intktsrarn (fr redovisningsenheten REL00069). Den gllande regleringsmodellen berknar frst en "Summa berknad intktsram enligt schablonmetoden" Pir ren i 2010 rs penningvrde. Intktsramen r allts en summa Pir fyra r. Den omfattar tv komponenter: Totalsumma kapitalkostnad och totalsumma lpande kostnader. De lpande kostnaderna bestr av opverkbara lpande kostnader och pverkbara lpande kostnader. De opverkbara lpande kostnaderna har prognosticerats av fretaget. De pverkbara lpande kostnaderna utgr frn fretagets egna uppgifter i rsrapporterna till El fr , vilka dock reduceras fr att uttrycka ett krav p effektivisering. 1 EJ anvnder sjlv begreppet utjmning (se Faststllande av intktsram enligt 5 kap. ellagen (1997:857), s. 8).

43 I det aktuella fallet (Hedemora Energi) blir totalsumman kapitalkostnad lika med (tusen kr)2 och totalsumman lpande kostnader , den senare uppdelad p fr opverkbara lpande kostnader och fr pverkbara. Sledes blir summa berknad intktsram enligt schablonmetoden lika med = (efter avrundning). Benmningen schablonmetod avser hr det stt p vilket det nmnda totalbeloppet rknas fram. Det framrknade beloppet avser allts en summa fr de fyra ren , i 2010 rs penningvrde. Efter tillmpning av schablonmetoden fr att rkna fram beloppet fljer ett andra steg, dr det beloppet reduceras hgst avsevrt. El anser helt enkelt att r alltfr hgt och drfr mste reduceras. Den historiska intkten fr fretaget under , upprknad till 2010 rs penningvrde, r Skillnaden mellan summa berknad intktsram enligt schablonmetoden och historisk intkt r lika med = (efter avrundning). Den beslutade intktsramen fr faststlls till (6/18)>< = , allts till historisk intkt plus 6118 gnger skillnaden mellan berknad intktsram enligt schablonmetoden och historisk intkt. Tanken r sedan, att det ska ske en upprkning med 10/18 under ren , med 14/18 under ren , och med 18/18 under ren Det r allts denna upprkning som utgr utjmningen. EI:s berkning av beslutad intktsram fr r ganska ltt att frst. Det r dremot oklart, hur EJ frestller sig att den efterfljande utjmningen under ska g till, i synnerhet ifall det frekommer bde real vxt och inflation. Fr att gra den fljande modellmssiga underskningen ngot enklare frutstter jag drfr i denna PM, att det inte frekommer ngon real vxt eller inflation. Eftersom inflationen frutstts vara noll, blir 2010 rs penningvrde det som gller ven under ren efter Detta antagande om noll real vxt och inflation r inte vsentligt fr de slutsatser som jag redovisar senare i denna PM. Vidare antas fretaget Jmvikt, vara i vilket innebr en jmn ldersfrdelning av rsklasser av bda slagen av anlggningstillgngar (med 40 och 10 rs regleringsmssig avskrivningstid). Reduktionen av intktsramen fr i det andra steget r 56 sledes 854 = En omedelbar frga r d, vilken komponent i summa berknad intktsram enligt schablonmetoden som reduceras, kapitalkostnad och/eller lpande kostnader. Det framstr 2 Kapitalkostnad berknas halvrsvis fr av Er, varvid det tas hnsyn till fretagets planerade investeringar i och uttangeringar av anlggningstillgngar. De exakta berkningarna som leder fram till beloppet r inte vsentliga hr. (Berkningama bygger p reala annuiteter.) Se Faststllande av intktsram enligt 5 kap. ellagen (1997:857), ss; Bilaga 4 Metod fr berkning av intktsram, formler samt kortfattad beskrivning, s

44 som klart, att hela reduktionen mste glla kapitalkostnaden. Opverkbara lpande kostnader kan knappast reduceras, eftersom de till strsta delen avser ntfrluster och abonnemang till verliggande och angrnsande nt. Att reducera opverkbara lpande kostnader i det andra steget skulle f. vr. vara inkonsistent med rubriceringen av dessa kostnader som opverkbara. Det skulle ocks vara inkonsistent att i andra steget reducera de pverkbara lpande kostnaderna, eftersom dessa redan i det frsta steget har utsatts fr en reduktion fr krav p effektivisering. Sledes mste det vara kapitalkostnaden som reduceras med , frn till = (efter avrundning). Detta antyds ven i vad EJ sjlv skriver: "Under frberedelserna till en vergng med frhandsprvning av ntfretagens intkter har det konstaterats att kapitalkostnadsersttningen vid berkningar som bygger p ett icke ldersjusterat nuanskaffningsvrde med schablonmetoden, i mnga fall leder - till ver gngseffekter.... En vergngslsning br minimera risken fr att ntfretagen i sin intktsram Mr kostnadstckning och avkastning p redan avskrivna anlggningstillgngar. -4 Det frutstts hr, att reduktionen i det andra steget endast avser kapitalkostnaden, och att det beviljade beloppet fr kapitalkostnad sledes till sist uppgr till summan fr de fyra ren , mao per r.5 NUAK (nuanskafffiingskostnad) fr anlggningstillgngar med 40 rs avskrivningstid uppges till vid slutet av Motsvarande NUAK fr tillgngar med 10 rs avskrivningstid r Den rliga anskaffningen av anlggningstillgngar som avskrivs ver 40 r mste d vara / 40 = under alla framtida r (under den gjorda frutsttningen om jmvikt och noll real vxt och inflation). P samma stt blir den rliga anskaffningen av tillgngar som avskrivs ver 10 r / = Se den bifogade tabellen som visar mina berkningar! 1 kolumnerna (2) och (3) visas de rliga anskaffningarna av de tv kategorierna av anlggningstillgngar. Vrden p fretagets tillgngar, rntebrande skulder och egna kapital berknas i tabellen under tv olika frutsttningar. 1 kolumnerna (4) (10) sker berkningen under antagande att schablonmetoden gller, utan efterfljande reduktion i det andra steget och utjmning ver 18 r. Den beviljade rliga totala annuiteten (allts den sammanlagda annuiteten fr tillgngar med 40 och 10 rs avskrivningstid) r / = 29 De skattemssiga avskriv- "Bilaga 4 Metod fr intktsram, formler samt kortfattad beskrivning, s Frutsttningen att reduktionen i det andra steget endast avser kapitalkostnaden r inte vsentlig. Men om reduktionen endast avser kapitalkostnaden, kan utbetalningar fr lpande kostnader antas bli lika med motsvarande komponenter i de godknda intkterna. 1 s fall frenklas det fljande resonemanget ngot. Som det ven kommer att framg senare, utgr jag frn en real rnta fre skatt p 5,5%. Den sammanlagda annuiteten stmmer inte helt med de tv nmnda NUAK-beloppen och och en real rnta

45 ningarna som finns i kolumn (5) sker ver 5 r (ver bda kategorierna av anlggningstillgngar) och r sledes lika med (115) x 5 >< ( ) = (efter avrundning). 1 kolumn (6) berknas sedan rliga betalningsverskott frn driften (p engelska: free cash flow). Beloppen i kolumn (6) r efter skatt. Skattesatsen r 26,3%. Eftersom det frutstts noll real vxt och inflation, samt en jmn lderfrdelning av rsklasser av anlggningstillgngar, blir det rliga beloppet det samma fr alla r, Detta belopp framkommer som fljer: = >< (1-0,263) x 0,263 ( ). Det rliga betalningsverskottet frn driften r allts lika med den beviljade totala annuiteten efter skatt, plus skattelindringen genom avdragsgilla avskrivningar, minus anskaffningsutgifterna fr de nsta rsklasserna av de tv kategorierna av anlggningstillgngar. Ntfretaget har givetvis ven andra in- och utbetalningar n dem som ligger till grund fr beloppen i kolumn (6), nmligen tilltna intktskomponenter fr att tcka lpande kostnader (pverkbara och opverkbara, och utbetalningar fr de lpande kostnaderna. Emellertid frutstts dessa intktskomponenter vara lika med motsvarande utbetalningar och kan drfr elimineras mot varandra i de rliga betalningsverskotten frn driften (jfr fotnot 5 ovan). 1 kolumn (7) berknas vrdet p fretagets tillgngar vid slutet av 2011 (dvs, vid brjan p regleringsperioden ) genom diskontering av rliga betalningsverskott till ett nuvrde. Den rnta som anvnds, allts WACC, r 4,0535% x (15,5% - 0,263). Utgngspunkten r EI:s reala rnta fre skatt 5,5% utan avdrag fr rntefria skaftekrediter. 7 Den reala rntan r lika med den nominella i mina berkningar, eftersom inflationen antas vara noll. Emellertid ska rntan (WACC) vara efter skatt, vilket frklarar multiplikationen med (1-0,263). Vrdet p fretagets tillgngar vid slutet av 2011 blir d = / 0, Diskonteringen sker ver en ondlig horisont (allts ven ver r efter 2028), eftersom fretaget frutstts fortstta driften ijmvikt ver ett ondligt antal r, i ett jmviktsscenario med p 5,5%. Skillnaden beror delvis p att EJ anvnder en real rnta 5,2% p i sina berkningar av reala annuiteter. Jfr ven fotnot 2 ovan. EI:s reala rnta fre skatt 5,2% r = 5,5% - 0,3%. EJ motiverar avdraget p 0,3% med att ntfretagen skattemssigt kan gra strre avskrivningar n vad som fljer av den tilltna kapitalkostnaden. Jag argumenterar i en annan PM (Rntefria skattekrediter i Energimarknadsinspektionens reala kalkylrnta fre skatt) fr att det inte ska gras ngot sdant avdrag. Att jag hr utgr frn EI:s reala rnta fre skatt men utan avdrag fr skattekrediter, allts 5,5%, innebr inte, att jag accepterar EJ:s vriga rntefrutsttningar. Anledningen tilljag utgr frn den reala rntan 5,5% fre skatt r endast, att jag avser underska konsekvenser av E1:s reduktion av kapitalkostnaden och utjmning ver 18 r i en situation som s lngt som mjligt bygger p E[:s egna frutsttningar. Rapporten EJ 2011:07 Kalkylrnta i elntsverksamhet dokumenterar EI:s vervganden betrffande kalkylrnta. Tv konsultrapporter (frn Grant Thornton och Ernst & Young) ingr som bilagor. 2

46 noll real vxt och inflation. Detta slags ondliga diskontering r standard i fretagsvrdering och ligger bakom det vanliga uttrycket "going concem". Vrdet p fretagets tillgngar i kolumn (7) r lika med vrdet p fretagets rntebrande skulder plus vrdet p fretagets egna kapital (allts aktiekapital). Vrdet p de rntebrande skulderna r lika med en andel av tillgngarnas vrde, nmligen samma skuldandel som anvnds i WACC vid sammanvgningen av avkastningskraven p rntebrande ln och p eget kapital (aktiekapital). Det framgr av den rapport frn El som nmns 7, i samt fotnot av de tv konsultrapporter som utgr bilagor till den rapporten, att skuldandelen frutstts vara 0,37.8 Med den skuldandelen, och med ett vrde p tillgngarna , p blir vrdet p de rntebrande skulderna = 0,37 x Det frutstts hr, att rntan p skulderna r marknadsmssig (i s fall r vrdet p skulderna lika med det bokfrda vrdet). Vrdet p aktiekapitalet kan sedan berknas som en residual. Det blir sledes 192 lika 343 med = Vrdet p aktiekapitalet kan ven berknas genom att diskontera mjliga utdelningar till ett nuvrde, med anvndande av avkastningskravet p det egna kapitalet som diskonteringsrnta. Mjliga utdelningar berknas i kolumn (9). Det belopp som varje r kan utdelas r lika med betalningsverskottet fin driften i kolumn (6), minus rnta efter skatt p lneskuld vid slutet p fregende r, plus/minus kning/minskning av lneskuld. Baserat p de tv konsultrapporterna som nmns i fotnot 7, och den Excel-fil p EI:s hemsidor som nmns i fotnot 8, kan den nominella lnerntan vid noll inflation bestmmas 2,5051%. till Vid slutet av r 2012 r tydligen den mjliga utdelningen Detta belopp erhlls som 10290=12376_112964x0,025051x(1-0,263) Vrdet p aktiekapitalet bestms sedan i kolumn (10) genom direkt diskontering av mjliga utdelningar. Hr behvs avkastningskravet p eget kapital, som betecknas med x. Det oknda avkastningskravet x kan lsas ut frn den vanliga WACC-ekvationen: 8 De tv konsultbolagen anger 0,32 och 0,42 som mittvrden p intervall fr skuldandel. EI:s kalkylrnta bygger p genomsnitt av de tv konsultrapporterna. Allts mste Et:s skuldandel vara 0,37. Se EE:s hemsidor, rubriken "Viktiga dokument i frhandsregleringen av elntstariffer". Under dcii rubriken finns en lnk till en Excel-fil "Berkning av kalkylrnta" som sammanfattar de olika antagandena i de tv konsultrapporterna. De tv konsultbolagen anger 3,23% och 2,88% som riskfri rnta. Riskpremien fr ntfretagens ln anges till resp. 1,15% och 1,83%. Konsultbolagens genomsnittliga nominella lnernta blir sledes [(0, , , ,0183) / 2]. Konsultbolagen anger frvntad inflation till resp. 2,06% och 1,92%. Min frutsttning i denna PlvI r dremot noll inflation. Allts mste konsultbolagens nominella lnernta rknas om till en situation med noll inflation. Denna omrkning ser ut s hr: (1 + [(0,0323 0,0115 0,0288 0,0183) / 2]} / {1 + [(0,0206 0,0192) / 2]} 1 = 0, Allts blir den nominella lnerntan vid noll inflation 2,5051%.

47 WACC = 0, = (1 0,37) x x 0,37 x 0, x (1 0,263). x blir d lika med 5,3498%. Om man diskonterar de rliga utdelningarna i kolumn (9) (som fortstter ver en ondlig horisont ven efter r 2028), d fr man vrdet p aktiekapitalet vid slutet p 2011 som r lika med = / 0, Detta vrde r givetvis exakt samma vrde som man erhller, om man frst berknar vrdet p fretagets tillgngar och sedan drar bort de rntebrande skulderna. Det kan hr tillfogas, att vrdena p fretagets tillgngar, rntebrande skulder och fretagets egna kapital r de samma vid alla efterfljande rsslut som vid slutet p 2011, eftersom fretaget befinner sig ijmvikt och real vxt och inflation bda r noll. Vrden p fretagets tillgngar, rntebrande skulder och egna kapital med reduktion i andra steget och utjmning ver 18 r berknas i kolumnerna (11) (16). De totala annuiteterna efter det andra steget samt utjmning ver 18 r terfinns i kolumn (11). Dessa annuiteter r, som det redan nmnts tidigare, fr ren r 2028 r den totala annuiteten vilket r lika med den totala annuiteten enligt schablonmetoden i kolumn (4). Fr de mellanliggande ren fljer annuiteterna den av EJ skisserade utjmningen ver 18 r. 10 Betalningsverskott frn driften med reduktion i andra steget och utjmning ver 18 r terfinns i kolumn (12). Liksom i den tidigare kolumnen (6) r rligt betalningsverskott lika med beviljad total annuitet efter skatt, plus skattelindring genom avdragsgilla avskrivningar (samma avskrivningar som i kolumn (5)), minus anskaffningsutgifter fr de nsta rsklasserna av de tv kategorierna av anlggningstillgngar. Skillnaderna mellan beloppen i kolumnerna (12)och (6) beror enbart p skillnader i annuiteter (efter skatt) mellan kolumnerna (11) och (4). Vrdet p fretagets tillgngar berknas sedan i kolumn (13). Betalningsverskotten frn driften fortstter efter 2028 p samma niv , ver en ondlig horisont. Diskontering till nuvrde vid slutet av 2011, med anvndande av fretagets 4,0535% WACC som diskonteringsriinta, leder till ett vrde p hela fretaget p Detta varde kan jmfras med motsvarande vrde p hela fretaget utan reduktion i andra steget och utjmning ver 18 r, Vrdeminskningen efter reduktion och utjmning r betydande, 22,53%. Kolumn (13)visar ven vrden p fretagets tillgngar vid senare rsslut. ven dessa vrden berknas genom diskontering till WACC 4,0535% ver en ondlig horisont. 1 motsats till tillgngs- Fr ren r annuiteterna lika med 673,5 (34 + (6/18)x85279,5)14; fr ren lika med (34 673,5 + (10/18)x85 279,5)14; fr ren lika med (34 673,5 + (14/18)x85 279,5)74; och fr ren lika med (34 673,5 + (18/18)x85279,5)14. Dessa berkningar resulterar ide rliga totala annuiteter som kan ses i kolumnen (11).

48 vrdena i kolumn (7) r vrdena i kolumn (13) inte konstanta. Frn 2024 r dock vrdena i kolumn (13) konstanta och samma som i kolumn (7). De rntebrande skulderna i kolumn (14) r lika med den av El antagna skuldandelen, 0,37, multiplicerad med vrdet p hela fretaget. Mjlig utdelning till garna berknas i kolunm (15), p samma stt som mjlig utdelning till garna i kolumn (9), allts betalningsverskott frn driften minus rnta efter skatt p lneskuld vid slutet p fregende r, plus/minus kning/minskning av lneskuld. (Lnerntan r liksom tidigare 2,5051%.) Mjlig utdelning r r 2028 och ven under de drp fljande ren (ver en ondlig horisont. Om man diskonterar rliga utdelningar till ett nuvrde vid slutet av 2011, med anvndande av avkastningskravet p eget kapital 5,3498% som diskonteringsrnta, d erhlles vrdet p fretagets egna kapital. Liksom tidigare r givetvis vrdet p det egna kapitalet plus vrdet p de rntebrande skulderna exakt lika med vrdet p fretagets tillgngar. Vrdeminskningen p det egna kapitalet som orsakas av reduktion i andra steget och utjmning ver 18 r r den samma som fr hela fretaget, 22,53%. En ytterligare konsekvens av reduktionen och utjmningen, som givetvis sammanhnger med den visade vrdeminskningen, r att garna frutstts genomfra en betydande omfinansiering av fretaget. Eftersom ven de rntebrande skulderna mste minskas med 22,53%, frn till , mste garna tillskjuta det motsvarande beloppet (efter avrundning). Fretagets lnekapacitet fljer av den antagna lneandelen i fretagets finansiering, 0,37. Denna lneandel gller givetvis ven om fretaget minskar i vrde, och drfr blir det ndvndigt med ett betydande tillskott av nytt aktiekapital. Efter denna modellbaserade underskning av EI:s beviljade kapitalkostnad fr framstr den gllande regleringsmodellen, som allts bestr av en inledande kalkyl avseende summa berknad intktsram enligt schablonmetoden och en efterfljande reduktion och tnkt utjmning ver 18 r, som mrklig. Schablonmetoden, som berknar en real annuitet applicerad pnuak fr fretagets anlggningstillgngar, har svitt jag kan frst varit freml fr ett utfrligt utredningsarbete dr bde EJ, ntfretag och utomstende konsulter och experter har deltagit, och dr berrda parter har uppntt i varje fall ett visst mtt av samfrstnd. Emellertid har EJ p ett sent stadium i den aktuella regleringsomgngen kommit till den uppfattningen, att schablonmetoden leder till alltfr hg beviljad kapitalkostnad, och att denna drfr mste sttas ned. Drfr har El infrt det andra steget som stter intktsramen lika med historisk intkt plus 6/18 gnger skillnaden mellan berknad intktsram enligt schablonmetoden och historisk intkt, och som stller i utsikt en utjmning ver 18 r. Reduktionen och i synnerhet utjmningen frefaller oklara och dligt genomtnkta. Speciellt kan man frga

49 sig, om El verkligen har genomskdat de allvarliga konsekvenser som det andra steget i den gllande regleringsmodellen kommer att medfra fr de reglerade fretagen (ifall det verkligen genomfrs), nmligen stora vrderninskningar och framtvingade tillskott av nytt kapital frn garna. 1 det aktuella regleringsrendet pongterar EJ, att den tillmpade regleringsmodellen ska utg frn en kapacitetsbevarande princip, vilket bl. a. innebr, att varje rs tilltna kapitalkostnad ska vara tillrckligt stor fr att mjliggra finansiering av successiva inkp av nya rsklasser av anlggningstillgngar fr att erstta rsklasser som utrangeras Mot bakgrund av den fregende modellbaserade underskningen av konsekvenserna av reduktionen i ett andra steg och utjmningen av kapitalkostnaden ver 18 r finns det anledning att betvivla, att ntfretagen kommer att visa sig vara villiga att investera i anlggningstillgngar p ett sdant stt att kapaciteterna verkligen bevaras. Den tillmpade regleringsmodellen frefaller sledes strida mot det kapacitetsbevarande perspektivet. Stockholm som ovan Peter Jennergren EJ R2009:09, Frhandsreglering av eln5tsavgifler principiella val i viktiga frgor, s.

50 Kolumnerna (4) - ao: Berkningar enligt schablonmetoden Kolumnerna (71) - (16): Berkningar med reduktion och utjmning (1) (2) (3) (4) (5) (6) (7) (8) (9) (10) (11) (12) (13) (14) (15) (16) r Anskaffa. Anskaffn. Total Skatte- Betalnings- Vrde p Rnte- Utdelning Vrde p Total Betalnings- Vrde p Rnta- Utdelning Vrde p 40-rs 10-rs schablon- rnssig verskott fretagets brande till garna fretagets annuitet verskott fretagets brande till garna fretagets anl.-tillg. anl.-tillg. annuitet avskriv- frn tillgngar skulder egna efter ut- frn tillgngar skulder egna ning driften kapital jmning driften kapital il

51 BILAGA 3

52 Bilaga 3 Sakkunnigutltande avseende utnyttjande av norrngivningsbefogenheter i konflikt med lagstiftningens syfte Uppdraget och dess bakgrund Jag har ftt i uppdrag att uttala mig om frgan om hur man ur ett konstitutionellt perspektiv ska se p det frhllandet att en frvaltningsmyndighet utnyttjar en. befogenhet att reglera en frga p ett stt som kan sgas st i strid med den grundlggande lagstiftningens syfte och inriktning. Annorlunda formulerat kan frgestllningen sgas glla vilket utrymme en myndighet som ftt normgivningmakt sig delegrat har att utnyttja denna p ett stt som inte stmmer med intentionerna bakom den lagstiftning som medger delegationen? Till detta kommer fljdfrgan: vilken rttslig verkan har ett utnyttjande av delegerad regleringsmakt som utnyttjats i konflikt med grundlggande lag? Bakgrunden till frgestllningen r fljande: 1 ellagen och tillhrande frfattningar ges bestmmelser om att den som bedriver elnatsverksamhet far ersttning for detta genom en metod som baseras p en frhandsberkning av intkter och kostnader som sedan kan justeras gentemot utfallet. Det r Energimarknadsinspektionen (EJ) som i beslut faststller de enskilda bolagens s.k. intktsram. Denna ska ocks utveckla metoder fr att berkna intktsrarnens storlek. Av propositionen till de ndringar dr systemet med frhandsprvning infrdes fljer att den sklighetsbedmning av ett ntfretags verksamhet som frhandsprvningen innefattar ska utg frn de ekonomiska frutsttningarna att bedriva sdan verksamhet: "Man borde slunda utg frn att avkastningen i n/verksamheten skulle motsvara vad som kunde bedmas vara normalt fr konkurrensutsatt affrsverksamhet med motsvarande riskniv. Detta kunde ocks uttryckas som den avkastning som fordras fr att i konkurrens med alternativa placeringar med motsvarande risk kunna attrahera kapital fr investeringar i den aktuella n/verksamheten. Detta skulle leda till en lmplig avvgning mellan elkundernas och nfretagens intressen eftersom

53 den angav vad som krvdes fr att mjliggra ndvndiga investeringar fr att upprtthlla en rimlig verfringskvalitetp ntet." (prop. 2008/09:141 s. 24 1) 1 propositionen anges srskilt angende konsumentintresset: - ntverksamheten "Konsumentintresset kan ven fortsttningsvis skyddas genom att skligheten i ntfretagens intkter tar sin utgngspunkt i bl. a. krav p rationalitet och effektivitet i samt genom kravet p att fretagens avgifter ska vara objektiva och icke-diskriminerande." (IProp. 2008/09:141 s. 31) 1 beslut angende intktsramen tir perioden har myndigheten, i tillgg till de faktorer som framgr av lagstiftningen och dess frarbeten, kommit att utarbeta en vergngslsning som skall motverka att prisutvecklingen p elmarknaden 1 hojs en takt som motverkar konsumenternas intresse av lga och stabila elpriser. Detta innebar att myndigheten inte strikt fljer ovan angivna utgngspunkter, utan introducerat egna kriterier for hur en sklighetsprvning ska utformas Som jag frsttt saken ar dessa kriterier nrmast hmtade frn den tidigare regleringen 1 ellagen (se prop. 1993/94:162, s. 158 och prop. 1996/97:136, s 149), som numera ersatts av det system med frhandsprvning av intktsramar som versiktligt beskrivits ovan Man kan sledes tala om att myndigheten genom formnmgen ut av sin modell for berkning terinfrt hnsynstaganden som tillhr ett avskaffat system. Dessutom anger myndigheten att den anser att det kravs inte mindre an fyra tillsynsperioder - dvs 16 ar - innan de nya reglerna kan fa ges fullt genomslag, varfr man utarbetat en metod for gradvis upprkning av intktsramen under denna tid Den huvudsakliga frgestllningen r i vilken mn en myndighet, som utnyttjar ett bemyndigande att utforma regler p ett omrde, kan avvika frn de kriterier som lagstiftningens frarbeten angett som avgrande fr lagens utformning utan att detta kommer att st i strid med grundlagens krav p legalitiet och objektivitet. Av srskilt intresse r just att det handlar om att ta in kriterier som varit del av tidigare reglering p omrdet. Utltande r disponerat s att frst ges en mer allmn beskrivning av den rttsliga reglering som r aktuell hr, drefter ges exempel p hur denna tillmpats i praktiken i fall som anknyter till de frgor som behandlats i EI:s reglering av elmarknaden Regeringsformens krav p objektivitet 1 regeringsformen 1 kap. 9 stadgas att myndigheter och andra som fullgr uppgifter inom den offentliga frvaltningen skall iaktta saklighet och opartiskhet. Denna 1 Se ven aprop. s. 58ff.

54 bestmmelse ger uttryck fr en allmngiltig offentligrttslig princip: objektivitetsprincipen. Samma princip kommer till uttryck i grundlagsregeln om tillsttande av statliga tjnster, Il kap. 9 andra stycket. Med saklighet avses frmst, ssom den ursprungliga lydelsen klarare angav, att myndigheternas beslut inte skall gynna eller missgynna enskilda utan att detta i sig har std i lag. Innebr detta i praktiken att kravet p saklighet inte r ngot mer n en precisering av legalitetsprincipens krav p lagstd? Sannolikt fr man inte tolka bestmmelsen s. Detta sammanhnger med att den moderna offentligrttsliga lagstiftningen i hg utstrckning r utformad p ett stt som ger frvaltningen ett visst.2 manverutrymme - ett s kallatftitt skn Ett exempel kan vara p sin plats: Tillstnd av olika slag skall ibland medges om den skande kan lmplig, anses men vad som utgr lmplighet ar endast mojligt att till viss grad ange i lagtext och kompletterande freskrifter, rd och anvisningar. 3 En bedmning i det enskilda fallet mste trots allt gras och denna kan inte i styras i detalj. Hr finns alltid en risk fr att sakfrhllanden som inte har direkt betydelse fr just denna frga - huruvida personen ifrga varit samarbetsvillig, trevlig, aggressiv, etc - tillmts vikt och leder till ett annorlunda beslut n vad som annars hade varit fallet. Lagen anger i dessa fall de yttre grnserna fr frvaltningens fria skn, men inom dessa grnser kan det fortfarande finnas beslut som vid en granskning i efterhand framstr som de 1 huvudsak grundats p ovidkommande hnsyn. Om lagens formulering ar sa pass vag att en stor delmngd beslut innefattas av den, sa fungerar kravet p saklighet som en garanti for att vissa beslutsgrunder inte kan komma ifrga. Kravet p salighet har drmed ocks en sjlvstndig betydelse vid sidan av legalitetsprineipen, eftersom den senare mera sllan kan utgra en grns fr maktutvningen. Saklighetskravet r det ytterligare skerhetsnt som skall fnga upp det maktmissbruk som legalitetsprincipen inte frmr komma t. 1 frhllande till kravet p likabehandling r det ocks tydligt att grundlagens krav i hg grad verlappar varandra: det r sllan sakligt att inte behandla lika fall lika. Fr att i ngon mn separera de tv kraven brukar det framhllas att kravet p likabehandling framfr allt innebr ett krav p viss konsekvens i beslutsfattandet.5 1 vrigt ligger det nra till hands att se kravet p saklighet som innefattande ett krav p likabehandling, men ocks innefattande andra krav. 2 Se StrmberglLtmdell, s.. 62 f., Weimergren, Frvaltningens fria skn, FT 1984 s. 378, och Marcusson, Laglighet och lmplighet, FT 1992 s Se R 1994 ref 20 som gllde terkallelse av vapentillstnd. 4 Wennergren, s. 381 f., framhller dock att saklighetskravet r ett utflde ur kravet p legalitet. Se Strmberg, Allmn frvaltningsrtt (2002) s. 67 och JO beslut (dnr ), dr JO inte fann anledning att kritisera en kommunal myndighet fr bristande likabehandling, trots att viss olikbehandling frekommit i tv snarlika bygglovsrenden..

55 Bedmning Det r tydligt att EI:s beslut om intktsramar r just sdana beslut dr myndigheten har ett relativt stort utrymme fr fritt skn och dr kraven p saklighet och likabehandling i 1 kap 9 RF drfr har srskild betydelse. Det r uppenbart frn regleringen i ellagen och tillhrande frfattningar - samt dessas frarbeten - att EJ har en central roll i svl tillskapandet av ett sammanhngande regelverk som i kontrollen av dess efterlevnad. 1 dessa befogenheter ingr att utforma en generell modell fr berkningar av intktsramen och att fatta beslut i enskilda fall om ett visst ntfretags intktsram. 1 frarbetena ges frhllandevis ppna premisser fr den modell man frutstter att El tar fram (prop. 2008/09:141 a, 32 ff., 60 ff. och 70 ff.). Det ligger sledes in sakens natur att El. har ett betydande utrymme att anpassa sin modell till det som r lmpligast och mest rttvisande utifrn ellagens regler och syfte. Det r just det sistnmnda som utgr den springande punkten i detta sammanhang. Av frarbetena framgr relativt klart att hnsyn till konsumenterna ska tas genm att hnsyn till kvalit vgs in i myndighetens beslut. Ngra direkta uttalanden som annars ger std fr att, konsumenthnsyn ska tas vid infrandet av det nya frfarandet med frhandsprvning av intktsramen finns inte i frarbetena. EJ infrande av en vergngsperiod p inte mindre an 16 ar framstr i ljuset detta som ett avsteg frn regleringens syfte. Att myndigheten tillfr egna bedmningar nr den utformar det nitrinare regelverket kan nu naturligtvis inte i sig sgas vara vare sig olmpligt eller rttsligt sett felaktigt. Tvrtom frutstter regelverket sdana tgrder. Vad som kan ifrgasttas r att myndigheten fr in bedniningsgrunder i sin modell som man kan sga att den nya lagstiftningn tagit avstnd frn genom att etablera ett system dr hnsyn till konsumentintresset ska tas p ett annat stt n tidigare. Man utnyttjar sledes sitt fria skn till att mot lagstiftarens, i varje fall underfrstdda, vilja inte ge reglerna om tckande av skliga kostnader och rtt till rimlig avkastning direkt och fullt genomslag. Det kan konstateras att ntfretagen i och fr sig angett rimliga belopp fr intktramen, men att EJ anser att kundernas intresse av lga och stabila tariffer r ngot som myndigheten ska ta hnsyn till. Drfr "jmkas" intktsramen till ett vsentligt lgre belopp n det som myndigheten i och fr sig ansett vara rimligt. Drtill anges att denna justering ska ske under en lngre vergngstid omfattande inte mindre n 16 r. Ngot std fr att gra undantag frn dessa krav finns inte i vare sig i ellagen eller i frarbetena till denna och det kan drfr psts att EJ frfarit osakligt i

56 strid med 1 kap. 9 RF nr man i sina beslut tagit hnsyn till en faktor - kundernas intresse av lga och stabila tariffer - som inte framgr av den fr myndigheten bindande regleringen. ven om man skulle kunna anse att det ligger i myndighetens roll att justera berkningsmodeller m.m. s att inte orimliga konsekvenser uppstr i praktiken s kan det knappast ligga inom ramen fr en sdan kompetens att skjuta upp det faktiska genomslaget fr regleringen om rtt till rimlig avkastning fr nrfretag i vad som motsvarar fyra val till riksdagen. Det r inte att ngon mindre praktisk anpassning av ett nytt regelverk till realiteter, det r istllet nrmast att bedriva energipolitik frn det som ska vara en verkstllande myndighets sida. Nr det gller den rttsliga betydelsen av att ett myndighetsbeslut strider mot kravet p saklighet s torde den vanligaste rttsfljden av detta vara att beslutet upphvs och terfrvisas till den beslutande myndigheten fr ett nytt, korrekt, beslut (se t.ex. R 1996 ref 28). Till detta kan naturligtvis komma att myndigheten blir ansvarig fr uppkomna skador fr enskilda p grund av brister i myndighetsutvningen enligt skadestndslagen, ven om kraven hrfr vanligtvis r relativt hgt stllda, liksom att straffansvar fr tjnstefel enligt brottsbalken i undantagsfall kan komma ifrga. Beslut som strider mot saklighetskravet kan sledes utmynna i att beslutet som sdant och de som fattat det vidknns rttsliga konsekvenser. Thomas Bull Professor i konstitutionell rtt Uppsala universitet

57 BILAGA 4

58 Bilaga 4 Peter Jeimergren Rntefria skattekrediter i Energimarknadsinspektionens reala kalkylrnta fre skatt Jag har av advokat Torgny Wetterberg blivit ombedd att lmna min syn p det avdrag som Energimarknadsinspektionen gjort fr skattekrediter p 0,3% i den WACC-berkning som Energimarknadsinspektionen valt att tillmpa vid faststllandet av intktsramarna fr elntsfretag i Sverige under perioden Jag r klar ver att denna PM kommer att beropas av ett stort antal clntsfretag i en pgende tvist vid frvaltningsrtten i Linkping. 1 det aktuella rendet har Energimarknadsinspektionen (EJ) faststllt den kalkylrnta som ska anvndas vid berkning av tillten kapitalkostnad till 5,2%. Denna real rnta och fre skatt. Rntan p 5,2% framkommer i ett sista steg i faststllandet, genom ett schablonmssigt avdrag p 0,3% fr rntefria skattekrediter frn ett fregende vrde p 5,5%. Den omedelbart fregende rntan 5,5% r sledes ven den real och fre skatt, men utan beaktande av rntefria skattekrediter. Rntesatsen 5,5% erhlles som ett genomsnitt av fyra olika berkningar, nmligen de lgre och vre intervallgrnserna fr real rnta fre skatt i konsultrapporter frn Grant Thornton och Ernst & Young. Jag kommer i detta utkast inte alls att diskutera den nmnda rntan p 5,5%, utan tar den som given (vilket naturligtvis inte innebr, att jag utan vidare accepterar de vervganden och berkningar som leder fram 5,5% till realt fre skatt). EI:s argumentation fr att reducera med 0,3% gr ut p att ntfretagen skattemssigt kan gra strre avskrivningar n vad som fljer av den tilltna kapitalkostnaden. Jag redovisar nedan ett antal synpunkter som talar mot en reduktion fr att kompensera fr rntefria skattekrediter. 1 Grant Thornton, Energimarknadsinspektionen, Estimering av kalkylrnta (WACC) fr elntsverksamhet under tillsynsperioden ; Ernst & Young, Energimarknadsinspektionen: Estimering av kalkylrnta mr elntsverksanihet mr ren Dessa tv konsultrapporter ingr som bilagor i El 2011:07 Kalkylrnta i elntsverksarnhet,

59 1. Tre principiella invndningar mot reduktion av rntan fre skatt fr skattemssiga krediter Inspirationen till reduktionen fr skattemssiga krediter av rntan fire skatt kommer tydligen frn en PM av Jan Bergstrand 2 Utgngspunkten. r fljande: Det r tal en om enda anlggningstillgng (allts inte ett bestnd av anlggningstillgngar med olika ldrar). Antag att de skattemssiga avskrivningarna r lika med de regleringsinssiga. Antag vidare, att den rntesatsfre skatt som regleringsmyndigheten anvnder fr att berkna rliga kapitalkostnader (rnta plus avskrivning) r lika med fretagets egna marknadsmssiga avkastningskrav efter skatt dividerat med "1 minus skattesatsen". Denna division r den vanliga schablonen vid omvandling frn efter skatt till fre skatt. 1 s fall blir nuvrdet av tilltna rliga kapitalkostnader efter skatt plus skattereduktioner fr skattemssiga avskrivningar, diskonterade till fretagets avkastningskrav efter skatt, exakt lika med anskaffningsutgiften fr den aktuella anlggningstillgngen. Det reglerade fretaget fr p s vis tillgodogra sig kapitalkostnader som r marknadsmssiga, varken mer eller mindre. Avkastningen p det investerade kapitalet r mao. marknadsmssig. Under samma frutsttningar (likhet mellan skattemssiga och regleringsmssiga avskrivningar; och mellan regleringsmyndighetens rntesats fre skatt och fretagets egna marknadsmssiga avkastningskrav efter skatt dividerat med "1 minus skattesatsen") blir ven nuvrdet av tilltna rliga kapitalkostnader fre skatt, diskonterade till fretagets avkastningskrav fre skatt, exakt lika med anskaffningsutgiften fr den aktuella anlggningstillgngen. Den vanliga schablonen fr att omvandla en rnta efter skatt till rnta fre skatt (division med "1 minus skattesatsen") stmmer sledes exakt, ifall de skattemssiga avskrivningarna r lika med de regleringsmssiga. 3 Ifall de skattemssiga avskrivningarna grs snabbare n de regleringsmssiga, kan dremot den vanliga schablonen ge en rnta fre skatt som r alltfr hg. 1 synnerhet kan rliga kapitalkostnader som berknas som annuiteter baserade p en schablonmssig rnta fre skatt resultera i kapitalkostnader efter skatt plus skattereduktioner for skattemssiga avskrivningar vilkas nuvrde vid diskontering till fretagets avkastningskrav efter skatt r strre n anskaffningsutgiften Pir den aktuella enskilda anlggningstillgngen. 1 s fall fr fretaget en avkastning som r hgre n marknadsmssig. 2 Jan Bergstrand, Rnteberkning vid reglering av monopolverksarnhet. Se t, ex. Peter Jemiergren, On Depreciation and Return on the Asset Base in a Regulated Company Under the Rate-of-Return and LRJC Regulatory Models, s E. Bjrndal et al., utgivare, Energy, Natural Resources and Environ,nental Economics, Springer-Verlag, Berlin och Heidelberg, 2010 (speciellt 345 s, och ). Frklaringen till att den vanliga schablonen fr omrkning frn efter skatt till fre skatt stmmer exakt r kort sagt fljande: Om skattemssig avskrivning r lika med regleringsmssig avskrivning, s blir netto regleringsmssig avskrivning efter skatt samma som regleringsmssig avskrivning fre skatt, 2

60 Bergstrands underskning avser en enda anlggningstillgng. 1 ett helt bestnd av tillgngar med olika rsklasser blir effekten lngt mindre. Detta r den frsta principiella invndningen mot rntereduktion fr skattemssiga krediter. Fr att ta ett exempel kan man frestlla sig ett bestnd omfattande 10 likadana maskiner med samma livstid men olika ldrar. Det frekommer varken real vxt eller inflation. Varje r utrangeras en maskin, och en maskin nyanskaffas. 1 detta exempel blir de skattemssiga avskrivningarna p hela bestndet exakt lika med de regleringsnissiga, och detta ven om varje enskild maskin avskrivs skattemssigt snabbare n regleringsmssigt. Varje rs skattemssiga avskrivningar p hela bestndet blir precis lika med det belopp som behvs fr att inkpa nsta nya maskin. Samma gller fr de regleringsmssiga avskrivningarna. Detta har redan ppekats i det aktuella 4 rendet. En andra, mer vsentlig principiell invndning mot rntereduktion fr skattemssiga krediter r fljande: Om nuvrdet av tilltna rliga kapitalkostnader efter skatt plus skattereduktioner fr skattemssiga avskrivningar, diskonterade till fretagets avkastningskrav efter skatt, r lika med anskaffiingsutgiften, d bevaras fretagets frmgenhet. Investeringen i en ny anlggningstillgng motsvaras ju exakt av ett lika stort nuvrde av de efterfljande betalningskonsekvenserna. Motsvarande ekvivalenta villkor fr ett helt bestnd av anlggningstillgngar av olika rsklasser innebr, att nuvrdet av tilltna rliga kapitalkostnader efter skatt plus skattereduktioner fr skattemssiga avskrivningar fr samtliga rsklasser i hela bestndet, diskonterade till fretagets avkastningskrav efter skatt, ska vara lika med det regleringsmssiga restvrdet fr bestndet, dvs, lika med den regleringsmssiga kapitalbasen. Ifall detta villkor r uppfyllt, d sgs regleringsmodellen utg enfrmgenhetsbevarande frn princip. Den gllande regleringsmodellen bygger inte dock p en sdan princip, bl. a. drfr att det skulle krva information om det regleringsmssiga restvrdet fr varje fretag, vilket kan innebra praktiska svrigheter. 1 stllet utgr den gllande regleringsmodellen frn en kapacitetsbevarande princip vilket bl. a. innebr, att varje rs tilltna kapitalkostnad ska vara tillrckligt stor fr att mjliggra finansiering av successiva nya inkp av rsklasser av anlggningstillgngar fr att erstta rsklasser som utrangeras och fr expansion fr att mta en vxande efterfrgan. 5 Sammanfattningsvis skriver El, att"... frhandsregleringen som den r utformad utgr frn ett kapacitetsbevarande perspektiv med real annuitet och verkliga driftoch underhllskostnader," 6 ICECAPITAL, WACC r 2009, bilaga till El 2011:07 Kalkylrnta i elntsverksamhet, s. 13; Ernst & Young, WACC och rrelsekapital, El R2009:09, Frhandsreglering av elntsavgifler principiella val i viktiga frgor, s El R2010:07, Vrdering av elntsfiiretagens kapitalbas i frhandsregleringen, s

61 Det finns d, med den valda kapacitetsbevarande principen, inte grund fr ngot villkor avseende bevarande av frmgenhet. Men konklusionen att den reala kalkylrntan fre skatt ska reduceras frn 5,5% till 5,2% fr att ta hnsyn till en eventuell effekt av att fretagen skattemssigt kan avskriva snabbare n vad som frutstts i regleringsmodellen fljer frn den bortvalda frmgenhetsbevarande principen. 7 Det r inkonsistent att i en regleringsmodell som sgs bygga p en kapacitetsbevarande princip nd lgga in ett inslag av den alternativa, bortvalda principen. Som det uttrycks av Stefan Yard: "Nr man nu valt att tillmpa ett kapacitetsbevarande synstt vid utformningen av den nya regleringen av elntsverksamhet framstr det som olmpligt att vlja en analysgng vid beaktande av skatteeffekter i samband med kalkylrntebestmning, vilken i grunden bygger p ett frmgenhetsbevarande 8 synstt." Frslaget att reducera rntan fre skatt fr att ta hnsyn till skattemssiga krediter bygger p en implicit jmfrelse mellan skattemssiga och regleringsmssiga avskrivningar. Den gllande regleringsmodellen utgr frn NUAK fr fretagets hela bestnd av anlggningstillgngar. Den tilltna (reala) kapitalkostnaden (i 2010 rs penningvrde) r lika med en real annuitetsfaktor r / [1 - (1+r)] multiplicerad med NUAK (i 2010 rs penningvrde). 1 formeln fr den reala annuitetsfaktorn r r den reala rntan fre skatt, n och den regleringsmssiga avskrivningstiden fr den aktuella klassen av tillgngar (40 eller 10 r; jfr fotnot 7). Den implicita jmfrelsen mellan skattemssiga och regleringsmssiga avskrivningar som leder till slutsatsen att ntfretagen eventuellt fr skattkrediter utgr frn att tillgngarna skattemssigt avskrivs snabbare n regleringsmssigt. Detta fr ingen effekt alls i en situation utan tillvxt och med ett bestnd med jmn frdelning av rsklasserna, som det redan har diskuterats tidigare (exemplet med 10 maskiner som avskrivs ver 10 r, och dr det anskaffas en ny maskin varje r). Men om det frekommer en viss real tillvxt och/eller viss inflation, d kan de skattemssiga avskrivningarna p hela bestndet bli annorlunda n de regleringsmssiga, vilket skulle kunna medfra en favr fr ntfretaget. Problemet r d bara, att det inte gr att entydigt sga, hur stora de regleringsmssiga avskrivningarna p hela bestndet egentligen r. En real annuitet innebr nmligen, att rnta och avskrivning bakas samman till ett enda belopp dr varje del inte tydligt kan urskiljas. Avskrivningsdelen kan mao. berknas p olika stt (och drefter blir rntedelen givetvis residua]). Allts kan man inte entydigt pst, att tillgngarna skulle skattemssigt avskrivas snabbare n regleringsmssigt. Detta r den tredje Den regleringsmssiga avskrivningstiden r 40 r fr ledningar, stationer och transformatorer och 10 r fr elmtare och IT-system. Dessa avskrivningstider frutstts givetvis motsvara faktiska ekonomiska livstider. Den skattemssiga avskrivningstiden kan vara avsevrt kortare, 5 r. 8 Stefan Yard, Yttrande avseende PM "Rnteberkning vid reglering av monopolverksamhet" av professor Jan Bergstrand, s. 3.

62 principiella invndningen mot att reducera rntan fre skatt fr att ta hnsyn till skattemssiga krediter. Uttrycket "bakas samman" anvnds f. vr. av Stefan Yard. 9 Nu anvisar faktiskt EJ sjlv en mjlig, klart definierad uppdelning av annuiteten i avskrivning och rnta: Avskrivningen berknas som linjr avskrivning p NUAK ver relevant antal r (40 eller 10 r). 10 Med en sdan specifikation av regleringsmssig avskrivning kan den skattemssiga avskrivningen p hela bestndet mindre bli n den regleringsmssiga, som framgr av fljande exempel: Den regleringsmssiga avskrivningstiden r 40 r. Skattemssig avskrivning sker ver 5 r, frsta gngen ret efter det r som en rsklass anskaffats. Det frekommer ingen real vxt, men dremot en inflation p 2% per r. Alla rsklasser r realt lika stora. Den sista rsklassen har just inkpts fr beloppet 1. NUAK fr hela bestndet blir d 40 x 1. Avskrivningsdelen i den reala annuiteten blir enligt EI:s uppdelning lika med (1/40) x (40 xl) = 1. Den skattemssiga avskrivningen sker p nominella anskaffningspriser. Dessa blir lika med 1, 1/(1+0,02), 11(1+0,02)2, 1/(1+0,02) och 1/(1+0,02) fr de fem sista rsklasserna. Den skattemssiga avskrivningen p hela bestndet blir lika med (115) x [1 + 1/(1+0,02) + 1/(1+0,02)2+ 1/(1+0,02) + 1/(1+0,02) ] = 0,96 vilket r mindre n den regleringsmssiga avskrivningen. Ngon skattekredit frefaller allts inte uppkomma i detta exempel. 2. Ytterligare invndningar mot reduktion av rntan fre skatt fr skattemssiga krediter En omstndighet som nrmast automatiskt kan medfra att de skattemssiga avskrivningarna blir strre n de regleringsmssiga r, att vissa anlggningstillgngar ingr i den skattemssiga kapitalbasen men inte i den regleringsmssiga. Enligt den gllande regleringsmodellen ska vissa typer av anlggningstillgngar inte ing i den regleringsmssiga kapitalbasen, exempelvis datorsystem fr kundhantering, kontorsfastigheter, datorer och fordon," Kostnader fr dessa tillgngar ska i stllet ing i de lpande kostnaderna. Den skattemssiga Stefan Yard, Yttrande avseende PM "Rnteberkning vid reglering av monopolverksamhet" av professor Jan Bergstrand, s. 6. Se EJ R2009:09 Frhandsreglering av elntstariffer principiella val i viktiga frgor, s , och EJ R2010:24 Frhandsprvning av elntstariffer slutrapport infr frsta tillsynsperioden , s. 42, 49. (1 den gllande regleringsmodellen grs avdrag fr dlig kvalitet mot rntedelen av annuiteten. Kvalitetsavdraget kan dock inte vara strre n rntedelen. Allts mste man veta hur stor rntedelen r, och drfr berknar man frst avskrivningsdelen linjrt p NIJAK ver 40 eller 10 r, fr att drefter erhlla rntedelen som residual.) Se El R2009:09 Frhandsreglering av elntstariffer - principiella val i viktiga frgor, 59, och s. El R2010:24 Frhandsprvning av elntstariffer - slutrapport infr frsta tillsynsperioden , s

63 kapitalbasen kan allts omfatta en strre mngd av anlggningstillgngar n den regleringsmssiga. Den regleringsmssiga kapitalbasen blir d inte konsistent med den skattemssiga. 1 s fall r det naturligtvis missvisande att jmfra skattemssiga och regleringsmssiga avskrivningar. En annan, liknande omstndighet r fljande: En given anlggningstillgng kan ing i bda kapitalbaserna, men vrderingen av tillgngen vid dess anskaffande, dvs. anskaffningsvrdet, kan skilja sig mellan dem. NUAK-vrden fr tillgngarna i den regleringsmssiga kapitalbasen hmtas frn EI:s katalog av normvrden. EI:s katalog bygger p kostnadskataloger frn EBR (Elbyggnadsrationalisering) som r ett branschorgan fr elntsbranschen. 12 EI:s normvrden r anpassade fr ntfretag som tillverkar sjlva egna anlggningstillgngar, i stllet fr att frvrva dem frn utomstende leverantrer. Men normvrdena fr tillverkning kan vara lgre n fakturapriserna fr frvrv utifrn, eftersom vissa kostnadsposter enligt god redovisningssed inte far inrknas i anskaffningsvrdet tillverkad fr en tillgng (dvs. de redovisas som lpande kostnader). Dremot kommer samma poster med i anskaffningsvrdet fr enfrvrvad tillgng, eftersom de tas upp i leverantrens faktura vilken normalt utgr anskaffningsvrde. Tillgngarna i den regleringsmssiga kapitalbasen kommer drigenom att sttas lgre anskaffningsvrden n motsvarande anskaffningsvrden i den skatternssiga kapitalbasen fr ett ntfretag som frvrvar, snarare n sjlv tillverkar, sina anlggningstillgngar. Enligt EJ frvrvar de flesta ntfretagen, dribland dc strsta, i huvudsak samtliga 13 sina anlggningstillgngar. De skattemssiga och regleringsmssiga kapitalbaserna kan allts vara olika, bde med avseende p vilka tillgngar som inkluderas, och med avseende p tillgngarnas anskaffiuingsvrden. 1 s fall r det givetvis tveksamt att hvda p basis av en jmfrelse mellan de skattemssiga och regleringsmssiga avskrivningarna, att de frra r strre n de senare, och att ntfretagen drfr erhller rntefria skattekrediter som det br kompenseras fr genom ett avdrag p den i ett fregende steg berknade reala rntan fre skatt. Sammanfattningsvis avrder jag frn att reducera den i frvg berknade reala rntan fre skatt p 5,5% med 0,3% som kompensation fr skattekrediter pga. skattemssiga - avskriv ningar. Det kan ocks noteras, att E1:s egna konsulter nrmast verkar avrda frn att gra det. Sledes skriver Ernst & Young: "Vidare har ett omfattande utredningsarbete av akademiker och konsulter, dribland Ernst & Young, visat att mjligheten att gra skattemssiga veravskrivningar leder till en hgre realiserad avkastning n den som avses ges av schablon- 12 El R2010:07, Vrdering av eintsfliretagens kapitalbas i frhandsregleringen, s, 19. EL R2010:07, Vrdering av ejntsfiiretagens kapitalbas i frhandsregleringen, s,

64 metoden. Denna mjlighet skiljer sig dock t mellan elntbolagen. Utredningsarbetet har dock inte nnu resulterat i ngot praktiskt genomfrbart alternativ till schablonmetoden." (Med schabloninetoden avses division med "1 minus skattesatsen" fr att komma frn en rnta efter skaft till en rnta fre skatt; min anmrkning.) ICECAPITAL skriver: "ICECAPITAL har analyserat effekterna av dessa veravskrivningar och metoder fr att justera WACC:en efter mer realistiska frutsttningar. Dock anser vi inte att det existerar ngon tillfredsstllande metod fr att gra enjustering av WACC:en d en sdan justering skulle bygga p bristfllig 14 data eller p att mnga nya, och ofta bristflliga antaganden mste gras." Faktiskt frefaller inte ens EJ sjlv vara helt vertygad om att ett avdrag p den reala rntan fre skatt br gras fr att kompensera fr skattekrediter som uppkommer genom skattemssiga avskrivningar. EI:s reala rnta fre skatt, efter ett sdant avdrag p 0,3%, r allts 5,2%. EJ gr dock en alternativ berkning av den reala rntan fre skatt, som ocks leder till ett slutresultat p 5,2%. 1 denna alternativa berkning grs ett antal ndringar i frutsttningar. En av de ndringarna det r att inte grs ngot avdrag p 0,3% fr att kompensera fr skattekrediter genom skattemssiga avskrivningar. 15 Jag kan bara tolka detta som att EJ sjlv bedmer ett sdant avdrag som tveksamt. Stockholm som ovan _) 7 II-, Peter Jennergren 14 Ernst & Young, Energimarknadsinspektionen: Estimering av kalkylrnta fr elntsverksamhet fr ren s. 9; ICECAPITAL, WACC r 2009, s Se EJ 2011:07 Kalkylrnta i elntsverksainhet, s, Den alternativa reala rntan fre 5,2% skatt p berknas genom att vissa ndringar grs i Grant Thorntons och Ernst & Youngs ursprungliga antaganden. P s vis erhller EJ tv alternativa intervall fr den reala rntan fre skatt, Den alternativa reala rntan fre skall p 5,2% r ett genomsnitt av fyra vrden (intervallgrnserna i de tv intervallen). Ngot avslutande avdrag p 0,3% fr skattekrediter grs allts inte i den alternativa berkningen. 1

65 BILAGA 5

66 Bilaga 5 Thore Johnsen 21. maj 2012 Energimarknadsinspektionens beslutning om inntektsrammcr for nettvirksomhet Bakgrunn Advokat Torgny Wetterberg har bedt meg om analysere og gi mitt syn p Energimarknadsinspektionens (EJ) metode for beregne en WACC innenfor reguleringssystemet som El anvender for bestemme inntektsrammen for perioden Jeg er klar over at dette notat kan bli pberopt av et storre antall elnettsforetak i en pgende tvist for forvaltningsretten i Linkping El benytter en kalkylerente p 5,20 % for beregne realannuiteten for dekning av rlige kapitalkostnader i inntektsrammen (avskrivninger og avkastning p nettkapitalen). Kalkylerenten er sjablonmessig nedjustert til 5,20 % fra en beregnet reell WACC for skatt p 5,50 % for fjerne fordeler ved rask skattemessig avskrivning av nettinvesteringer. WACCkravet er et enkelt gjennomsnitt av separate beregninger av konsulentene Grant Thornton (GT) og Ernst & Young (EY). 1 en kalibreringsvelse aker El det beregnede WACC-kravet fil 5,80 % bl.a. ved bruke en hyere realrente enn konsulentene. El beholder allikevel den skattemessig nedjusterte kalkylerenten p 5,20 % (bilag 4 i PM 2011:07). 1 det folgende vil jeg frst vurdere de to beregnede WACC-kravene p 5,50 5,80 %%. og Jeg vil argumentere for en hyere langsiktig WACC p 6,50 ca. % som et midtpunkt i intervallet [6,0 % - 7,0 %]. Dette WACC-kravet bor benyttes direkte som en kalkylerente for beregning av kapitalkostnadene i rlig iimtektsramme. Jeg vil derfor avslutningsvis argumentere mot Els bruk av en skattemessig reduksjon av WACC. 2. Els WACC-beregning Els frslag til reell WACC for skatt p 5,50 % er et beregnet gjenriomsnitt av separate WACC-beregninger foretatt for EJ av konsulentene Grant Thornton (GT) og Ernst & Young (EY). De seks forste tallkolonnene i tabell 1 viser konsulentenes hy, lav og snitt WACC i siste linje. De frste ni linjene i tabellen viser underliggende parameterverdier og deretter flger nominelle avkastningskrav etter skatt for egenkapital og gjeld, samt kapitalvektet

67 nominell WACC etter og for skatt. For skatt nominell WACC er beregnet p standard mte som WACC etter skatt dividert med (1 - effektiv skatt p driftsresultatet), j17. diskusjonen ned en for. Tabell 1: WACC-krav under ulike parameterforutsetninger Effektiv skatt 26,3% p selskapenes driftsresultat Grant Thonton Ernst & Young El Eljustert snitt2 Jolinsen Hoy Lav Snitt 1-by Lav Snitt Snitt' Rente Alt by Lav Pararneter verdier Ris iko fri rente (RO 2,88 3,23 3,06 4,00 4,50 4,00 lnflasjon 1,92 2,06 1,99 1,99 1,99 Rea/rente 0,94 1,15 1,04 1,97 2,46 1,97 Markedspreniie 4,79 4,15 4,47 5,00 4,74 4,74 4,74 Forretningsbeta 0,54 0,42 0,48 0,45 0,35 0,40 0,44 0,44 0,38 0,40 Gjeldsandel (G) 0,26 0,38 0,32 0,40 0,43 0,42 0,37 0,37 0,50 0,37 0,50 Egenkapital beta 0,68 0,61 0,64 0,67 0,54 0,61 0,63 0,63 0,65 0,57 0,69 Likviditetspremie aktie 1,23 1,00 0 0,50 0,86 0,86 0,50 0,86 0,50 Kredittprernie 1,83 1,30 1,00 1,15 1,49 1,49 1,49 Norninelle avkastningskrav: Egenkapital etter skatt 7,35 6,65 7,00 7,59 5,95 6,77 6,88 7,83 7,60 8,07 7,79 Gjeld etter skatt 3,47 3,47 3,47 3,34 3,12 3, ,05 4,41 4,05 WACC etter skatt 4 6,35 5,43 5,89 5,89 4,73 5,31 5,60 6,44 5,82 6,73 5,92 WACC for skatt4 8,62 7,37 7,99 7,99 6,42 7,21 7,60 8,74 7,90 9,12 8,03 WACC - real for skatt 6,58 5,34 5,96 5,81 4,27 5,04 i 5,50 6,61 5,80 7,00 5,92 1 Snitt av hoy/lav parameterverdier og avkastningskrav fra Grant Thornton og Ernst & Young. Et s forslag i PM 2011:07. 2 Fra PM 2011:07/ bilag 4.1 kolonnen "Rente" er risikofri rentejustert tit 4%. "Alt-kolonnen har alte justeringer, ogs forretningsbeta (0,38), gjeldsandel (0,50) og likviditetsprernie (0,50 %). Egenkapitalkrav = Rf + (Egenkapitalbeta) xmarkedspremie. Egenkapitalbeta = [1 + (1-0,263)xG/(1-G) 1 xforretningsbeta. WACC etter skatt = G x(gjeld etter skatt) + (1-G) xegenkapitaerav). WACCforskatt = (WACC etter skatt) / (1-0,263). WACC real for skatt = (1+ WACC for skatt) / (1 + Inflasjon) - 1. GT og EY beregner en gjennornsnittlig WACC p henholdsvis ca. 6,05,0 % og %. Nr halvparten av WACC-forskjellen skyldes at GT bruker en netto!lyere risikopremie i egenkapitaikravet (vesentlig hyere likviditetspremie men lavere rnarkedspremie). Etterfolgende tallkolonne siste linje viser gjennomsnittlig WACC 5,50 p % benyttet av El og gj ennornsnitt 1 ige pa raineterverd ier og avkastningskrav i foregende linjer. Konsulentene benyttet en historisk lav risikofri realrente p %, ca. se 1 tredje linje i tabellen. Den lave renten reflekterer dagens vanskelige okonomiske situasjon og den europeiske statsfinansielle krisen. Disse forhoidene har ogs fort til langt hyere kredittpremier i selskapenes lnerenter og sannsynligvis ogs til en hyere risikopremie for aksjeinvesteringer (rnarkedspremie = meravkastning for aksjer i forhold til risikofri rente). Konsulentene burde derfor ha brukt hyere risikopremier ved beregningen av WACCkravet nr de valgte

68 konjunkturelt lave risikofrie realrenter. Ingen av konsulentene har allikevel justert opp markedsprernien i forhold til langsiktig normalniv, og kun GT har (sannsynligvis) justert opp kredittpremien. Konsulentenes beregninger gir derfor et feilaktig inntrykk av en relativt lav WACC i en periode hvor selskapenes faktiske kapitalkostnader nok er vesentlig hoyere. En langt bedre alternativ enn beregne en konjunktureitjustert WACC er isteden bruke en langsiktig, normal WACC, basert p en normal risikofri realrente og normale risikopremier Dette langsiktige WACC-alternativet er spesielt viktig i en bransje som elnett-virksomhet med svrt 1 angsiktige investeringer og hvor WACC dessuten bestemmer selskapenes (regulerte) inntekter. Her bor man benytte en mest mulig stabil og pregnelig WACC, og dette synes vere ogs Els oppfatn ing. 1 sin kalibreringsovelse i bilag 4 PM av 2011:07 har El sledes justert opp risikofri realreote til ca. 2 % som uttrykk for en mer normal langsiktig risikofri realrente (nominell rente 4 % og konsulentenes inflasjon %). p Den 2 frste kolonnen under headingen ET justerte snitt i tabell 1 viser at reell WACC for skatt kes til 6,61 % ved bruk av denne realrenten (fra 5,50 %) nr andre parameterverdier beholdes lik konsulentenes snittverdier (kolonne merket Rente). Neste kolonne (merket Alt) reflekterer at Eli sin kalibreringsovelse gjor ytterligere tre parameteljusteringer: reduserer forretningsbeta til 0,38 (fra 0,44 som snitt for konsulentene), ker gjeldsande!en 0,50 til (fra 0,37) og reduserer likviditetspremien i egenkapitalkravet tu 0,50 % (fra 0,86 %). Hver av dissejusteringene reduserer beregnet WACC, og har p marginen isolert sett orntrent samme effekt. Den samlede effekten av justeringene er redusere WACC fra 6,61 % til 5,80 %. 3. Egen WACC-beregning Jeg deler fullt ut Els onske om bruke en mest mulig stabil og derfor pregnelig WACC i reguleringen. Dette innebrer at man bor bruke en langsiktig normal risikofri realrente. Mine heregninger i tabell 2 tilsier at 2,5 % er et mer korrekt uttrykk for normalnivet for svensk risikofri realrente cnn 2,0% som er benyttet El. av Gjennomsnittlig svensk 5-10 rs reell statsrente har gjennomgende vtt hyere con 2,50 % siste 112 r (som i Danmark og Norge). Lange realrenter p 1 %-nivet har vrt observert kuti i perioden (negative realrenter under hoy-inflasjorisperioden ) og i innvrende kriseperiode (effekten av sentralbankenes penge- og finanspolitiske stimuieringstiltak).

69 Tabell 2: Statsrenter, BNP realvekst og inflasjon Statsrente reell Realvekst Periode 3m 5-10 r** BNPpercapita Inflasjon ,65 2,70 2,56 3, ,79 2,84 3,00 4, ,29 1,04 3,90 6, ,34 4,90 2,61 5, ,41 2,79 3,14 1, ,38 1,13 0,67 1,98 * Mnedsdata fra 1960 unntatt for GDP. Renter og GDP-vekst defiatert med periodens snitt infiasjon. Kilder: Dimson, Marsh & Staun ton Ycarbook, Statistiska Centralbyrn, Riksbanken. 10 rs effektiv rente fra jan Lengste kvoterte stat tid ligere El begrunner sitt vaig av 2 % realrente ogs ut fra forventet realvekst i BNP. Tabell 2 viser at gjennornsnittlig realvekst har vrt vesentlig hyere 2,50 enn % i alle delperioder med unntak for innevrende kriseperiode. Realveksten i svensk BNP for 2010 og 2011 har ogs vrt linyere cnn 2,50 %. Det er ikke grunn til tro at fremtidig normalvekst vii vre lavere enn 2,5 %. Dette gir en ytterligere sttte for mitt valg av 2,5 % som langsiktig normal realrente. Nest-siste kolonne i tabell 1 viser en reell WACC for skatt p 7,0 % basert 2,5 % p realrente (4,5 % nominell rente og 2,0 % inflasjon). Jeg har benyttet markedspremie, gjeldsandel og likviditetsprernie tilsvarende gjennornsnittet av konsulentenes verdier. Jeg bruker en noe lavere forretningsbeta 0,40 enn konsulentenes snittverdi for fjerne effekten av en statistisk justering av GTs betaestimater. 2 1 siste kolonne gir et lavt WACC-estimat p 5,92 % som er basert p Els kahibrerte parameterverdier, inkludert 2 % reairente (men med korrigert forretningsbeta 0,40). Mitt beste anslag p norrnalnivet for reell WACC for skatt for svensk nettvirksoinhet ligger i intervallet [5,92 %- 7,00 %] og jeg veiger 6,50 % som mitt beste punktestimat. Tabellen viser realveksten 1 BNP pr. innbygger. Gjennomsnittlig befolkningsvekst har variert mellom 0,3 % og 0,5 % mellom delperiodene. El synes vre opptatt av reaivekst 1 BNP totalt, som fremkommer ved eke per capita tailene i tabellen med periodens befolkningsvekst. 2 Dette er den skalte Bloomberg-justeringen som innebrer at GTjusterte opp sine betaestiniater mot gjennomsnittlig markedsverdi 1. Dette kan vre en fornuflig justering for et tilfeldig utval- av selskaper fra alle bransjer, men ikke for et utvalg fra en regulert bransje med relativt lav-risiko,jf. Els argument i PM 2011:07 (bilag 4 / side 11). Jeg er enig i Eis vurdering, men jeg mener at man ikke kan fjerne denne justeringen uten samtidig fjerne spesielt illikvide aksjer fra OTs beregningsutvalg. Jeg velger derfor se bort fra GTs betaestimater og jeg bruker isteden EYs betasnitt p 0,40. 4

70 4. Justering av WACC for skattemessige kreditter ET benytter en kaikylerente p kun 5,20 % for bestemme rlig kapitalkostnad ved en realannuitet. Reduksjonen i kaikylerenten i forhold til snittverdien 5,50 % for konsulentene og det kalibrerte WACC-kravet p 5,80 % er av EJ ment reflektere antatt skattefordel ved en rask skattemessig avskrivning av nettkapitalen (5 r). Jeg er kritisk til denne skattemessige reduksjonen av WACC-kravet og til reduksjonen i rlig kapitalkostnad. Her delerjeg de kritiske synspunktene som fremkommer i professor Peter Jennergrens Rntefria notat skattekrediter i Energi-marknadsinspektionens reala kalkylernte fre skatt. Kalkylerenten p 5,20 % er ekstremt lav i forhold til en realistisk langsiktig WACC 6,50 p % og innebrer en kraftig srskatt p inntektene bde fra eksisterende anlegg og fra investeringer i nytt anlegg. Raskere skattemessig avskrivning ble i sin tid sannsyniigvis innfrt for ke investeringene bl.a. i elnettet. Det virker derfor urimelig at El n onsker trekke tilbake tidligere skattemessige fordeler knyttet til eksisterende anlegg. Dette viii hvert fall skape en mistillit og storre risiko knyttet til fremtidige reguieringsendringer, og vii ytterligere kunne redusere investeringene i tillegg til den negative direkte effekten av reduserte inntektsrammer for investeringene. Lavere investeringslyst er spesielt uheidig i en periode hvor man sannsynligvis isteden nsker kte investeringer. Det er sledes grunn til tro at den svenske nettkapitalen (som den norske) trenger en betydelig modernisering og effektivisering gjennom reinvesteringer og nyinvesteringer. Investeringer og fremtidig Innsomhet p drift av nettkapital har sannsynligvis vesentlig storre risiko enn det som er reflektert i det beregnede WACC-kravet. Dette gjelder den politiske reguleringsrisikoen nevnt ovenfor og det gjelder risikoen knyttet til teknologiske endringer og alternative energiformer. Denne okte risikoen er nok mer strukturell enn konjunkturell og vii derfor ikke vre reflektert i betarisiko eller i et vanlig WACC-krav. Okt risiko m allikevel kompenseres ved en okt iimtektsramme. For sikre nodvendig investeringslyst bor El derfor vurdere en hoyere - og ikke lavere - kalkylerente enn det beregnede WACC-kravet. 3n0 5