Barnkonsekvensanalys
|
|
- Sofia Pettersson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Barnkonsekvensanalys avseende planerad utkning av frskolan Valvet i fastigheten Vallgossen 14, Kungsholmen, Stockholm av Maria Nordstrm, docent och miljpsykolog, Stockholms universitet!
2 #
3 Sammanfattning Denna barnkonsekvensanalys belyser situationen fr den planerade frskoleverksamheten i fastigheten Vallgossen 14 p Kungsholmen i Stockholm. Fastigheten Vallgossen 14 kommer att rustas upp och byggas om till studentbostder. I fastigheten finns tv frskolor, som ocks berrs av ombyggnaden. Stadsdelsfrvaltningen freslr en utkad verksamhet vid frskolorna. Stockholms befolkning kar snabbt. Sedan 2010 fds det barn per r i staden. Kungsholmen r en av de centrala stadsdelarna i Stockholm, dr befolkningen kar srskilt snabbt och dr det finns stor efterfrgan p frskoleplatser. Vid utgngen av 2013 rknar man med att det kommer bo personer i stadsdelen och man frutspr en kning till personer r Det finns stor efterfrgan p frskoleplatser p Kungsholmen. Den planerade frskolan kommer uppst genom att man slr samman de befintliga frskolorna Valvet och Vallbarnen och utkar verksamheten. I fastigheten finns idag Valvets frskola med tre avdelningar med 57 barn och Vallbarnen med en avdelning med 18 barn, totat 75 barn. Stadsdelsfrvaltningens nskeml var ursprungligen att den utkade verksamheten skulle omfatta 10 avdelningar med cirka 185 barn. Efter samrdet och kritik frn frldrar, personal och milj- och hlsoskyddsnmnden har antalet barn reducerats till cirka 150 p 8 avdelningar. Med den utbyggda frskolan hoppas stadsdelsfrvaltningen kunna lsa flera problem samtidigt. Stadsdelsfrvaltningen hoppas kunna reducera antalet barn i kn till frskola och stnga dligt fungerande frskolor. Frskolorna Valvet och Vallbarnen har gott rykte bland frldrar p Kungsholmen, drfr att dr finns goda kvaliteter inom- och utomhus, uppskattat pedagogiskt program och vl utbildad och engagerad personal. Verksamheten vid frskolan Valvet r organiserad efter tydliga pedagogiska principer, som personalen har arbetat fram 2. Fr denna pedagogiska verksamhet spelar utrymmen och tillgng p platser inom- och utomhus stor roll. Lokalerna inomhus r stora, rymliga och ljusa, vilka personal, frldrar och planerare ser som frskolans absolut strsta fysiska tillgng. Frskolans lokaler inomhus erbjuder idag barnen gott om utrymme fr lekar och rrelse och pedagogerna goda mjligheter att genomfra projekt med barnen. I de planerade lokalerna fr frskolan, med dubbelt s mnga barn som idag, frblir andelen yta per barn invndigt densamma som idag, nmligen 11 kvadratmeter per barn. En egen entr fr den utvidgade frskolan med groventr ska byggas. Barnen kommer att f ett stort rrelserum i de ombyggda lokalerna liksom tillgng till gymnastiksalen verst i byggnaden, som ocks kommer att! %& ()*+,-. ))/01)1.,) )0-*./)7,0 389:!;!<#!=#>!#3#>!#=!#=>? ;B+60,05C./)7,0 ;42)/50%& ()*+,-. )DE5)6+,.+-5F1.;40,G./)05C./)7,0 3*E)//.5-H. #>!# $
4 anvndas av studenterna. Invndigt kommer det fortsatt finnas god utrymmesstandard fr barnen. Utemiljn idag bestr av tv grdar. Grden p frskolan Vallbarnen, som har en avdelning med 18 barn, bestr av en yta om 430 kvm med lekredskap och grsytor. Grden p frskolan Valvet bestr av en yta om 840 kvm, som delats av med staket i en del nrmast inomhuslokalen, dr det finns sandldor och lekredskap, och i en annan del med huvudsakligen grs och vxtlighet. I frslaget om utkad frskola tas Vallbarnens grd bort och grden p Valvet utkas till 1085 kvm. Idag r antalet kvadratmeter per barn utomhus sammanlagt p de bda grdarna 17, medan antalet kvadratmeter per barn utomhus i den utkade verksamheten berknas bli 7 kvm per barn. Detta r en vsentlig frndring, som kommer betyda att frskolebarnens vistelse utomhus p frskolegrden kommer att begrnsas ptagligt. I samrdet har frldrar uttryckt oro ver detta liksom personalen. Att dagens barn i Stockholms innerstad kommer kunna vara utomhus mindre n tidigare generationers barn beroende p den kande ttheten av bebyggelsen och det kande antalet barn p stadens frskolor gynnar inte barns hlsa och vlbefinnande. Att kunna rra sig fritt utomhus r en kvalitetet, som tidigare varit en ledstjrna nr man velat skapa goda uppvxtvillkor fr barn men som r svr att upprtthlla i tt innerstadsmilj. Barns viktiga rrelsebehov kan tillgodoses genom tillgng till rymliga lokaler inomhus men att vistas utomhus r frga ocks om annat. Det r frga om att f tillgng till frisk luft, sinnesstimulans och solljus liksom mjlighet till rrelsefrihet, spontant lekande och utforskande av den fysiska omgivningen. Den freslagna frndringen av den utkade frskolan innebr att anvndningen av frskolans platser inom- och utomhus kommer att frndras. Lokalutrymmet inomhus mste kompensera bristen p plats utomhus. Det r en frga fr stadsdelsfrvaltningen att stdja personalen att hitta en organisationsform som underlttar arbetet p den planerade frskolan och att ge frstrkningar med olika slags resurser fr detta. I det fortsatta arbetet med planen fresls ett nra samarbete mellan byggherre, personal, stadsdelsfrvaltning, stadsbyggnadskontor och arkitekter fr att diskutera och hitta lsningar p problemet med det strre antalet barn p frskolan. Srskilt viktigt r att personalen tillsammans med planerarna i den fortsatta projekteringen av inom- och utomhusmiljn kan hitta fram till en fungerande utformning till std fr frskolans fortsatta verksamhet. I en uppfljning av denna barnkonsekvensanalys i en genomfrandedel avser man gra detta. I
5 Bakgrund Barnkonsekvensanalysens innehll Vad r en barnkonsekvensanalys? Aktuella exempel p barnkonsekvensanalyser Barnkonsekvensanalyser i Stockholms stadsplanering Barnperspektivet i planbeskrivingen fr Vallgossen 14 Verksamheten vid frskolan Valvet Den freslagna frskolan och utemiljn i fastigheten Vallgossen 14 Reflektioner hos personal och frldrar ver den utvidgade frskolan Delaktighet i planeringsprocessen Fysisk milj och pedagogisk verksamhet - regelverket Barns behov av utemilj Att frska tillgodose barns behov av utemilj i tt stadsbebyggelse Uppfljning av barnkonsekvensanalysen i en genomfrandedel Referenser Bilaga 1 Yttranden vid samrd av frldrar till barn p frskolan Valvet och mailvxling mellan frldrar och politiker, pm sammanstlld av Maria Nordstrm, Bilaga 2 Planritningar ver befintliga och planerade lokaler och utemilj p frskolan Valvet frn Sdergruppen arkitekter <
6 Bakgrund Med anledning av den kande befolkningen i Stockholm och p Kungsholmen kar behovet av bostder. Kungsholmen har i de vstra delarna varit en glest bebyggd stadsmilj, medan de stra delarna har varit en del av den gamla tta stenstadsbebyggelsen frn sent och tidigt 1900-tal. I bda delarna av Kungsholmen sker idag frttning av bebyggelsen. I samband med att fastigheten Vallgossen 14 byggs om till studentbostder fresls en utkning av befintliga frskolorna Valvet och Vallbarnen. Den utvidgade frskolan kommer uppst genom att man slr samman de befintliga frskolorna och utkar verksamheten. Enligt senaste detaljplanefrslaget 3 kommer antalet avdelningar utkas frn idag 4 avdelningar med 75 barn till 8 avdelningar med cirka 150 barn. Personalen p frskolan Valvet, frldrarna och stadsdelsfrvaltningen r alla mna om att verksamhetens nuvarande kvalitet upprtthlls, vilket kan bli svrt med den planerade kningen av antalet barn p frskolan. Saken togs upp i tjnsteutltandet frn Kungsholmens stadsdelsfrvaltning, dr man skrev fljande om frslaget till den planerade utvidgade frskolan: Att andelen frskolebarn kar jmfrt med idag medfr dock mindre grdsyta per barn och frvaltningen vill drfr betona vikten av att stlla hga krav p utformningen av grden och lekredskap 4. Ocks ett yttrande frn milj-och hlsoskyddsnmnden 5 tog upp frgan om frskoleverksamhet inom fastigheten och hvdade att den br utredas vidare i den fortsatta planeringen. Milj- och hlsoskyddsnmnden ansg att barn i frskoleverksamhet behver minst 10 kvadratmeter yta per barn. I samrdsfrfarandet frdes frgan vidare och det ursprungligen planerade antalet avdelningar, 10 avdelningar, som skulle medfra 5 kvm yta per barn, har reducerats till 8 avdelningar och 7 kvm yta per barn. Under planprocessen fr Vallgossen 14 genomfrs denna barnkonsekvensanalys. Det blir allt vanligare inom stadsplaneringen att barnkonsekvensanalyser genomfrs infr frndringar i den fysiska miljn, vilka berr barn och unga. Denna barnkonsekvensanalys kommer fljas upp i en genomfrandedel, dr det kommer ske ett samarbete mellan personalen, stadsdelfrvaltningen, byggherren, stadsbyggnadskontoret och de projekterande arkitekterna. $ K.CH,0(0# I %& ()*+,-. ))/01)1.,)DE5G0,/ H (37056-H,LE0G1., H ( H.5)/01. 3/L2 )/.&/,F/0 1.89:!;<;$= >#<=#>!$3#>!$=>!=## < K/+M6*+,-))/013NH,LE=+M**2,)+)6O11) C.),&/389:#>!#=>>#I<?3#>!$=>$=!< J
7 Barnkonsekvensanalysens innehll Denna barnkonsekvensanalys genomfrs i ett skede d samrdsfrfarandet har genomfrts. Yttrandena under samrdsfrfarandet ingr i denna barnkonsekvensanalys och finns redovisade i bilaga 1. Dessa yttranden r omfattande och detaljerade och visar god insatthet i den planerade frndringen. Via dessa yttranden har frldrar till barn p frskolan Valvet kontaktats. Andra parter berrda av eller pdrivande fr den freslagna frndringen av Vallgossen 14 avseende frskolorna har intervjuats eller kontaktats p telefon och/eller mail. P grund av tidsbrist har inga mera omfattande observationsstudier av barnen kunnat gras eller samtal med dem fras. Dock har kontakterna med personalen p frskolan Valvet varit mnga, varvid barnens situation p frskolan och srskilt dess grd har beskrivits ordentligt. Som bakgrund till och orientering fr denna barnkonsekvensanalys beskrivs innebrden av begreppet barnkonsekvensanalys och syftet med en barnkonsekvensanalys. Ngra aktuella exempel ges p olika slag av barnkonsekvensanalyser och bruket av barnkonsekvensanalyser i Stockholm beskrivs kort. Drefter terges barnperspektivet i planbeskrivningen fr Vallgossen 14. Sedan fljer en beskrivning av verksamheten vid frskolan Valvet med betoning p verksamhetens koppling till den fysiska miljn. Drp terges frmst via planerna i bilaga 2 frslaget om den nya frskolan i fastigheten, igen med betoning p den fysiska miljn och srskilt utomhus. Frldrarnas och personalens synpunkter p frslaget redovisas. Efter denna redovisning, diskuteras delaktigheten, frmst frn personalens sida, i planeringsprocessen. Drp omnmns ngra rapporter om frskolegrdars utrymmen, utformning och standard liksom relevant forskning om barns behov av tillgng till en trygg och stimulerande utemilj. Mjligheter att frska tillgodose barns behov av utemilj i tt stadsbebyggelse terges fre sista avsnittet, som redovisar beslutet om fortsatt samarbete mellan planerare/arkitekter, byggherren, stadsbyggnadskontoret och personalen om frskolans utformning som en uppfljning och genomfrandedel av denna barnkonsekvensanalys. Vad r en barnkonsekvensanalys? En barnkonsekvensanalys enligt Barnombudsmannen r ett verktyg fr att omstta barnkonventionen i handling och synliggra barnets bsta. Med hjlp av barnkonsekvensanalyser kan lokala och regionala beslutsfattare arbeta systematiskt och vara frskrade om att ett barnperspektiv finns med i besluten. Syftet r att bde p kort och lng sikt frbttra barns och ungas levnadsvillkor ( ) Barnkonsekvensanalyser genomfrs i olika stora projekt, frn enstaka skolgrdar till stora bostads- och stadsomrden, vgdragningar och andra frndringar i den fysiska miljn, dr man frutser betydande konsekvenser fr barn. Att genomfra barnkonsekvensanalyser r ett stt att bevaka barn och ungas intressen i planeringsprocessen. Barnkonsekvensanalyser kan?
8 sgas vara en kompensation fr den brist p inflytande som dessa viktiga anvndare av fysisk milj har och som tidigare inom stads- och bostadsplaneringen tillgodosgs genom statliga normer och bestmmelser 6. I fokus fr barnkonventionen och fr barnkonsekvensanalyser str vrnandet om barnets bsta. Barnets bsta innebr nr det gller den fysiska planeringen att man tillgodoser barns och ungas behov av plats och utrymme, deras behov av att p egen hand kunna rra sig tryggt och skert utomhus i sitt bostadsomrde och i hela stadsbebyggelsen, liksom deras mjligheter till inflytande i planeringen. Barnombudsmannen beskriver olika steg i en barnkonsekvensanalys: kartlggning, beskrivning, analys, prvning och utvrdering. Frgan om utvrdering, det sista steget och det viktigaste, behver ofta uppmrksammas mer n vad som r brukligt. Det r mjligt att utvrderingen blir mera sjlvklar, nr barnkonsekvensanalyser i framtiden helt har infrlivats i planeringsprocessen. Utvrderingen r ju sjlva resultatet av barnkonsekvensanalysen och syftet med beslutet att genomfra den. Barnens perspektiv och barnperspektiv Tv viktiga distinktioner grs i arbetet med barnkonsekvensanalyser, barnens perspektiv och barnperspektivet. Med barnens perspektiv menar man hur barn i olika ldrar uppfattar och beskriver sin syn p och erfarenheter av sin omvrld. Detta frutstter att man tar reda p hur de barn och unga, som berrs av en planerad frndring, uppfattar den befintliga situationen och hur de kan frst och frmedla sina synpunkter p den freslagna frndringen. Med barnperspektiv syftar man p vuxnas frstelse fr, och kunskap om, barns stt att frhlla sig till och uppfatta sin omgivning. Med barnperspektiv syftar man ven p vuxnas hnsynstagande till barn och unga i frgor som r av vikt fr barn och unga och dr dessa inte sjlva kan komma till tals. I barnkonsekvensanalysarbetet ingr, idealiskt sett, barnens perspektiv liksom barnperspektivet genom att barn och unga involveras i arbetet och genom att barnens fretrdare, frldrar, lrare och andra vuxna, som representerar barnen, i de fall d barnen sjlva inte kan medverka. Fr sm barn r det srskilt viktigt att ha fretrdare som talar fr dem och deras behov utifrn ett barnperspektiv, som visar att de frstr hur sm barn uttrycker sina behov och nskeml. Den norska forskaren och arkitekten Hanne Wilhjelm gr oss uppmrksamma p detta faktum, nr hon ppekar att sm barn uttrycker sina behov och nskeml i beteenden och handlingar: I all vr iver etter fokusere p begrepet barns medbestmmelse m vi erkjenne at dette gir meget store begrensninger. Hvilken stemning eller atmosfaere barna velger, er mer i trd med hvilken lek som er den foretrukne akkurat der og da. Jeg tror at noe av det viktigste er at det er steder vaere og plass til det som skal foreg. Og ikke minst at det er barna som definierer disse J 9+51)/5E-3N;Q#>!#CR3ST ( G00// F(+ (E5. C05 6+ ).6G. )0 0,O)S3!#$%&!()(*$+I3#>!# P
9 stedene or plassene. Laering, socialisering og modning finner STED or er PLASSERT innefor rammen av hus og hage. 7 Barnkonsekvensanalysen har stor betydelse ocks fr sjlva planeringsprocessen och samarbetet mellan stadens politiker, planerare och tjnstemn med varandra och med barn och unga i frgor, som r viktiga fr barnen och de unga i deras bostads- och livsmilj. Att uppmrksamma barnens och de ungas behov, liksom att etablera ett gott samarbete med barn och unga, r ett stt att utifrn barnkonventionen strka barns och ungas intressen i samhllet. Fr att staden ska bli en god uppvxtmilj r det viktigt att ta hnsyn till de olika behov som barn och unga har under sin uppvxt. Platsen, dr barn och unga vxer upp, deras uppvxtmilj, stder processer som underlttar fr barn och unga att finna sig till rtta och knna sig hemma p platsen. Uppvxtmiljn r ocks platsen, dr barn mter andra barn och vuxna utanfr det egna hemmet och dr de brjar orientera sig i det omgivande samhllet. Hur barnen och de unga blir bemtta av sina grannar, i skolan och av kommunen har stor betydelse fr dem liksom fr bostadsomrdets, stadsdelens och stadens rykte som en bra plats att vxa upp och bo p. Aktuella exempel p barnkonsekvensanalyser Gteborg, Borlnge, Trelleborg, Hllefors, rebro och stersund r kommuner som arbetat med olika slag av barnkonsekvensanalyser under ett antal r och som har samarbetat kring utvecklingen och tillmpningen av barnkonsekvensanalyser i ett ntverk med std av Trafikverket, Boverket och Statens Folkhlsoinstitutet 8. Ocks andra kommuner har arbetat framgngsrikt med att utveckla barnperspektivet inom stads- och samhllsplaneringen med Malm och Lund som knda exempel. Trafikverket, tidigare Vgverket, r den statliga myndighet som tidigast och med strsta kraft arbetat med och utvecklat barnkonsekvensanalyser i samhllsplaneringen i en rad olika projekt ver hela landet tillsammans med barn och skolor 9. Barnkonsekvensanalyser i Stockholms stadsplanering I Stockholm har det under senare r blivit allt vanligare att barnkonsekvensanalyser genomfrs 10. Bakom denna utveckling finns en tilltagande medvetenhet om betydelsen av ett barnperspektiv i stadsplaneringen sedan en diskussion uppsttt om platser fr barn i staden i? VH,*L.,-3W;Q#>!$R3,(-+./().+0 1%* 2/ /(). 3-( $9 :7473X),+#>!$ P S8./C,H5GH6/H(/ 251./257F5H6/H(/YSZ//)/2560C05 )+M*& (0)1.,06/H(*./+M*H D,O/0 1.HDO)H)67,0.5H (3 1.,!=$3[50DH6G.56./3\+G.56./3K/0/. )D+,6*2,)+H )/H/&/37&C,H60/H+ ) &--.5#>!#]#IP^#>!$]>I>+M* #>!#]#<> U \LE56,H13_;Q#>>?R3,(-+;+*.;#.+*(+(9<* =.-3(-.+/.8 2/ #$*$+.-0 >?)#.-;*-.)$+.-+(*,(-+;+*.;#.+*(+(9<*.- HK/+M6*+,-3 +5)6 H ()(5&77. DE5 -H,LE7)O6+,+(H+M*7.10(+(H63K/+M6*+,-!> K.5.D.5. ),H)/0 & 1.5\05 6+ ).6G. )0 0,O) F(50C05 6+ ).6G. )0 0,O).5DH )&77/0( 0 U
10 och med att mnga friytor bebyggts i samband med stadens frttning 11, 12, varigenom platser fr barn i stadsmiljn har minskat kraftigt. Barnkonsekvensanalyser har inte alltid varit synkroniserade med planeringsprocessen utan ibland har de kommit att gras i efterhand, d mjligheterna till pverkan r sm, vilket frsvrar mjligheterna att tillgodose barns behov i utformningen av stadsmiljn. Ibland har barnkonsekvensanalyser gjorts men utan att man har beaktat dem i planeringen 13. Ibland har de gjorts med mycket kort varsel fre viktiga beslut i planeringsprocessen. Fr att en barnkonsekvensanalys ska kunna omfatta bde de berrda barnen och de personer, som arbetar med barnen, liksom de planerare i processen som ska omstta de synpunkter och kunskaper som frmedlats till dem, behvs lng framfrhllning. En vgledande promemoria om vikten av att anlgga ett barnperspektiv inom stads- och samhllsplaneringen i Stockholm r den av Stadsledningskontorets juridiska avdelning nyligen urskickade skrivelsen med rubriken Barn i stan 14, dr man frklarar att Kommunfullmktige har, i stadens budget fr r 2013, gett kommunstyrelsen i uppdrag att genomfra en kunskapsspridning om barnkonventionen som syftar till att ka barns kunskap om sina rttigheter i enlighet med konventionen. Frutom en redovisning av barnkonventionen och dess fyra huvudprinciper i 2 (barns lika vrde och rttigheter), 3 (barnets bsta), 6 (varje barns rtt till liv, verlevnad och utveckling) och 12 (barns rtt att bilda och uttrycka sina sikter, och f dem beaktade i alla frgor som rr barnen), finns en checklista om 10 punkter, vars syfte r att vara en hjlp i det konkreta arbetet med barnkonventionen. Exempel p ngra punkter r Hur och nr diskuterar vi barnets bsta? Vilka beslut har fattats om arbetet med barnkonventionen i vr organisation? Vilka har kunskapen om innehllet i barnkonventionen? Vem behver f den kunskapen? Dessa tre punkter p checklistan kan frenklat beskrivas som en konkretisering av en barnkonsekvensanalys fr barns fysiska milj. Att skapa en bra fysisk milj fr barn r att tnka p och ta hnsyn till barnets bsta drfr att barns och ungas fysiska milj, deras uppvxtmilj, r ocks deras utvecklingsmilj. Deras framtida hlsa och vlbefinnande r starkt kopplad till uppvxtmiljns kvaliteter. Barnkonsekvensanalysen r ett instrument som lyfter fram barnens och de ungas behov i den fysiska miljn.!! \LE56,H13_;aN;9+51)/5E-Q#>>UR3S C05. H H)/01)7,0.5H (. bs!$9bc3-*;+$+)3 5!;3 D.C5&05H#>>U!# K050MM+3K;aB;K/50 1,& 1Q#>>?R3\05 D0-H,L.5HH.5)/0 ;_,0.5H ()H1.0,+M*G.56,H(*./3K/+M6*+,-) & HG.5)H/./!$ K/50 1,& 13B;aK;K050MM+3Q#>!#R3\05 6+ ).6G. )0 0,O).5c*O,,G ,,.5D06/H)60 /50DH6)26.5*./)F/(251.5DE5C05 b7-3@5+ /-HL3K/+M6*+,-!I S\05 H)/0 S3K/+M6*+,-))/013)/01),.1 H ()6+ /+5./3L&5H1H)600G1., H (. 389:JJU=#<!<d#>!#3#>!$=>J=!!>
11 Barnperspektivet i planbeskrivingen fr Vallgossen 14 Fr planering av frskoleverksamhet finns i Stockholm ett programunderlag 15, som frmst gller frskolornas inomhusmilj men i ett avsnitt om grundkrav fr frskolan nmner man under rubriken utelek att olika uteplatser fr olika aktiviteter br skapas. Man anger vissa typer av lekar rrelselek, sandlek, rollek och vattenlek och hur den fysiska utrustning och utformningen kan underltta fr sdana lekar att ga rum. Man rekommenderar ocks att utrymme skapas fr samvaro/avkoppling och vxter/odling men man anger inga siffror om kvadratmeter yta per barn. Man saknar ett verktyg fr planering, utformning och bygglovsgranskning 16 som skulle kunna vara till hjlp i planeringen. I planbeskrivningen fr Vallgossen finns rubriken Barnperspektiv, dr fljande str: Omrdet kommer att omvandlas frn ett idag relativt de omrde med bostadskvarter med frbttrat och skrare gng- och cykelmjligheter. Befintlig parkering tas bort och omrdet grs ljusare, vilket kat tryggheten. Antal frskolebarn kar jmfrt med idag vilket medfr mindre lekyta per barn, vilket stller hga krav p utformning av grden och lekredskap. Behovet av frskoleplatser r stort och inom aktuellt omrde finns mjlighet till en strre frskola med egen grd, vilket r ovanligt i stadens centrala delar. Mjlighet till egen grd minskar behovet av frskolorna att frlita sig p nrliggande parker, vilket r bde tidskrvande och innebr risker fr smbarn. Hr framhlls frdelen fr frskolebarn av att ha tillgng till en egen frskolegrd. P den planerade frskolan kommer det att finnas en grd men lekytan per barn kommer minska mot frhllandet idag, drfr att det blir fler barn p den planerade frskolan. Frgan om konsekvenserna fr barnen av att ytan per barn p skolgrden reduceras diskuteras inte men genom den planerade minskningen av frskolegrdens yta kommer barnens mjligheter att rra sig och vistas utomhus att klart begrnsas (se nedan Barns behov av utemilj ). Frgan om att den planerade frskolan som mnga andra innerstadsfrskolor kan komma att anlita nrbelgna parker och grnomrden fr sin utevistelse anses hr inte aktuell eftersom frskolan faktiskt kommer ha en skolgrd men beroende p skolgrdens begrnsade storlek r det kanske inte orimligt att tnka sig att personalen kommer gra som andra innerstadsfrskolor och anlita nrmiljns parker och grnomrden? Detta r ngot som personalen p Valvets frskola idag inte ofta gr och som man sger att man r tacksam ver att slippa behva gra (se vidare nedan). Att omrdet genom upprustningen och ombyggnaden av fastigheten Vallgossen kommer resultera i en skrare utemilj ppekas liksom att omrdet kommer bli ljusare genom att en del!< _5+(50-& 1.5,0(DE5DE5)6+,+53K/01),.1 H ()6+ /+5./3 H 0 )0G1., H (. 3K/+M6*+,-3#>>I=>!=$>!J e/.-h,legh1de5)6+,+5hn0,-ec.//g.56/o(de57,0.5h (3&/D+5- H (+M*CO((,+G)(50 )6 H (3 K/01)CO(( 01)6+ /+5./3N0,-E)/01#>!!!? _,0 C.)65HG H (8./0,L7,0 DE540,,(+)).!IH)/01)1.,. %& ()*+,-. 3K=87#>!#=>#II>=<I3 K0-5F1)*0 1,H (389:#>!#=>#II>=<I3#>!#=!#=!?!!
12 trd kommer att fllas r allmnt viktiga aspekter hos en trivsam milj, fr barn liksom fr vuxna. Uttrycket av ett barnperspektiv i planbeskrivningen fr Vallgossen 14 r kortfattat men i processen har stadsbyggnadskontoret ordnat samrd vid tv tillfllen och tillsammans med byggherren och de projekterande arkitekterna samarbetat i denna barnkonsekvensanalys. Samarbetet kommer fortstta i genomfrandedelen (se nedan). Verksamheten vid frskolan Valvet Valvets frskola r inrymd i stora, rymliga och ljusa lokaler, vilka samtliga intervjuade personer personal, frldrar och planerare ser som frskolans absolut strsta fysiska tillgng och som ovanliga. Verksamheten vid frskolan Valvet r organiserad efter tydliga pedagogiska principer, som personalen har arbetat fram 18. Fr denna pedagogiska verksamhet spelar utrymmen och tillgng p platser inom frskolan, inom- och utomhus, stor roll. Inomhus har frskolan lokaler, vilka idag erbjuder barnen gott om utrymme fr lekar och rrelse och pedagogerna goda mjligheter att genomfra projekt med barnen. Utrymmen och lokaler inomhus anvnds i ett samspel med platser och utrymmen utomhus p frskolegrden. Det dagliga schemat p frskolan Valvet innebr att barngrupperna delas upp i tre olika lokalgrupper tv barngrupper p den vre respektive p den nedre vningen i frskolan, alternerar halva dagen med en grupp barn som vistas utomhus under motsvarande tid. Efter middagsvila byter grupperna plats med varandra. Den idag vlfungerande balansen i frskolans verksamhet mellan vistelse inom- och utomhus r en viktig anledning till verksamhetens goda kvalitet. S hr formulerar personalen p Valvet principerna fr sin verksamhet: Vr frskola hmtar mycket inspiration frn Reggio Emilia-filosofin. Detta innebr att vi har ett projektinriktat arbetsstt. Fr att kunna gra det behver man ha mjlighet att dela upp barngrupperna i mindre sammanhang. Detta sker bde ute och inne. Vr innemilj r tydligt indelad i olika aktivitetshrnor/rum som vcker barnens lust till lek, aktivitet och utforskande. Vi vill att det ska finnas mtesplatser dr inspiration, nya tankar och samspel kan ga rum. Detta tnk gller ven fr grden, drfr r storleken och utformningen av grd extremt viktig fr oss. Under dagen delar vi oftast in barnen i mindre grupper, t.ex r alltid halva barngruppen inne p frmiddagen och den andra r inne och p eftermiddagen skiftar vi grupper. ven inne delar vi oftast in barnen i mindre grupper, vr milj r ven planerad utifrn ett tnk med grupper. Frskolans utemilj r begrnsad och medger inte att de ldre barnen kan springa lngre strckor eller gna sig t bollspel, nr de vistas utomhus. Fr sdana aktiviteter beger ;B+60,05C./)7,0 ;42)/50%& ()*+,-. )DE5)6+,.+-5F1.;40,G./)05C./)7,0 3*E)//.5-H. #>!#!#
13 frskolan med de ldre barnen ibland till nraliggande idrottsplatser, ngot som ppekats ovan r vanligt frekommande bland innerstans frskolor. Frskolan tar ocks sina ldre barn till gymnastiksalar inomhus fr att tillfredsstlla behoven hos barnen av rrelse och mycket fysisk aktivitetet, vilka krver stora fria ytor. S hr formulerar personalen principerna fr denna del av sin verksamhet: Hittills har de ldsta barnen gtt ivg p dans (med en danspedagog frn vrt frskoleomrde) en gng i veckan. Tyvrr kommer troligen den aktiviteten upphra efter jul. Det tar 5 minuter att g till kulturskolan dr danssalen finns. Vi brukar ven ka till skogen med de ldre barnen ca. 4 gnger/termin, d ker vi tunnelbana till keshov och det tar ca. 25 minuter. En av barngrupperna brukar ocks g upp till Stadshagens idrottsplats ngra gnger per termin, det tar 10 minuter att g dit. Vi gr inte s mnga utflykter d vi vill att vrt fokus framfrallt ska ligga p det projekt som vi just d arbetar med. I den freslagna frskolan kommer frskolan att f tillgng till plats inomhus med samma hga kvaliteter som tidigare och som framgr nedan kommer yta per barn inomhus inte ndras. Den stora frndringen gller utomhusmiljn, som kommer blir vsentligt mer begrnsad. Den freslagna frskolan och utemiljn i fastigheten Vallgossen 14 I bilaga 2 beskrivs i text och plan nulget fr Valvet och Vallbarnen och frslaget till en utvidgad frskola. Antalet avdelningar med barn kommer att ka frn fyra med cirka 75 barn p de tv frskolorna till ungefr det dubbla, dvs. 8 avdelningar med cirka 150 barn. Den utvndiga ytan r idag 17 kvm per barn den frutses bli 7 kvm per barn. Utrymmen inomhus r idag 11 kvm per barn och den berknas bli ungefr desamma p den nya frskolan. Fastigheten Vallgossen r en fysisk milj som helt domineras av byggnaden p platsen, intill vilken frskolans grd ligger. Det r i denna byggnad som frskolan idag har sina invndiga lokaler och dr de kommer ha mer utrymme efter ombyggnaden och utvidgningen av frskolan. Byggnaden, ritad av Charles Eduard och Lola Geisendorf, uppfrdes 1961 som yrkesskola fr hushlls- och smnadsutbildning. Fre den nu planerade omvandlingen av byggnaden till studentbostder, var ett gymnasium inrymt i byggnaden, S:t Grans gymnasium. Till byggnaden hr ett stort torg, som utformats av Walter Bauer i samma modernistiska anda som byggnaden. I fastigheten kommer studenter att bo och torget kommer att bli en uteplats fr dem. Torget kan genom sin storlek och karaktr utgra en resurs fr den planerade frskolan som en plats fr frskolebarnen med personal att vistas p. Men torget kommer inte att inhgnas, vilket betyder att det inte kan anvndas p samma stt som eller erstta en frskolegrd.!$
14 Reflektioner hos personal och frldrar kring den utvidgade frskolan Personalen liksom frldrarna r bekymrade ver hur verksamheten ska kunna bedrivas med den nya stora gruppen barn. Personalen tar upp fljande kritiska punkter: verblicken p grden, indelning, max. antal barn Fr mnga relationer fr barnen t.ex vid konfliktlsning krvs att man har en relation till de inblandade fr att kunna lsa situationen p bsta stt. Kommer att krvas mer organiserande av oss vuxna, mer oflexibelt bde fr barn och vuxna. Kan bli svrare att rekrytera nya pedagoger med mindre mjlighet till utevistelse Sex frldrar har inkommit med yttranden till Stadsbyggnadskontoret under tiden fr samrd (se bilaga 1). En av frldrarna r frldrarepresentant och hon har samrtt om sitt yttrande med andra frldrar och med personalen. Frldrarnas oro gller frmst fljande aspekter: Att grden blir fr liten, att det blir buller under byggtiden och att trafiken under byggtiden kommer att komma alltfr nra frskolegrden och innebra en trafikfara fr barnen. Frldrarna uttrycker frslag om alternativa utformningar och en frlder med erfarenhet av att ha sitt barn tidigare p en stor frskola i stadsdelen varnar fr brister som kan uppst p en stor frskola. Delaktighet i planeringsprocessen Samrdsfrfarandet uttrycker den tydligaste delaktigheten i planeringsprocessen och sex frldrar har allts yttrat sig, dribland frldrarepresentanten. Samrdet skedde vid tv tillfllen, d frldrar, ansvarig planarkitekt, ansvariga arkitekter och byggherre trffades. Flera yttranden frn frldrarna r lnga med intressanta kommentarer till planen. Tv frldrar har dessutom haft mailkontakt med politiker p stadsdelsniv och i kommunfullmktige. Man har ocks kontaktat byggherren och ansvarig planarkitekt. Ngon direkt kontakt mellan frskolan och stadsbyggnadskontoret har inte frekommit. Det har frekommit kontakter och diskussioner mellan frldrarna, srskilt frldrarepresentanten, och frskolans personal, vilken drigenom har kunnat frmedla sina synpunkter till frldrarna. Frldrarnas synpunkter i samrdet kan drfr till stor del frsts som uttryck ocks fr personalens synpunkter. Informationen om utbyggnaden har annars huvudsakligen kommit till personalen p frskolan frn stadsdelsfrvaltningen. Innebrden av den freslagna frskolan har inte diskuterats med personalen utifrn planen. Man konstaterar frn stadsdelsfrvaltningen att det inte har!i
15 varit ngon landskapsarkitekt /samhllsplanerare som har diskuterat grdens ytor med pedagogerna p frskolan Valvet. Det r jag och stadsdelens lokalgrupp som har tagit fram ett nskeml till byggherren om att f till en utkning av frskolan Valvet. Jag har frankrat detta med frskolecheferna Titti Rylander som har vidarebefordrat till pedagogerna fr att f in tankar och funderingar. Vi alla var inbjudna till samrdet /ur mail frn chefen fr stadsdelsfrvaltningen/. Fysisk milj och pedagogisk verksamhet regelverket Frskolans fysiska kvaliteter och frutsttningar, utifrn vilka personalen utvecklar och anpassar det pedagogiska programmet, har avgrande betydelse fr verksamheten. Planlsningen p frskolan och frskolegrden har stor betydelse fr verksamheten vid frskolan, vilket framgr av ngra aktuella publikationer, vilka betonar betydelsen av tvrfackligt samarbete mellan pedagoger, arkitekter och miljpsykologer fr gott resultat 19. Idag finns inga normer eller bestmmelser fr hur frskolor ska byggas och inte heller hur stor en frskolegrd ska vara. Plan- och bygglagen ppekar att det ska finnas tillrckligt stor friyta p tomten eller i nrheten av frskolans tomt, lmplig fr lek och utevistelse. Skolverket hnvisar i Allmnna rd fr kvalitet i frskolan 20 till att kommunen br se till att utemiljn och lokalerna p frskolan r trygga, skra, hlsosamma och utvecklande genom: - att dessa r utformade s att de mjliggr en varierad pedagogisk verksamhet som stdjer bde enskilda barns utveckling och lrande samt grupprocesser; - att svl inne- som utemilj r utformad s att det r mjligt fr personalen att ha uppsikt ver de barn de har ansvar fr - och - att kontinuerligt flja upp och utvrdera om inne- och utemilj r ndamlsenlig. Skolinspektionen, som har tillsyn ver storleken och sammansttningen p frskolegrupperna, kontrollerar inte ytornas storlek. Det r upp till varje kommun att ange riktlinjer fr storleken p kommunens frskolegrdar. Mer n p och 1970-talen, d det fanns normer och riktlinjer fr utformningen och storleken p frskolor och frskolegrdar och d planeringssituationen ofta innebar en planering p icke tidigare bebyggd mark och det fanns god tillgng p plats, r situationen fr planeringen och utformningen av frskolor och frskolegrdar idag mera komplex, inte minst!u B& 10*,3@Q!UU<R31%* 2/ -%& 3C- *&D E(-+3K/+M6*+,-^%5+()/013Z;./0,Q#>!#RQ5.1R3F& 3- E(-+./().+* 3<*$*;. &$9BC3X,)+^VH,*L.,-3W;Q#>!$R^,(-+./().+0 1%* ) /(). 3-( $9 :7473X),+#>!$^ #> H99&?++( -DA 3C- ;#(9$8.8.8 $ 3C-*;9(+3K6+,G.56./#>><!<
16 beroende p att frskolor ofta mste anpassas till intilliggande tt bebyggelse och har dlig tillgng till fysisk plats. Man mste idag i planeringen ta hnsyn till frskolans yta inom- och utomhus, antal barn, barnens lder, antal pedagoger, frskolans pedagogiska program, frskolegruppernas storlek och skolgrdens kvalitet, eftersom alla dessa aspekter samverkar och har betydelse fr att gra frskolan till en utvecklande och stimulerande milj fr barn 21. Barns behov av utemilj Det r avgrande fr barns erfarenheter, kunskaper och uppfattningar om sin milj att de kan rra sig utomhus p ett skert och tryggt stt och en frutsttning fr att de ska kunna medverka i en barnkonsekvensanalys. Fr att ha erfarenheter av den omgivande miljn att frmedla, mste barn f tillgng till den omgivande miljn p egen hand. Barn i olika ldrar rr sig p olika stt utomhus och olika lngt. Men det beror inte bara p barnens lder hur de rr sig utan ocks p hur den fysiska miljn ser ut dr de bor och dr de gr i frskola och skola 22. Huruvida den fysiska miljn r tillgnglig fr dem och om deras frldrar lter dem vara ute p egen hand r allts avgrande. Forskningen har visat att barn, som skjutsas av sina frldrar till skolan, har mycket mindre att bertta om sin skolvg n barn som p egen hand promenerar till skolan. Forskningen har ocks visat att barns fria rrlighet, d.v.s. deras rrelse utomhus p egen hand, har minskat betydligt under senare r och att barn i allt hgre grad n frr skjutsas till frskola och skola av sina frldrar och att ldern, d de fr g till skolan p egen hand, skjuts upp alltmer. Inte bara vgen till olika platser behver vara trygg och sker utan ocks de platser dr barn uppehller sig, allts platser som bostadsgrdar, frskole- och skolgrdar, parker, lekplatser, idrottsplatser och andra platser, som de anvnder i sin vardagsmilj 23. Det r nr de vistas utomhus och anvnder platser fr sina olika aktiviteter som barns miljerfarenheter skapas och det r dessa miljerfarenheter som de bygger vidare p, nr de blir ldre och lr sig vrdera platsers och fysiska miljers kvaliteter. Tillgng till skra och trygga miljer, med brjan i bostadens grannskap, har allts betydelse fr individens framtida erfarenheter och miljupplevelser liksom hennes hlsa. Barns uppvxtmiljer r som ppekats tidigare inte bara platsen dr de vxer upp utan det r den milj, dr deras utveckling ger rum den r deras utvecklingsmilj. Den motoriska aktiviteten hos barn har visat sig ha stor betydelse fr barnens hlsa och utveckling. Denna aktivitet frutstter tillgng till platser fr barn att rra sig p 24. Barn som gr i skolor utan skolgrd, en allt vanligare situation, rr sig mindre under skoldagen n barn #! VH,*L.,-3W;Q#>!$R3,(-+./().+0 1%* ) /(). 3-( $9 :7473X),+#>!$ #$ :0&)/+573Z;./0,Q#>!#R3ZMM.,.5+-./.5-.0)&5.1,.G.,+D7*O)HM0,0M/HGH/OH 1++5)0 1+&/1++5)1&5H ( 75.)M*++,/H-.H Kf /*.e H/.1K/0/.)3I%-+(9 3 J/<*$2(9 H28$#$8< K 1.(98/#>!# A()$*M /%- (+#?+A.- E(-+ A()/.&*)D-A.+N L83-&+$+).+ (# A()/.&*)D-A.+ 2/ A.** E.8<A.9*. 3C- 9.;O &8-$; 2/ ;+2.+8-(8$+*3C-&D)(OK/01aB0 13N+GH&-3Z, 057!J
17 med en skolgrd. Forskningen har samtidigt visat att det inte r p fritiden under helgerna utan just under skoldagarna som barn rr sig mest, frutsatt att de har en skolgrd. Rrelse frutstter utrymme. Barns viktiga rrelsebehov kan tillgodoses genom tillgng till rymliga lokaler inomhus men att vistas utomhus r frga ocks om andra betydelsefulla kvaliteter fr barns hlsa och vlbefinnande. Det r frga om att f tillgng till frisk luft, sinnesstimulans och solljus frutom mjlighet till mera obegrnsad rrelsefrihet, spontant lekande och fritt utforskande av den fysiska omgivningen 25. Trafik upplevs av frldrar som det strsta miljhotet mot deras barn. Detta r en anledning till att barn skjutsas av sina frldrar i bil till skola och fritids och att frldrarna inte lter barnen vara ute p egen hand, nr de upplever att den omgivande miljn r farlig fr dem. Trafiken r ocks vad barn sjlva beskriver som strsta anledningen till oro fr dem utomhus. I skriften Trafik, milj och samhllsplanering 26 framhlls vikten av att varje kommun ordnar skerheten runt skolorna. Detta har lett till att i mnga kommuner samarbetar kommunens planerare med skolan, frldrar och elever fr att skapa skra och miljvnliga skolgrdar, skolvgar och andra miljer runt skolorna. Att frska tillgodose barns behov av utemilj i tt stadsbebyggelse I skriften Utemilj vid frskolor i Malm ett verktyg fr planering, utformning och bygglovsgranskning 27 diskuterar man frgan om mjligheterna att f plats med frskolor i stder med tt bebyggelse och man kommer fram till ngra frslag: Samutnyttja mark med andra funktioner; t.ex. frskola p dagen och ppenpark p kvllar och helger; Utnyttja mark mer effektivt t.ex. genom att bygga frskolor i flera plan och utnyttja ven taken fr utevistelse; Utnyttja tak p volymstora byggnader med platta tak fr frskolor och deras utemilj; Kompensera mindre yta mer av andra resurser, t.ex. mer personal fr att mjliggra frekvent utevistelse i parker och grnomrden: Kompensera det kade slitage som blir p en mindre yta med kat underhll. #< NF5/. ))+ 3 ;Q#>>IR3P(+A*;(@.8 $ 9.;.+3KBe3Z, 057 #J 42(G.56./ #? e/.-h,legh1de5)6+,+5hn0,-ec.//g.56/o(de57,0.5h (3&/D+5- H (+M*CO((,+G)(50 )6 H (Q#>!!R37-1.M.-C.5#>!!3K/01)CO(( 01)6+ /+5./3N0,-E)/01!?
18 Uppfljning av barnkonsekvensanalysen i en genomfrandedel Denna barnkonsekvensanalys r ett steg mot en mera direkt dialog mellan planerare, personal, frldrar, stadsdelsfrvaltning och byggherre. I det fortsatta arbetet med planeringen av frskolans lokaler kommer personalens erfarenheter kunna tas till vara i utformningen av den planerade frskolan och en dialog upprttas, i vilken personalen kan frmedla till arkitekterna sina synpunkter p och kommentarer till den freslagna frskolan. Syftet r att stimulera alla berrda i arbetet s att frutsttningar skapas fr ett bra samband mellan fysisk milj och pedagogisk verksamhet p frskolan, inom- och utomhus, till gagn fr frskolans barn. Med denna uppfljning fullfljs intentionen med barnkonsekvensanalysen, nmligen att skerstlla att frndringarna i den fysiska miljn visar hnsyn fr barns intressen och behov!p
19 Referenser Allmnna rd fr kvalitetet i frskolan, Skolverket 2005 Barnkonsekvensanalyser ngra exempel i Stockholm Nordstrm, M. & I. Lagercrantz (2005), Lekutredning. Hur elever p Aspuddens skola i Liljeholmen, Stockholm, anvnder sin skolgrd, , pm i planbeskrivning Dp ; Nordstrm, M. & M. Forsell (2007), Barnkonsekvensanalys av bebyggelse i Dalens park, Enskede, pm i planeringsprocessen, Stadsbyggnadskontoret, Stockholm; BKA fr Hjorthagen, 2008; BKA Lindhagen 2008; Nordstrm, M. (2012), Barnkonsekvensanalys av nya grdar p Hillelskolan i kvarteret Riddaren 6 i Stockholm vren 2012, pm i planeringsprocessen, i samarbete med Gabriel Herdevall, Sdergruppen Arkitekter/Hagarkitekter, Stockholm BKA fr Annedal och Mariehll 2009 Bjrklid, P. & M. Nordstrm (2009), Nr kommer barnen in i stadsplaneringen? Miljforskning, nr 1., februari 2009 Bjrklid, P. (2007), Barnkonsekvensanalys erfarenhet och visioner. Vgverksregionernas Barnkonsekvensanalyser en processutvrdering, Lrarhgskolan i Stockholm, Forskningsgruppen fr miljpsykologi och pedagogik, Stockholm Det blir viktigt, nr det r p riktigt! Att strka barns och ungas delaktighet och inflytande i fysisk planering, del 1-3, Trafikverket, Boverket, Statens folkhlsoinstitut, publikationsnummer 2012:248; 2013:040 och 2012:250 Galaxen. Lokal arbetsplan. Vstra Kungsholmens frskoleomrde. Valvets arbetsplan, hsten 2012 Grahn, P. et al (1997), Ute p dagis: hur anvnder barn daghemsgrden? Utformningen av daghemsgrden och dess betydelse fr lek, motorik och koncentrationsfrmga, Stad & Land, Movium, Alnarp!U
20 Krogstad, A., Hansen, G.K., Hyland, K. & Th. Moser (2012) (red), Rom for barnehage. Flerfaglige perspektiver p barnehagens fysiske milj, Fagforlaget, Olso 2012 Kungsholmens stadsdelsnmnd, Verksamhetsplan, DNR , Kungsholmens stadsdelsfrvaltning, parkmiljavdelningen, Norra innerstaden, tjnsteutltande DNR , Lundahl, G. (1995), Hus och rum fr sm barn, Arkus, Stockholm Mrtensson, F. (2004), Landskapet i leken, Sveriges Lantbruksuniversitet, Alnarp Nordstrm, M. (2012a), Barnfamiljerna blir allt fler i Stockholm, Movium Magasin 4, 2012 Nordstrm, M. (2012b), Ingen kan krva att ngon gr en barnkonsekvensanalys, Movium Magasin 4, 2012 Plan- och bygglagen Raustorp A, Pagels P, Boldemann C, Dal H, Cosco N, & F. Mrtensson (2012), Accelerometer measured level of physical activity indoors and outdoors during preschool time in Sweden and the United States, Journal of Physical Activity & Health, 2012; 9: Saracco, S. & L. Strandlund (2007), Barnfamiljer i innerstan. Planeringsideal och verklighet, c-uppsats, Samhllsplanerarlinjen, Kulturgeografiska institutionen, Stockholms universitet, juni 2007 Skolinspektionen Stockholms stad, Stadsledningskontoret, Finansavdelningen, Programunderlag fr frskolor, Stockholm, Stockholms stad, Milj- och hlsoskyddsnmnden, beslut, DNR , Stockholms stad, Planbeskrivning, Detaljplan fr Vallgossen 14 i stadsdelen Kungsholmen, S-Dp , Samrdshandling, DNR , Stockholms stad, Stadsbyggnadskontoret, Vallgossen 14 i Stockholm. Kvalitetsprogram. DNR , Strandlund, L. & S. Saracco, (2012), Barnkonsekvensanalyser hyllvrmare eller faktiska trafikskerhetstgrder fr barn? pm, Grontmij, Stockholm Utemilj vid frskolor i Malm ett verktyg fr planering, utformning och bygglovsgranskning (2011), pm december 2011, Stadsbyggnadskontoret, Malm stad Wilhjelm, H. (2013), Barnehagen. Hus och hage fra 1630 til 2010, Oslo 2013 #>
21 Bilaga 1 Yttranden vid samrd av frldrar till barn p frskolan Valvet och mailvxling mellan frldrar och politiker, pm sammanstlld av Maria Nordstrm, , Utgngslge: %& ()*+,-. ))/01)1.,) 2-1)\gKBe[#>!$=>I=!P Ny frskola i St Grans gymnasium inriktningsrende: 1. Kungsholmens stadsdelsnmnd uppdrar t frvaltningen att fullflja planeringen av ny frskola i fd St. Grans gymnasium, Vallgossen Stadsdelsnmnden anfr drutver en viljeinriktning om att utegrden fr frskolan br f en strre yta n den planritning som finns idag. Yttranden vid samrd av sex frldrar till barn p frskolan Valvet, inklusive en frldrarepresentant vid frskolan Lina Liljebladh, inkommet till Stadsbyggnadskontoret , Frskolan Valvet mste f en strre utegrd. Om antalet barn ska frdubblas s mste utegrden frdubblas. Vra pedagoger p Valvet slutar om Valvets lilla grd ska hysa dubbelt s mnga barn. Vra barn vill ocks vara ute. Katrin Rcklinger, inkommet , Jag r frlder till barn p frskolan Valvet och vill be er att srskilt beakta Att trafiken under byggtiden inte gr ver skolgrden Att frskolan/frskolans grd skyddas mot buller under byggtiden #!
22 sa rjansdotter, inkommet , Att det behvs en strre grd fr barnen om frskolan byggs ut p freslaget stt Grden till dagis rcker knappt till nuvarande verksamhet. Med ny frskola behvs ytterligare en grd eller rejl frdubbling av nuvarande yta. Varfr inte bygga p frskolornas tak? Buller fr barn under nybyggnation/renovering. Byggs ett bullerskydd? Trafiken till och frn bygget anvnd Mariebergsgatan! Emma Sjberg, inkommet , Hej! Som frlder till barn p frskolan Valvet (och ven granne till gymnasiebyggnaden) vill jag framfra en synpunkt. Det gller utomhusgrd fr frskolan, som nu planeras expandera frn tre till tio avdelningar. Fr att tillgodose barnens behov av utevistelse dagtid nskar jag att ni ser till att f in s mycket frskolegrd som mjligt. Stryk bouleplanen t.ex., jag trodde det var pensionrer som spelar boule och inte ungdomar? Grnytan framfr nuvarande Vallbarnen kan hgnas in som en fristende grd. Barnen har strre behov av grnytan n studenterna dessa kan ju sjlva ta sig till en park om andan faller p fr frskolan blir det ett projekt att ge sig ut i trafiken varje gng. Jag tror att studenterna r glada nog av att f nya frscha bostadslokaler. Tnk p vra sm barn och deras start i livet, utevistelse r bra fr hlsan, minskar smittspridning och stimulerar rrelse. Lt oss utnyttja att vi faktiskt har en liten grnyta hr att disponera p ett klokt stt! Lt estetiken st tillbaka en aning. Tack! Vnliga hlsningar Emma Sjberg. Clara Norman, inkommet , Tel Jag heter Clara Norman och r frldrarepresentant p frskolan Valvet som r den frskola som ligger mitt emot St Grans gymnasium. Jag vill inledningsvis sga att jag tycker att planen som helhet med studentbostder och en ny frskola i fd St Grans gymnasiums vackra lokaler lysande. Men det finns ett stort problem med det frslag som nu presenterats frskolans grd. I nulget har frskolan Valvet - 3 avdelningar med 57 barn en grd som bestr av tv delar. En del med sandlda, rutschkana etc och en mer vild del dr barnen sjlva kan skapa miljer som bygglek eller ka stjrtlapp vintertid. I det presenterade frslaget har arkitekten tagit bort en del av den befintliga grden (precis vid trappan bredvid grinden till frskolan). Grden har utkats ngra meter vid den befintliga parkeringsplatsen. Den totala kningen av ytan r allts marginell. Enligt planen ska upp till 6 nya avdelningar startas. Allts ska ytterligare mellan ##
23 barn vistas p den grd som nu fungerar enligt ett ambitist schema fr 57 barn. Det r en omjlig ekvation. I kontakt med Miljfrvaltningen beklagar dom att Stockholm inte har ngra regler fr yta per barn utomhus men att dom arbetar hrt p att f det. I Malm r den bestmda rekommendationen minst 30 kvm per barn ute. Barnperspektivet I frslaget finns ngra rader runt barnperspektivet. Man skriver att det r viktigt att frskolor har en grd fr utevistelse och att det r olyckligt att starta frskolor utan grd. Man nmner ocks att det r svrt och olmpligt att ta sm barn till nrliggande parker. Dessa nrliggande parker, St. Gransparken och Kronobergsparken, r dessutom dagtid redan fulla med barngrupper frn frskolor som inte har ngon grd. Samtidigt s lgger man fram ett frslag till detaljplan som i verkligheten innebr att barnen p Frskolan Valvet inte kommer kunna ha utevistelse mer n ngon gng i veckan. Det r inte att beakta barnperspektivet och barnens hlsa! Alla frldrar vet och all forskning visar att det r bra fr barn att vara ute. Det utvecklar motorik, ger bttre hlsa, smn, aptit och minskar smittspridning. Dom flesta barn tillbringar en stor del av sin vakna tid p frskolan, mellan 8-9 till Som frlder har jag ingen mjlighet att tillgodose mina barns behov av frisk luft, ljus och rrelse utomhus dagtid, srskilt inte under vinterperioden. Det r en uppgift som jag har ftt verlta till frskolan. Att i en s ambitis ombyggnad helt bortse frn barnens behov av daglig utevistelse r skandalst. Frslag - bygg en stor grd p taket vid valvgngen mot St. Gransgatan - anvnd hel den nuvarande parkeringsplatsen till frskolan, frutom en passage vid befintlig trappa (i frslaget ligger hr en bouleplan och en passage) - behll Vallbarnens nuvarande grd (som r struken i det presenterade frslaget och ersatt med en parkliknande milj ) - utka den befintliga grden nda fram till cykelvgen mot Stockholms sjukhem - anvnd en av takterrasserna, den placerad ovanfr Vallbarnen, till en avgrnsad smbarns grd Dessutom br den stora gymnastikhallen hgst upp i fastigheten, som enligt frslaget endast ska f anvndas av boende, vara tillgnglig fr frskolan mellan 9-12 p vardagar. Dessa frslag skulle Tillsammans ge tillrcklig yta fr utevistelse fr en stor frskola om sammanlagt barn. #$
24 Jag bifogar dessutom intressant lsning fr inspiration. Sara Chronvall har skrivit En handbok i utformning av frskolors utemiljer. Ett examensarbete vid SLU (Sveriges Lantbruksuniversitet) En bok att studera noga. Anette Hellman, inkommet , Jag heter Anette Hellman och r frlder till ett barn p frskolan Valvet, som r den frskola som ligger mitt emot Sankt Grans gymnasium och r den som ska utkas med 6 avdelningar. Jag r positiv till planen som helhet med studentbostder och en ny frskola i Sankt Grans gymnasium. Tycker det vore lysande med en ny entr mot Mariebergsgatan. Det kommer bli jttefint. Vlkomnar verkligen ombyggnaden av huset. Hoppas att gymnastikhallen blir bevarad och att frskolebarnen har mjlighet att utnyttja den p frmiddagarna. ven mjlighet fr frskolebarnen att f lagad mat i huset r fantastisk. Sg ven att man har tnkt p skra transporter och leveranser till byggnaden vilket jag ser som ett stort plus. Ser fram emot ett mer levande kvarter men det finns ngra problem med det frslag som nu presenteras. Sten torget Idag r det en trist plats som anvnds som pissoar fr berusade/pverkade frbipasserande. Inga mnniskor r dr, endast arkitekter kommer och tar foto p platsen och gr efter 5 minuter. Ska det vara ett torg ska det vara mnniskor dr och finnas mjligheter att utnyttja det. Idag r det en innergrd i kvarteret. Barn, ldre och funktionshindrade kan inte nyttja platsen, pga trapporna r de helt utestngda. Jag upplever dagligen problem nr jag hmtar mitt barn p frskolan pga torget. Frskolans grd ligger i ett annat plan n omkldningsrummet. Jag rullar in p torget fr att se om mitt barn r ute. r barnet ute rullar jag in i omkldningsrummet och hmtar barnets saker sedan fr jag rulla ut och ta mig runt kvarteret via Arbetargatan eller Mariebergsgatan och tar grusvgen utanfr Stockholms Sjukhem fr att n grden. (Det tar ca 5-7 minuter extra trots att jag ser barnet nr jag kommer samt det r mycket trkigt ocks om man har glmt ngot i omkldningsrummet). Det finns en hiss i omkldningsrummet som gr att anvnda i ndfall. Hissen gr ner till det lgre planet dr grden befinner sig men r mitt i lokalen dr krypande smbarn befinner sig. Det knns inte som ett alternativ att kra rullstol/barnvagn som har rullats utomhus genom hela smbarnsavdelningen. Alla funktionshindrade och smbarnsfrldrar upplever detta problem 2 gnger dagligen. Frslag till frbttring: - Bygg flera breda ramper med godknd lutning som ven underhlls p vintern. - Erstt torget med en ppen grn trevlig innergrd som ven tar hnsyn till barn, studenter, ldre och funktionshindrade (bsta laternativet). #I
Barnkonsekvensanalys
Barnkonsekvensanalys avseende planerad utökning av förskolan Valvet i fastigheten Vallgossen 14, Kungsholmen, Stockholm sommaren 2013 av Maria Nordström, Stockholms universitet och Sveriges Lantbruksuniversitet,
Läs merrende SA.35087 - pstende om statligt std till Familjen Lindgren AB
Till Europeiska kommissionen GD Konkurrens Malm den 28 september 2012 rende SA.35087 - pstende om statligt std till Familjen Lindgren AB Berrd myndighet: Botkyrka kommun genom dess kommunstyrelse, org.
Läs merMnsterrabettsli,ga. avgranden frn r 2010. Praxisgenomgng i SFIR den 18 januari 2011. Katarina Strmholm. Liselott Enstrm
Mnsterrabettsli,ga 0 avgranden frn r 2010 Praxisgenomgng i SFIR den 18 januari 2011 Katarina Strmholm Liselott Enstrm mnsterret 2010 9 Domstolsavgranden under ret...: Tingsrtt: 1 beslut om interimistiskt
Läs merSmå butiker. Inte bara doften av böcker kryddor läder och av blommor möter dig i de små butikerna
Kommunalt handlingsprogram för Socialdemokraterna i Söderköping 2006-2010 Små butiker Inte bara doften av böcker kryddor läder och av blommor möter dig i de små butikerna Det är också samtalen sådana samtal
Läs merVerksamhetsber!ttelse 2005" 1
!RSREDOVISNING 2005 Verksamhetsber!ttelse 2005" 1 VERKSAMHETSBER"T TELSE 2005 Bakgrund Kommunalf#rbundet f#r!lands milj#service tillkom genom #verenskommelse mellan nio $l%ndska kommuner i januari 2001.
Läs merFörutsättningar för konkurrensutsättning av verksamheten vid Gustavsgården, särskilt boende för äldre
Tjnsteskrivelse 2016-10-25 Handlggare Carina Widmark Omsorgs- och vlfrdssektorn Diarienummer 2016VON/0105 Vrd- och omsorgsnmnden Frutsttningar fr konkurrensutsttning av verksamheten vid Gustavsgrden, srskilt
Läs mer1 Stmmans ppnande och val av ordfrande vid stmman. Styrelsens ordfrande, Christen Sveaas ppnade stmman.
PROTOKOLL Frt vid rsstmma i Rederi AB TransAtlantic (pubi), org. nr. 556161-0113, den 27 april 2012 klockan 16.10-17.55 i Gteborg Nrvarande: Enligt bifogad rstlngd, Bilaga 1. 1 Stmmans ppnande och val
Läs mer:e ng inom IT-omrdet
Oftntlig upphandli :e ng inom IT-omrdet 24 oktober 2011 Eva-Maj Muhlenbock & Ulrica Salomon 1 4" ' & Agenda Allmnt om offentlig upphandling Srskilt om ramavtal 0 : Kammarkollegiets ramavtal inom IT-omrdet
Läs merPage 2. https://www.if-sakerhet.se/cykelhjalm-hovding-2-0-airbag-for-cyklister.html? store=if_se Wed 16:37:32
Cykelhjälm Hövding 2.0 - Airbag för cyklister - Inklusive självriskförsäkring Hövding 2.0 är den nya versionen av den revolutionerande cykelhjälmen i form av en krage som cyklisten bär kring halsen. Kragen
Läs merBILAGA 1 FRSVARSMAKTEN HGKVARTERET 13 920:65978. Sida 1 (8) Sndlista
BILAGA 1 ww FRSVARSMAKTEN BESLUT 2010-10-04 HKV beteckning 13 920:65978 Sida 1 (8) Sndlista Ert tjnstestlle, handlggare Ert datum Er beteckning Vrt tjnstestlle, handlggare PROD INFRA Cecilia Hckner 08-788
Läs merMotion (S) om inventering av förskolebarns möjligheter till utelek
Avdelningen för stadsmiljö Avdelningen för förskola och fritid Sida 1 (5) 2013-08-26 Handläggare: Iris Birath Telefon: 08 508 18 153 Till Farsta stadsdelsnämnd 2013-09-26 Motion (S) om inventering av förskolebarns
Läs merLouise Heimler. HANDLINGAR Planen består av plankarta med bestämmelser. Till planen hör denna planbeskrivning samt genomförandebeskrivning.
1(8) PLANBESKRIVNING Planavdelningen Louise Heimler Tfn 08-508 273 68 2010-02-01 Dp 2009-14922-54 Laga kraft 2011-12-01 Detaljplan för del av Innanhavet 2 m.m. i stadsdelen Södra Hammarbyhamnen i Stockholm
Läs merTranås kommun Detaljplan för Kronhjorten 1 och del av Åsvallehult 2:1 i Tranås stad
Tranås kommun Detaljplan för Kronhjorten 1 och del av Åsvallehult 2:1 i Tranås stad Upprättad i mars 2011 av Plan- och byggavdelningen, Samhällsbyggnadsförvaltningen Dnr 286/2010 Planområde Plan - och
Läs merGör plats för barn och unga! Vägledning och allmänna råd. Ulrika Åkerlund, Petter Åkerblom,
Gör plats för barn och unga! Vägledning och allmänna råd Ulrika Åkerlund, ulrika.akerlund@boverket.se Petter Åkerblom, petter.akerblom@slu.se Ett regeringsuppdrag Vägledning för barns och ungas utemiljö
Läs merppnande av stmman och val av ordfrande vid stmman Upprttande och godknnande av rstlngd Godknnande av frslag till dagordning
Protokoll frt vid rsstmma i TagMaster AB (pubi), 556487-4534, den 17 mars 2011, i Kista Science Tower, Frgatan 33, Kista. 1. ppnande av stmman och val av ordfrande vid stmman ppnade styrelsens ordfrande,
Läs merReviderad februari 2015
2015-09-22 VERKSAMHETSPLAN OCH SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE I FÖRSKOLORNA I EMMABODA KOMMUN Reviderad februari 2015 Detta dokument är en sammanfattning av dokumentet Verksamhetsplan Uppdaterad September
Läs merBuller och vibrationer från trafik på väg och järnväg
RIKTLINJE 1 (6) Dokumentdatum TDOK 2014:1021 2015-11-13 1.0 Fastställt av Gäller från Ersätter Chef VO Planering 2016-01-01 [Ersätter] Skapat av Blidberg Karin PLkvh Ersatt av [Ersatt av] Buller och vibrationer
Läs merUTLÅTANDE P 06006 Detaljplan för Kvarteret Humlan 13 m fl inom Södertälje stadskärna
SAMHÄLLSBYGGNADSKONTORET Plan och Bygg 1(6) UTLÅTANDE P 06006 Detaljplan för Kvarteret Humlan 13 m fl inom Södertälje stadskärna 2008-03-03 Beslut Stadsbyggnadsnämnden beslutade 2007-12-17 att detaljplan
Läs merDin manual SHARP FU-425E http://sv.yourpdfguides.com/dref/3875321
Du kan läsa rekommendationerna i instruktionsboken, den tekniska specifikationen eller installationsanvisningarna för SHARP FU-425E. Du hittar svar på alla dina frågor i instruktionsbok (information, specifikationer,
Läs merStartpromemoria för program för Aspudden och Midsommarkransen
STADSBYGGNADSKONTORET TJÄNSTEUTLÅTANDE PLANAVDELNINGEN SID 1 (7) 2011-12-13 Handläggare: Linda Palo Tfn 08-50827526 Till Stadsbyggnadsnämnden Startpromemoria för program för Aspudden och Midsommarkransen
Läs merDetaljplan för Bjurhovdaskolan (Boplatsen 9, Bjurhovda 6 och 9 samt del av Västerås 3:24), Västerås
Helena Hansson Tel 021-39 23 68 DP 1650 2008-04-15 Dnr 06:10227-BN 540 Detaljplan för Bjurhovdaskolan (Boplatsen 9, Bjurhovda 6 och 9 samt del av Västerås 3:24), Västerås PLANBESKRIVNING INLEDNING Handlingar
Läs merÄndring genom tillägg till planbestämmelser avseende detaljplan för kvarteret FORSETE inom Centrala stan i Umeå kommun, Västerbottens län
Sida 1 av 6 Planbeskrivning 2012-12-20 Handläggare: Lars Wendel Ändring genom tillägg till planbestämmelser avseende detaljplan för kvarteret FORSETE inom Centrala stan i, Västerbottens län HANDLINGAR
Läs mer1-41, 3k k ~~0;9 MFJ I RS=
1-41, 3k k ~~0;9 MFJ I RS= ANMLNINGSFRTECKNING/RSTLNGD fot- rsstmma i FormPipe Software AB (pnbl) tisdagen den 15 mars 2011, kl. 15.00 AKTIEGARE Antal av, fretrdda aktier Andel av totala antal aktier Namn/Bolagsnamn
Läs merBehov av förskola och skola på nordvästra Kungsholmen Hemställan från Kungsholmens stadsdelsnämnd
PM 2008:52 RIV (Dnr 322-3817/2006) Behov av förskola och skola på nordvästra Kungsholmen Hemställan från Kungsholmens stadsdelsnämnd Borgarrådsberedningen föreslår kommunstyrelsen besluta följande Hemställan
Läs merPlanbeskrivning. Södertull 13:8, kv Samariten (del av) Detaljplan för centrum och utbildningslokal Gävle kommun, Gävleborgs län
SAMHÄLLSBYGGNAD GÄVLE ANTAGANDEHANDLING 2014-03-05, REV. 2014-05-05 HANDLÄGGARE: EMMA OLOFSSON Planbeskrivning Södertull 13:8, kv Samariten (del av) Detaljplan för centrum och utbildningslokal Gävle kommun,
Läs merBarn i stadsplanering Barnkonsekvensanalyser och barns och ungas perspektiv
Hållbar stad öppen för världen Barn i stadsplanering Barnkonsekvensanalyser och barns och ungas perspektiv Detta tänkte jag prata om Göteborgs stads barnkonsekvensanalysmodell Får barnen plats i staden?
Läs merABCDE. Ny detaljplan för del av Sabbatsbergsområdet- yttrande till stadsbyggnadskontoret. Till Norrmalms stadsdelsnämnd. Förslag till beslut
Stadsmiljö- och planeringsavdelningen N ORRMALMS STADSDELSFÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (5) 2004-05-14 DNR: 302-287/2004 Handläggare: Patrik Ståhl Tfn: 508 09 021 Till Norrmalms stadsdelsnämnd Ny
Läs merSystematiskt kvalitetsarbete och Lokal Arbetsplan
Systematiskt kvalitetsarbete och Lokal Arbetsplan verksamhetsåret 2013/2014 Förskoleverksamhet i Skäggetorp Stiglötsgatan 33 Linköpings kommun linkoping.se Systematiskt kvalitetsarbete Förskolan ska systematiskt
Läs merVerksamhetsplan KÅSAN I UR OCH SKUR
Verksamhetsplan KÅSAN I UR OCH SKUR 2013 1 Innehåll Verksamhetsbeskrivning... 3 Storkåsans förutsättningar... 4 Utomhusmiljön... 4 Inomhusmiljön... 4 Värdegrund... 5 Målsättning... 5 Mål för hösten-13/våren-14...
Läs merInnehållsförteckning. 1. Inledning. 2. Förutsättningar. 3. Läroplansmål 3.1 Normer och värden. 3.2 Utveckling och lärande. 3.3 Barns inflytande.
Innehållsförteckning 1. Inledning. 2. Förutsättningar. 3. Läroplansmål 3.1 Normer och värden. 3.2 Utveckling och lärande. 3.3 Barns inflytande. 3.4 Förskola och hem. 3.5 Samverkan med förskoleklassen,
Läs merDETALJPLAN FÖR FASTIGHETEN Viktoria 22 M FL TÅGABORG HELSINGBORGS STAD
DETALJPLAN FÖR FASTIGHETEN Viktoria 22 M FL TÅGABORG HELSINGBORGS STAD Upprättad den 24-09-2013 NORMALT PLANFÖRFARANDE Antagen av kommunfullmäktige. Laga kraft.. Genomförandetid t o m Dnr 1404/2010 STADSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN
Läs merVerksamhetsplan - Tallängens förskola 2014/2015
18/6 2014 Verksamhetsplan - Tallängens förskola 2014/2015 förskolechef: Pernilla Nillson 1. Inledning 2. Förutsättningar 3. Verksamhetside 4. Tallängens års-hjul (under arbete) 5. Mål för Tallängens förskola
Läs merJämställdhetsplan för år 2010
UMEÅ UNIVERSITET Institutionen för fysik 2010-05-11 Jmstlldhetsplan för år 2010 Bakgrund En jmstlldhetsplan för institutionen för fysik upprttades första gången i mars 1994. Denna plan har sedan flera
Läs merKEBAL 1:33. Samrådshandling PLANBESKRIVNING. Detaljplan för. Kebal, Strömstads kommun 2008-10-16
Detaljplan för KEBAL 1:33 Kebal, Strömstads kommun Samrådshandling 2008-10-16 PLANBESKRIVNING Till detaljplanen hör följande handlingar: Planbeskrivning Genomförandebeskrivning Plankarta med bestämmelser,
Läs merA N T A G A N D E H A N D L I N G 593
A N T A G A N D E H A N D L I N G 593 Handlingen består av: Plankarta med bestämmelser Planbeskrivning Genomförandebeskrivning Samrådsredogörelse Utlåtande Fastighetsförteckning Planområde Detaljplan för
Läs merUpprättad på Samhällsbyggnadsförvaltningen i Katrineholm 2012-08-28
SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN Samrådshandling 1(7) Dnr: PLAN.2012.1 SAMRÅDSREDOGÖRELSE 1 tillhörande Detaljplan för kvarteret Hunden fastigheterna Hunden 2-6 och 8-17 Katrineholms kommun Upprättad på Samhällsbyggnadsförvaltningen
Läs merRävåsskolan. www.karlskoga.se. 16 GC-väg är en förkortning för gång- och cykelväg.
Rävåsskolan Karlskoga kommun har genomfört trafikmätningar vid Rävåsskolan som visat en årsvardagsdygnstrafik (Åvadt) på 2500. Trafikvolymerna består till största delen av lätta fordon, andelen tung trafik
Läs merKvalitetsredovisning Förskolan Tallbacken, Tierps kommun. Verksamhetsåret 2008-2009
Dokumentnamn Kvalitetredovisning Datum 2009-09-14 Adress Bo Sundberg Diarienummer 1(7) Kvalitetsredovisning Förskolan Tallbacken, Tierps kommun. Verksamhetsåret 2008-2009 Förskolan Tallbacken Handläggare
Läs merSamrådsredogörelse. Detaljplan för Göken 9 Kristinehamns kommun, Värmlands län. Antagandehandling
Antagandehandling Samrådsredogörelse Detaljplan för Göken 9 Kristinehamns kommun, Värmlands län Hur processen har bedrivits Detaljplanen har varit på samråd under tiden 2015-02-17 till 2015-03-24 Kungörelse
Läs merKvalitetsredovisning 2009/2010. Hults förskola Eksjö Kommun
Kvalitetsredovisning 2009/2010 Hults förskola Eksjö Kommun 1 Innehållsförteckning: 1. Övergripande information 1.1 Fakta om Hults förskola 1.2 Ansvar för kvalitetsredovisningens innehåll 1.3 Rutiner och
Läs merDin manual ZANUSSI ZT154 http://sv.yourpdfguides.com/dref/663381
Du kan läsa rekommendationerna i instruktionsboken, den tekniska specifikationen eller installationsanvisningarna för ZANUSSI ZT154. Du hittar svar på alla dina frågor i ZANUSSI ZT154 instruktionsbok (information,
Läs merL J U S p å k v a l i t e t Samarbete mellan Lidingö, Järfälla, Upplands-Bro och Solna
1 L J U S p å k v a l i t e t Samarbete mellan Lidingö, Järfälla, Upplands-Bro och Solna Nallebjörnens förskola Rapport Juni 2013 2 Innehållsförteckning Inledning... 3 1. Utvärderingens genomförande...
Läs merLokal arbetsplan. Mälarenhetens förskolor 2014/2015
Lokal arbetsplan Mälarenhetens förskolor 2014/2015 Naturvetenskap för små barn handlar om att observera och iaktta det barnen gör och är intresserade av i leken. Det gäller att för egen del som vuxen och
Läs merSju tusen bjde sig inte
Sju tusen bjde sig inte Ett budskap om Guds gmda kvarleva David Wilkerson April 23, 2001 Jag vill att ni skall flja med till berget Horeb i Israel, till en mrk grotta. Inne i grottan sitter en ensam Herrens
Läs merVerksamhetsplan för förskolan. Verksamhetsplan2015/16
Verksamhetsplan för förskolan Verksamhetsplan2015/16 11- Verksamhetsplan för förskolorna i Lärande och utveckling genom trygghet, glädje, lust och engagemang Strömstads pedagogiska helhetsidé Förskolorna
Läs merUppföljning av regelbunden tillsyn i förskoleverksamheten
1 (12) Uppföljning av regelbunden tillsyn i förskoleverksamheten i Stockholms kommun. Bakgrund Skolinspektionen har genomfört tillsyn i Stockholm kommun av förskoleverksamheten (dnr 43-2010:5285). Tillsynen
Läs merVerksamhetsplan för Åbytorps Förskola 2015-2016
Enheter Verksamhetsplan för Åbytorps Förskola 2015-2016 Geten 1-3 år Gurkan 3-5 år Leoparden 3-5 år Kantarellen 1-5 år Blåsippan 1-5 år Verksamheter Förskola för barn från 1-5 år Förutsättningar Inskrivna
Läs merÄldres boende IV Trollhättan 2014-2030
Plan för utveckling av äldres boende i Trollhättan 214-23. Del IV Lokal utvecklingsplan för äldreboenden i Trollhättan. Äldres boende IV Trollhättan 214-23 Plan för Äldres boende i Trollhättan Del I Bakgrund,
Läs merNy skola och sporthall Alsike Nord KS-2015/715
Sida 1 av 5 Handläggare Tjänsteskrivelse Diarienummer Eva Mårtensson Datum KS-2015/715 Lokalförsörjningschef 2015-01-21 Lena Larsson Kultur- och fritidschef Kommunstyrelsen Ny skola och sporthall Alsike
Läs merSYSTEMATISKT KVALITETSARBETE 2012-2013 VINSBO FÖRSKOLA
SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE 2012-2013 VINSBO FÖRSKOLA REDOVISNING AV SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE PÅ VINSBO FÖRSKOLA Barnantal Födda - Födda - Födda - Födda - Födda - Födda - F/P 07 08 09 10 11 12 Mumintrollet
Läs merBehovsbedömning. Bilaga 1. Samrådshandling. PROGRAM till detaljplan för kvarteret JÄRNSKOG Tidaholms centralort, Tidaholms kommun Västra Götalands län
Bilaga 1 TIDAHOLMS KOMMUN Miljö- och byggkontoret Dnr:2014/133 Röd linje visar programområdet Samrådshandling Behovsbedömning PROGRAM till detaljplan för kvarteret JÄRNSKOG Tidaholms centralort, Tidaholms
Läs merDetaljplan för fastigheterna Förrådet 1 och 2 med flera i Norrtälje stad Dnr 14-277.214 Ks 14-269.214
SAMRÅDSREDOGÖRELSE 2014-10-16 Detaljplan för fastigheterna Förrådet 1 och 2 med flera i Norrtälje stad Dnr 14-277.214 Ks 14-269.214 SAMMANFATTNING Syftet med planen är att möjliggöra uppförande av drygt
Läs mer"TYCK TILL OM VAD DU VILL"
LULE TEKNISKA UNIVERSITET Institutionen fr pedagogik och mnesdidaktik "TYCK TILL OM VAD DU VILL" Ett frsk att f gymnasieelever att inta och uttrycka en egen stndpunkt MONA KARLSSON ALLAN SUNDSTRM PEDAGOGUTBILDNINGARNA
Läs merArbetsplan 2014/Förskola
Arbetsplan 2014/Förskola Förskoleområde B, Gullviksborgs förskola Upprättad av Barbro Romero/förskolechef jan 2014 Förvaltning: Förskoleförvaltningen, område B Enhet: Gullviksborgs förskola Förbättringsområden
Läs merDen allvarsamma leken. H.Sderberg 31/8-1/9 2014
Den allvarsamma leken H.Sderberg 31/8-1/9 2014 Mig fr du lska p hedniskt vis, sger den unga kvinnan till sin lskare, den korta romanens huvudperson. Vi har redan mtt henne drygt tio r tidigare nr hon simmar
Läs merFALKENBERGS KOMMUN. Kvalitetsredovisning 2008. Slättens förskola
FALKENBERGS KOMMUN Kvalitetsredovisning 2008 Slättens förskola 1 1.1.1.1 Innehållsförteckning 1. Inledni ng.... 3 2. Vår arbetsorganisation... 3 3. Vårt kvalitetsarbete... 3 4. Kunskap och lärande prioriterade
Läs merArbetsplan Förskolan Blåsippan
Arbetsplan Förskolan Blåsippan Vår vision: Barnen och deras föräldrar skall tycka att de är på världens bästa förskola och när barnen lämnar vår förskola skall de vara väl rustade för framtiden. 1. Inledning
Läs merInnehållsförteckning. 1. Ängdala skola och förskola 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning
Lokal arbetsplan Ängdala förskola 2013 Innehållsförteckning 1. Ängdala skola och förskola 1.1 Verksamhet och profil 2. Övergripande målsättning 3. Inledning 4. Normer och värden 4.1 Läroplanen 4.2 Förskolans
Läs merKvalitet och måluppfyllelse läsåret 2014/15
Kvalitet och måluppfyllelse läset 2014/15 Sammanfattning Förskolan har under läset 2014-2015 fortsatt arbetet med att förbättra verksamheten. Vi är en god bit på väg men fortfarande återst en del. Tyvärr
Läs merBengt Dorneij', professor, Juridiska institutionen, Uppsala universitet
fl Bengt Dorneij', professor, Juridiska institutionen, Uppsala universitet . - Sammanfattning patentml i PBR Klla: patentrttsrdet Hkan Sandh r 06 07 08 09 10 (nov) Inkomna 65 57 53 86 61 Avgjorda 76 71
Läs mer1. Vi erbjuder våra barn en meningsfull fritid. Den största delen av den planerade verksamheten är frivillig.
TALLBACKASKOLANS FRITIDSHEM ÅK 1 2013/2014 Mål för fritidshemmet 2013-2014 1. Vi erbjuder våra barn en meningsfull fritid. Den största delen av den planerade verksamheten är frivillig. 2. Alla barn känner
Läs merRedovisning av plansamråd och ställningstagande inför granskning av Grågåsen 26 m.fl. i stadsdelen Aspudden (förskola)
STADSBYGGNADSKONTORET TJÄNSTEUTLÅTANDE PLANAVDELNINGEN SID 1 (5) 2012-10-02 Handläggare: Emma Castberg Tfn +46 50827137 Till Stadsbyggnadsnämnden Redovisning av plansamråd och ställningstagande inför granskning
Läs merDetaljplan för Ås-Hov 1:13 mfl, Ås, Krokoms kommun
SAMRÅDSHANDLING 2015-10-09 Detaljplan för Ås-Hov 1:13 mfl, Ås, Krokoms kommun PLANBESKRIVNING KROKOM1000, v1.0, 2012-10-09 Samrådshandling Krokoms kommun Postadress 835 80 Krokom Besöksadress Offerdalsvägen
Läs merPLANBESKRIVNING. SAMRÅDSHANDLING Upprättad 2009 10 22 DETALJPLAN FÖR GÅRÖ 1:194 M.FL (ICA) I GNOSJÖ TÄTORT
PLANBESKRIVNING SAMRÅDSHANDLING Upprättad 2009 10 22 DETALJPLAN FÖR GÅRÖ 1:194 M.FL (ICA) I GNOSJÖ TÄTORT HANDLINGAR Planbeskrivning Plankarta med bestämmelser Behovsbedömning Genomförandebeskrivning Upprättad
Läs merLokal Arbetsplan för Grönmåla 2015-2016
Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Grönmåla 2015-2016 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund sida 3 2. Mål och riktlinjer sida 4 2.1 Normer och värden sida 4 2.2 Utveckling och lärande sida
Läs merPlan mot diskriminering och kränkande behandling. Björkängens förskola LÄSÅRET 2015/2016
Plan mot diskriminering och kränkande behandling Björkängens förskola LÄSÅRET 2015/2016 Inledning Bestämmelser i Skollagen (2010:800) och Diskrimineringslagen (2008:576) ställer krav på att varje verksamhet
Läs merPlanbeskrivning. Vallbacken 24:3 mfl, kv Gustavsberg Detaljplan för bostäder, vård m.m. Gävle kommun, Gävleborgs län
SAMHÄLLSBYGGNAD GÄVLE SAMRÅDS- /UNDERRÄTTELSEHANDLING 2014-11-03 DNR: 14BMN24 HANDLÄGGARE: EMMA OLOFSSON Planbeskrivning Vallbacken 24:3 mfl, kv Gustavsberg Detaljplan för bostäder, vård m.m. Gävle kommun,
Läs merKvalitetsredovisning Läsåret 2013-14. Laxå kommuns Förskoleverksamhet
Kvalitetsredovisning Läsåret 2013-14 Laxå kommuns Förskoleverksamhet Barn- och utbildningsnämnden 2014-09-29, 93, dnr BUN 2014058 611 1 Innehållsförteckning Utbildningens syfte: Sidan 3 Beskrivning av
Läs merVälkommen till förskolan Nyponbacken. Lokal arbetsplan Reviderad september 2013
Välkommen till förskolan Nyponbacken Lokal arbetsplan Reviderad september 2013 Förskolan har fem avdelningar Igelkotten Myran Kaninen Giraffen Räven 1 3 år 1 3 år 3 5 år 3 5 år 3 5 år På förskolan arbetar
Läs merDetaljplan för del av kvarteret Skeppsholmsviken m m på Djurgården. Remiss. Markanvisning för museum m m till AB Gröna Lund.
009--7 Sara Lundén Avdelningen för projektutveckling Telefon: 08-508 70 54 sara.lunden@expl.stockholm.se Till Exploateringsnämnden 009--7 Detaljplan för del av kvarteret Skeppsholmsviken m m på Djurgården.
Läs merVerksamhetsplan. för. Eriksgårdens förskola. Jörgensgårdens förskola. och. Lilla Dag & Natt 2012-2014
Eriksgården Jörgensgården Lilla Dag & Natt Verksamhetsplan för Eriksgårdens förskola Jörgensgårdens förskola och Lilla Dag & Natt 2012-2014 Utbildningsförvaltningen landskrona.se Eriksgårdens förskola
Läs merUtepedagogik i Örnsköldsviks kommun 2006/2007
1 Utepedagogik i Örnsköldsviks kommun 2006/2007 Under några månader runt årsskiftet 2006/2007 har ett antal förskolor besökts i Örnsköldsviks kommun. Syftet var att undersöka hur arbetet med utepedagogik
Läs merKebabrepubliken, Tensta Badet M= Mahmud L= Leif
Kebabrepubliken, Tensta Badet M= Mahmud L= Leif ---------------- L: Hejsan och vlkommen. Det r jag som r Leif, eran simlrare den hr terminen. Ni ska vara hjrtligt vlkommna till vran vackra Tensta Simhall.
Läs merTDIU Regler
Regler Student fr lmna salen tidigast en timme efter tentans start. Vid toalettbesk eller rkpaus ska pauslista utanfr salen fyllas i. All form av kontakt mellan studenter under tentans gng r strngt frbjuden.
Läs merMellanköpinge del av 13:23 m. fl. Trelleborgs kommun, Skåne län
Program PROGRAMHANDLING till detaljplan för Mellanköpinge del av 13:23 m. fl. Trelleborgs kommun, Skåne län DP 159 Trelleborgs kommun Stadsbyggnadskontoret PLANERINGENS SYFTE Detta planprogram avses utgöra
Läs merPlanbeskrivning. Vallbacken 21:6, Kvarteret Salem Detaljplan för skol- och kontorsändamål Gävle kommun, Gävleborgs län
SAMHÄLLSBYGGNAD GÄVLE SAMRÅDSHANDLING 2013-10-31 DNR: 13BMN72 HANDLÄGGARE: THOBIAS NILSSON Planbeskrivning Vallbacken 21:6, Kvarteret Salem Detaljplan för skol- och kontorsändamål Gävle kommun, Gävleborgs
Läs merTyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2015/2016
Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2015/2016 Förskolan Båten Simvägen 37 135 40 Tyresö 070-169 83 98 Arbetsplan 2015/2016 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande.
Läs mer[9191LJUSNARSBERGS ~ KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 8 (13)
[9191LJUSNARSBERGS ~ KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 8 (13) Sammanträdesdatum KOMMUNSTYRELSENS BILDNINGS- OCH SOCIALA UTSKOTT 2016-05-12 Bos 69 Dnr KS 0132/2016 Handlingsplan för implementering av Förenta
Läs merMed Skeppsbron återfår göteborgarna kontakten med vattnet. Staden får en ny spännande mötesplats vid älven mitt i centrala Göteborg.
2015-08-27 Q&A Skeppsbron Med Skeppsbron återfår göteborgarna kontakten med vattnet. Staden får en ny spännande mötesplats vid älven mitt i centrala Göteborg. Detta händer just nu I augusti i år invigdes
Läs merEnhetens inriktning: SPRÅKUTVECKLING OCH HÄLSA
Enhetens inriktning: SPRÅKUTVECKLING OCH HÄLSA SPRÅKUTVECKLING Varför har vi valt Språkutveckling? Språket är en värdefull resurs för att kunna leka och kommunicera här och nu och för hur den framtida
Läs merAntagande av förslag till detaljplan för Grågåsen 26 m.fl. i stadsdelen Aspudden (förskola)
STADSBYGGNADSKONTORET TJÄNSTEUTLÅTANDE PLANAVDELNINGEN SID 1 (6) 2013-01-11 Handläggare: Emma Castberg Tfn 08 50827137 Till Stadsbyggnadsnämnden Antagande av förslag till detaljplan för Grågåsen 26 m.fl.
Läs merBorgviks förskola och fritidshem
Likabehandlingsplan 2013/2014 Borgviks förskola och fritidshem Inledning Att verka för hälsa, lärande och trygghet i förskola och fritidshem handlar om att utveckla goda relationer mellan verksamheten,
Läs merKOMPLETTERING AV VERKLAGANDE (E.ON 2)
Till Frvaltningsrtten i Linkping Box 406 581 04 Linkping Ml nr 8033-11 Malm den 31 maj 2012 KOMPLETTERING AV VERKLAGANDE (E.ON 2) Klagande: E.ON Elnt Sverige AB, 556070-6060 205 09 MALM Ombud: advokaterna
Läs merDanderyds kommun Utbildnings- och kulturkontoret
1 (6) Enhet Förskolechef Tranbär förskola Anna Hamilton Viktiga händelser och/eller projekt under året Tranbär förskola startade sin verksamhet 8.8.2005 med inskolning av 16 barn varav 8 var 18 månader
Läs merDnr KS 0132/2016. Handlingsplan för implementering av Förenta Nationernas barnkonvention i Ljusnarsbergs kommun
~ LJUSNARSBERGS W' KOMMUN KOMMUNSTYRELSEN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2016-05-25 9 (36) Ks 121 Bos 69 Dnr KS 0132/2016 Handlingsplan för implementering av Förenta Nationernas barnkonvention
Läs merUTSKOGEN FÖRSKOLA, SKURU ILLUSTRATION 2014-09-22
ILLUSTRATION 2014-09-22 UTSKOGENS FÖRSKOLA Gestaltningsbeskrivning Allmänt Utskogens förskola planeras som en självförsörjande enhet för ca 160 barn, motsvarande 8 avdelningar, med eget tillagningskök.
Läs merSystematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2012/13. Storbrons Förskola
Barn och Utbildning Förskoleverksamheten Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2012/13 Storbrons Förskola Lena Löwbäck Förskolechef 1 Innehållsförteckning: Normer och värden sidan 3 Utveckling och
Läs merKyrkans förskola Lokal arbetsplan 2015/ 2016
Kyrkans förskola Lokal arbetsplan 2015/ 2016 Beslutad 25 juni 2015 Innehållsförteckning 1. Kyrkans förskola 1.1 Inledning 1.2 Verksamhet och profil 1.2.1 Arbetets inriktning 1.2.2 Församlingsinstruktion
Läs merBorgens förskola. Verksamhetsplan 2014-15
Borgens förskola Verksamhetsplan 2014-15 SOLNA STAD kontakt@solna.se Organisationssnummer Förvaltning Tel. 08-734 20 00 212000-0183 171 86 Solna Fax. 08-734 20 59 www.solna.se Besök. Stadshusgången 2 LEDNINGSDEKLARATION
Läs merDetaljplan för fastigheten Apoteket 21, Sundbybergs stad
SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN 2004-01-28 LUDVIG MILLES DNR64/2000-214 Planbeskrivning Antagandehandling Detaljplan för fastigheten Apoteket 21, Sundbybergs stad Handlingar Planhandlingarna utgörs av plankarta
Läs merKvalitetsrapport för Håksberg/Sörviks förskoleområde läsåret 2013-2014
Kvalitetsrapport för Håksberg/Sörviks förskoleområde läsåret 2013-2014 GÄLLANDE FÖR VERKSAMHETEN I Håksbergs förskola Ansvarig förskolechef Lena Hellman Innehåll KVALITETSARBETE... 0 MÅL... 0 FÖRUTSÄTTNINGAR...
Läs merVälkommen till Vesslans förskola
Välkommen till Vesslans förskola 2011/2012 Förskolan har en egen läroplan (Lpfö98) som styr vår verksamhet. Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande och vara en god pedagogisk verksamhet där
Läs merBARNKONSEKVENSANALYS - NY DETALJPLAN FÖR KV. BONDEN MINDRE 14
1/6 BARNKONSEKVENSANALYS - NY DETALJPLAN FÖR KV. BONDEN MINDRE 14 2019-04-03 1.1. Bakgrund Detaljplanearbete pågår som prövar möjligheten att ändra befintlig detaljplan så att de befintliga verksamheterna
Läs merYTTRANDE. Vindkraftsremiss projekt Lerkaka, p fastigheterna Lerkaka 6:2 och 5:3 samt Bjrby 22:1 och 6:1, Borgholms kommun, Kalmar ln
BILAGA 2 ww FRSVARSMAKTEN YTTRANDE HGKVARTERET Datum HKV beteckning 2009-02-16 13920:52330 Sida 1(1) Sndlista Ert tjnstestlle, handlggare Ert datum Er beteckning Tobias Karmstig 2008-10-06 Vrt tjnstestlle,
Läs merm.fl se rendelista Genom detta beslut upphr Lnsstyrelsens beslut om inhibition den 10 juli 2009 att glla.
BILAGA 24 BESLUT Datum Beteckning 2010-03-22 403-10082-09 m.fl se rendelista Sida 1/8 Petter Svennings son m.fl. enligt sndlista Gran Hjalmarsson Rttsavdelningen 036-3951 08 Bygglov fr nybyggnad av vindkraftverk
Läs merPlansamråd för Telefonfabriken 1 (Designens hus)
Hägersten-Liljeholmens stadsdelsförvaltning Avdelningen för Samhällsplanering Tjänsteutlåtande Sida 1 (5) 2014-11-03 Handläggare David Eriksson Telefon: 08-508 22 053 Till Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd
Läs merSTENUNG 1:107 m fl. (Janssons väg) PLANBESKRIVNING PLANHANDLINGAR
Detaljplan för bostadshus inom del av STENUNG 1:107 m fl. (Janssons väg) Stenungsund, Stenungsunds kommun Dnr 0194/06-214 Tillhör Kommunstyrelsen i Stenungsund beslut 2009-05-18 108 Agneta Dejenfelt Sekreterare
Läs merInriktningsbeslut gällande AB Stockholmshems nyproduktion av bostäder i Stadshagen
Handläggare: Mia Levedahl E-post: mia.levedahl@stockholmshem.se Telefon: 08-508 39 214 Tjänsteutlåtande Stockholmshems styrelse 2017-09-07 Ärende nr 6 Sida 1 av 5 2017-08-30 Till Styrelsen för AB Stockholmshem
Läs merFörskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Planeten 2015-2016
Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Planeten 2015-2016 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund sida 2 2. Mål och riktlinjer sida 3 2.1 Normer och värden sida 3 2.2 Utveckling och lärande sida
Läs merDetaljplan för Illern 2 Vega, Västerås. Antagandehandling, 2014-08-19 rev. 2014-10-07, dnr: 2013/66-BN Stadsbyggnadskontoret, Västerås stad.
Dp 1801 Illustration Anders Holmberg Arkitekter Detaljplan för Illern 2 Vega, Västerås Antagandehandling, 2014-08-19 rev. 2014-10-07, dnr: 2013/66-BN Stadsbyggnadskontoret, Västerås stad PLANPROCESSEN
Läs mer