Barnkonsekvensanalys

Transkript

1 Barnkonsekvensanalys avseende planerad utökning av förskolan Valvet i fastigheten Vallgossen 14, Kungsholmen, Stockholm sommaren 2013 av Maria Nordström, Stockholms universitet och Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU, Alnarp, 1

2 2

3 Sammanfattning Denna barnkonsekvensanalys belyser situationen för den planerade förskoleverksamheten i fastigheten Vallgossen 14 på Kungsholmen i Stockholm. Fastigheten Vallgossen 14 kommer att rustas upp och byggas om till studentbostäder. I fastigheten finns två förskolor, som också berörs av ombyggnaden. Stadsdelsförvaltningen föreslår en utökad verksamhet vid förskolorna. Stockholms befolkning ökar snabbt. Sedan 2010 föds det barn per år i staden. Kungsholmen är en av de centrala stadsdelarna i Stockholm, där befolkningen ökar särskilt snabbt och där det finns stor efterfrågan på förskoleplatser. Vid utgången av 2013 räknar man med att det kommer bo personer i stadsdelen och man förutspår en ökning till personer år Den planerade förskolan kommer uppstå genom att man slår samman de befintliga förskolorna Valvet och Vallbarnen och utökar verksamheten. I fastigheten finns idag Valvets förskola med tre avdelningar med 57 barn och Vallbarnen med en avdelning med 18 barn, totat 75 barn. Stadsdelsförvaltningens önskemål var ursprungligen att den utökade verksamheten skulle omfatta 10 avdelningar med cirka 185 barn. Efter samrådet och kritik från föräldrar, personal och miljö- och hälsoskyddsnämnden har antalet barn reducerats till cirka 150 på 8 avdelningar. Med den utbyggda förskolan hoppas stadsdelsförvaltningen kunna reducera antalet barn i kön till förskola och stänga dåligt fungerande förskolor. Förskolorna Valvet och Vallbarnen har gott rykte bland föräldrar på Kungsholmen, därför att där finns goda kvaliteter inom- och utomhus, uppskattat pedagogiskt program och väl utbildad och engagerad personal. Verksamheten vid förskolan Valvet är organiserad efter tydliga pedagogiska principer, som personalen har arbetat fram 2. För denna pedagogiska verksamhet spelar utrymmen och tillgång på platser inom- och utomhus stor roll. Lokalerna inomhus är stora, rymliga och ljusa, vilka personal, föräldrar och planerare ser som förskolans absolut största fysiska tillgång. Förskolans lokaler inomhus erbjuder idag barnen gott om utrymme för lekar och rörelse och pedagogerna goda möjligheter att genomföra projekt med barnen. I de planerade lokalerna för förskolan, med dubbelt så många barn som idag, förblir andelen yta per barn invändigt densamma som idag, nämligen 11 kvadratmeter per barn. En egen entré för den utvidgade förskolan med groventré ska byggas. Barnen kommer att få ett stort rörelserum i de ombyggda lokalerna liksom tillgång till gymnastiksalen överst i byggnaden, som också kommer att användas av studenterna. Invändigt kommer det fortsatt finnas god utrymmesstandard för barnen. 1 Kungsholmens stadsdelsnämnd, Verksamhetsplan, DNR , Galaxen. Lokal arbetsplan. Västra Kungsholmens förskoleområde. Valvets arbetsplan, höstterminen

4 Utemiljön idag består av två gårdar. Gården på förskolan Vallbarnen, som har en avdelning med 18 barn, består av en yta om 430 kvm med lekredskap och gräsytor. Gården på förskolan Valvet består av en yta om 840 kvm, som delats av med staket i en del närmast inomhuslokalen, där det finns sandlådor och lekredskap, och i en annan del med huvudsakligen gräs och växtlighet. I förslaget om utökad förskola tas Vallbarnens gård bort och gården på Valvet utökas till 1085 kvm. Idag är antalet kvadratmeter per barn utomhus sammanlagt på de båda gårdarna 17, medan antalet kvadratmeter per barn utomhus i den utökade verksamheten beräknas bli 7 kvm per barn. Detta är en väsentlig förändring, som kommer betyda att förskolebarnens vistelse utomhus på förskolegården kommer att begränsas påtagligt. I samrådet har föräldrar uttryckt oro över detta liksom personalen. Att dagens barn i Stockholms innerstad kommer kunna vara utomhus mindre än tidigare generationers barn beroende på den ökande tätheten av bebyggelsen och det ökande antalet barn på stadens förskolor gynnar inte barns hälsa och välbefinnande. Att kunna röra sig fritt utomhus är en kvalitetet, som tidigare varit en ledstjärna när man velat skapa goda uppväxtvillkor för barn men som är svår att upprätthålla i tät innerstadsmiljö. Barns viktiga rörelsebehov kan tillgodoses genom tillgång till rymliga lokaler inomhus men att vistas utomhus är fråga också om annat. Det är fråga om att få tillgång till frisk luft, sinnesstimulans och solljus liksom möjlighet till rörelsefrihet, spontant lekande och utforskande av den fysiska omgivningen. Den föreslagna förändringen av den utökade förskolan innebär att användningen av förskolans platser inom- och utomhus kommer att förändras. Lokalutrymmet inomhus måste kompensera bristen på plats utomhus. Det är en fråga för stadsdelsförvaltningen att stödja personalen att hitta en organisationsform som underlättar arbetet på den planerade förskolan och att ge förstärkningar med olika slags resurser för detta. I det fortsatta arbetet med planen föreslås ett nära samarbete mellan byggherre, personal, stadsdelsförvaltning, stadsbyggnadskontor och arkitekter för att diskutera och hitta lösningar på problemet med det större antalet barn på förskolan. Särskilt viktigt är att personalen tillsammans med planerarna i den fortsatta projekteringen av inom- och utomhusmiljön kan hitta fram till en fungerande utformning till stöd för förskolans fortsatta verksamhet. I en uppföljning av denna barnkonsekvensanalys i en genomförandedel avser man göra detta. 4

5 Bakgrund Barnkonsekvensanalysens innehåll Vad är en barnkonsekvensanalys? Aktuella exempel på barnkonsekvensanalyser Barnkonsekvensanalyser i Stockholms stadsplanering Barnperspektivet i planbeskrivingen för Vallgossen 14 Verksamheten vid förskolan Valvet Den föreslagna förskolan och utemiljön i fastigheten Vallgossen 14 Reflektioner hos personal och föräldrar över den utvidgade förskolan Delaktighet i planeringsprocessen Fysisk miljö och pedagogisk verksamhet - regelverket Barns behov av utemiljö Att försöka tillgodose barns behov av utemiljö i tät stadsbebyggelse Uppföljning av barnkonsekvensanalysen i en genomförandedel Referenser Bilaga 1 Yttranden vid samråd av föräldrar till barn på förskolan Valvet och mailväxling mellan föräldrar och politiker, pm sammanställd av Maria Nordström, Bilaga 2 Planritningar över befintliga och planerade lokaler och utemiljö på förskolan Valvet från Södergruppen arkitekter

6 Bakgrund Med anledning av den ökande befolkningen i Stockholm och på Kungsholmen ökar behovet av bostäder. Kungsholmen har i de västra delarna varit en glest bebyggd stadsmiljö, medan de östra delarna har varit en del av den gamla täta stenstadsbebyggelsen från sent och tidigt 1900-tal. I båda delarna av Kungsholmen sker idag förtätning av bebyggelsen. I samband med att fastigheten Vallgossen 14 byggs om till studentbostäder föreslås en utökning av befintliga förskolorna Valvet och Vallbarnen. Den utvidgade förskolan kommer uppstå genom att man slår samman de befintliga förskolorna och utökar verksamheten. Enligt senaste detaljplaneförslaget 3 kommer antalet avdelningar utökas från idag 4 avdelningar med 75 barn till 8 avdelningar med cirka 150 barn. Personalen på förskolan Valvet, föräldrarna och stadsdelsförvaltningen är alla måna om att verksamhetens nuvarande kvalitet upprätthålls, vilket kan bli svårt med den planerade ökningen av antalet barn på förskolan. Saken togs upp i tjänsteutlåtandet från Kungsholmens stadsdelsförvaltning, där man skrev följande om förslaget till den planerade utvidgade förskolan: Att andelen förskolebarn ökar jämfört med idag medför dock mindre gårdsyta per barn och förvaltningen vill därför betona vikten av att ställa höga krav på utformningen av gården och lekredskap 4. Också ett yttrande från miljö-och hälsoskyddsnämnden 5 tog upp frågan om förskoleverksamhet inom fastigheten och hävdade att den bör utredas vidare i den fortsatta planeringen. Miljö- och hälsoskyddsnämnden ansåg att barn i förskoleverksamhet behöver minst 10 kvadratmeter yta per barn. I samrådsförfarandet fördes frågan vidare och det ursprungligen planerade antalet avdelningar, 10 avdelningar, som skulle medföra 5 kvm yta per barn, har reducerats till 8 avdelningar och 7 kvm yta per barn. Under planprocessen för Vallgossen 14 genomförs denna barnkonsekvensanalys. Det blir allt vanligare inom stadsplaneringen att barnkonsekvensanalyser genomförs inför förändringar i den fysiska miljön, vilka berör barn och unga. Denna barnkonsekvensanalys kommer följas upp i en genomförandedel, där det kommer ske ett samarbete mellan personalen, stadsdelförvaltningen, byggherren, stadsbyggnadskontoret och de projekterande arkitekterna. 3 Se bilaga 2 4 Kungsholmens stadsdelsförvaltning, parkmiljöavdelningen, Norra innerstaden, tjänsteutlåtande DNR , Stockholms stad, Miljö och hälsoskyddsnämnden, beslut, DNR ,

7 Barnkonsekvensanalysens innehåll Denna barnkonsekvensanalys genomförs i ett skede då samrådsförfarandet har genomförts. Yttrandena under samrådsförfarandet ingår i denna barnkonsekvensanalys och finns redovisade i bilaga 1. Dessa yttranden är omfattande och detaljerade och visar god insatthet i den planerade förändringen. Via dessa yttranden har föräldrar till barn på förskolan Valvet kontaktats. Andra parter berörda av eller pådrivande för den föreslagna förändringen av Vallgossen 14 avseende förskolorna har intervjuats eller kontaktats på telefon och/eller mail. På grund av tidsbrist har inga mera omfattande observationsstudier av barnen kunnat göras eller samtal med dem föras. Dock har kontakterna med personalen på förskolan Valvet varit många, varvid barnens situation på förskolan och särskilt dess gård har beskrivits ordentligt. Som bakgrund till och orientering för denna barnkonsekvensanalys beskrivs innebörden av begreppet barnkonsekvensanalys och syftet med en barnkonsekvensanalys. Några aktuella exempel ges på olika slag av barnkonsekvensanalyser och bruket av barnkonsekvensanalyser i Stockholm beskrivs kort. Därefter återges barnperspektivet i planbeskrivningen för Vallgossen 14. Sedan följer en beskrivning av verksamheten vid förskolan Valvet med betoning på verksamhetens koppling till den fysiska miljön. Därpå återges främst via planerna i bilaga 2 förslaget om den nya förskolan i fastigheten, igen med betoning på den fysiska miljön och särskilt utomhus. Föräldrarnas och personalens synpunkter på förslaget redovisas. Efter denna redovisning, diskuteras delaktigheten, främst från personalens sida, i planeringsprocessen. Därpå omnämns några rapporter om förskolegårdars utrymmen, utformning och standard liksom relevant forskning om barns behov av tillgång till en trygg och stimulerande utemiljö. Möjligheter att försöka tillgodose barns behov av utemiljö i tät stadsbebyggelse återges före sista avsnittet, som redovisar beslutet om fortsatt samarbete mellan planerare/arkitekter, byggherren, stadsbyggnadskontoret och personalen om förskolans utformning som en uppföljning och genomförandedel av denna barnkonsekvensanalys. Vad är en barnkonsekvensanalys? En barnkonsekvensanalys enligt Barnombudsmannen är ett verktyg för att omsätta barnkonventionen i handling och synliggöra barnets bästa. Med hjälp av barnkonsekvensanalyser kan lokala och regionala beslutsfattare arbeta systematiskt och vara försäkrade om att ett barnperspektiv finns med i besluten. Syftet är att både på kort och lång sikt förbättra barns och ungas levnadsvillkor ( ) Barnkonsekvensanalyser genomförs i olika stora projekt, från enstaka skolgårdar till stora bostads- och stadsområden, vägdragningar och andra förändringar i den fysiska miljön, där man förutser betydande konsekvenser för barn. Att genomföra barnkonsekvensanalyser är ett sätt att bevaka barn och ungas intressen i planeringsprocessen. Barnkonsekvensanalyser kan sägas vara en kompensation för den brist på inflytande som dessa viktiga användare av fysisk 7

8 miljö har och som tidigare inom stads- och bostadsplaneringen tillgodosågs genom statliga normer och bestämmelser 6. I fokus för barnkonventionen och för barnkonsekvensanalyser står värnandet om barnets bästa. Barnets bästa innebär när det gäller den fysiska planeringen att man tillgodoser barns och ungas behov av plats och utrymme, deras behov av att på egen hand kunna röra sig tryggt och säkert utomhus i sitt bostadsområde och i hela stadsbebyggelsen, liksom deras möjligheter till inflytande i planeringen. Barnombudsmannen beskriver olika steg i en barnkonsekvensanalys: kartläggning, beskrivning, analys, prövning och utvärdering. Frågan om utvärdering, det sista steget och det viktigaste, behöver ofta uppmärksammas mer än vad som är brukligt. Det är möjligt att utvärderingen blir mera självklar, när barnkonsekvensanalyser i framtiden helt har införlivats i planeringsprocessen. Utvärderingen är ju själva resultatet av barnkonsekvensanalysen och syftet med beslutet att genomföra den. Barnens perspektiv och barnperspektiv Två viktiga distinktioner görs i arbetet med barnkonsekvensanalyser, barnens perspektiv och barnperspektivet. Med barnens perspektiv menar man hur barn i olika åldrar uppfattar och beskriver sin syn på och erfarenheter av sin omvärld. Detta förutsätter att man tar reda på hur de barn och unga, som berörs av en planerad förändring, uppfattar den befintliga situationen och hur de kan förstå och förmedla sina synpunkter på den föreslagna förändringen. Med barnperspektiv syftar man på vuxnas förståelse för, och kunskap om, barns sätt att förhålla sig till och uppfatta sin omgivning. Med barnperspektiv syftar man även på vuxnas hänsynstagande till barn och unga i frågor som är av vikt för barn och unga och där dessa inte själva kan komma till tals. I barnkonsekvensanalysarbetet ingår, idealiskt sett, barnens perspektiv liksom barnperspektivet genom att barn och unga involveras i arbetet och genom att barnens företrädare, föräldrar, lärare och andra vuxna, som representerar barnen, i de fall då barnen själva inte kan medverka. För små barn är det särskilt viktigt att ha företrädare som talar för dem och deras behov utifrån ett barnperspektiv, som visar att de förstår hur små barn uttrycker sina behov och önskemål. Den norska forskaren och arkitekten Hanne Wilhjelm gör oss uppmärksamma på detta faktum, när hon påpekar att små barn uttrycker sina behov och önskemål i beteenden och handlingar: I all vår iver etter å fokusere på begrepet barns medbestämmelse må vi erkjenne at dette gir meget store begrensninger. Hvilken stemning eller atmosfaere barna velger, er mer i tråd med hvilken lek som er den foretrukne akkurat der og da. Jeg tror at noe av det viktigste er at det er steder å vaere og plass til det som skal foregå. Og ikke minst at det er barna som definierer disse stedene or plassene. Laering, socialisering og modning finner STED or er PLASSERT innefor rammen av hus og hage. 7 6 Nordström, M. (2012b), Ingen kan kräva att någon gör en barnkonsekvensanalys, Movium Magasin 4, Wilhjelm, H. (2013), Barnehagen. Hus och hage fra 1630 til 2010, Oslo

9 Barnkonsekvensanalysen har stor betydelse också för själva planeringsprocessen och samarbetet mellan stadens politiker, planerare och tjänstemän med varandra och med barn och unga i frågor, som är viktiga för barnen och de unga i deras bostads- och livsmiljö. Att uppmärksamma barnens och de ungas behov, liksom att etablera ett gott samarbete med barn och unga, är ett sätt att utifrån barnkonventionen stärka barns och ungas intressen i samhället. För att staden ska bli en god uppväxtmiljö är det viktigt att ta hänsyn till de olika behov som barn och unga har under sin uppväxt. Platsen, där barn och unga växer upp, deras uppväxtmiljö, stöder processer som underlättar för barn och unga att finna sig till rätta och känna sig hemma på platsen. Uppväxtmiljön är också platsen, där barn möter andra barn och vuxna utanför det egna hemmet och där de börjar orientera sig i det omgivande samhället. Hur barnen och de unga blir bemötta av sina grannar, i skolan och av kommunen har stor betydelse för dem liksom för bostadsområdets, stadsdelens och stadens rykte som en bra plats att växa upp och bo på. Aktuella exempel på barnkonsekvensanalyser Göteborg, Borlänge, Trelleborg, Hällefors, Örebro och Östersund är kommuner som arbetat med olika slag av barnkonsekvensanalyser under ett antal år och som har samarbetat kring utvecklingen och tillämpningen av barnkonsekvensanalyser i ett nätverk med stöd av Trafikverket, Boverket och Statens Folkhälsoinstitutet 8. Också andra kommuner har arbetat framgångsrikt med att utveckla barnperspektivet inom stads- och samhällsplaneringen med Malmö och Lund som kända exempel. Trafikverket, tidigare Vägverket, är den statliga myndighet som tidigast och med största kraft arbetat med och utvecklat barnkonsekvensanalyser i samhällsplaneringen i en rad olika projekt över hela landet tillsammans med barn och skolor 9. Barnkonsekvensanalyser i Stockholms stadsplanering I Stockholm har det under senare år blivit allt vanligare att barnkonsekvensanalyser genomförs 10. Bakom denna utveckling finns en tilltagande medvetenhet om betydelsen av ett barnperspektiv i stadsplaneringen sedan en diskussion uppstått om platser för barn i staden i 8 Det blir viktigt när det är på riktigt! Att stärka barns och ungas delaktighet och inflytande i fysisk planering, del 1 3, Trafikverket, Boverket, Statens folkhälsoinstitut, publikationsnummer 2012:248; 2013:040 och 2012:250 9 Björklid, P. (2007), Barnkonsekvensanalys erfarenhet och visioner. Vägverksregionernas Barnkonsekvensanalyser en processutvärdering, Lärarhögskolan i Stockholm, Forskningsgruppen för miljöpsykologi och pedagogik, Stockholm 10 Se referenslistan under Barnkonsekvensanalyser, där några barnkonsekvensanalyser finns upptagna 9

10 och med att många friytor bebyggts i samband med stadens förtätning 11, 12, varigenom platser för barn i stadsmiljön har minskat kraftigt. Barnkonsekvensanalyser har inte alltid varit synkroniserade med planeringsprocessen utan ibland har de kommit att göras i efterhand, då möjligheterna till påverkan är små, vilket försvårar möjligheterna att tillgodose barns behov i utformningen av stadsmiljön. Ibland har barnkonsekvensanalyser gjorts men utan att man har beaktat dem i planeringen 13. Ibland har de gjorts med mycket kort varsel före viktiga beslut i planeringsprocessen. För att en barnkonsekvensanalys ska kunna omfatta både de berörda barnen och de personer, som arbetar med barnen, liksom de planerare i processen som ska omsätta de synpunkter och kunskaper som förmedlats till dem, behövs lång framförhållning. En vägledande promemoria om vikten av att anlägga ett barnperspektiv inom stads- och samhällsplaneringen i Stockholm är den av Stadsledningskontorets juridiska avdelning nyligen urskickade skrivelsen med rubriken Barn i stan 14, där man förklarar att Kommunfullmäktige har, i stadens budget för år 2013, gett kommunstyrelsen i uppdrag att genomföra en kunskapsspridning om barnkonventionen som syftar till att öka barns kunskap om sina rättigheter i enlighet med konventionen. Förutom en redovisning av barnkonventionen och dess fyra huvudprinciper i 2 (barns lika värde och rättigheter), 3 (barnets bästa), 6 (varje barns rätt till liv, överlevnad och utveckling) och 12 (barns rätt att bilda och uttrycka sina åsikter, och få dem beaktade i alla frågor som rör barnen), finns en checklista om 10 punkter, vars syfte är att vara en hjälp i det konkreta arbetet med barnkonventionen. Exempel på några punkter är Hur och när diskuterar vi barnets bästa? Vilka beslut har fattats om arbetet med barnkonventionen i vår organisation? Vilka har kunskapen om innehållet i barnkonventionen? Vem behöver få den kunskapen? Dessa tre punkter på checklistan kan förenklat beskrivas som en konkretisering av en barnkonsekvensanalys för barns fysiska miljö. Att skapa en bra fysisk miljö för barn är att tänka på och ta hänsyn till barnets bästa därför att barns och ungas fysiska miljö, deras uppväxtmiljö, är också deras utvecklingsmiljö. Deras framtida hälsa och välbefinnande är starkt kopplad till uppväxtmiljöns kvaliteter. Barnkonsekvensanalysen är ett instrument som lyfter fram barnens och de ungas behov i den fysiska miljön. 11 Björklid, P. & M. Nordström (2009), När kommer barnen in i stadsplaneringen? Miljöforskning, nr 1., februari Saracco, S. & L. Strandlund (2007), Barnfamiljer i innerstan. Planeringsideal och verklighet, Stockholms universitet 13 Strandlund, L. & S. Saracco, (2012), Barnkonsekvensanalyser hyllvärmare eller faktiska trafiksäkerhetsåtgärder för barn? pm, Grontmij, Stockholm 14 Barn i stan, Stockholms stad, stadsledningskontoret, juridiska avdelningen, DNR /2012,

11 Barnperspektivet i planbeskrivingen för Vallgossen 14 För planering av förskoleverksamhet finns i Stockholm ett programunderlag 15, som främst gäller förskolornas inomhusmiljö men i ett avsnitt om grundkrav för förskolan nämner man under rubriken utelek att olika uteplatser för olika aktiviteter bör skapas. Man anger vissa typer av lekar rörelselek, sandlek, rollek och vattenlek och hur den fysiska utrustning och utformningen kan underlätta för sådana lekar att äga rum. Man rekommenderar också att utrymme skapas för samvaro/avkoppling och växter/odling men man anger inga siffror om kvadratmeter yta per barn. Man saknar ett verktyg för planering, utformning och bygglovsgranskning 16 som skulle kunna vara till hjälp i planeringen. I planbeskrivningen för Vallgossen finns rubriken Barnperspektiv, där följande står: Området kommer att omvandlas från ett idag relativt öde område med bostadskvarter med förbättrat och säkrare gång- och cykelmöjligheter. Befintlig parkering tas bort och området görs ljusare, vilket ökat tryggheten. Antal förskolebarn ökar jämfört med idag vilket medför mindre lekyta per barn, vilket ställer höga krav på utformning av gården och lekredskap. Behovet av förskoleplatser är stort och inom aktuellt område finns möjlighet till en större förskola med egen gård, vilket är ovanligt i stadens centrala delar. Möjlighet till egen gård minskar behovet av förskolorna att förlita sig på närliggande parker, vilket är både tidskrävande och innebär risker för småbarn. Här framhålls fördelen för förskolebarn av att ha tillgång till en egen förskolegård. På den planerade förskolan kommer det att finnas en gård men lekytan per barn kommer minska mot förhållandet idag, därför att det blir fler barn på den planerade förskolan. Frågan om konsekvenserna för barnen av att ytan per barn på skolgården reduceras diskuteras inte men genom den planerade minskningen av förskolegårdens yta kommer barnens möjligheter att röra sig och vistas utomhus att klart begränsas (se nedan Barns behov av utemiljö ). Frågan om att den planerade förskolan som många andra innerstadsförskolor kan komma att anlita närbelägna parker och grönområden för sin utevistelse anses här inte aktuell eftersom förskolan faktiskt kommer ha en skolgård men beroende på skolgårdens begränsade storlek är det kanske inte orimligt att tänka sig att personalen kommer göra som andra innerstadsförskolor och anlita närmiljöns parker och grönområden? Detta är något som personalen på Valvets förskola idag inte ofta gör och som man säger att man är tacksam över att slippa behöva göra (se vidare nedan). Att området genom upprustningen och ombyggnaden av fastigheten Vallgossen kommer resultera i en säkrare utemiljö påpekas liksom att området kommer bli ljusare genom att en del 15 Programunderlag för förskolor, Stadsledningskontoret, Finansavdelningen, Stockholm, Utemiljö vid förskolor i Malmö ett verktyg för planering, utformning och bygglovsgranskning, Stadsbyggnadskontoret, Malmö stad Planbeskrivning Detaljplan för Vallgossen 14 i stadsdelen Kungsholmen, S Dp , Samrådshandling, DNR ,

12 träd kommer att fällas är allmänt viktiga aspekter hos en trivsam miljö, för barn liksom för vuxna. Uttrycket av ett barnperspektiv i planbeskrivningen för Vallgossen 14 är kortfattat men i processen har stadsbyggnadskontoret ordnat samråd vid två tillfällen och tillsammans med byggherren och de projekterande arkitekterna samarbetat i denna barnkonsekvensanalys. Samarbetet kommer fortsätta i genomförandedelen (se nedan). Verksamheten vid förskolan Valvet Valvets förskola är inrymd i stora, rymliga och ljusa lokaler, vilka samtliga intervjuade personer personal, föräldrar och planerare ser som förskolans absolut största fysiska tillgång och som ovanliga. Verksamheten vid förskolan Valvet är organiserad efter tydliga pedagogiska principer, som personalen har arbetat fram 18. För denna pedagogiska verksamhet spelar utrymmen och tillgång på platser inom förskolan, inom- och utomhus, stor roll. Inomhus har förskolan lokaler, vilka idag erbjuder barnen gott om utrymme för lekar och rörelse och pedagogerna goda möjligheter att genomföra projekt med barnen. Utrymmen och lokaler inomhus används i ett samspel med platser och utrymmen utomhus på förskolegården. Det dagliga schemat på förskolan Valvet innebär att barngrupperna delas upp i tre olika lokalgrupper två barngrupper på den övre respektive på den nedre våningen i förskolan, alternerar halva dagen med en grupp barn som vistas utomhus under motsvarande tid. Efter middagsvila byter grupperna plats med varandra. Den idag välfungerande balansen i förskolans verksamhet mellan vistelse inom- och utomhus är en viktig anledning till verksamhetens goda kvalitet. Så här formulerar personalen på Valvet principerna för sin verksamhet: Vår förskola hämtar mycket inspiration från Reggio Emilia-filosofin. Detta innebär att vi har ett projektinriktat arbetssätt. För att kunna göra det behöver man ha möjlighet att dela upp barngrupperna i mindre sammanhang. Detta sker både ute och inne. Vår innemiljö är tydligt indelad i olika aktivitetshörnor/rum som väcker barnens lust till lek, aktivitet och utforskande. Vi vill att det ska finnas mötesplatser där inspiration, nya tankar och samspel kan äga rum. Detta tänk gäller även för gården, därför är storleken och utformningen av gård extremt viktig för oss. Under dagen delar vi oftast in barnen i mindre grupper, t.ex är alltid halva barngruppen inne på förmiddagen och den andra är inne och på eftermiddagen skiftar vi grupper. Även inne delar vi oftast in barnen i mindre grupper, vår miljö är även planerad utifrån ett tänk med grupper. Förskolans utemiljö är begränsad och medger inte att de äldre barnen kan springa längre sträckor eller ägna sig åt bollspel, när de vistas utomhus. För sådana aktiviteter beger sig 18 Galaxen. Lokal arbetsplan. Västra Kungsholmens förskoleområde. Valvets arbetsplan, höstterminen

13 förskolan med de äldre barnen ibland till näraliggande idrottsplatser, något som påpekats ovan är vanligt förekommande bland innerstans förskolor. Förskolan tar också sina äldre barn till gymnastiksalar inomhus för att tillfredsställa behoven hos barnen av rörelse och mycket fysisk aktivitetet, vilka kräver stora fria ytor. Så här formulerar personalen principerna för denna del av sin verksamhet: Hittills har de äldsta barnen gått iväg på dans (med en danspedagog från vårt förskoleområde) en gång i veckan. Tyvärr kommer troligen den aktiviteten upphöra efter jul. Det tar 5 minuter att gå till kulturskolan där danssalen finns. Vi brukar även åka till skogen med de äldre barnen ca. 4 gånger/termin, då åker vi tunnelbana till Åkeshov och det tar ca. 25 minuter. En av barngrupperna brukar också gå upp till Stadshagens idrottsplats några gånger per termin, det tar 10 minuter att gå dit. Vi gör inte så många utflykter då vi vill att vårt fokus framförallt ska ligga på det projekt som vi just då arbetar med. I den föreslagna förskolan kommer förskolan att få tillgång till plats inomhus med samma höga kvaliteter som tidigare och som framgår nedan kommer yta per barn inomhus inte ändras. Den stora förändringen gäller utomhusmiljön, som kommer blir väsentligt mer begränsad. Den föreslagna förskolan och utemiljön i fastigheten Vallgossen 14 I bilaga 2 beskrivs i text och plan nuläget för Valvet och Vallbarnen och förslaget till en utvidgad förskola. Antalet avdelningar med barn kommer att öka från fyra med cirka 75 barn på de två förskolorna till ungefär det dubbla, dvs. 8 avdelningar med cirka 150 barn. Den utvändiga ytan är idag 17 kvm per barn den förutses bli 7 kvm per barn. Utrymmen inomhus är idag 11 kvm per barn och den beräknas bli ungefär desamma på den nya förskolan. Fastigheten Vallgossen är en fysisk miljö som helt domineras av byggnaden på platsen, intill vilken förskolans gård ligger. Det är i denna byggnad som förskolan idag har sina invändiga lokaler och där de kommer ha mer utrymme efter ombyggnaden och utvidgningen av förskolan. Byggnaden, ritad av Charles Eduard och Lola Geisendorf, uppfördes 1961 som yrkesskola för hushålls- och sömnadsutbildning. Före den nu planerade omvandlingen av byggnaden till studentbostäder, var ett gymnasium inrymt i byggnaden, S:t Görans gymnasium. Till byggnaden hör ett stort torg, som utformats av Walter Bauer i samma modernistiska anda som byggnaden. I fastigheten kommer studenter att bo och torget kommer att bli en uteplats för dem. Torget kan genom sin storlek och karaktär utgöra en resurs för den planerade förskolan som en plats för förskolebarnen med personal att vistas på. Men torget kommer inte att inhägnas, vilket betyder att det inte kan användas på samma sätt som eller ersätta en förskolegård. 13

14 Reflektioner hos personal och föräldrar kring den utvidgade förskolan Personalen liksom föräldrarna är bekymrade över hur verksamheten ska kunna bedrivas med den nya stora gruppen barn. Personalen tar upp följande kritiska punkter: Överblicken på gården, indelning, max. antal barn För många relationer för barnen t.ex vid konfliktlösning krävs att man har en relation till de inblandade för att kunna lösa situationen på bästa sätt. Kommer att krävas mer organiserande av oss vuxna, mer oflexibelt både för barn och vuxna. Kan bli svårare att rekrytera nya pedagoger med mindre möjlighet till utevistelse Sex föräldrar har inkommit med yttranden till Stadsbyggnadskontoret under tiden för samråd (se bilaga 1). En av föräldrarna är föräldrarepresentant och hon har samrått om sitt yttrande med andra föräldrar och med personalen. Föräldrarnas oro gäller främst följande aspekter: Att gården blir för liten, att det blir buller under byggtiden och att trafiken under byggtiden kommer att komma alltför nära förskolegården och innebära en trafikfara för barnen. Föräldrarna uttrycker förslag om alternativa utformningar och en förälder med erfarenhet av att ha sitt barn tidigare på en stor förskola i stadsdelen varnar för brister som kan uppstå på en stor förskola. Delaktighet i planeringsprocessen Samrådsförfarandet uttrycker den tydligaste delaktigheten i planeringsprocessen och sex föräldrar har alltså yttrat sig, däribland föräldrarepresentanten. Samrådet skedde vid två tillfällen, då föräldrar, ansvarig planarkitekt, ansvariga arkitekter och byggherre träffades. Flera yttranden från föräldrarna är långa med intressanta kommentarer till planen. Två föräldrar har dessutom haft mailkontakt med politiker på stadsdelsnivå och i kommunfullmäktige. Man har också kontaktat byggherren och ansvarig planarkitekt. Någon direkt kontakt mellan förskolans personal och stadsbyggnadskontoret har inte förekommit. Det har förekommit kontakter och diskussioner mellan föräldrarna, särskilt föräldrarepresentanten, och förskolans personal, vilken därigenom har kunnat förmedla sina synpunkter till föräldrarna. Föräldrarnas synpunkter i samrådet kan därför till stor del förstås som uttryck också för personalens synpunkter. Informationen om utbyggnaden har annars huvudsakligen kommit till personalen på förskolan från stadsdelsförvaltningen. Innebörden av den föreslagna förskolan har inte diskuterats med personalen utifrån planen. Man konstaterar från stadsdelsförvaltningen att det inte har 14

15 varit någon landskapsarkitekt /samhällsplanerare som har diskuterat gårdens ytor med pedagogerna på förskolan Valvet. Det är jag och stadsdelens lokalgrupp som har tagit fram ett önskemål till byggherren om att få till en utökning av förskolan Valvet. Jag har förankrat detta med förskolecheferna Titti Rylander som har vidarebefordrat till pedagogerna för att få in tankar och funderingar. Vi alla var inbjudna till samrådet /ur mail från chefen för stadsdelsförvaltningen/. Fysisk miljö och pedagogisk verksamhet regelverket Förskolans fysiska kvaliteter och förutsättningar, utifrån vilka personalen utvecklar och anpassar det pedagogiska programmet, har avgörande betydelse för verksamheten. Planlösningen på förskolan och förskolegården har stor betydelse för verksamheten vid förskolan, vilket framgår av några aktuella publikationer, vilka betonar betydelsen av tvärfackligt samarbete mellan pedagoger, arkitekter och miljöpsykologer för gott resultat 19. Idag finns inga normer eller bestämmelser för hur förskolor ska byggas och inte heller hur stor en förskolegård ska vara. Plan- och bygglagen påpekar att det ska finnas tillräckligt stor friyta på tomten eller i närheten av förskolans tomt, lämplig för lek och utevistelse. Skolverket hänvisar i Allmänna råd för kvalitet i förskolan 20 till att kommunen bör se till att utemiljön och lokalerna på förskolan är trygga, säkra, hälsosamma och utvecklande genom: - att dessa är utformade så att de möjliggör en varierad pedagogisk verksamhet som stödjer både enskilda barns utveckling och lärande samt grupprocesser; - att såväl inne- som utemiljö är utformad så att det är möjligt för personalen att ha uppsikt över de barn de har ansvar för - och - att kontinuerligt följa upp och utvärdera om inne- och utemiljö är ändamålsenlig. Skolinspektionen, som har tillsyn över storleken och sammansättningen på förskolegrupperna, kontrollerar inte ytornas storlek. Det är upp till varje kommun att ange riktlinjer för storleken på kommunens förskolegårdar. Mer än på och 1970-talen, då det fanns normer och riktlinjer för utformningen och storleken på förskolor och förskolegårdar och då planeringssituationen ofta innebar en planering på icke tidigare bebyggd mark och det fanns god tillgång på plats, är situationen för planeringen och utformningen av förskolor och förskolegårdar idag mera komplex, inte minst 19 Lundahl, G (1995), Hus och rum för små barn, Stockholm; Krogstad, A. et al (2012) (red), Rom for barnehage. Flerfaglige perspektiver på barnehagens fysiske miljö, Olso; Wilhjelm, H. (2013); Barnehagen. Hus og hage fra 1630 til 2010, Oslo 2013; 20 Allmänna råd för kvalitetet i förskolan, Skolverket

16 beroende på att förskolor ofta måste anpassas till intilliggande tät bebyggelse och har dålig tillgång till fysisk plats. Man måste idag i planeringen ta hänsyn till förskolans yta inom- och utomhus, antal barn, barnens ålder, antal pedagoger, förskolans pedagogiska program, förskolegruppernas storlek och skolgårdens kvalitet, eftersom alla dessa aspekter samverkar och har betydelse för att göra förskolan till en utvecklande och stimulerande miljö för barn 21. Barns behov av utemiljö Det är avgörande för barns erfarenheter, kunskaper och uppfattningar om sin miljö att de kan röra sig utomhus på ett säkert och tryggt sätt och en förutsättning för att de ska kunna medverka i en barnkonsekvensanalys. För att ha erfarenheter av den omgivande miljön att förmedla, måste barn få tillgång till den omgivande miljön på egen hand. Barn i olika åldrar rör sig på olika sätt utomhus och olika långt. Men det beror inte bara på barnens ålder hur de rör sig utan också på hur den fysiska miljön ser ut där de bor och där de går i förskola och skola 22. Huruvida den fysiska miljön är tillgänglig för dem och om deras föräldrar låter dem vara ute på egen hand är alltså avgörande. Forskningen har visat att barn, som skjutsas av sina föräldrar till skolan, har mycket mindre att berätta om sin skolväg än barn som på egen hand promenerar till skolan. Forskningen har också visat att barns fria rörlighet, d.v.s. deras rörelse utomhus på egen hand, har minskat betydligt under senare år och att barn i allt högre grad än förr skjutsas till förskola och skola av sina föräldrar och att åldern, då de får gå till skolan på egen hand, skjuts upp alltmer. Inte bara vägen till olika platser behöver vara trygg och säker utan också de platser där barn uppehåller sig, alltså platser som bostadsgårdar, förskole- och skolgårdar, parker, lekplatser, idrottsplatser och andra platser, som de använder i sin vardagsmiljö 23. Det är när de vistas utomhus och använder platser för sina olika aktiviteter som barns miljöerfarenheter skapas och det är dessa miljöerfarenheter som de bygger vidare på, när de blir äldre och lär sig värdera platsers och fysiska miljöers kvaliteter. Tillgång till säkra och trygga miljöer, med början i bostadens grannskap, har alltså betydelse för individens framtida erfarenheter och miljöupplevelser liksom hennes hälsa. Barns uppväxtmiljöer är som påpekats tidigare inte bara platsen där de växer upp utan det är den miljö, där deras utveckling äger rum den är deras utvecklingsmiljö. Den motoriska aktiviteten hos barn har visat sig ha stor betydelse för barnens hälsa och utveckling. Denna aktivitet förutsätter tillgång till platser för barn att röra sig på 24. Barn som går i skolor utan skolgård, en allt vanligare situation, rör sig mindre under skoldagen än barn 21 Wilhjelm, H. (2013), Barnehagen. Hus og hage fra 1630 til 2010, Oslo Raustorp, A. et al (2012), Accelerometer measured level of physical activity indoors and outdoors during preschool time in Sweden and the United States, Journal of Physical Activity & Health Grahn, P. et al (1997), Ute på dagis: hur använder barn daghemsgården? Utformningen av daghemsgården och dess betydelse för lek, motorik och koncentrationsförmåga, Stad & Land, Movium, Alnarp 16

17 med en skolgård. Forskningen har samtidigt visat att det inte är på fritiden under helgerna utan just under skoldagarna som barn rör sig mest, förutsatt att de har en skolgård. Rörelse förutsätter utrymme. Barns viktiga rörelsebehov kan tillgodoses genom tillgång till rymliga lokaler inomhus men att vistas utomhus är fråga också om andra betydelsefulla kvaliteter för barns hälsa och välbefinnande. Det är fråga om att få tillgång till frisk luft, sinnesstimulans och solljus förutom möjlighet till mera obegränsad rörelsefrihet, spontant lekande och fritt utforskande av den fysiska omgivningen 25. Trafik upplevs av föräldrar som det största miljöhotet mot deras barn. Detta är en anledning till att barn skjutsas av sina föräldrar i bil till skola och fritids och att föräldrarna inte låter barnen vara ute på egen hand, när de upplever att den omgivande miljön är farlig för dem. Trafiken är också vad barn själva beskriver som största anledningen till oro för dem utomhus. I skriften Trafik, miljö och samhällsplanering 26 framhålls vikten av att varje kommun ordnar säkerheten runt skolorna. Detta har lett till att i många kommuner samarbetar kommunens planerare med skolan, föräldrar och elever för att skapa säkra och miljövänliga skolgårdar, skolvägar och andra miljöer runt skolorna. Att försöka tillgodose barns behov av utemiljö i tät stadsbebyggelse I skriften Utemiljö vid förskolor i Malmö ett verktyg för planering, utformning och bygglovsgranskning 27 diskuterar man frågan om möjligheterna att få plats med förskolor i städer med tät bebyggelse och man kommer fram till några förslag: Samutnyttja mark med andra funktioner; t.ex. förskola på dagen och öppenpark på kvällar och helger; Utnyttja mark mer effektivt t.ex. genom att bygga förskolor i flera plan och utnyttja även taken för utevistelse; Utnyttja tak på volymstora byggnader med platta tak för förskolor och deras utemiljö; Kompensera mindre yta mer av andra resurser, t.ex. mer personal för att möjliggöra frekvent utevistelse i parker och grönområden: Kompensera det ökade slitage som blir på en mindre yta med ökat underhåll. 25 Mårtensson, F. (2004), Landskapet i leken, SLU, Alnarp 26 Vägverket 27 Utemiljö vid förskolor i Malmö ett verktyg för planering, utformning och bygglovsgranskning (2011), pm december 2011, Stadsbyggnadskontoret, Malmö stad 17

18 Uppföljning av barnkonsekvensanalysen i en genomförandedel Denna barnkonsekvensanalys är ett steg mot en mera direkt dialog mellan planerare, personal, föräldrar, stadsdelsförvaltning och byggherre. I det fortsatta arbetet med planeringen av förskolans lokaler kommer personalens erfarenheter kunna tas till vara i utformningen av den planerade förskolan och en dialog upprättas, i vilken personalen kan förmedla till arkitekterna sina synpunkter på och kommentarer till den föreslagna förskolan. Syftet är att stimulera alla berörda i arbetet så att förutsättningar skapas för ett bra samband mellan fysisk miljö och pedagogisk verksamhet på förskolan, inom- och utomhus, till gagn för förskolans barn. Med denna uppföljning fullföljs intentionen med barnkonsekvensanalysen, nämligen att säkerställa att förändringarna i den fysiska miljön visar hänsyn för barns intressen och behov. 18

19 Referenser Allmänna råd för kvalitetet i förskolan, Skolverket 2005 Barnkonsekvensanalyser några exempel i Stockholm Nordström, M. & I. Lagercrantz (2005), Lekutredning. Hur elever på Aspuddens skola i Liljeholmen, Stockholm, använder sin skolgård, , pm i planbeskrivning Dp ; Nordström, M. & M. Forsell (2007), Barnkonsekvensanalys av bebyggelse i Dalens park, Enskede, pm i planeringsprocessen, Stadsbyggnadskontoret, Stockholm; BKA för Hjorthagen, 2008; BKA Lindhagen 2008; Nordström, M. (2012), Barnkonsekvensanalys av nya gårdar på Hillelskolan i kvarteret Riddaren 6 i Stockholm våren 2012, pm i planeringsprocessen, i samarbete med Gabriel Herdevall, Södergruppen Arkitekter/Hagarkitekter, Stockholm BKA för Annedal och Mariehäll 2009 Björklid, P. & M. Nordström (2009), När kommer barnen in i stadsplaneringen? Miljöforskning, nr 1., februari 2009 Björklid, P. (2007), Barnkonsekvensanalys erfarenhet och visioner. Vägverksregionernas Barnkonsekvensanalyser en processutvärdering, Lärarhögskolan i Stockholm, Forskningsgruppen för miljöpsykologi och pedagogik, Stockholm Det blir viktigt, när det är på riktigt! Att stärka barns och ungas delaktighet och inflytande i fysisk planering, del 1-3, Trafikverket, Boverket, Statens folkhälsoinstitut, publikationsnummer 2012:248; 2013:040 och 2012:250 Galaxen. Lokal arbetsplan. Västra Kungsholmens förskoleområde. Valvets arbetsplan, hösten 2012 Grahn, P. et al (1997), Ute på dagis: hur använder barn daghemsgården? Utformningen av daghemsgården och dess betydelse för lek, motorik och koncentrationsförmåga, Stad & Land, Movium, Alnarp 19

20 Krogstad, A., Hansen, G.K., Höyland, K. & Th. Moser (2012) (red), Rom for barnehage. Flerfaglige perspektiver på barnehagens fysiske miljö, Fagforlaget, Olso 2012 Kungsholmens stadsdelsnämnd, Verksamhetsplan, DNR , Kungsholmens stadsdelsförvaltning, parkmiljöavdelningen, Norra innerstaden, tjänsteutlåtande DNR , Lundahl, G. (1995), Hus och rum för små barn, Arkus, Stockholm Mårtensson, F. (2004), Landskapet i leken, Sveriges Lantbruksuniversitet, Alnarp Nordström, M. (2012a), Barnfamiljerna blir allt fler i Stockholm, Movium Magasin 4, 2012 Nordström, M. (2012b), Ingen kan kräva att någon gör en barnkonsekvensanalys, Movium Magasin 4, 2012 Plan- och bygglagen Raustorp A, Pagels P, Boldemann C, Dal H, Cosco N, & F. Mårtensson (2012), Accelerometer measured level of physical activity indoors and outdoors during preschool time in Sweden and the United States, Journal of Physical Activity & Health, 2012; 9: Saracco, S. & L. Strandlund (2007), Barnfamiljer i innerstan. Planeringsideal och verklighet, c-uppsats, Samhällsplanerarlinjen, Kulturgeografiska institutionen, Stockholms universitet, juni 2007 Skolinspektionen Stockholms stad, Stadsledningskontoret, Finansavdelningen, Programunderlag för förskolor, Stockholm, Stockholms stad, Miljö- och hälsoskyddsnämnden, beslut, DNR , Stockholms stad, Planbeskrivning, Detaljplan för Vallgossen 14 i stadsdelen Kungsholmen, S-Dp , Samrådshandling, DNR , Stockholms stad, Stadsbyggnadskontoret, Vallgossen 14 i Stockholm. Kvalitetsprogram. DNR , Strandlund, L. & S. Saracco, (2012), Barnkonsekvensanalyser hyllvärmare eller faktiska trafiksäkerhetsåtgärder för barn? pm, Grontmij, Stockholm Utemiljö vid förskolor i Malmö ett verktyg för planering, utformning och bygglovsgranskning (2011), pm december 2011, Stadsbyggnadskontoret, Malmö stad Wilhjelm, H. (2013), Barnehagen. Hus och hage fra 1630 til 2010, Oslo

21 Bilaga 1 Yttranden vid samråd av föräldrar till barn på förskolan Valvet och mailväxling mellan föräldrar och politiker, pm sammanställd av Maria Nordström, , Utgångsläge: Kungsholmens stadsdelsnämnds BESLUT Ny förskola i St Görans gymnasium inriktningsärende: 1. Kungsholmens stadsdelsnämnd uppdrar åt förvaltningen att fullfölja planeringen av ny förskola i fd St. Görans gymnasium, Vallgossen Stadsdelsnämnden anför därutöver en viljeinriktning om att utegården för förskolan bör få en större yta än den planritning som finns idag. Yttranden vid samråd av sex föräldrar till barn på förskolan Valvet, inklusive en föräldrarepresentant vid förskolan Lina Liljebladh, inkommet till Stadsbyggnadskontoret , Förskolan Valvet måste få en större utegård. Om antalet barn ska fördubblas så måste utegården fördubblas. Våra pedagoger på Valvet slutar om Valvets lilla gård ska hysa dubbelt så många barn. Våra barn vill också vara ute. Katrin Röcklinger, inkommet , Jag är förälder till barn på förskolan Valvet och vill be er att särskilt beakta Att trafiken under byggtiden inte går över skolgården Att förskolan/förskolans gård skyddas mot buller under byggtiden Att det behövs en större gård för barnen om förskolan byggs ut på föreslaget sätt 21

22 Åsa Örjansdotter, inkommet , Gården till dagis räcker knappt till nuvarande verksamhet. Med ny förskola behövs ytterligare en gård eller rejäl fördubbling av nuvarande yta. Varför inte bygga på förskolornas tak? Buller för barn under nybyggnation/renovering. Byggs ett bullerskydd? Trafiken till och från bygget använd Mariebergsgatan! Emma Sjöberg, inkommet , Hej! Som förälder till barn på förskolan Valvet (och även granne till gymnasiebyggnaden) vill jag framföra en synpunkt. Det gäller utomhusgård för förskolan, som nu planeras expandera från tre till tio avdelningar. För att tillgodose barnens behov av utevistelse dagtid önskar jag att ni ser till att få in så mycket förskolegård som möjligt. Stryk bouleplanen t.ex., jag trodde det var pensionärer som spelar boule och inte ungdomar? Grönytan framför nuvarande Vallbarnen kan hägnas in som en fristående gård. Barnen har större behov av grönytan än studenterna dessa kan ju själva ta sig till en park om andan faller på för förskolan blir det ett projekt att ge sig ut i trafiken varje gång. Jag tror att studenterna är glada nog av att få nya fräscha bostadslokaler. Tänk på våra små barn och deras start i livet, utevistelse är bra för hälsan, minskar smittspridning och stimulerar rörelse. Låt oss utnyttja att vi faktiskt har en liten grönyta här att disponera på ett klokt sätt! Låt estetiken stå tillbaka en aning. Tack! Vänliga hälsningar Emma Sjöberg. Clara Norman, inkommet , Tel Jag heter Clara Norman och är föräldrarepresentant på förskolan Valvet som är den förskola som ligger mitt emot St Görans gymnasium. Jag vill inledningsvis säga att jag tycker att planen som helhet med studentbostäder och en ny förskola i fd St Görans gymnasiums vackra lokaler lysande. Men det finns ett stort problem med det förslag som nu presenterats förskolans gård. I nuläget har förskolan Valvet - 3 avdelningar med 57 barn en gård som består av två delar. En del med sandlåda, rutschkana etc och en mer vild del där barnen själva kan skapa miljöer som bygglek eller åka stjärtlapp vintertid. I det presenterade förslaget har arkitekten tagit bort en del av den befintliga gården (precis vid trappan bredvid grinden till förskolan). Gården har utökats några meter vid den befintliga parkeringsplatsen. Den totala ökningen av ytan är alltså marginell. Enligt planen ska upp till 6 nya avdelningar startas. Alltså ska ytterligare mellan barn vistas på den gård som nu fungerar enligt ett ambitiöst schema för 57 barn. Det är en omöjlig ekvation. I kontakt med Miljöförvaltningen beklagar dom att Stockholm inte har några regler för yta per barn utomhus men att dom 22

23 arbetar hårt på att få det. I Malmö är den bestämda rekommendationen minst 30 kvm per barn ute. Barnperspektivet I förslaget finns några rader runt barnperspektivet. Man skriver att det är viktigt att förskolor har en gård för utevistelse och att det är olyckligt att starta förskolor utan gård. Man nämner också att det är svårt och olämpligt att ta små barn till närliggande parker. Dessa närliggande parker, St. Göransparken och Kronobergsparken, är dessutom dagtid redan fulla med barngrupper från förskolor som inte har någon gård. Samtidigt så lägger man fram ett förslag till detaljplan som i verkligheten innebär att barnen på Förskolan Valvet inte kommer kunna ha utevistelse mer än någon gång i veckan. Det är inte att beakta barnperspektivet och barnens hälsa! Alla föräldrar vet och all forskning visar att det är bra för barn att vara ute. Det utvecklar motorik, ger bättre hälsa, sömn, aptit och minskar smittspridning. Dom flesta barn tillbringar en stor del av sin vakna tid på förskolan, mellan 8-9 till Som förälder har jag ingen möjlighet att tillgodose mina barns behov av frisk luft, ljus och rörelse utomhus dagtid, särskilt inte under vinterperioden. Det är en uppgift som jag har fått överlåta till förskolan. Att i en så ambitiös ombyggnad helt bortse från barnens behov av daglig utevistelse är skandalöst. Förslag - bygg en stor gård på taket vid valvgången mot St. Göransgatan - använd hel den nuvarande parkeringsplatsen till förskolan, förutom en passage vid befintlig trappa (i förslaget ligger här en bouleplan och en passage) - behåll Vallbarnens nuvarande gård (som är struken i det presenterade förslaget och ersatt med en parkliknande miljö ) - utöka den befintliga gården ända fram till cykelvägen mot Stockholms sjukhem - använd en av takterrasserna, den placerad ovanför Vallbarnen, till en avgränsad småbarns gård Dessutom bör den stora gymnastikhallen högst upp i fastigheten, som enligt förslaget endast ska få användas av boende, vara tillgänglig för förskolan mellan 9-12 på vardagar. Dessa förslag skulle Tillsammans ge tillräcklig yta för utevistelse för en stor förskola om sammanlagt barn. Jag bifogar dessutom intressant läsning för inspiration. Sara Chronvall har skrivit En handbok i utformning av förskolors utemiljöer. Ett examensarbete vid SLU (Sveriges Lantbruksuniversitet) En bok att studera noga. 23