Systematiska kvalitetsarbetet

Transkript

1 LULEÅ KOMMUN Systematiska kvalitetsarbetet Årans förskola Eriksson, Anne-Maj

2 Prioriterade mål hösten 2012 och våren Årans förskola 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Förskolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efter hand omfatta dessa. Mål: Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar respekt för allt levande och omsorg om sin närmiljö. Utvärdering: Olika aktiviteter som skogspromenader, fågelskådning, spårletning, stenplockning, myrspaning. Vi har sett att barnen har blivit mer aktsamma och värnar om naturen och djuren. Många av barnen har lärt sig att man inte bryter grenar från buskar och träd, men att det är ok att ta det som ligger på marken. De är uppmärksamma på vad som händer i naturen i minsta detalj. Undersöker t.ex vart tog växten vägen under vintern? Barnen uppmärksammar att skogen består av mycket hundbajs och skräp. Miljö: Naturen är precis runt knuten. Vi har tillfört naturmaterial i form av uppstoppade fåglar, grenar, kottar, stenar och pinnar. Närheten till naturen har medfört att barnen har kunnat sätta sig i relation till var fåglar, växter mm. lever och tar vägen under årstidsväxlingarna. Barnen har använt sig av stenar, pinnar, träd, myror mm för att skapa familjerelationer. Organisation: Alla pedagoger har gemensamt arbetat mot målet i barngrupper med olika sammansättning oftast på en bestämd veckodag. Alla barn har varit delaktiga utifrån sina individuella förutsättningar. Förhållningssätt: Pedagogerna tror på barnens kunnande och intresse. Pedagogerna har uppmuntrat, stöttat, och utforskat tillsammans med barnen. De har också försökt vara goda förebilder när det gäller förhållningssätt till djur och natur. Innehåll: Vi tog ett gemensamt beslut på förskolan att arbeta med skogen som projekt. Vi har utgått från barnens intresse. Genom att ta in barnens erfarenheter och upplevelser har arbetet mot målet förankrats bland barnen. Miljö: Förskolan har en lättillgänglig natur utanför förskolan. Organisation: Mindre grupper av barn har fungerat bättre än större. Barnen har lättare att göra sin röst hörd och vi som pedagoger kan bemöta det enskilda barnet på ett mer fokuserat sätt Förhållningssätt: Genom pedagoger som visar eget intresse för närmiljön och allt levande har vi gett barnen förståelse för miljön. Utveckling: Vi behåller det mål vi har nu och utvecklar temat för att passa barngruppen till hösten. Miljö: Vi tar med oss erfarenheterna från de olika miljöerna (Stubben och Årans förskolor.) En inbjudande hall med hyllor och visningsskåp för att bättre kunna visa vår verksamhet. Vi önskar avgränsa gården på Åran med staket vid Jollen och Fyren för att ha bättre uppsikt över barnens aktiviteter.

3 Organisation: Vi behöver se över storleken på grupperna till hösten. Utgå mer från barnens individuella förutsättningar och intressen. Pedagogerna behöver hitta en organisation som tillåter planerings- och reflektionstid för att inspirera den pedagogiska utvecklingen. Förhållningssätt: Förtydliga begrepp och finna en samsyn kring vårt förhållningssätt till normer och värdegrundsfrågor och utveckla verksamheten. Pedagogerna ska verka för en verksamhet där omsorg, fostran och lärande bildar en helhet. 2.2 UTVECKLING OCH LÄRANDE Förskolans verksamhet ska präglas av en pedagogik där omvårdnad, omsorg, fostran och lärande bildar en helhet. Verksamheten ska genomföras så att den stimulerar och utmanar barnets utveckling och lärande. Miljön ska vara öppen, innehållsrik och inbjudande. Verksamheten ska främja leken, kreativiteten och det lustfyllda lärandet samt ta till vara och stärka barnets intresse för att lära och erövra nya erfarenheter, kunskaper och färdigheter. Verksamheten ska bidra till att barnen utvecklar en förståelse för sig själva och sin omvärld. Utforskande, nyfikenhet och lust att lära ska utgöra grunden för förskolans verksamhet. Den ska utgå ifrån barnens erfarenheter, intressen, behov och åsikter. Flödet av barnens tankar och idéer ska tas till vara för att skapa mångfald i lärandet. Mål: Sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att urskilja, utforska, dokumentera, ställa frågor om och samtala om naturvetenskap. Innehåll: vi har haft skogen som projekt. Barnen har visat störst intresse för fåglar, insekter och material från skogen. Barnen har lekt fåglar, de är intresserade av naturvetenskap, Berättar hemma om olika fågelnamn, ljud, färger. I leken söker barnen insekter under stenar och samlar maskar, de använder naturmaterial i leken och skapandet. Miljö: Vi har haft naturmaterial inomhus på vintern som barnen har undersökt och exempelvis byggt fågelbon och holkar av. De har inspirerat varandra, de har använt förstoringsglas och upptäckt detaljer och småkryp i naturmaterialen. Organisation: Små grupper, öppna grupper efter eget intresse, vi har delat upp barnen i mindre grupper. Barnen har blivit lyssnade på, de har haft möjlighet att välja grupp. Skapande material är lättillgängliga, t.ex kvistar. Förhållningssätt: Vi tror på att barn kan, vi är positiva pedagoger som ser positiva sidor hos barnen, vi berömmer och uppmuntrar. De vågar fråga om allt möjligt, vårt förhållningssätt bidrar till att de får utveckla sina intressen. De får utmaningar av pedagogerna och de vill veta mer. Innehåll: Ibland har det varit svårt att hålla intresset uppe för projektet på nån avdelning. Vad kan det bero på? Kan det ha varit för svårt, eller ointressant? Miljö: Skogen och naturen är utanför husknuten, lättillgängligt att finna material för eget skapande. Barnen ser att det finns olika fåglar, de ser årstidsförändringar och vilka fåglar som kommer nära och äter på vintern, på våren kommer flyttfåglarna tillbaka, fåglar flyttar in i holkarna, får ungar. Organisation: Mindre grupper så att alla barn kommer till tals och blir lyssnade på. Förhållningssätt: Det är viktigt att barnens tankar ideer får komma i fokus.

4 Utveckling Innehåll: Barnen äger projektet, det är viktigt att projektet får en bra uppstart att det är intressant Miljö: Vi har erfarenheter från olika miljöer på förskolor och tycker att det är viktigt med en inbjudande entré. I entrén önskar vi presentera pågående projekt på förskolan. Presentationsmaterialet kan stimulera barnens intresse till fortsatt utveckling av området i fri lek. Föränderlig miljö efter utvecklingen i projektet. Organisation: Hur sätter vi ihop grupperna? Hur ofta ska, kan vi dela upp gruppen i mindre grupper? Barnen fungerar bäst i mindre grupper där alla kommer till tals. Grupperna kan delas upp efter intresse. Förhållningssätt: Vårt intresse och engagemang är viktigt, vi inspireras av forskning och goda exempel från andra förskolor. Pedagogerna ska sträva efter en god dialog med föräldrar. 2.3 BARNS INFLYTANDE I förskolan läggs grunden till att barnen ska förstå vad demokrati är. Barnens sociala utveckling förutsätter att de alltefter förmåga får ta ansvar för sina egna handlingar och för miljön i förskolan. De behov och intressen som barnen själva på olika sätt ger uttryck för bör ligga till grund för utformningen av miljön och planeringen av verksamheten Mål: Att utveckla sin förmåga att förstå och att handla efter demokratiska principer genom att få delta i olika former av samarbete och beslutsfattande. Innehåll: Gemensamma projekt är skogen och olika men lika. Under dessa två projekt har barnen haft många tillfällen att lyfta sina frågor och komma med förslag på vad de vill göra. Barnen har varit med och fattat beslut och erfarit att de kan påverka och få inflytande. Miljö: Pedagogerna har tillsammans med barnen tagit in olika naturmaterial. Barnen har kunnat påverka miljön genom att utrycka tankar och åsikter. Vi har samarbetat när materialet har samlats in. Organisation: Pedagogerna har samlat barnen i organiserade grupper eller öppna grupper på bestämda tider och dagar. Detta har varit en röd tråd i hela verksamheten. Barnen samarbetar bättre, lyssnar på varandra, respekterar varandras åsikter och hjälper varandra. Förhållningssätt: Pedagoger som är lyhörda, respekterar barnen, uppmuntrar och bemöter dem på ett positivt sätt. Detta leder till en tillåtande och trygg miljö som ger trygga barn. Barnen vågar fråga och vet att de blir lyssnade på. Barnen samarbetar genom att fatta gemensamma beslut. Innehåll: Medvetna pedagoger som tror på barnens förmåga och fångar upp barnens intressen. Barnen har visat ett stort intresse. Barnen och pedagoger har tillsammans utvecklat arbetet för att nå målen. Miljö: Barnen har tydligt uttryckt tankar, åsikter och önskemål. Medvetna pedagoger som fångat upp och uppmuntrat barnens tankar och intressen. Vilket i sin tur har lett till att barnen blivit bättre på att samarbeta, uttryckt åsikter och vara med och fattat beslut. Organisation: Pedagogerna har haft en tydlig struktur på arbetet genom gemensamma planeringar, gemensam form för dokumentation, tillfällen till reflektion, diskussion och utvärdering. Tillåtande och tillgängliga pedagoger.

5 Förhållningssätt: Intresserade och engagerade pedagoger. Ett projekt som varit roligt och meningsfullt. Det har varit ett brett spektrum i projektet. Tack vare att det varit ett gemensamt projekt i huset har det känts inspirerande. Utveckling Innehåll: Vidarutveckla arbetet med skogen genom att vara i skogen oftare. Skogen är ett bra hjälpmedel för att främja samarbete och fatta gemensamma beslut Miljö: Barnen ska vara delaktiga i skapandet av miljön, få komma med förslag och synpunkter. Organisation: Pedagogerna ska skapa fler tillfällen till samtal mellan barn och pedagoger.ge barnen ännu fler tillfällen att vara i smågrupper då barnen lättare kan samarbeta och uttrycka sina tankar och åsikter. Förhållningssätt: Pedagogerna ställer frågor till barnen. Viktigt att pedagogerna för en diskussion kring och om förhållningssätt, att fortbilda sig och läsa litteratur.