Remissvar på betänkandet (SOU 2015:88) Gestaltad livsmiljö Dnr: Ku2015/02481/KL

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Remissvar på betänkandet (SOU 2015:88) Gestaltad livsmiljö Dnr: Ku2015/02481/KL"

Transkript

1 Kulturdepartementet Stockholm Stockholm Remissvar på betänkandet (SOU 2015:88) Gestaltad livsmiljö Dnr: Ku2015/02481/KL Sveriges Arkitekters arbetsgrupp för arkitektur i skolan, ARKiS (remissinstans 248), har tagit del av remissmaterialet, SOU 2015:88, Gestaltad livsmiljö. Vi har bjudit in till diskussion om Gestaltad livsmiljö till vårt nätverk av arkitekter, lärare, miljöpsykologer och arkitekturpedagoger m.fl. vid två tillfällen, 22 oktober 2015 i Stockholm och 5 november 2015 i Göteborg. Vi är positiva till en ny arkitektur-, form- och designpolitik som bättre speglar samtiden än den nuvarande handlingsplanen Framtidsformer från Vi vill påpeka att det finns en stark koppling mellan Gestaltad livsmiljö, och Boverkets och Moviums Vägledning och Allmänna råd för barns utemiljö i anknytning till skolor och förskolor, Gör plats för barn och unga! publicerad i maj Barnkonventionen Kopplingen till barnkonventionen behöver förtydligas och förstärkas, även om texten tar som en självklarhet att barnrättsperspektivet ska tydligare föras in i samhällsplaneringen. Man talar om att det inkluderande samhället ska ta hänsyn till alla invånares olika perspektiv och erfarenheter. Vi vill påminna om alla de artiklar som behandlar barnens livsmiljö. Artikel 2 slår fast att alla barn har samma rättigheter och lika värde, ingen får diskrimineras. Artikel 3 anger att det är barnets bästa som ska styra alla beslut om barnet. Artikel 4 Barnkonventionens dignitet i samhällsutvecklingen förtydligas genom artikel 4 som slår fast statens skyldighet att till det yttersta av sina resurser tillgodose barnets sociala, ekonomiska och kulturella rättigheter. Artikel 6 slår fast alla barns rätt till överlevnad, liv och utveckling. Artikel 12 handlar om barns och ungas rätt att fritt uttrycka sina åsikter i alla frågor som rör dem. Barn och unga har stor kunskap om platserna där de brukar vistas och vet vad det är som gör att dessa platser fungerar.

2 Artikel 23 berör barn med funktionsnedsättning och rätten att aktivt kunna delta i samhället för att främja självförtroende och kunna leva ett fullvärdigt liv. Artikel 31 handlar om barnets rätt till lek, vila, fritid samt att delta i det kulturella och konstnärliga livet Vi tycker det är bra att utredningen lyfter fram artikel 12 om barns rätt att uttrycka sin åsikt. Att få möjlighet att i skolundervisningen lära sig mer om sin miljö och hur den kan påverkas, ser vi i ARKiS som en grundbult. För den gestaltade livsmiljön är artikel 31 - om alla barns rätt till lek, vila och fritid samt rätten att delta i det kulturella och konstnärliga livet minst lika viktig. Barnens livsmiljö Barnens livsmiljö; uppväxtmiljö, boendemiljö, lekmiljö och skolmiljö gestaltad, utformad och byggd av oss vuxna är betydelsefull i ett hållbart samhälle. Det behövs olika strategier för stadens utveckling och landsbygdens. Folkhälsoperspektivet är mycket viktigt, de små barnen är extra sårbara för buller, luftföroreningar och trafikfaror. Barnen behöver utemiljöer där de kan röra sig fritt, tillgängliga och hälsosamma med grönska och stimulerande lekmöjligheter. Det är angeläget att planeringen utformas så att miljön är bra för alla så att barnen inte isoleras i begränsade barnmiljöer. Man kan ha anledning att vara orolig mot bakgrund av nutidens planering i trängda lägen. Barns rätt till lek trängs undan i konkurrens med andra nyttor. Den försiktiga rekommendation som Boverket gjorde i sin vägledning för barns utemiljö vid skolor och förskolor på 30 kvm friyta per barn kan i verkligheten numera bli 3 kvm friyta per barn. Ofta t.o.m. på takytor! Inga barn har fått vara med och uttala sig om eller testa och utvärdera sådana friytor. Forskning kring vad minimala utsläppsgårdar vid förskolor innebär och forskning allmänt kring barn och ungas livsmiljö är något som vi önskar att forskningsfinansiärer och universitet och högskolor satsar på. Vi föreslår specifika uppdrag till Skolverket att de ger rådgivning angående skolans fysiska miljö och att Skolinspektionen får i uppdrag att granska och utvärdera den fysiska miljön ute och inne. Boverket borde få ett utökat långsiktigt uppdrag att studera och ge rådgivning kring barnens fysiska livsmiljö, tillsammans med Folkhälsomyndigheten och Movium. Kunskap om arkitektur och samhällsplanering Kunskapsnivån om arkitektur och samhällsplanering måste öka i hela samhället, och skolan är en plats där allmänbildningen kan påverkas. Låt ordet ARKITEKTUR komma till heders i stället för att skygga för ett exklusivt begrepp. Om arkitektur används i dagligt tal och alla förstår dess djupa innebörd är det ett bra ord för att beskriva såväl livsmiljö som gestaltningens och designens förutsättningar och resultat. Estetiska ämnen har mer eller mindre försvunnit ur skolan idag. Kulturen behöver kopplas till lärandet och finnas med i lärandemiljön. Vi diskuterade hur utredningen behandlar undervisningen i skolan och skolämnena och konstaterade att teknikämnet och flera andra ämnen inte nämns. Vi vill 2

3 understryka att arkitektur och samhällsplanering kan föras in i alla skolämnen och även i alla årskurser. Det finns inga hinder i läroplanerna. Det som hindrar är bristen på kunskap hos lärarna. De har ingen sådan grundutbildning. Arkitekturprojekt i skolundervisningen är intressant och får relevans om det är på riktigt. Det kan ske i samverkan med t ex kommunen. Då är det också betydelsefullt att ha möjlighet att arbeta fördjupat och ha kontinuitet. Enstaka projekt blir bara en upplevelse utan förankring. Arkitekturpedagoger Arkitekturpedagogik har två syften, det ena är att kommunicera arkitektur, det andra är att ge verktyg att delta i demokratiska processer när det gäller planeringen och byggandet av vår fysiska miljö. Dessa båda syften hänger samman, för att kunna vara medskapande behövs det en förståelse och kunskap om arkitektur. Genom arkitekturpedagogik inspireras barn och unga till ett kritiskt och kreativt sätt att tänka kring arkitektur och miljö. Det handlar om att ge unga verktyg till att upptäcka sin närmiljö och att tolka den för att de i förlängningen ska kunna vara med och påverka. Arkitekturpedagogiken har utvecklats från att handla om att lära ut arkitektur, till att barn och unga är med och förbättrar sin närmiljö. Arkitekturpedagogik möjliggör konstruktiva diskussioner om stadsutveckling och erbjuder metoder att arbeta med demokrati i praktiken. Arkitekturpedagogik är att knyta samman kunskapen om barn och deras behov med kunskap om arkitektur och planering. Detta utgör en specifik form av medborgardialog, anpassad för barn och unga. Den som kommunicerar arkitektur i detta syfte är arkitekturpedagog. Arkitekturpedagogen har någon form av basutbildning inom arkitektur. Deras arbete sker inte sällan i samarbete med andra professioner; museipedagoger, miljöpsykologer, samhällsplanerare och lärare. Vi föreslår att en eventuell ny myndighet samarbetar med Utbildningsdepartementet, i syfte att en formell utbildningsväg eller examina kommer till stånd. Arkitektur och samhällsplanering behöver komma in som ett ämnesområde som alla barn möter i skolan. Arkitekturpedagoger behövs därför i hela utbildningskedjan; förskola, grundskola, gymnasiet, arkitektutbildningen och lärarutbildningen. Arkitekturkonsulenterna i Göteborg och Västra Götalandsregionen har gemensamt utvecklat arbetet med arkitekturpedagogik och skapat ett nätverk med arkitektur- och designpedagoger. Vi tycker att det är positivt att Gestaltad Livsmiljö uppmärksammar arkitekturkonsulenternas arbete och funktion som ett gott exempel för kommuner och regioner att ta efter. Alla barn och unga behöver ges möjlighet att lära om arkitektur och delta i samhällsplaneringen. I ett långsiktigt och hållbart perspektiv leder detta till engagemang och kompetens hos framtidens brukare och beställare. Beställarkompetens och kunskap Beställarkompetensen måste öka för att barnperspektivet och barns perspektiv ska få genomslag i planeringen. Demokratiska processer tar tid och måste få ta tid. Öka kunskapen om barnkonventionen och barnrättsperspektivet. Utveckla arbetssätt kopplat till verksamheten. Implementera arbetssätt när man genom- 3

4 för sociala konsekvensanalyser och barnkonsekvensanalyser. Någon bör bli ansvarig för resultatet och stå till svars när det inte blir bra. Myndigheten för gestaltad livsmiljö Förslaget om en Myndighet för gestaltad livsmiljö diskuterades vid ARKiS nätverksträffar. Vi ser både fördelar och nackdelar. Å ena sidan ser vi stora fördelar med en myndighet som kan stärka barn och unga och det pedagogiska perspektivet. Vi ser positivt på att myndigheten kan verka i hela Sverige. Konsulenter för arkitektur, form och design skulle kunna finnas i alla regioner och vissa större kommuner. Konsulenterna i Göteborg och VGR, Västra Götalandsregionen, kan bidra med erfarenheter och kunskap i ett uppbyggande av liknade verksamhet nationellt. Myndigheten behöver samarbeta med Skolverket för att få in frågorna i utbildningen. Det borde innefatta alla skolämnen. Hållbarhet och demokratiutveckling med livsmiljön som tillämpning, tillsammans med Skolverket och regionala utvecklingscentrum runtom i landet. Å andra sidan ser vi en föreslagen eventuell avveckling av ArkDes som problematiskt. Vi önskar att få behålla ArkDes även om en ny myndighet skapas, alternativt att ArkDes uppdrag utökas. ArkDes Arkitekturpedagogernas verksamhet i ArkDes, har museets utställningar och basutställning som en betydelsefull grundval för sin verksamhet. Samlingarna är vitala som en förutsättning och en källa för den pedagogiska verksamheten. Våra förslag Ge Utbildningsdepartementet och Skolverket i uppdrag att forma utbildning av lärare som kan svara mot samhällets behov av kunniga och informerade medborgare som kan delta i den demokratiska processen kring byggande, bebyggelse, arkitektur och samhällsplanering. Skapa en formell utbildning för arkitekturpedagoger. Föreslå att alla kommuner inrättar tjänster som arkitekturkonsulenter för att stötta skolorna. Ge Boverket i uppdrag att bevaka barns livsmiljö och barns delaktighet i planering. Öka och fördjupa det ansvar i frågan som Boverket redan har i samverkan med Folkhälsomyndigheten och Movium. Ge Skolverket i uppdrag att tillsammans med Boverket arbeta fram riktlinjer för barns livsmiljö i skolan. En handledning eller vägledning för skolbyggande. Ge Skolinspektionen i uppdrag att aktivt bevaka och utvärdera skolans fysiska miljö. Den nya myndigheten borde ha ett uppdrag att ta till vara den forskning som finns inom området, föra ut den och bevaka att den används. Forskningsråden bör få i uppdrag att finansiera och initiera forskning om arkitekturpedagogik och metoder för barns delaktighet. 4

5 Forskningsråden bör få i uppdrag att finansiera och initiera forskning om barns livsmiljö, den fysiska miljön och planeringsfrågor som t.ex. barnkonsekvensanalys. Behåll ArkDes med samlingar, basutställning, utställningar och arkitekturpedagogisk verksamhet. Barn och ungas möjlighet till delaktighet, inflytande och medskapande i planeringsprocesser är en viktig fråga. Flera av ARKiS medlemmar och ARKiSnätverkets medlemmar arbetar aktivt med sådana frågor. Vi besitter gemensamt expertis inom detta område. Vi hoppas att vår expertis kommer att tas tillvara i den eventuella nya myndigheten. Med vänlig hälsning Sveriges Arkitekter Tobias Olsson Förbundsdirektör Suzanne de Laval Ordförande i ARKiS. 5

Remissvar på betänkandet (SOU 2015:88) Gestaltad livsmiljö

Remissvar på betänkandet (SOU 2015:88) Gestaltad livsmiljö Kulturdepartementet 103 33 Stockholm ku.remissvar@regeringskansliet.se Stockholm 2016-02-14 Remissvar på betänkandet (SOU 2015:88) Gestaltad livsmiljö Dnr: Ku2015/02481/KL Skolhusgruppen har tagit del

Läs mer

Kulturdepartementet STOCKHOLM

Kulturdepartementet STOCKHOLM Yttrande Vårt Dnr 294/5/103 Ert Dnr Ku2015/02481/KL Datum 2016-03-11 Kulturdepartementet 103 33 STOCKHOLM ku.remissvar@regeringskansliet.se Gestaltad livsmiljö (SOU 2015: 88) Kulturdepartementet har översänt

Läs mer

Ämne Hållbart samhälle

Ämne Hållbart samhälle Ämne Hållbart samhälle Ämnet hållbart samhälle är tvärvetenskapligt och belyser begreppet hållbar utveckling ur såväl ekologiska som sociala och ekonomiska synvinklar. Det behandlar samspelet mellan människan

Läs mer

Gestaltad livsmiljö en ny politik för arkitektur, form och design (SOU 2015:88)

Gestaltad livsmiljö en ny politik för arkitektur, form och design (SOU 2015:88) Malmö stad Kulturförvaltningen 1 (2) Datum 2016-01-20 Vår referens Caroline B. Le Bongoat projektledare caroline.lebongoat@malmo.se Tjänsteskrivelse Ann Bergström enhetschef ann.bergstrom@malmo.se Remiss

Läs mer

Remissvar: Betänkande av Gestaltad livsmiljö en ny politik for arkitektur, form och design (SOU 2015:88)

Remissvar: Betänkande av Gestaltad livsmiljö en ny politik for arkitektur, form och design (SOU 2015:88) AM 2015/219 Statens centrum för arkitektur och design Diarienummer Ku2015/02481/KL Datum 2016-03-06 Remissvar: Betänkande av Gestaltad livsmiljö en ny politik for arkitektur, form och design (SOU 2015:88)

Läs mer

Förändringar i läroplanen om förskoleklass och fritidshem

Förändringar i läroplanen om förskoleklass och fritidshem REMISSVAR 2015-10-12 3.9:0634/15 Skolverket Fleminggatan 14 106 20 Stockholm Förändringar i läroplanen om förskoleklass och fritidshem (dnr 2015:201) Sammanfattning Barnombudsmannen tillstyrker i stort

Läs mer

Remiss av betänkandet (SOU 2015:88) Gestaltad livsmiljö - Remiss från kommunstyrelsen

Remiss av betänkandet (SOU 2015:88) Gestaltad livsmiljö - Remiss från kommunstyrelsen Östermalms stadsdelsförvaltning Parkmiljöavdelningen norra innerstaden Tjänsteutlåtande Sida 1 (8) 2015-12-23 Handläggare Sofia Regnell Telefon: 08-508 09 021 Till Kungsholmens stadsdelsnämnd 2016-02-04

Läs mer

Barns perspektiv i den fysiska planeringen. Mania Teimouri, arkitekturkonsulent för barn och unga

Barns perspektiv i den fysiska planeringen. Mania Teimouri, arkitekturkonsulent för barn och unga Barns perspektiv i den fysiska planeringen Mania Teimouri, arkitekturkonsulent för barn och unga mania.teimouri@kulturivast.se Upplägg Arkitekturpedagogik Metoder för dialog och delaktighet Frågor Arkitekturkonsulentens

Läs mer

Remissvar Gestaltad livsmiljö - en ny politik för arkitektur, form och design (SOU 2015:88)

Remissvar Gestaltad livsmiljö - en ny politik för arkitektur, form och design (SOU 2015:88) Dalarnas Arkitekturråd 2016-03-07 1 Kulturdepartementet 103 33 Stockholm ku.remissvar@regeringskansliet.se Remissvar Gestaltad livsmiljö - en ny politik för arkitektur, form och design (SOU 2015:88) Detta

Läs mer

Remissyttrande Gestaltad Livsmiljö SOU 2015:88

Remissyttrande Gestaltad Livsmiljö SOU 2015:88 1/5 Regeringskansliet Kulturdepartementet 103 33 Stockholm Ku.remissvar@regeringskansliet.se Gestaltad Livsmiljö SOU 2015:88 Remiss till betänkandet av Gestaltad livsmiljö- Ny politik för arkitektur, form

Läs mer

GESTALTAD LIVSMILJÖ en ny politik för arkitektur, form och design (SOU 2015:88)

GESTALTAD LIVSMILJÖ en ny politik för arkitektur, form och design (SOU 2015:88) Yttrande 1 (5) Enheten för samhällsplanering Emma Franzén Kulturdepartementet 103 33 Stockholm Dnr: Ku2015/02481/KL ku.remissvar@regeringskansliet.se GESTALTAD LIVSMILJÖ en ny politik för arkitektur, form

Läs mer

Remissyttrande av betänkandet (SOU 2015:88) Gestaltad livsmiljö

Remissyttrande av betänkandet (SOU 2015:88) Gestaltad livsmiljö Kultur- och bildningsförvaltningen Datum 2016-03-15 Sida 1 (5) Dnr LD15/04485 Falun 2016-03-15 Dnr: Ku2015/02481/KL Kulturdepartementet 103 33 Stockholm Remissyttrande av betänkandet (SOU 2015:88) Gestaltad

Läs mer

Yttrande över betänkandet Gestaltad livsmiljö Ku2015/02481/KL

Yttrande över betänkandet Gestaltad livsmiljö Ku2015/02481/KL 1(5) SW E D I SH E N V IR O N M EN T A L P R OT E C T IO N AG E NC Y YTTRANDE 2016-03-10 Ärendenr: NV-08201-15 Kulturdepartementet 103 33 Stockholm ku.remissvar@regeringskansliet.se Yttrande över betänkandet

Läs mer

Riktlinje. Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll

Riktlinje. Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll Riktlinje Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll Kommunens prioriterade områden för att minska andelen familjer i ekonomiskt utsatthet och för att begränsa effekterna för de barn som lever i ekonomiskt

Läs mer

Gestaltad livsmiljö En ny politik för arkitektur, form och design (SOU 2015:88) Dnr: Ku2015/02481/KL

Gestaltad livsmiljö En ny politik för arkitektur, form och design (SOU 2015:88) Dnr: Ku2015/02481/KL Sid 1 (5) Remissvar Dnr 16SBN54 2016-02-03 Samhällsbyggnadsnämnden Klara Wirdby Telefon 026-17 73 52 klara.wirdby@gavle.se Gestaltad livsmiljö En ny politik för arkitektur, form och design (SOU 2015:88)

Läs mer

Remissvar betänkandet Gestaltad livsmiljö - en ny politik för arkitektur, form och design (SOU 2015:88), Ku2015/02481/KL

Remissvar betänkandet Gestaltad livsmiljö - en ny politik för arkitektur, form och design (SOU 2015:88), Ku2015/02481/KL Kulturdepartementet Stockholm 10 mars 2016 103 33 Stockholm Ert dnr Ku2015/02481/KL Vårt dnr 1-110/15 Remissvar betänkandet Gestaltad livsmiljö - en ny politik för arkitektur, form och design (SOU 2015:88),

Läs mer

Uppdrag till Statens skolverk om förtydligande av förskoleklassens och fritidshemmets uppdrag m.m.

Uppdrag till Statens skolverk om förtydligande av förskoleklassens och fritidshemmets uppdrag m.m. Regeringsbeslut I:1 2015-01-15 U2015/191/S Utbildningsdepartementet Statens skolverk 106 20 Stockholm Uppdrag till Statens skolverk om förtydligande av förskoleklassens och fritidshemmets uppdrag m.m.

Läs mer

Regeringskansliet Kulturdepartementet 103 33 Stockholm. D-nr: KN 2015/8606 YTTRANDE 2016-03-07

Regeringskansliet Kulturdepartementet 103 33 Stockholm. D-nr: KN 2015/8606 YTTRANDE 2016-03-07 Regeringskansliet Kulturdepartementet 103 33 Stockholm D-nr: KN 2015/8606 YTTRANDE 2016-03-07 SOU 2015:88 GESTALTAD LIVSMILJÖ - EN NY POLITIK FÖR ARKITEKTUR, FORM OCH DESIGN (KU2015/02481/KL) Konstnärsnämnden

Läs mer

Yttrande över betänkandet Gestaltad livsmiljö

Yttrande över betänkandet Gestaltad livsmiljö YTTRANDE Datum 2016-02-29 Diarienummer 430-3676-15 1(5) Johan Gråberg Enheten för samhälle och kulturmiljö 010-2239227 Kulturdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över betänkandet Gestaltad livsmiljö

Läs mer

Yttrande över betänkandet (SOU 2015:88) Gestaltad livsmiljö en ny politik för arkitektur, form och design

Yttrande över betänkandet (SOU 2015:88) Gestaltad livsmiljö en ny politik för arkitektur, form och design YTTRANDE 2016-03-08 GD 2016:51 Dnr KUR 2015/7200 Kulturdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över betänkandet (SOU 2015:88) Gestaltad livsmiljö en ny politik för arkitektur, form och design Kulturrådet

Läs mer

Betänkandet SOU2015:88 Gestaltad livsmiljö en ny politik för arkitektur, form och design (dnr Ku2015/02481/KL)

Betänkandet SOU2015:88 Gestaltad livsmiljö en ny politik för arkitektur, form och design (dnr Ku2015/02481/KL) Till Kulturdepartementet 103 33 Stockholm Ert dnr. Ku2015/02481/KL Vårt dnr. R15 282 Kopia till ku.remissvar@regeringskansliet.se YTTRANDE Betänkandet SOU2015:88 Gestaltad livsmiljö en ny politik för arkitektur,

Läs mer

Gör plats för barn och unga! Vägledning och allmänna råd. Ulrika Åkerlund, Petter Åkerblom,

Gör plats för barn och unga! Vägledning och allmänna råd. Ulrika Åkerlund, Petter Åkerblom, Gör plats för barn och unga! Vägledning och allmänna råd Ulrika Åkerlund, ulrika.akerlund@boverket.se Petter Åkerblom, petter.akerblom@slu.se Ett regeringsuppdrag Vägledning för barns och ungas utemiljö

Läs mer

POLICY FÖR BEAKTANDE AV BARNKONVENTIONEN

POLICY FÖR BEAKTANDE AV BARNKONVENTIONEN POLICY FÖR BEAKTANDE AV BARNKONVENTIONEN GULLSPÅNG KOMMUN Antagen av kommunfullmäktige 2015-11-30, 230 Dnr: KS 2015/429 Revideras Kommunledningskontoret Torggatan 19, Box 80 548 22 HOVA Tel: 0506-360 00

Läs mer

Remiss från Kulturdepartementet - Gestaltad livsmiljö (SOU 2015:88)

Remiss från Kulturdepartementet - Gestaltad livsmiljö (SOU 2015:88) Malmö stad Kommunstyrelsen 1 (5) Datum 2016-03-02 Adress August Palms Plats 1 Diarienummer STK-2015-1508 Yttrande Till Kulturdepartementet Remiss från Kulturdepartementet - Gestaltad livsmiljö (SOU 2015:88)

Läs mer

KAN ARKITEKTUR-FORM-DESIGN BIDRA TILL EN HÅLLBAR UTVECKLING?

KAN ARKITEKTUR-FORM-DESIGN BIDRA TILL EN HÅLLBAR UTVECKLING? KAN ARKITEKTUR-FORM-DESIGN BIDRA TILL EN HÅLLBAR UTVECKLING? 1.0 EKONOMI SÅKLART! 2.0 MILJÖ 3.0 SOCIAL NYTT LÄGE #gestaltadlivsmiljo VAD GÖR VI? KOMMISSIONEN LEVANDE MALMÖ ÖVERSIKTSPLANEN KLIMATSTRATEGI

Läs mer

Alla barn har egna rättigheter

Alla barn har egna rättigheter Alla barn har egna rättigheter Barnkonventionen i Partille kommun Innehåll Barnkonventionens fyra grundstenar 3 Vad är Barnkonventionen? 4 Barnkonventionens artiklar 4 Vem ansvarar för arbetet? 5 Barnkonventionen

Läs mer

Sammanfattning. Utredningens uppdrag

Sammanfattning. Utredningens uppdrag Sammanfattning Utredningens uppdrag Den gällande politiken för arkitektur, form och design antogs 1998 genom handlingsprogrammet Framtidsformer. Mycket har hänt sedan dess, både inom arkitektur-, form-

Läs mer

Fritidshemmets syfte och centrala innehåll

Fritidshemmets syfte och centrala innehåll Regeringsredovisning: förslag till text i Lgr11 om fritidshemmet U2015/191/S 2015-11-23 Dnr: 2015:201 Fritidshemmets syfte och centrala innehåll Undervisningen i fritidshemmet ska utgå från den värdegrund

Läs mer

Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med sameskola

Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med sameskola Regeringsredovisning: förslag till text i Lsam11 om förskoleklass U2015/191/S 2015-11-23 Dnr: 2015:201 Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med sameskola Undervisningen

Läs mer

Policy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande

Policy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande Policy Jag bor i Malmö - policy för ungas inflytande INLEDNING För att Malmö ska ligga i framkant när det gäller utvecklingsfrågor, vara en attraktiv och demokratisk stad så vill Malmö stad använda unga

Läs mer

EMMABODA I VÅRA HJÄRTAN FÖRSKOLAN I BÖRJAN AV DET LIVSLÅNGA LÄRANDET. En broschyr om Emmaboda kommuns kommunala förskola

EMMABODA I VÅRA HJÄRTAN FÖRSKOLAN I BÖRJAN AV DET LIVSLÅNGA LÄRANDET. En broschyr om Emmaboda kommuns kommunala förskola EMMABODA I VÅRA HJÄRTAN FÖRSKOLAN I BÖRJAN AV DET LIVSLÅNGA LÄRANDET En broschyr om Emmaboda kommuns kommunala förskola Emmaboda - Sydöstra Sveriges närmaste ort Från Emmaboda når du sydöstra Sveriges

Läs mer

STRATEGI FÖR BARN- OCH UNGDOMSKULTUR

STRATEGI FÖR BARN- OCH UNGDOMSKULTUR STRATEGI FÖR BARN- OCH UNGDOMSKULTUR 2015 2017 Regional kulturplan Jönköpings län 2015-2017 29 Strategi för barn- och ungdomskultur i Jönköpings län 2015-2017 När man pratar om kultur och om barn och ungdomar

Läs mer

Sammanfattning. Kulturdepartementet Enheten för konstarter och internationell samordning. Stockholm 2015-05-13

Sammanfattning. Kulturdepartementet Enheten för konstarter och internationell samordning. Stockholm 2015-05-13 Kulturdepartementet Enheten för konstarter och internationell samordning Stockholm 2015-05-13 Remissyttrande Inordnande av Statens centrum för arkitektur och design i Moderna museet en kraftsamling för

Läs mer

Policy för barnkonventionen i Tierps kommun

Policy för barnkonventionen i Tierps kommun Policy Policy för barnkonventionen i Tierps kommun Antagen av kommunfullmäktige 15/2011 att gälla från 1 mars 2011 Tierps kommun 815 80 TIERP i Telefon: 0293-21 80 00 i www.tierp.se Policy för barnkonventionen

Läs mer

Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med specialskola

Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med specialskola Regeringsredovisning: förslag till text i Lspec11 om förskoleklass U2015/191/S 2015-11-23 Dnr: 2015:201 Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med specialskola Undervisningen

Läs mer

Björnbärets Pedagogisk planering Läsåret 13-14

Björnbärets Pedagogisk planering Läsåret 13-14 Björnbärets Pedagogisk planering Läsåret 13-14 Skriven av Elisabeth Fors, Ulrika Söderström Normer och värden - Förskolan ska sträva efter att varje barn utveckla öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar.

Läs mer

Gestaltad livsmiljö en ny politik för arkitektur, form och design (SOU 2015:88, Diarienr Ku02481/KL)

Gestaltad livsmiljö en ny politik för arkitektur, form och design (SOU 2015:88, Diarienr Ku02481/KL) Sidan 1 (5) REMISSVAR 2016-03-07 D nr Ku2015/02481/KL Kulturdepartementet 103 33 Stockholm Gestaltad livsmiljö en ny politik för arkitektur, form och design (SOU 2015:88, Diarienr Ku02481/KL) Sammanfattning

Läs mer

Yttrande över Gestaltad livsmiljö en ny politik för arkitektur, form och design (SOU 2015:88)

Yttrande över Gestaltad livsmiljö en ny politik för arkitektur, form och design (SOU 2015:88) 1 (7) Remissyttrande Datum 2016-03-08 Diarienummer RS 4218-2015 Kulturdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över Gestaltad livsmiljö en ny politik för arkitektur, form och design (SOU 2015:88) Västra

Läs mer

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll 3 Förskoleklassen Förskoleklassens syfte och centrala innehåll Undervisningen i förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med sameskola ska utgå från den värdegrund och det uppdrag samt de övergripande

Läs mer

Förslag till yttrande över motion om att inrätta en barnombudsman i Katrineholms kommun

Förslag till yttrande över motion om att inrätta en barnombudsman i Katrineholms kommun Vård- och omsorgsnämndens handling nr 17/2013 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) Vår handläggare Lars Olsson, utredare Ert datum Er beteckning Vård- och omsorgsnämnden Förslag till yttrande över motion om att inrätta

Läs mer

Antagen av kommunfullmäktige 25 januari 2016, 14/16

Antagen av kommunfullmäktige 25 januari 2016, 14/16 w BARN- OCH UNGDOMSPOLITISKT PROGRAM för Skövde kommun 2015-2018 Antagen av kommunfullmäktige 25 januari 2016, 14/16 Arbetet med att ta fram barn- och ungdomspolitiskt program har skett under 2014 2015

Läs mer

Remissvar på remissen av betänkandet Gestaltad Livsmiljö

Remissvar på remissen av betänkandet Gestaltad Livsmiljö Kulturförvaltningen Kulturstrategiska staben Tjänsteutlåtande Sida 1 (9) 2016-01-27 Handläggare Anna Rygård Telefon: 08-508 31973 Till Kulturnämnden Remissvar på remissen av betänkandet Gestaltad Livsmiljö

Läs mer

Remissyttrande angående utredningen Gestaltad livsmiljö En ny politik för arkitektur, form och design

Remissyttrande angående utredningen Gestaltad livsmiljö En ny politik för arkitektur, form och design 2016-03-01 Dnr CK 2015-0534 Handläggare: Jeanette Wetterström, utredare E-post: jeanette.wetterstrom@lul.se Tele: 018-611 62 67 Kulturdepartementet Remissyttrande angående utredningen Gestaltad livsmiljö

Läs mer

Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013

Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013 Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013 Den här planen har tagits fram för att stödja och synliggöra arbetet med att främja barns och elevers lika

Läs mer

Skolans organisation och värdegrund. ann.s.pihlgren@utep.su.se Fil dr Ann S Pihlgren Stockholms universitet

Skolans organisation och värdegrund. ann.s.pihlgren@utep.su.se Fil dr Ann S Pihlgren Stockholms universitet Skolans organisation och värdegrund ann.s.pihlgren@utep.su.se Fil dr Ann S Pihlgren Stockholms universitet Skolans organisation Frivillig förskola 1-3 4-5 år F- 9 Gymnasiet Arbete, yrkesutbildning, universitet

Läs mer

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll 3 Förskoleklassen Förskoleklassens syfte och centrala innehåll Undervisningen i en förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med specialskola ska utgå från den värdegrund och det uppdrag samt de övergripande

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Junibacken. Nyckelpigan

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Junibacken. Nyckelpigan BARN OCH UTBILDNING Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14 Junibacken Nyckelpigan Normer och värden Förskolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla

Läs mer

Stockholm Vårt dnr: 2014/0106 Box Karlskrona Ert dnr: /2014

Stockholm Vårt dnr: 2014/0106 Box Karlskrona Ert dnr: /2014 Stockholm 2014-12-18 Boverket Vårt dnr: 2014/0106 Box 534 371 23 Karlskrona Ert dnr: 20121-147/2014 Naturskyddsföreningens svar på remiss om förslag till Boverkets allmänna råd (2015:xx) om friyta för

Läs mer

SOU 2017:4 För en god och jämlik hälsa En utveckling av det folkhälsopolitiska ramverket

SOU 2017:4 För en god och jämlik hälsa En utveckling av det folkhälsopolitiska ramverket 1 (5) Regeringskansliet Socialdepartementet 103 33 Stockholm Remissvar från Länsstyrelsen i Stockholms län, dnr 700-5233-2017 SOU 2017:4 För en god och jämlik hälsa En utveckling av det folkhälsopolitiska

Läs mer

Uppdrag till Statens skolverk om förslag till förtydliganden i läroplanen för förskolan

Uppdrag till Statens skolverk om förslag till förtydliganden i läroplanen för förskolan Regeringsbeslut I:6 2008-09-25 U2008/6144/S Utbildningsdepartementet Statens skolverk 106 20 Stockholm Uppdrag till Statens skolverk om förslag till förtydliganden i läroplanen för förskolan (1 bilaga)

Läs mer

Låt barnen leka och lära om barns rättigheter och miljö med Retoys pedagogiska Lekväskor!

Låt barnen leka och lära om barns rättigheter och miljö med Retoys pedagogiska Lekväskor! 1 Låt barnen leka och lära om barns rättigheter och miljö med Retoys pedagogiska Lekväskor! Introduktion till artikel 2 i Barnkonventionen Alla barn har samma rättigheter och värde. Inget barn får diskrimineras.

Läs mer

Riskhantering och skadeförebyggande arbete i förskola, skola och på fritidshem

Riskhantering och skadeförebyggande arbete i förskola, skola och på fritidshem Riskhantering och skadeförebyggande arbete i förskola, skola och på fritidshem Lena Olsson Doktorand i Pedagogiskt arbete Karlstads universitet 2 Systematiskt skadeförebyggande arbete inom grundskolan

Läs mer

Vad är pedagogisk omsorg?

Vad är pedagogisk omsorg? Vad är pedagogisk omsorg? Annan pedagogisk verksamhet eller pedagogisk omsorg? Samlingsbegrepp Föräldrar väljer Ska stimulera barns utveckling och lärande Främja allsidiga kontakter och social gemenskap

Läs mer

Demokratisatsning med ungt inflytande

Demokratisatsning med ungt inflytande Demokratisatsning med ungt inflytande Stadsledningskontoret i samverkan med Kulturförvaltningen Barnkonventionen Artikel 12-14 & 31. (2 & 6). 1989 antog FN barnkonventionen. Sverige ratificerade 1990,

Läs mer

Förskolebarn och hållbarhetens Vad och Hur

Förskolebarn och hållbarhetens Vad och Hur Förskolebarn och hållbarhetens Vad och Hur Eva Ärlemalm-Hagsér Förskollärare, doktorand vid Göteborgs universitet samt universitetsadjunkt Mälardalens högskola Innehåll Förskolans roll för en hållbar nutid

Läs mer

förlängd skolplikt och lovskola

förlängd skolplikt och lovskola REMISSVAR 2016-02-26 Dnr 3.9:0848/15 Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Mer tid för kunskapförskoleklass, förlängd skolplikt och lovskola (SOU 2015:81) Sammanfattning Barnombudsmannen yttrar sig

Läs mer

Handlingsplan för FN:s barnkonvention. Bilaga 1

Handlingsplan för FN:s barnkonvention. Bilaga 1 Handlingsplan för FN:s barnkonvention Bilaga 1 Bakgrund Vad är barnkonventionen FN: s konvention om barnets rättigheter antogs i FN:s generalförsamling den 20 november 1989. Sverige var ett av de första

Läs mer

BYGGSTEN: Barnets rättigheter och konventionen

BYGGSTEN: Barnets rättigheter och konventionen KONVENTION OM RÄTTIGHETER FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING BYGGSTEN: Barnets rättigheter och konventionen Denna byggsten innehåller: - Kort beskrivning av barnkonventionen - Förhållandet mellan barnkonventionen

Läs mer

Verksamhetsidé för Solkattens förskola

Verksamhetsidé för Solkattens förskola Verksamhetsidé för Solkattens förskola VERKSAMHETSIDÉ Solkattens förskola är en demokratisk mötesplats för barns lek, lärande och utveckling, inflytande och delaktighet. En välkomnande förskola som genomsyras

Läs mer

Utvecklingsområde för Björkets Förskola 2013/2014

Utvecklingsområde för Björkets Förskola 2013/2014 Utvecklingsområde för Björkets Förskola 2013/2014 (reviderad 140126) Utveckling och lärande Nulägesanalys Vi väljer att arbeta med barnens språkutveckling just nu eftersom både läroplanen, skolplanen och

Läs mer

Svar på remiss över betänkandet Låt fler forma framtiden! (SOU 2016:5)

Svar på remiss över betänkandet Låt fler forma framtiden! (SOU 2016:5) 2016-08-19 Ks 376/2016 Ert dnr: KU2016/00088/D Svar på remiss över betänkandet Låt fler forma framtiden! (SOU 2016:5) Kulturdepartementet har inkommit med en remiss till Örebro kommun gällande betänkandet

Läs mer

Välkommen till workshop om nationellt kunskapsstöd

Välkommen till workshop om nationellt kunskapsstöd Välkommen till workshop om nationellt kunskapsstöd önskar Filippa Myrbäck, SKL, Helene Bogren, Boverket, Pia Lindeskog, Folkhälsomyndigheten och Eva Renhammar, Malmö stad Hållpunkter för 09.50-11:00 09.50

Läs mer

V Ä L K O M M E N. Bengt Thorngren Skolverket

V Ä L K O M M E N. Bengt Thorngren Skolverket ? V Ä L K O M M E N Bengt Thorngren Skolverket Varför har allmänna råden revideras? o Råden har anpassats till nu gällande skollag och läroplan o Ge stöd i tillämpningen av bestämmelserna o Belysa utvecklingsområden

Läs mer

BILDKONST. Läroämnets uppdrag

BILDKONST. Läroämnets uppdrag 1 BILDKONST Läroämnets uppdrag Undervisningen i bildkonst har som uppdrag att handleda eleven till att genom konsten utforska och uttrycka en verklighet av kulturell mångfald. Elevens identiteter byggs

Läs mer

Lpfö98/rev2016 och Spana på mellanmål!

Lpfö98/rev2016 och Spana på mellanmål! 1 Innehåll Lpfö98/rev2016 och Spana på mellanmål!... 3 Ur 1. Förskolans värdegrund och uppdrag... 3 Grundläggande värden... 3 Saklighet och allsidighet... 3 Förskolans uppdrag... 3 Ur 2. Mål och riktlinjer...

Läs mer

Tillsammans skapar vi vår framtid

Tillsammans skapar vi vår framtid Mål för Köpings kommun 2013-2019 Här presenteras de mål som Köpings kommunfullmäktige fastställt för perioden 2013-2019. De senaste mandatperioderna har kommunfullmäktige i politisk enighet beslutat om

Läs mer

VITSIPPANS LOKALA ARBETSPLAN

VITSIPPANS LOKALA ARBETSPLAN VITSIPPANS LOKALA ARBETSPLAN 2016-2017 Innehåll 2016-05-11 Presentation Förskolans värdegrund och uppdrag Normer och värden Utveckling och lärande Barns inflytande Förskola och hem Samverkan med förskoleklass,

Läs mer

Innehåll. Innehåll. Lpfö98/rev10 och Spana på matavfall

Innehåll. Innehåll. Lpfö98/rev10 och Spana på matavfall Lpfö98/rev10 och Spana på matavfall Årets miljöspanaruppdrag Spana på matavfallet ger många olika möjligheter att arbeta mot förskolans mål och riktlinjer enligt Lpför98/rev10. Nedan följer citat och urklipp

Läs mer

Gemensam verksamhetsidé för Norrköpings förskolor UTBILDNINGSKONTORET

Gemensam verksamhetsidé för Norrköpings förskolor UTBILDNINGSKONTORET Gemensam verksamhetsidé för Norrköpings förskolor UTBILDNINGSKONTORET Välkommen till Norrköpings kommunala förskola I Norrköpings förskolor är alla välkomna. Alla barn har rätt att möta en likvärdig förskola

Läs mer

KOPPLING TILL SKOLANS STYRDOKUMENT

KOPPLING TILL SKOLANS STYRDOKUMENT SIDA 1/5 FÖR LÄRARE UPPDRAG: DEMOKRATI vänder sig till lärare som undervisar om demokrati, tolerans och mänskliga rättigheter i åk nio och i gymnasieskolan. Här finns stöd och inspiration i form av ett

Läs mer

Yttrande gällande betänkandet Gestaltad livsmiljö en ny politik för arkitektur, form och design (SOU 2015:88)

Yttrande gällande betänkandet Gestaltad livsmiljö en ny politik för arkitektur, form och design (SOU 2015:88) Kulturdepartementet 103 33 Stockholm ku.remissvar@regeringskansliet.se Kulturdepartementets dnr: Ku2015/02481/KL Yttrande gällande betänkandet Gestaltad livsmiljö en ny politik för arkitektur, form och

Läs mer

BETÄNKANDET SOU 2015:88 Gestaltad livsmiljö en ny politik för arkitektur, form och design (SOU 2015:88)

BETÄNKANDET SOU 2015:88 Gestaltad livsmiljö en ny politik för arkitektur, form och design (SOU 2015:88) YTTRANDE 2016-04-04 SOU 2015:88 Kulturdepartementet 103 33 Stockholm BETÄNKANDET SOU 2015:88 Gestaltad livsmiljö en ny politik för arkitektur, form och design (SOU 2015:88) SAMMANFATTNING Vi tycker att

Läs mer

Arbetsplan Lingonbackens förskola

Arbetsplan Lingonbackens förskola Sandvikens kommun Arbetsplan Lingonbackens förskola 2015-2016 Kunskapsförvaltningen Datum 20150831 Sidan 2(7) Lingonbackens arbetsplan 2015-2016 I analyserna från Lingonbackens kvalitetsredovisning för

Läs mer

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Kotten 2016-2017 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund 3 2. Mål och riktlinjer 4 2.1 Normer och värden 4 2.2 Utveckling och lärande 5-6 2.3 Barns inflytande

Läs mer

Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45

Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45 Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45 Inledning Kommunens skolor och förskolor skall erbjuda en bra arbetsmiljö och lärandemiljö för elever och personal. De nationella målen för förskolan och skolan

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret Läroplanens mål 1.1 Normer och värden. Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta

Läs mer

Plan för pedagogisk omsorg 2014 2018

Plan för pedagogisk omsorg 2014 2018 Plan för pedagogisk omsorg 2014 2018 Antagen av: Kommunfullmäktige Datum för antagande: 2014-09-29, 81 Kontaktperson: Susanna Ward Jonsson Innehåll 1. Inledning... 2 2. Värdegrund... 2 Politisk utgångspunkt

Läs mer

MONTESSORIPEDAGOGIKENS PRINCIPER I UNDERVISNINGEN OCH ÄNDÅ ARBETA EFTER LÄROPLANENS INTENTIONER?

MONTESSORIPEDAGOGIKENS PRINCIPER I UNDERVISNINGEN OCH ÄNDÅ ARBETA EFTER LÄROPLANENS INTENTIONER? HUR SKALL VI BEHÅLLA MONTESSORIPEDAGOGIKENS PRINCIPER I UNDERVISNINGEN OCH ÄNDÅ ARBETA EFTER LÄROPLANENS INTENTIONER? Margareta Abenius, Trilobiten Johanna Larsson, Orust Montessori FÖRTYDLIGANDE AV RIKTLINJERNA

Läs mer

Remiss - Gestaltad livsmiljö En ny politik för arkitektur, form och design (SOU 2015:88)

Remiss - Gestaltad livsmiljö En ny politik för arkitektur, form och design (SOU 2015:88) 2015-03-08 RM 2015/055095 1 (7) Ert datum Er beteckning 2015-11-25 Ku2015/02481/KL Enheten för människa och omgivning Ulla Rosenius, 010-730 9949 arbetsmiljoverket@av.se Kulturdepartementet 103 33 Stockholm

Läs mer

Naturskyddsföreningens remissvar angående förslag till mätbara mål för friluftspolitiken

Naturskyddsföreningens remissvar angående förslag till mätbara mål för friluftspolitiken Att Christina Frimodig Naturvårdsverket 106 48 Stockholm Stockholm 2011-11-17 Ert dnr: NV-00636-11 Vårt dnr: 214/2011 Naturskyddsföreningens remissvar angående förslag till mätbara mål för friluftspolitiken

Läs mer

Instruktion för Stockholms stads barnombudsman

Instruktion för Stockholms stads barnombudsman Utlåtande 2015:49 RI+VI (Dnr 105-499/2015) Instruktion för Stockholms stads barnombudsman Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar följande. Instruktionen för Stockholms stads barnombudsman

Läs mer

KNUTBYSKOLAN Utbildningsförvaltningen. Arbetsplan för fritidshemmet

KNUTBYSKOLAN Utbildningsförvaltningen. Arbetsplan för fritidshemmet KNUTBYSKOLAN Utbildningsförvaltningen Arbetsplan för fritidshemmet Innehåll Inledning... 3 Normer och värden... 4 Jämställdhet mellan flickor och pojkar... 5 Barns delaktighet och inflytande... 6 Ett mångkulturellt

Läs mer

Remissvar på betänkande: Gestaltad livsmiljö en ny politik för arkitektur, form och design (SOU 2015:88)

Remissvar på betänkande: Gestaltad livsmiljö en ny politik för arkitektur, form och design (SOU 2015:88) Datum: Dokumenttyp: 2016-02-11 Yttrande Diarienr: Handläggare: 2016/0011 Hans von Axelson Kulturdepartementet, Ku2015/02481/KL Remissvar på betänkande: Gestaltad livsmiljö en ny politik för arkitektur,

Läs mer

Verksamhetsberättelse Partnerskapet för barns rättigheter i praktiken 2012-2015

Verksamhetsberättelse Partnerskapet för barns rättigheter i praktiken 2012-2015 Tjänsteskrivelse 1 (2) 2015-11-15 FHN 2012.0017 Handläggare Cecilia Ljung Folkhälsonämnden Verksamhetsberättelse Partnerskapet för barns rättigheter i praktiken 2012-2015 Sammanfattning Karlskoga och Degerfors

Läs mer

Grundutbildning i barnets rättigheter för personal

Grundutbildning i barnets rättigheter för personal Grundutbildning i barnets rättigheter för personal Barnkonventionen Den antogs 1989 Sverige skrev på 1990 Delar av barnkonventionen finns i den svenska lagtexten, men hela barnkonventionen gäller inte

Läs mer

Hälsoäventyret. Fakta om programverksamheten för barn och unga HÄLSOÄVENTYRET EN BESKRIVNING AV VERKSAMHETEN

Hälsoäventyret. Fakta om programverksamheten för barn och unga HÄLSOÄVENTYRET EN BESKRIVNING AV VERKSAMHETEN Hälsoäventyret Fakta om programverksamheten för barn och unga HÄLSOÄVENTYRET EN BESKRIVNING AV VERKSAMHETEN Hälsoäventyrets vision är att barn och unga ska få bättre självkännedom och kunna ta beslut som

Läs mer

Utvecklingsområde Österängs förskola 2016/2017

Utvecklingsområde Österängs förskola 2016/2017 Utvecklingsområde Österängs förskola 2016/2017 Normer och värden Bakgrund/Syfte/Nulägesanalys Vi har uppmärksammat att det under våren 2016 förekommit incidenter och dilemman som gjort att vi valt att

Läs mer

Lidingö Specialförskola Arbetsplan

Lidingö Specialförskola Arbetsplan Lidingö Specialförskola Arbetsplan 2017 2018 Förskolans styrdokument Internationella styrdokument: FNs deklaration om mänskliga rättigheter FNs barnkonvention Nationella styrdokument Skollagen 2010:800

Läs mer

Regeringen tillsatte 2014 en demokratiutredning med två övergripande syften:

Regeringen tillsatte 2014 en demokratiutredning med två övergripande syften: Vi lever i ett demokratiskt samhälle. Sverige har ett av världens högsta valdeltaganden och en stor del av befolkningen har ett starkt förtroende för landets demokratiska institutioner. I olika undersökningar

Läs mer

Yttrande över betänkandet Samling för skolan nationell strategi för kunskap och likvärdighet, SOU 2017:35

Yttrande över betänkandet Samling för skolan nationell strategi för kunskap och likvärdighet, SOU 2017:35 2017-08-31 Dnr: U2017/1967/S Till: Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm u.remissvar@regeringskansliet.se Yttrande över betänkandet Samling för skolan nationell strategi för kunskap och likvärdighet,

Läs mer

BEDÖMNINGSMATRIS FÖRSKOLA

BEDÖMNINGSMATRIS FÖRSKOLA BEDÖMNINGSMATRIS FÖRSKOLA Normer och värden sid 2 Utveckling och lärande sid 3-6 Ansvar och inflytande för barn sid 7 Förskolechefens ansvar sid 8-9 Våga Visa bedömningsmatris förskola Reviderad 2015-06-09

Läs mer

Kvalitetsredovisning Läsåret 2014-15. Laxå kommuns förskoleverksamhet

Kvalitetsredovisning Läsåret 2014-15. Laxå kommuns förskoleverksamhet Kvalitetsredovisning Läsåret 2014-15 Laxå kommuns förskoleverksamhet Barn- och utbildningsnämnden 2015-09-28, 97, dnr BUN 2015057 611 1 Innehållsförteckning Utbildningens syfte: Sidan 3 Beskrivning av

Läs mer

Välkomna. Målet med dagen Att få lära oss mer om barnkonventionen och hur vi kan tillämpa den genom att sätta barnets behov och bästa i centrum

Välkomna. Målet med dagen Att få lära oss mer om barnkonventionen och hur vi kan tillämpa den genom att sätta barnets behov och bästa i centrum Välkomna Målet med dagen Att få lära oss mer om barnkonventionen och hur vi kan tillämpa den genom att sätta barnets behov och bästa i centrum 2013-02-20 1 Spelregler Vi tar ansvar för helheten Den som

Läs mer

Från pappersprodukt till verkstad erfarenheter av sociala konsekvensanalyser

Från pappersprodukt till verkstad erfarenheter av sociala konsekvensanalyser Från pappersprodukt till verkstad erfarenheter av sociala konsekvensanalyser Lagstöd i PBL för sociala konsekvensanalyser Maria Rundqvist Plan- och bygglagen 1 kap 1 I denna lag finns bestämmelser om planläggning

Läs mer

ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM

ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM Handläggare: Jacky Cohen TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR 2009-907-400 1 (7) 2009-11-30 BILAGA 2. MÅL - INDIKATORER - ARBETSSÄTT - AKTIVITETER... 2 1. NÄMNDMÅL:... 2 A. NORMER OCH VÄRDEN...

Läs mer

2.1 Normer och värden

2.1 Normer och värden 2.1 Normer och värden Förskolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta dem. (Lpfö98 rev.2010,

Läs mer

Nätverket Hälsa och Demokrati samt Uppdrag Hälsa 6 november 2015 Jonas Frykman, SKL

Nätverket Hälsa och Demokrati samt Uppdrag Hälsa 6 november 2015 Jonas Frykman, SKL Nätverket Hälsa och Demokrati samt Uppdrag Hälsa 6 november 2015 Jonas Frykman, SKL Upplägg Vad är mötesplats social hållbarhet? Bakgrund: Samling för social hållbarhet Olika perspektiv på (social) hållbarhet!

Läs mer

Demokrati och politik i Sverige Pedagogisk planering i samhällskunskap och historia åk 8 ht 2012

Demokrati och politik i Sverige Pedagogisk planering i samhällskunskap och historia åk 8 ht 2012 Demokrati och politik i Sverige Pedagogisk planering i samhällskunskap och historia åk 8 ht 2012 Kunskap om partier och hur riksdag och regering fungerar är exempel på saker du får lära dig om i det här

Läs mer

Landstingsfullmäktige 27 november 2012. Eva Åkesdotter Goedicke Folkhälsostrateg/samordningsansvar barnrättsuppdraget Hälso- och sjukvårdsstaben

Landstingsfullmäktige 27 november 2012. Eva Åkesdotter Goedicke Folkhälsostrateg/samordningsansvar barnrättsuppdraget Hälso- och sjukvårdsstaben Landstingsfullmäktige 27 november 2012 Eva Åkesdotter Goedicke Folkhälsostrateg/samordningsansvar barnrättsuppdraget Hälso- och sjukvårdsstaben FN:s konvention om barnets rättigheter Folkrätt för barn

Läs mer

Välkommen till Mötesplats social hållbarhet. Sara Kollberg, Folkhälsomyndigheten Jonas Frykman, Sveriges Kommuner och Landsting

Välkommen till Mötesplats social hållbarhet. Sara Kollberg, Folkhälsomyndigheten Jonas Frykman, Sveriges Kommuner och Landsting Välkommen till Mötesplats social hållbarhet Sara Kollberg, Folkhälsomyndigheten Jonas Frykman, Sveriges Kommuner och Landsting Några praktikaliteter www.mötesplatssocialhållbarhet.se WiFi: choiceguest

Läs mer