PROJEKTMATERIAL. Konfirmandcirklar med IT-stöd. SKS Nordväst. Februari 2001

Transkript

1 PROJEKTMATERIAL SKS Nordväst Februari 2001 s Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet, Box 730, Stockholm,

2 Innehållsförteckning KS/Folkbildningsrådets projekt... 3 Projektnamn:... 3 A. Projektansvariga... 3 B. Projektpresentation Bakgrund: Syfte: Aktörer: Den egna organisatoriska miljön : Målgrupp/-er och rekrytering:... 5 C. Utveckling/Genomförande Utbildningens uppläggning: Utbildningens organisation: Medarbetarnas/lärarnas arbete: IT-stöd i projektet: Samarbete/samverkan... 8 D. Resultat Studerandes synpunkter på kursen/cirkeln Projektets nyhetsvärde; de viktigaste slutsatserna: Utvärdering av projektet:

3 KS/Folkbildningsrådets projekt Projektnamn: Kort sammanfattning på svenska och på engelska (högst ca 50 ord vardera): SKS Nordväst, Lundsstift genomförde hösten -99 till våren -00 ett projekt där konfirmandläsning skedde dels på distans dels genom tre helgläger. Syftet var att prova metoder och koncept för att uttveckla konfirmandarbetet. Primär målgrupp var ledarna och i andra hand deltagarna. The Christian study association ran a project for development of methods for confirmationreading during the autumn of 1999 and the spring of The project tested a method that was a combination of distance education and three weekendcamps. The primary target group was the leaders for the confirmationreading. The secondrary targetgroup was the partcipants (20 girls and boys yrs.) A. Projektansvariga Projektledare: Tommy Nilsson Sveriges kyrkliga studieförbund Folkbildningsgården Älvsjö tommy.nilsson@sks.se Informationsansvarig: Jonas Ohlin jonas.ohlin@folkbildning.net Utvärderingsansvarig: Tommy Nilsson Sveriges kyrkliga studieförbund Folkbildningsgården Älvsjö tommy.nilsson@sks.se B. Projektpresentation 1. Bakgrund: Varför valde ni att arbeta med det här projektet? Konfirmandarbetet har förr varit en traditionell lärarledd undervisning inom Svenska kyrkan, och så är det på många håll fortfarande. 3

4 Samtidigt har konfirmandarbetet på andra håll varit en pedagogiska spjutspets, där nya metoder tidigt provats, för att sedan sprida sig i både i församlingsarbete och inom andra sektorer i samhället. Utvecklingen i samhället när det gäller både pedagogik och IT gör att Svenska kyrkan, som är SKS största medlemsorganisation och samarbetspartner, måste utveckla metoderna ytterligare även för konfirmandarbete med IT-stöd Hur relaterar det till tidigare verksamhet i er organisation? Projektet knöt an till ett pågående metodutvecklingsarbete för konfirmandarbetet och ett flertal tidigare projekt kring IT i studiearbetet. 2. Syfte: Vad ville ni uppnå med projektet? Vad skulle det leda till? Mål & Syfte med projektet var: att erbjuda konfirmanderna och deras ledare i Lackalänga-Stävie pastorat och Asarums församling ett konfirmandarbete baserat på det IT-stödda flexibla lärandet i ett folkbildningssammanhang. att skaffa kompetens och erfarenhet kring hur IT kan användas som ett pedagogiskt redskap i ett folkbildningsarbete kring Svenska kyrkans konfirmandarbete på lokalnivå att stärka och utveckla folkbildningens kompetens inom området flexibelt lärande med IT-stöd att stärka och utveckla SKS kompetens att jobba med konfirmandarbete att skapa gränsöverskridande mötesplatser för konfirmandgrupperna Har projektets syfte ändrats under projekttiden? I så fall, hur? Nej inte i någon nämnvärd utsträckning 3. Aktörer: Vilka medverkade i projektet? Idégivning? Planering? Genomförande? Den ursprungliga idén till ett IT-stött konfirmandarbete kom från Lackalänga- Stävie pastorat (i Skåne). Där fanns det befintliga kontakter med Asarums församling i Blekinge. Tillsammans med SKS Nordväst, Lunds stift utvecklades konceptet. Genomförandet gentemot konfirmander utfördes av handledarna från respektive församling, medan ledarutbildning och övrigt kring stöd skedde genom projektledarens försorg Om ni samverkade med någon/några utanför den egna organisationen, vilka och varför? SKS Nordväst, Lunds stift samverkade med Lackalänga-Stävies pastorat samt Asarums församling. Anledningen till detta var att de var dels initiativtagare till grundidén dels var deras konfirmandarbete platsen för själva det pedagogiska arbetet i projektet.. SKS hade mer av en handledar/bollplanksfunktion under projektet. 4

5 4. Den egna organisatoriska miljön : Beskriv kortfattat den egna organisationen/arbetsplatsen (folkhögskolan, studieförbundet); utbildningskultur och pedagogiska traditioner. SKS Nordväst, Lunds stift är en del av Sveriges kyrkliga studieförbund (SKS) SKS har sedan 1930 bedrivit folkbildningsarbete i samarbete med sina medlemsorganisationer och är ett av landets elva studieförbund. Arbetet i studiecirklar är den dominerande formen för SKS Nordvästs pedagogiska arbete. Kommer den verksamhet som bedrivits inom projektet att fortsätta i framtiden? Ja, konfirmandcirklar med IT-stöd kommer även att fortsätningsvis att användas som en del av SKS Nordvästs arbete mot målgruppen konfirmander. Samtidigt har projektet/metoden väckt ett stort intresse runt om i landet varför det är rimligt att tänka sig fler liknande projekt framöver. Speciellt kan nämnas projektet Konfirmandledarutbildning på webben som en fortsättning av den påbörjade metodutvecklingen. Anser ni att projektet haft inverkan på övrig utbildning/övrig verksamhet inom er organisation? Ja, projektet har varit ett exempel på hur man kan kombinera fysiska träffar och arbete på distans. 5. Målgrupp/-er och rekrytering: För vilka studerande planerades och genomfördes projektet? Den primära målgruppen var konfirmandledarna (cirkelledarna). Sekundärt var det konfirmanderna i de två församlingarnas upptagningsområden dvs. pojkar och flickor i 14-års åldern. Varför vände sig kursen till just dessa? Detta är den traditionella målgruppen för konfirmationsläsning För att ledarnas förmåga att genomföra och på egenhand cirkelarbetet är avgörande på framgången på lång sikt. Hur informerades om projektet? Deltagarnas inbjöds genom skolbesök och personliga brev. Hur fungerade gällande urvals- respektive antagningssystem i relation till projektets mål? Det fanns inga urvals och antagningssystem Hur fungerade rekryteringen? Nådde ni avsedd målgrupp? I stort sett fungerade detta. Dock var förväntningarna olika mellan dels ledarna och dels konfirmanderna. Anledningen till detta var det sena beslutet från FBR ang. om medel beviljats eller inte. Detta gjorde att en preliminär inbjudan skickats ut innan den slutgiltiga planeringen genomförts. 5

6 C. Utveckling/Genomförande 6. Utbildningens uppläggning: Vilken pedagogisk idé byggde kursen/studiecirkeln på? Idén var att prova en blandning mellan fysiska och virtuella träffar i olika omfattning. En annan viktig utgångspunkt var att testa möjligheterna att jobba med mjuka ämnen som ju konfirmandarbete är Vilken pedagogisk modell valde ni för att förverkliga denna idé? Cirkelarbete på webben (First Class-miljö) varvat med fysiska träffar. Dessa fysiska träffar genomfördes dels som tre veckoslutsläger dels som månadsträffar för respektive lokalgrupp. Anser ni att den pedagogiska modellen fungerat som förväntat? I sort sett har modellen fungerat men ett stort problem var att även ledarlaget befann sig på distans. Detta gjorde planering och uppföljning svårare vilket innebar att mer tid än beräknat gick åt. 7. Utbildningens organisation: Ingick obligatoriska träffar i kursen/cirkeln? Tre helgläger ingick under ett läsår samt månadsträffar (1 söndag em per månad och grupp) * genomfördes de i närheten av de studerandes hemort eller hos utbildningsanordnaren? Månadsträffarna genomfördes på hemorten medan helglägerna genomfördes mitt i mellan på olika kursgårdar. Var kursen/cirkeln oberoende av tid, d v s kunde de studerande arbeta i sin egen takt? De virtuella momenten var tidsoberoende. Dock fanns det i varje moment en deadline. Var antagningen rullande eller skedde den vid fasta tidpunkter? Antagningen skedde vid en fast tid (en gång) Ingick strukturerat/planerat grupparbete i kursmodellen? Grupparbete skedde under de fysiska träffarna samt mot slutet även på distans momenten. Anser ni att detta sätt att förhålla sig till obligatoriska träffar, individuell studietakt, antagning och grupparbeten fungerade bra? Knytningen mellan grupparbetena vid de fysiska träffarna bör knytas närmre med distansmomenten. Studietakten var ojämn och deltagarna upplevde att det fanns luckor då inget hände. När det gäller samtidig antagning så känns detta som det enda sättet för att kunna garantera en folkbildningsmässig kvalité 6

7 8. Medarbetarnas/lärarnas arbete: Vilken erfarenhet av distansutbildning fanns bland medarbetare/lärare när projektet startade Erfarenheten var mycket låg över lag och i vissa fall obefintligt. Detta gjorde att mycket tid gick åt till kompetensutveckling för lärarlaget i början av projektet Hur har lärarinsatserna organiserats under genomförandet av kursen/cirkeln? Lärarlagsarbete? Arbetet har skett i ett lärarlag där varje person haft ett visst ansvar, dock har planeringen brustit över projekttiden vilket lett till att belastningen varit ojämn. Har insatserna varit annorlunda än i tidigare och motsvarande kurser/cirklar? På vilket sätt? Har IT-stödet medfört att mer/mindre lärartid gått åt? Definitivt har mer lärartid gått åt, bl a beroende på att den egna kompetensen/ erfarenheten var låg i början. Detta ledde till en viss eftersläpning Har IT-stödet ändrat innehållet i lärarinsatserna? Ledarinsatserna har förändrats till att göra snabba inlägg, formulera funderingar, följa upp frågor på ett annat sätt än i det fysiska rummet. Detta ledde till personligare kontakter mellan ledarna - deltagarna Har IT-stödet ändrat formerna för lärarinsatserna? Ja, man kan säga det skett en rolförskjutning från lärare till handledare. Samtidigt har mer kraft har gått åt till att skriftligt möta deltagarna. Annat? Har ni använt ledig tid (hemma, efter arbetstid) för datorstödd handledning? Ja, kvällar och helger användes, dock skedde detta friviilligt Anser ni att ert sätt att organisera lärarnas arbete fungerade bra? Då både deltagare och handeldare är på distans är planering med klara ansvarsområden klara nyckelområden att ständigt tänka på. 9. IT-stöd i projektet: Vilket/vilka IT-medier användes inom projektet? (Fist Class-konferenser) samt webbsida. Varför valde ni detta/dessa medier? var den befintliga plattformen inom orgnaisationen Hur användes de i projektet? Som mötesplats samt som kurslokal Vilken erfarenhet av detta/dessa IT-medier fanns bland 7

8 medarbetare/lärare när projektet startade? Det fanns en begränsad erfarenhet av /FirstClass i början av tiden Har valet av teknikstöd förändrats efter det ansökan beviljats? Nej Har det varit problem för lärarna att använda IT-stödet? I så fall, på vilket sätt? Det handlar om problem kopplat till den personliga färdigheten på programvaran. Dessa var större i början och minskade efterhand. Har de studerande haft problem med IT-stödet i samband med kursen? I så fall, på vilket sätt? De upplevde problem med acces till och dess funktioner. Orsaken till dessa problem var dels en dålig teknisk introduktion från projektledningens sida samt i vissa fall ett bristande intresse för att använda plattformen Saknade du någon/några funktioner i de program/system ni använde? Större grafiska möjligheter, fler möjligheter till multimediastöd Om ni kunnat göra om kursen/projektet vad gäller IT-stöd, hur hade ni då gjort? Utbilda handledarna grundligt, ge deltagarna god teknisk introduktion, klargör förutsätningar och förväntningar, planera grundligt och följ upp efterhand. 10. Samarbete/samverkan Hur fungerade samarbetet med eventuella externa samarbetspartners (utanför den egna organisationen)? Projektet bestod av en samverkan med två lokala enheter ur Svenska kyrkan. Dessa är samtidigt medlemsorganisationer i SKS samt respektive handledare är formellt sett cirkelledare i SKS. Det går alltså att säga att det både skett en extern samverkan och samtidigt inte. Om ni hade problem med samarbetet externt, vad anser ni att det berodde på? (Regler/förordningar som styr respektive verksamhet? Organisatoriska förhållanden? Annat?) Som så ofta så är reglerna för studieverksamhet något fyrkantiga i förhållande till de möjligheter till verksamhet som i realiteten finns Hur togs projektet emot i den egna organisationen? Under projekttiden var intresset ljumt, dock har intresset efterhand ökat. Hur fungerade (sam)arbetet inom projektet? I stort sett bra, men förväntningarna på varandra var oklara liksom rollfördelningen. 8

9 D. Resultat 11. Kursekonomi: Hur mycket KK-stiftelsemedel tilldelades projektet? kr Hur mycket har projektet kostat totalt? Skilj om möjligt på utvecklings- och driftskostnader. Projektet har hållt sig inom budget om kr. Dock har projektledningskostnaderna avvikit avsevärt från budget hlet enkelt pga av projektet har krävt mer arbetstid än beräknat Projektledning ca ( ungefär 20 arbetsdagar tot) Utvecklingskostnader inte kopplade till projektledning : kr vara ca kr drift) Om möjligt, försök att uppskatta skillnaderna i driftskostnader mellan projektet och motsvarande kurs/utbildning i traditionell form. Den skillnad vi kan se är de kostnader som uppstått i samband med uppkoppligsavgifter och liknande Hur många/hur stor andel av de antagna studerande har genomfört kursen som planerat? 20, genomförde kursen vilket var 2 mer än från början. Det tillkom alltså 2 deltagare under perioden. Har projektet kunnat hållas inom de preliminära ekonomiska ramarna? Ramen i stort har kunnat hållas - Om inte, vilka icke beräknade kostnader har tillkommit? Varför uppstod dessa kostnader? Det har inom ramen för budget skett en ökning av kostnaderna för projektledning. Orsaken var helt enkelt en alltför postiv uppskattning om hur mycket tid proejtket skulle kräva. 12. Studerandes synpunkter på kursen/cirkeln Vilken nytta anser de studerande att de haft av kursmaterialet (studiehandledning, annat förproducerat material) för sin inlärning? Det har inte förekommit något direkt studiematerial förutom Bibeln, psalmbok, www-länkar och enstaka kopior av artiklar. Detta är mindre material än vad motsvarande kurser har traditionellt. Detta har upplevts som postivit då kopplingen till tidningar, www, TV mm gav det hela en mer aktuell framtoning Vilken nytta anser de studerande att de haft av IT-stödet: Datorkommunikation med lärare? Många deltagare menar att de har fått en personliga relation till handledarna än vad de förväntade sig Datorkommunikation med andra studerande? 9

10 Detta har lett till möjligheten att bygga en gemenskap som har utvecklats under de fysiska träffarna Kursmaterial och kursadministration på web? Kursmaterialet dvs www-länkar har upplevts som fräscht och lättåtkomligt Databassökningar? Har inte förekommit Vilka var de vanligast förekommande positiva omdömena om kursen/cirkeln? En personligare kontakt, snabb återkoppling, aktuellt/verklighetsnära koppling Vilka var de vanligast förekommande negativa omdömena om kursen/cirkeln? Tekniska problem, svårt att förstå plattformen, oklara förväntningar & krav, tråkig grafisk miljö 13. Projektets nyhetsvärde; de viktigaste slutsatserna: Vilka positiva respektive negativa erfarenheter vill ni dela med er beträffande Förutsättningar för utveckling av verksamhet med inriktning mot IT inom er egen organisation och eventuellt i samverkan med externa aktörer? Egen erfarenhet, mod att experminetera, dialog under projektets gång Förutsättningar för genomförande av verksamhet med inriktning mot IT inom er egen organisation och eventuellt i samverkan med externa aktörer? Planering och uppföljning är a och o Reda ut förväntningar/krav innan start Ge alla en god teknisk introduktion Klara mål för verksamheten Utifrån er erfarenhet; vilka anser ni vara de mest betydelsefulla frågorna kring ITstöd och distansutbildning som återstår att besvara? -är distans lämplig som modell för konfirmandarbete? Det kräver en stark motivation hos deltagaren. -hur skapar man känslan av den mänskliga närvaron på en distanscirkel? Hur gör vi för att komplettera denna frånvaro? 14.Utvärdering av projektet: Hur har ni samlat in de uppgifter som ni lämnar i denna utvärdering av ert projekt? (Skriftliga frågeformulär? Intervjuer? Kursvärderingar? Annat?) Muntliga utvärderingar med både och deltagare Enkätutvärdering En kompletterande rapport kan rekvireras från adressen: 10