PROJEKTMATERIAL. Soundpool. Medborgarskolan i Enköping

Transkript

1 PROJEKTMATERIAL Medborgarskolan i Enköping s Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet, Box 730, Stockholm,

2 Innehållsförteckning KKS/Folkbildningsrådets projekt... 3 Projektnamn:... 3 A. Projektansvariga... 3 B. Projektpresentation Bakgrund: Syfte: Aktörer: Den egna organisatoriska miljön: Målgrupper och rekrytering:... 4 C. Utveckling/Genomförande Utbildningens uppläggning: Utbildningens organisation: Medarbetarnas/lärarnas arbete: IT-stöd i projektet: Samarbete/samverkan:... 6 D. Resultat: Kursekonomi Studerandes synpunkter på kursen/cirkeln: Projektets nyhetsvärde; de viktigaste slutsatserns: Utvärdering av projektet:

3 KKS/Folkbildningsrådets projekt Projektnamn: Kort sammanfattning: SOUNDPOOL är en resurspool av kunskap och teknisk utrustning - ett forum för musikaliska möten och erfarenhetsutbyten. De unga musikerna som allt oftare musicerar på kammaren med hjälp av dator och keyboard kan mötas i SOUND- POOL med den större studion som gemensamt instrument. is a resource of knowledge and technical equipment a forum for musical learning and exchange of experience. The young musicians who more and more often are to be found in their bedrooms with a computer and a keyboard, can meet up in with the larger studio as a common instrument. A. Projektansvariga Projektledare: Informationsansvarig: Utvärderingsansvarig: Love Mangs, Elisabet Hultberg Love Mangs Per Westberg, Love Mangs B. Projektpresentation 1. Bakgrund: Varför valde ni att arbeta med det här projektet? I Enköpings lokala musikliv finns det många löshästar som sitter på sin kammare och gör musik för byrålådan. Vår tanke var att föreningen genom kursverksamhet och en aktiv hemsida skulle kunna erbjuda dessa ett gemensamt forum i studion. Hur relaterandet till tidigare verksamhet i er organisation? Studio Megaphon och Medborgarskolan i Enköping har sedan 15 år tillbaka gemensamt arrangerat kurser i studioteknik, ljudinspelning och ensemblespel. För två år sedan tillkom också Megaphon för Musiker. Föreningens syfte är att samla (och utöka) Studio Megaphons användarskara runt kurser, samarbeten, konserter etc. 2. Syfte: Vad ville ni uppnå med det här projektet? Vad skulle det leda till? Fler och mer kunniga brukare i studion, med en gemensam plattform av kunskap. Ett mer aktivt, utåtriktat och mångfacetterat musikliv med fler samarbeten mellan enskilda musiker, i studion och i det lokala musiklivet. Kursdeltagarna får efter avslutad kurs fritt bruka Studio Megaphon så länge föreningens ekonomi tillåter. Har projektets syfte ändrats under projekttiden? I så fall, hur? Egentligen inte, det är klart att vi siktade mot stjärnorna, men vi nådde i alla fall en bit ovanför trädtopparna. Huvudsyftet - med fler, mer kunniga och aktiva studioanvändare som samarbetar och hjälper varandra allt detta har vi uppnått. 3

4 3. Aktörer: Vilka medverkade i projektet? Övergripande planering och idégivning Elisabet Hultberg, Love Mangs Kursplanering och kursledning Love Mangs, Zeke Westberg Hemsidearbete Zeke Westberg, Tomas Nyström, Vilhelm Thisner Om ni samverkade med någon/några utanför den egna organisationen, vilka och varför? Vid arbetet med hemsidan hade vi hjälp av ett företag som hade kompetens som vi saknade. 4. Den egna organisatoriska miljön: Beskriv kortfattat den egna organisationen; utbildningskultur och pedagogiska traditioner. Studio Megaphon och Medborgarskolan i Enköping har sedan 15 år tillbaka gemensamt arrangerat kurser i studioteknik, ljudinspelning och ensemblespel. Kommer den verksamhet som bedrivits inom projektet att fortsätta i framtiden? Ja. Anser ni att projektet haft inverkan på övrig verksamhet inom er organisation? För Medborgarskolans del, nej. För Megaphons för musiker del har projektet inneburit en vitalisering av hela verksamheten. 5. Målgrupper och rekrytering: För vilka studerande planerades och genomfördes projektet? Målgruppen var hemmapulare med viss vana vid musikskapande och datorer. Varför vände sig kursen just till dessa? Det har saknats ett forum för dessa och det ligger i föreningens intresse att fånga upp dessa resurser. Hur informerades om projektet? Genom direktkontakt med eventuella kursdeltagare som tidigare anmält intresse för en liknande kurs. Hur fungerade gällande urvals- och antagningssystem i relation till projektets mål? Utmärkt. Hur fungerades rekryteringen? Nådde ni avsedd målgrupp? Ja. C. Utveckling/Genomförande 6. Utbildningens uppläggning: Vilken pedagogisk idé byggde kursen på? 4

5 Mycket praktik och inte mer teori än nöden krävde. Målet var att deltagarna vid avslutad kurs skulle ha färdigheten att själva göra en enkel låt med sequencer, sampler, synthesizer och hårddiskinspelning. Vidare var målet att deltagarna skulle lära sig dra nytta av de utökade möjligheter som Studio Megaphon hade att erbjuda som komplement till den egna musikutrustningen. Vilken pedagogisk modell valde ni för att förverkliga denna idé? Korta teorigenomgångar åtföljda av längre praktikpass. Hemläxor i form av texter och praktiska övningar i studion. Kommunikation med kursledaren via (och telefon) mellan träffarna. Anser ni att den pedagogiska modellen fungerat som väntat? Nej, den modifierades under hand. I slutänden blev det 4 träffar med hela gruppen, sedan delade vi gruppen i två halvor och handledde dessa separat 4 gånger vardera innan vi avslutade med ytterligare en träff i helklass. Utöver detta blev det en hel del telefonsupport, men sparsam support. 7. Utbildningens organisation: Ingick obligatoriska träffar i kursen? 8 sammankomster à 3 studietimmar i Studio Megaphon i Enköping, samt planeringsträffar runt hemsidebygget på Medborgarskolan i Enköping. Var kursen oberoende av tid, dvs kunde de studerande arbeta i egen takt? Kurstidens längd var fastlagd. De obligatoriska träffarna förlades så de passade de flesta av kursdeltagarna. Däremellan stod det kursdeltagarna fritt att utöver planerade grupparbeten boka in så många praktikpass i studion de hade tid och lust till, enskilt eller gemensamt. Var antagningen rullande? Nej, den skedde vid fasta tidpunkter. Anser ni att detta sätt att för hålla sig till obligatoriska träffar, individuell studietakt, antagning och grupparbeten fungerade bra? På det stora hela, ja. Beroende på att vi bara hade en dator med erforderlig kringutrustning, krävdes som sagt mindre grupper och fler handledarstödda praktikpass. 8. Medarbetarnas/lärarnas arbete: Vilken erfarenhet av distansutbildning fanns bland lärare/medarbetare när projektet startade? Ingen hos lärarna, men viss erfarenhet hos Medborgarskolan i Enköping. Hur har lärarinsatserna organiserats under genomförandet av kursen? Lärarlagsarbete? Lärarledd undervisning i hel- och halvgrupp, däremellan praktikpass med handledning via telefon och och inlämningsuppgifter i form av MIDI-filer via e- mail. Har insatserna varit annorlunda än i tidigare kurser? På vilket sätt? 5

6 Vi har under kursens gång samlat på problemlösningar i en hjälpfil. Denna har besvarat de enklaste frågorna av typen Varför-låter-inte X?, och alltså successivt avlastat läraren. Har ni använt ledig tid hemma för datorstödd handledning? Ja. Anser ni att ert sätt att organisera lärarnas arbete fungerade bra? Ja, fast elevernas frihet att välja både tid och plats för sina övningsuppgifter gjorde att omedelbar handledning ibland inte var möjlig. Nästa gång får vi i det självständiga arbetet begränsa valet till plats medan vi har en bestämd tidpunkt. 9. IT-stöd i projektet: Vilket/vilka IT-medier användes inom projektet? , hemsida och hjälpfil. Kursdeltagarna hade också en share-ware version av ett sequencerprogram så att de kunde göra en del av övningsuppgifterna i hemmet. Inlämningsuppgifter skickades i form av MIDI-filer med till läraren. Lärarna hade mångårig erfarenhet av arbete med musik och dator. är bortsett från hemsidan det enda etablerade IT-medium som lämpade sig för kommunikation lärare-elev och elev-elev. Har valet av teknikstöd förändrats efter det att ansökan beviljades? Ja, vi strök den extra dator som vi skulle använda i den lärarledda undervisningen. Har det varit problem för lärarna/eleverna att använda IT-stödet? I så fall, på vilket sätt? Som nämnts ovan innebar friheten att välja tidpunkt för sina studier ett problem. Ett problem med är att det tar längre tid att formulera sig i skrift än i tal och att ett svar ofta väcker många följdfrågor eller behov av förtydliganden. är utmärkt för informationsspridning, men för kommunikation som kräver mer än ett par meningsutbyten är det ett ganska ineffektivt medium. Alltså användes telefonen desto flitigare. Saknade du någon funktion i de program/system ni använde? Nej, men fler licenser och gärna lite mer hårdvara. Om ni kunnat göra om kursen vad gäller IT-stöd, hur hade ni då gjort? Om man gör antagandet att de flesta presumtiva kursdeltagare inom några år har en snabb, fast internetuppkoppling, så förlägger vi det individuella arbetet med övningsuppgifter till bestämda tidpunkter, då alla går att nå på sin adress eller t om med på net-meeting via web-kamera. Nu under våren har Digidesign släppt en gratisversion för både Mac och PC av sitt marknadsledande program Protools, vilket integrerar både sequencer, hårddiskinspelning och signalbearbetning. Det nya kursmaterialet skulle utgå från detta program. I den mån man inte vid denna tid kan skicka inlämningsuppgifter i så tunga filer som ca 100 MB så kan eleverna erhålla access till en drop-box på en FTP-server. 6

7 10. Samarbete/samverkan: Hur fungerade samarbetet med eventuella externa samarbetspartners? Det fungerade bra, även om det tog tid. Vår samarbetspartner hjälpte oss med hemsidan och det uppstod vissa kommunikationsproblem när den ena parten satt inne med informationen och den andra med de tekniska kunskaperna. Om ni hade problem med samarbetet externt, vad anser ni att det berodde på? Bristande kommunikation inom vår egen organisationen och tidsbrist hos vår samarbetspartner. Hur togs projektet emot i den egna organisationen? Mycket positivt, som en bra idé, dock utan att folk stod på kö för att engagera sig i det. Hur fungerade (sam)arbetet inom projektet? Det blev tyvärr ganska mycket ett två-mans jobb. Om ni haft problem med (sam)arbetet, vad anser ni att det beror på? Antagligen skulle vi ha behövt lägga ner mycket mer tid på att förbereda och informera om projektet. Kanske skulle vi då ha lyckats engagera fler i arbetet. Om man ser att vår målsättning var att skapa ett forum - inte bara att hålla bra kurser och en bra hemsida så skulle projektet kanske ha vunnit på det. Som det nu var så gjorde vi arbetet själva efter ett par försök att engagera andra. D. Resultat: 11. Kursekonomi Hur mycket KK-stiftelsemedel tilldelades projektet? :-. Hur mycket har projektet kostat totalt? Skilj om möjligt på utvecklings- och driftskostnader. Projektet har kostat totalt fördelat på i utvecklingskostnader och i driftskostnader. Om möjligt, försök att uppskatta skillnaderna i driftskostnader mellan projektet och motsvarande kurs i traditionell form. Kursen fanns ej i traditionell form. Hur många/hur stor andel har genomfört kursen som planerat? Samtliga. Har projektet kunnat hållas inom de preliminära ekonomiska ramarna? Ja, efter revidering av kalkyl enligt första delrapport. Om inte, vilka beräknade kostnader har tillkommit? Varför uppstod dessa kostnader? 7

8 12. Studerandes synpunkter på kursen/cirkeln: Vilken nytta anser de studerande att de haft av kursmaterialet för sin inlärning? Över lag god. Främst som översikt och referensmaterial. Vilken nytta anser de studerande att de haft av IT-stödet: Datorkommunikation med lärare? Mindre bra, som nämnts tidigare. Hjälp kunde inte alltid erbjudas fort nog. Bra med inlämningsuppgifterna. Datorkommunikation med andra studerande? Bra med grupparbeten som till stor del kunde skötas via . Kursmaterial och kursadministration på web? Bra som kom-ihåg. Jag tittade aldrig. Eftersom kursen inbegrep så många cirkelträffar saknades nog behovet. Databassökningar? Bra, med hjälpfilen för hur man kopplade i studion. Hjälpfilen kunde ha varit utförligare. Vilka var de vanligast förekommande positiva omdömena om kursen? Kul att kunna göra låtar tillsammans med andra fastän man är på olika ställen. Det går ju, nästan Nu vet jag hur jag kan få mer ut av min PC hemma. Nu kan jag ju använda studion. Så nu ska jag ta hit alla mina gamla låtar hemifrån och göra klart dom. Nu vet jag hur jag kan få tag på den information jag behöver för att kunna gå vidare. Vilka var de vanligast förekommande negativa omdömena om kursen? Ibland blev man helt ställd när ingenting fungerade och det inte gick att få tag på någon lärare. Det skulle ha behövts mer handledning. Det gick inte att få min dator att spela upp MIDI, så jag fick göra alla uppgifter i studion. När vi skickade MIDI-filer till varandra lät de helt olika beroende på vilken dator som spelade dom Man skulle ha behövt kunna mer musikteori för att lösa uppgifterna 13. Projektets nyhetsvärde; de viktigaste slutsatserns: Förutsättningar för utveckling av verksamhet med inriktning mot IT inom er egen organisation framöver? Det måste till en vidare standardisering vad det gäller prestanda på hemdatorer och snabbhet på uppkoppling. Vidare får vi hoppas att programvarumakarna i samarbete med designers av operativsystem kommer ytterligare ett steg på vägen med självinstallerande program som verkligen fungerar. Problem föranledda av ovansagda äter alltför mycket värdefull tid och kreativitet. 8

9 Förutsättningar för genomförande av verksamhet med inriktning mot IT inom er organisation? Se ovan. Utifrån er erfarenhet; vilka anser ni vara de mest betydelsefulla frågorna kring ITstöd och distansutbildning som återstår att besvara? En del elever uttrycker ett behov av mer konkret handledning och menar att den virtuella handledningen känns otillräcklig - att de behöver motivationen som gruppens och lärarens närvaro ger. Andra, i likhet med mig, tycker att det går utmärkt att lära sig själv genom böcker, manualer och tutorials, bara man har någon att fråga ibland. Vad det gäller den autodidakta varianten så förutsätter den förstås att man har kommit en bit på väg, vet var man ska finna informationen och har några trådar att nysta. Kanske är det så att det inte är speciellt fruktbart med grundutbildning på distans? Då, innan man har en fått en tydlig form på sin egen motivation, är man kanske som känsligast och behöver låna entusiasm och stöd av en god handledare. Kanske är inte distansutbildning en lärandestil som passar alla, men hur många? Kanske är det IT-vanan som ännu inte integrerats i kulturen och blivit var mans egendom? Utifrån er erfarenhet; vilka anser ni vara de viktigaste hindren att undanröja? Människan Tiden Tekniken Skämt åsido, jag tycker inte IT-baserat lärande är en mission i sig. I grund och botten handlar det om människor och tid. Tiden måste få gå, tekniken bli enklare och mindre abstrakt och folk ta in i sin vardag den IT som passar just dom. Vi är alla olika, i vad mån vi är lika återstår att se. Här handlar det snarare om att vara lyhörd än att undanröja. 14. Utvärdering av projektet: Hur har ni samlat in de uppgifter som ni lämnar i denna utvärdering? I intervjuer med varje kursdeltagare. En kompletterande rapport kan rekvireras från adressen? Vidare upplysningar kan erhållas av Love Mangs: love.mangs@mail.bip.net 9