PROJEKTMATERIAL. - distansstudiecirkel i musikkunskap. Studiefrämjandet i Sydvästra Skåne

Transkript

1 PROJEKTMATERIAL Studiefrämjandet i Sydvästra Skåne s Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet, Box 730, Stockholm,

2 Innehållsförteckning Projektnamn:... 3 A. Projektansvariga... 3 B. Projektpresentation Bakgrund: Varför valde ni att arbeta med det här projektet? Syfte: Vad ville ni uppnå med projektet? Vad skulle det leda till? Aktörer: Den egna organisatoriska miljön : Målgrupp/er och rekrytering: För vilka studerande planerades och genomfördes projektet?... 5 C. Utveckling/Genomförande Utbildningens uppläggning: Utbildningens organisation: Medarbetarnas/lärarnas arbete: IT-stöd i projektet: Samarbete/samverkan D. Resultat Kursekonomi: Studerandes synpunkter på kursen/cirkeln: Projektets nyhetsvärde; de viktigaste slutsatserna: Utvärdering av projektet:

3 Slutrapport KKS/Folkbildningsrådets projekt Projektnamn: Kort sammanfattning på svenska och på engelska (högst ca 50 ord vardera): Kursen är ett försök att använda studiecirkelns pedagogik för att bedriva distansstudier i musikkunskap. Deltagaren anmäler sig via Internet och får då en CD och ett lösenord för att introduceras i studierna. Därefter kallas alla deltagare till 3 informationsmöten där distansstudiecirkeln presenteras. Varje deltagare får hjälp med installation av de program som distansstudiecirkeln använder. Studierna genomförs med handledning av lärare och ett presentationsprogram - IS Interaktiv Studiecirkel samt Internet/e-post. dist@ - basic music theory studies on distance. The course is an attempt to use studiecirkeln (a group discussions form where all participants share the studies equally) pedagogic form to carry on distance studies in musical theory. Each participant will find the course on the Internet and then receive a CD and password in order to be introduced into the studies. All participants will be introduced to the course by 3 meetings. Each participant receives help to install the programs the course will use. The studies begins and with a tutorial of a presentation program - IS Interactive Studies and the Internet/ the participants will be guided by the teacher. A. Projektansvariga Projektledare: Informationsansvarig: Utvärderingsansvarig: Kjell-Åke Nilsson Kjell-Åke Nilsson Kjell-Åke Nilsson B. Projektpresentation 1. Bakgrund: Varför valde ni att arbeta med det här projektet? De fanns två skäl till att pröva nya arbetssätt inom området musikkunskap. Ämnet: Musikkunskap är ett ämne där deltagarna i en studiecirkel ofta har mycket skiftande bakgrundskunskaper. Samtidigt är det ett ämne som är stimulerande att studera i grupp. Krav på ett mer individuellt stöd efterfrågas ofta av deltagarna. Metoden: Att kombinera musikkunskapsstudier i studiecirkelform med distansstudier via Internet kan vara ett bra hjälpmedel/funktion för att nå ett bästa resultat. 3

4 Individanpassat: deltagaren kan ha skiftande förkunskaper och i sin egen takt följa studierna framåt, deltagaren kan anpassa studierna efter sin nivå. Studiecirkeln: - gruppen kan utbyta erfarenheter och kunskaper, visa på alternativ till de förslag som studieplanen anger. Studiecirkelns pedagogik kan utövas och praktiseras. Elevperspektiv: - genom att kommunikationen sker via dator/internet så förstärks förmågan att formulera tankar och frågor i skrift. Hur relaterar det till tidigare verksamhet i er organisation? Studiecirkeln är den pedagogiska arbetsform som vi bedriver fysiskt i egna lokaler och i samarbete med medlemsorganisationer, skolor, fritidsgårdar m.m. För att studiecirkeln som pedagogisk modell skall kunna utvecklas och framför allt ge fler människor möjlighet till egna studier och erfarenhetsutbyte, så bör vi sträva efter att finna kompletterande miljöer där studiecirkeln kan verka t ex Internet. 2. Syfte: Vad ville ni uppnå med projektet? Vad skulle det leda till? Vi ville skapa förutsättningar för en arbetsmodell som kan att utvecklas vidare och där utgångspunkten är distansstudier i musik men framöver också i andra ämnen. Genom att skapa en öppen modell som hela tiden kompletteras och utvecklas kan förutsättningar skapas för att anpassa andra ämnesområden till distansstudieformen. Modellen för musikstudierna består av ett presentationsprogram (IS - interaktiv studiecirkel) varifrån deltagaren kan kommunicera med andra deltagare och handledare inifrån - e-post och/eller via folkbildningsnätet. IS - är studieplanen och konkret presentation av kursmoment. Har projektets syfte ändrats under projekttiden? I så fall, hur? Nej. 3. Aktörer: Vilka medverkade i projektet? Idégivning? Planering? Genomförande? Projektet initierades ursprungligen av projektledaren som ett eget projekt, d v s att Studiefrämjandet i Sydvästra Skåne själv skulle driva ett utvecklingsarbete inom ramen för distansstudier. Ämnesvalet är och var mindre betydelsefullt, snarare en tillfällighet då projektledaren tidigare undervisat i ämnet musikkunskap inom studiecirkelns form i Studiefrämjandets ordinarie programverksamhet. När möjligheten till stöd erbjöds för att utveckla arbetsformer för distansstudier med studiecirkeln som grund, beslöt Studiefrämjandet för att ansöka och deltaga i 4

5 projektet. Projektledaren har ansvarat för arbetet med att ta fram en modell för att bedriva musikkunskapsstudier på distans. En musiker/musiklärare har varit knuten för att komplettera den pedagogiska- och innehållsmässiga utformningen. Utarbetandet av en modell (IS) för att bedriva studiecirkel på distans har utgjort den dominerande arbetsinsatsen, vilket i sin tur lett till att förutsättningarna för att pröva modellen varit begränsade. Men nu när modellen finns kan studiecirklar startas och därmed fortsätta utvecklings-arbetet i studiecirkel med inriktning på distansstudier. 4. Den egna organisatoriska miljön : Beskriv kortfattat den egna organisationen/arbetsplatsen (folkhögskolan, studieförbundet); utbildningskultur och pedagogiska traditioner. Studiefrämjandet i Sydvästra Skåne bedriver sin folkbildningsverksamhet i Malmö, Trelleborg/Svedala och Ystad. I Malmö är verksamheten uppdelad i två grenar; en gren vid Triangeln(centrum) med språk, internationellt, data och en gren vid Sofiepark/Sofielund med kulturverksamhet, musik, teater, medlemsorganisationer. Verksamheten bedrivs huvudsakligen i två former: programförd verksamhet- och fria studiecirklar. Därutöver genomför vi kulturarrangemang inom alla ämnesområden. Den pedagogiska utgångspunkten för all verksamhet är studiecirkeln - till vilken deltagare söker sig fritt och frivilligt. Studiecirkeln har sina rötter i folkbildningens begynnelse, ett praktiskt och demokratiskt arbetssätt för vinna kunskap. Kommer den verksamhet som bedrivits inom projektet att fortsätta i framtiden? Ja. Anser ni att projektet haft inverkan på övrig utbildning/övrig verksamhet inom er organisation? Ja, på det sätt att när vi har utbildningar i samarbete med andra skolor, institutioner och samarbetspartners så kan vi som studieförbund komplettera med innehåll och pedagogiska former. 5. Målgrupp/er och rekrytering: För vilka studerande planerades och genomfördes projektet? För alla musikintresserade som vill lära sig mer om musikens material och form. Tanken är att bredden skall vara utgångspunkten för att locka till studier i musikkunskap ett sätt att vidga och fördjupa upplevelsen av musik. Varför vände sig kursen till just dessa? Det finns ett uttalat behov av att lära sig mer om musikens funktion och innehåll. Tyvärr saknas studiecirkelkurser som tillgodoser dessa behov. 5

6 Intresserade deltagare finns spridda över brett fält - musiker (inte alla), lyssnare, kommande musiklärare, amatörer, m fl. Hur informerades om projektet? Internet - via en hemsida togs de flesta kontakter, samt inom den egna verksamheten. Dist@ presenterades också i vårt eget kursprogram. Hur fungerade gällande urvals- respektive antagningssystem i relation till projektets mål? Inget urvalssystem användes. En kunskapsmässig nivåanpassning sker efter deltagarnas egna uppgifter om förkunskaper och erfarenheter. Hur fungerade rekryteringen? Nådde ni avsedd målgrupp? Rekryteringen var god med tanke på att de som anmälde sig i projektet i första omgången var en referensgrupp. Intresset och motivationen att delta var skiftande. Kursmaterial och studieplan skickades per post till varje deltagare. Deltagarna motsvarade målgruppens profil. C. Utveckling/Genomförande 6. Utbildningens uppläggning: Deltagaren hittar på Internet och anmäler sig. När tillräckligt med anmälningar tagits emot bekräftas kursstart och 3 datum för gemensamma träffar (fysiska) anvisas. Studiematerial - en Cd-rom - med studiematerialet och studieplanen skickas till varje deltagare. Bekräftelse om närvaro vid den första sammankomsten upprättas. Deltagarna samlas och får en övergripande presentation av distanskursen, bl. a. Får alla deltagare hjälp med att installera de program som kommer att användas samt e-post/internet hantering (egen e-post och lösen till folkbildningsnätet). Därefter påbörjas studierna. IS interaktiv studiecirkel ett presentations- och kursmaterial som är uppdelat i olika delar vägleder deltagaren i ämnena; notkunskap, melodi, ackord och rytmik. Övningsexempel finns att hämta dels på folkbildningsnätet där en egen bank finns för övningsuppgifter- och alternativa kursavsnitt. Kontakt med handledare kan deltagaren få dels med hjälp av e-post (svar inom ett dygn) och en direkthandledning (e-post) på fasta tider. Deltagarna kontaktar varandra via e-post och kan samarbeta kring delar av kursen eller efter egna förslag. Övningsuppgifter utformas så att deltagarna uppmuntras till att ta kontakt och praktiskt lösa delmoment tillsammans - t. ex. rätta varandras övningar. 6

7 I mitten av kursen sker en återsamling där den gångna kursperioden värderas, nya moment och arbetsuppgifter formuleras. Arbetet fortsätter. Efter det att alla moment är genomförda och övningsuppgifter prövats samlas åter alla deltagare för en utvärdering av Vilken pedagogisk idé byggde kursen/studiecirkeln på? En kombination av självstudier när - jag själv kan - och delaktighet i en grupp som kommunicerar kontinuerligt under en avgränsad period - fritt och planerat. Vilken pedagogisk modell valde ni för att förverkliga denna idé? Studiecirkeln - d v s fritt och frivilligt, en studieplan (10 ggr) och en kontinuerlig kontakt mellan deltagarna själva och studiehandledaren. Anser ni att den pedagogiska modellen fungerat som förväntat? Nej. Med den grupp som rekryterades fungerade inte den tänkta pedagogiska modellen. Viktiga skäl och synpunkter föranledde att ändra på de förutsättningar som varit givna från början - bl. a. att gruppen skulle träffas fysiskt. Vid den gemensamma samlingen deltog endast ett fåtal personer. När kontakt upptogs med de anmälda deltagarna redovisade de olika skäl till att inte vara närvarande. Det avgörande skälet var ofta; jag anmälde mig till en distanskurs för att jag arbetar på annorlunda tider och vill genom distansstudier kunna studera när jag har möjlighet till det. Detta skall tolkas som en försvårande omständighet att låta en ny pedagogisk modell styras av regler och praxis som gäller den redan existerande studiecirkelverksamheten - fokuseringen blir oklar. 7. Utbildningens organisation: Ingick obligatoriska träffar i kursen/cirkeln? Ja Hur många och hur långa? 3 st. - en inledningsvis (3 studietimmar), en i mitten (3 studietimmar) av kursen och en avslutning (3 studietimmar). Genomfördes de i närheten av de studerandes hemort eller hos utbildningsanordnaren? Ja på Studiefrämjandet/Sofiepark. Var kursen/cirkeln oberoende av tid, d v s kunde de studerande arbeta i sin egen takt? Ja. Var antagningen rullande eller skedde den vid fasta tidpunkter? 7

8 Ja. Ingick strukturerat/planerat grupparbete i kursmodellen? Inom ramen för kursmaterialet finns moment för gemensamt arbete, för två eller flera. Dessutom är momenten utformade så att det kräver ett samarbete för att lösa uppgifter. Anser ni att detta sätt att förhålla sig till obligatoriska träffar, individuell studietakt, antagning och grupparbeten fungerade bra? (Motivera ert svar) Tveksamt. Distansstudier bör ta fasta på sin egen dynamik d v s att deltagarna väljer distansstudier för att de har svårigheter att samordna sig i fysiska träffar. Det innebär att man kan ha fysiska möten när behovet finns eller när det finns något skäl t. ex. ämnets innehåll, studieresultat m.m. I övrigt bör studierna i första hand bygga på distanskommunikation. 8. Medarbetarnas/lärarnas arbete: Vilken erfarenhet av distansutbildning fanns bland medarbetare/lärare när projektet startade? Ingen. Hur har lärarinsatserna organiserats under genomförandet av kursen/cirkeln? Lärarlagsarbete? Projektledare har ansvarat för kontakterna med deltagarna och haft den direkta e- postkontakten. Har insatserna varit annorlunda än i tidigare och motsvarande kurser/cirklar? På vilket sätt? Har IT-stödet medfört att mer/mindre lärartid gått åt? Ja. Har IT-stödet ändrat innehållet i lärarinsatserna? Ja. Den tid som används för handledning blir mer fokuserad och problemställningar behöver inte uppfinnas flera gånger, deltagarna har ofta snarlika frågor kring studiematerialet. Har IT-stödet ändrat formerna för lärarinsatserna? Ja. Handledaren kan dra nytta av att formen e-post kontakt rationaliserar svar och hjälp. Har ni använt ledig tid (hemma, efter arbetstid) för datorstödd handledning? Ja Anser ni att ert sätt att organisera lärarnas arbete fungerade bra? (Motivera ert svar) Både ja och nej. 8

9 Det är en fördel att som projektansvarig kunna delta- och arbeta med utformandet av det pedagogiska materialet. Att konkret ställas inför situationer som man inte tänkt igenom eller förberett sig för. Nackdelen är att inte ha perspektivet utifrån att styra mot målet- och se till helheten i lärandeprocessen när resultatet skall överblickas och värderas. 9. IT-stöd i projektet: Vilket/vilka IT-medier användes inom projektet? PC-datorer, Internet. Varför valde ni detta/dessa medier? De är vanligt förekommande. Dock är ambitionen att lägga en grund för IS modellen som plattformsoberoende olika operativsystem, handhållna och mobiltelefoni. Hur användes de i projektet? Dels vid presentationen av projektet vid de gemensamma träffarna och därefter som redskap studiecirkeldeltagarna. Vilken erfarenhet av detta/dessa IT-medier fanns bland medarbetare/lärare när projektet startade? Stor erfarenhet. Har valet av teknikstöd förändrats efter det ansökan beviljats? Nej. Har det varit problem för lärarna att använda IT-stödet? I så fall, på vilket sätt? Nej Har de studerande haft problem med IT-stödet i samband med kursen? I så fall, på vilket sätt? Nej. De flesta som finner kursen på Internet har någon erfarenhet av använda dator och Internet. Saknade du någon/några funktioner i de program/system ni använde? Ja. När ett projekt formuleras och skall utformas så är det svårt att inledningsvis se vilka krav (funktioner) som avgör för att nå ett lyckat resultat. dista@ - saknade tid till fördjupade studier i programmering inom avgränsade avsnitt i studiematerialet och i det pedagogiska arbetet. Dessa funktioner har nu lösts ändå men till priset av mycket arbete utöver den tid som var avsatt för projektet och ett begränsat genomförande. Om ni kunnat göra om kursen/projektet vad gäller IT-stöd, hur hade ni då gjort? Prioriterat utformandet av studiematerialet på ett annat sätt samt planerat för att hitta flera samarbetspartners för hjälp inom olika moment i utvecklingsfasen. 9

10 10. Samarbete/samverkan Hur fungerade samarbetet med eventuella externa samarbetspartners (utanför den egna organisationen)? Inget samarbete. Hur togs projektet emot i den egna organisationen? Balanserat bra att få ett projekt knutet till organisationen. Men också tveksamhet då just detta projekt kan ställa till det för den ordinarie verksamheten d v s bli ett hot för den existerande/rådande arbetsformen. Om ni haft problem eller mötts av motstånd, vari bestod de och vad anser ni att de berodde på? (Regler/förordningar som styr er verksamhet? Organisatoriska förhållanden? Annat?) Att driva ett projekt uppfattas ofta som perifert för den löpande verksamheten. Förväntningar och risken för att sammanblanda projektarbetet med verksamhet (rutiner, resultat, intäkter) är stor. Hur fungerade (sam)arbetet inom projektet? Bra. Framförallt var arbetet inledningsvis kreativt och konstruktivt. Allt eftersom arbetet med studiematerialet växte och en avgränsning måste göras blev ansvaret som projektledare och producent förstorat. Vilket innebar en ökad arbetsinsats och svårigheter att delegera arbetsuppgifter. Om ni hade problem med (sam)arbetet inom projektet, vad anser ni att de berodde på? (Regler/förordningar som styr verksamheten? Organisatoriska förhållanden? Annat?) Svårigheten låg i huvudsak att anpassa projektets mål och innehåll med den planerade tidsramen. Behovet mitt beslut - att ta fram en modell med program och innehåll kullkastade möjligheten att testa projektet fullt ut. I detta beslut låg möjligheten av att konkret kunna fortsätta utvecklingsarbetet efter projekttiden med arbetsformer som utvecklats på ett tidsparande sätt. D. Resultat 11. Kursekonomi: Hur mycket KK-stiftelsemedel tilldelades projektet? :- Hur mycket har projektet kostat totalt? Skilj om möjligt på utvecklings- och driftskostnader :- Om möjligt, försök att uppskatta skillnaderna i driftskostnader mellan projektet och motsvarande kurs/utbildning i traditionell form. 10

11 Det finns ännu inte underlag för detta. Däremot kommer det att visa sig när vi startar kurser i vår programverksamhet våren Hur många/hur stor andel av de antagna studerande har genomfört kursen som planerat? Kursen har inte genomförts annat än som studier för en begränsad referensgrupp. Har projektet kunnat hållas inom de preliminära ekonomiska ramarna? Ja 12. Studerandes synpunkter på kursen/cirkeln: Kursmaterialet är klart och kan användas. Vilket innebär att värderingar kring kursdeltagares synpunkter kommer att beaktas då kursen tas upp och genomförs som komplement till andra kurser och i en ny satsning med rekrytering via Internet. Vilka var de vanligast förekommande negativa omdömena om kursen/cirkeln? Svårigheten att motivera till att sluta upp på informationsträffar och fysiska möten. 13. Projektets nyhetsvärde; de viktigaste slutsatserna: Vilka positiva respektive negativa erfarenheter vill ni dela med er beträffande Positivt; Arbetet med att ta fram en distansstudiecirkel i musikkunskap har ställt många viktiga frågor om den framtida studieverksamheten. Distansstudier kan bli ett viktigt komplement för Studiefrämjandet Sydvästra Skåne. Idag har vi egna och väl anpassade lokaler som för tillfället fylls av fysisk verksamhet programförd inom olika ämnesområden och som fria studiecirklar. Skall vi kunna växa och skapa förutsättningar för fler deltagare i studiecirklar måste förutsättningarna för fler alternativ till den fria studiecirkeln stärkas. Distansstudier i studiecirkelform kan bidra till att ge nytt liv och utvecklingsmöjligheter. Negativt; Att det är ett tidkrävande projekt som kräver insikt(vart är IT samhället på väg mot/till!) och resurser ekonomiskt och ideellt. Att insikten om den rasande snabba utvecklingen inom alla områden på Internet i synnerhet inom utbildning - väcker uppgivenhet istället för handling. Förutsättningar för genomförande av verksamhet med inriktning mot IT inom er egen organisation och eventuellt i samverkan med externa aktörer? 11

12 Kan en organisation ömsa hud utan att det leder till låsta positioner, revirtänkande och begränsning! Svar: Ja. Om arbetet med att ombilda programförda och fria studiecirklar till former för distansstudier på ett anpassad sätt en egen tidsplan. Varje ämne bör ha en omvandlingsplan, inte med kravet att ämnet skall bli distansanpassat utan för att pröva om det kan genomföras distansstudier i olika ämnen kan och bör se olika ut. Pengar varje ämne skall bära sin egen utvecklingskostnad. För att skapa förutsättningar för detta skall ett generellt grundstöd ges till de som startar ett omvandlingsarbete, allt för att påskynda en möjlig utveckling utvecklingen. Ämnen som av olika skäl inte kan göras om till distansstudier eller i en kombination, skall ges möjligheten att fortsätta som tidigare, med nyvunna erfarenheter. Utifrån er erfarenhet; vilka anser ni vara de mest betydelsefulla frågorna kring ITstöd och distansutbildning som återstår att besvara? Enkla och självklara regler. Distansstudier är i första hand distansstudier - inte en traditionell studiecirkel med möjlighet till distanskommunikation. Utifrån er erfarenhet; vilka viktiga hinder återstår att undanröja? En policy för att kunna fortsätta arbetet med att finna former för distansstudier i studiecirkelform inom organisationen (Studiefrämjandet). Ekonomi för att driva ett utvecklingsarbete på arbetstid och ideellt. 14.Utvärdering av projektet: Hur har ni samlat in de uppgifter som ni lämnar i denna utvärdering av ert projekt? (Skriftliga frågeformulär? Intervjuer? Kursvärderingar? Annat?) Egna anteckningar, samtal (med deltagare och kärare), formulär för deltagare (nivå indelning). Malmö den 24/ Kjell-Åke Nilsson Projektledare e-post: kjelln.svs@sfr.se 12