PROJEKTMATERIAL. Liv utan droger. Österlens folkhögskola. Mars 2001

Transkript

1 PROJEKTMATERIAL Österlens folkhögskola Mars 2001 s Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet, Box 730, Stockholm,

2 Innehållsförteckning KKS/Folkbildningsrådets projektnummer: Projektnamn:... 3 A. Projektansvariga... 3 B. Projektpresentation Bakgrund: Syfte: Aktörer: Den egna organisatoriska miljön : Målgrupp/-er och rekrytering:... 5 C. Utveckling/Genomförande Utbildningens uppläggning: Utbildningens organisation: Medarbetarnas/lärarnas arbete: IT-stöd i projektet: Samarbete/samverkan... 7 D. Resultat Kursekonomi: Studerandes synpunkter på kursen/cirkeln: Projektets nyhetsvärde; de viktigaste slutsatserna: Utvärdering av projektet:

3 KKS/Folkbildningsrådets projektnummer: 123 Projektnamn: Sammanfattning: Projektet initierades av Österlens Folkhögskola samt Prokrami AB under våren Målet var att öka livskvaliteten och skapa förutsättningar för ett liv utan droger för deltagare som saknar grundskole- eller gymnasiekompetens. Naturliga målgrupper var folkhögskolans elever, studiecirkeldeltagare, f d missbrukare med fullföljd institutionsbehandling som har etablerat sig i efterbehandlingsverksamhet samt kriminalvårdsanstalter. Målsättningen var att deltagarna skulle söka information från en databas med följande mappar/konferenser: Informationsdel Kunskapsavsnitt Frågedel Affirmationsdel samt att: Kunna ställa frågor till en expertpanel. Kunna ställa frågor och ge svar till andra deltagare. Kunna kommunicera direkt med andra deltagare oberoende av tid och rum. The project Life without drugs was initiated by Österlens folkhögskola and Prokrami AB during spring The goal was to increase the quality of life and to create presumptions for a life without drugs for participators who lack comprehensive or upper secondary school graduation. Natural target groups were pupils attending folk high school, study-circles, former addicts with completed institutional treatment who has established themselves in post-institution-activity and prisons. The purpose was to let the participators seek information from a database with the following conferences: Information Knowledge Questions Affirmations and to let them: Ask questions to a panel of experts. Ask questions and give answers to other participators. Communicate directly with other participators independent of time and space. A. Projektansvariga Projektledare: Informationsansvarig: Utvärderingsansvarig: Leif Berg. Fr o m Peter Bornholt Leif Berg. Fr o m Peter Bornholt Peter Bornholt 3

4 B. Projektpresentation 1. Bakgrund: Varför valde ni att arbeta med det här projektet? Vi ville skapa ett forum där deltagandet ökade förutsättningarna för ett Liv utan droger. Hur relaterar det till tidigare verksamhet i er organisation? Folkhögskolans målsättning är att vara drogfri. 2. Syfte: Vad ville ni uppnå med projektet? Vad skulle det leda till? Drogproblemet i samhället skulle debatteras utifrån missbrukare f d missbrukare ej missbrukare Förståelse och insikt. Har projektets syfte ändrats under projekttiden? I så fall, hur? 3. Aktörer: Vilka medverkade i projektet? Idégivning? Planering? Genomförande? Österlens folkhögskola, Prokrami AB samt Ralf Rohde. Om ni samverkade med någon/några utanför den egna organisationen, vilka och varför? Prokrami AB. Där finns erfarenhet och kompetens i ämnet. 4. Den egna organisatoriska miljön : Beskriv kortfattat den egna organisationen/arbetsplatsen; utbildningskultur och pedagogiska traditioner. Österlens folkhögskola sätter alltid de humanistiska värdena främst. Den utbildning som bedrivs skall till både form och arbetssätt tydligt skilja sig från utbildning inom det offentliga skolväsendet och högskolan. Österlens folkhögskola är fri och frivillig samt obunden från stat, kommun och marknad. Österlens folkhögskola ska förmedla en kunskapssyn som baseras på att kunskap nås genom människors fria och frivilliga sökande. Kommer den verksamhet som bedrivits inom projektet att fortsätta i framtiden? Inte i nuvarande form. 4

5 Anser ni att projektet haft inverkan på övrig utbildning/övrig verksamhet inom er organisation? Har i viss mån ökat datakompetensen hos målgruppen. 5. Målgrupp/-er och rekrytering: För vilka studerande planerades och genomfördes projektet? Folkhögskolans elever. F d missbrukare med fullföljd institutionsbehandling och som har etablerat sig i efterbehandlingsverksamhet. Varför vände sig kursen till just dessa? De är en naturlig del i vår dagliga verksamhet. Hur informerades om projektet? Skriftligen och muntligen. Hur fungerade rekryteringen? Nådde ni avsedd målgrupp? Ja C. Utveckling/Genomförande 6. Utbildningens uppläggning: Vilken pedagogisk idé byggde projektet på? En kunskapssyn som baseras på att kunskap nås genom människors fria och frivilliga sökande. Deltagarnas erfarenheter och behov skall styra kunskapssökandet. Vilken pedagogisk modell valde ni för att förverkliga denna idé? PBL (ProblemBaserat Lärande). Anser ni att den pedagogiska modellen fungerat som förväntat? Det finns ett starkt motstånd till att synliggöra sig genom skrift. Tillgången till Internet ändrade intressebilden. 7. Utbildningens organisation: Ingick obligatoriska träffar i projektet? Ja, en förmiddag/vecka hos utbildningsanordnaren. Var projektet oberoende av tid, d v s kunde de studerande arbeta i sin egen takt? Ja och nej. De som har tillgång till dator i sin hemmiljö ja. De andra nej. Kostnaderna har inneburit att de flesta inte varit oberoende av tid. Var antagningen rullande eller skedde den vid fasta tidpunkter? Rullande. Ingick strukturerat/planerat grupparbete i kursmodellen? Ja, vid Österlens folkhögskola ingick deltagande som ett moment i undervisningen. 5

6 Anser ni att detta sätt att förhålla sig till obligatoriska träffar fungerade bra? Ja, det visade sig vara det sätt som fungerade bäst för att öka aktiviteten inom projektet. 8. Medarbetarnas/lärarnas arbete: Vilken erfarenhet av distansutbildning fanns bland medarbetare/lärare när projektet startade? Mycket begränsad. Har insatserna varit annorlunda än i tidigare och motsvarande projekt? På vilket sätt? Finns inget referensmaterial. Har ni använt ledig tid (hemma, efter arbetstid) för datorstödd handledning? Anser ni att ert sätt att organisera lärarnas arbete fungerade bra? Beroende på mentorernas varierande förmåga att hantera datormediet har deras insatser varierat högst avsevärt. Därför borde större insatser satts in till dessa i ett tidigare skede. 9. IT-stöd i projektet: Vilket/vilka IT-medier användes inom projektet? FirstClass BBS Varför valde ni detta/dessa medier? P g a tillgängligheten. Hur användes de i projektet? Det var en grundförutsättning. Vilken erfarenhet av detta/dessa IT-medier fanns bland medarbetare/lärare när projektet startade? Ingen. Har valet av teknikstöd förändrats efter det ansökan beviljats? Har det varit problem för lärarna att använda IT-stödet? I så fall, på vilket sätt? Ja, mognadsprocessen tog längre tid än den förväntade. Har de studerande haft problem med IT-stödet i samband med kursen? I så fall, på vilket sätt? Saknade du någon/några funktioner i de program/system ni använde? 6

7 Om ni kunnat göra om kursen/projektet vad gäller IT-stöd, hur hade ni då gjort? Försökt få ihop fler datorer. 10. Samarbete/samverkan Hur fungerade samarbetet med eventuella externa samarbetspartners (utanför den egna organisationen)? Bra. Parterna har varit en förutsättning för varandra och projektets genomförande. Hur togs projektet emot i den egna organisationen? Med viss skepsis. Om ni haft problem eller mötts av motstånd, vari bestod de och vad anser ni att de berodde på? Initialt blev inte våra anställda vid enheterna i Tomelilla, Gärsnäs och Hammenhög informerade om projektet. Hur fungerade (sam)arbetet inom projektet? Efter årsskiftet började det att fungera och har därefter successivt förbättrats. Om ni hade problem med (sam)arbetet inom projektet, vad anser ni att de berodde på? Organisatoriska förändringar inom Prokrami och Österlens folkhögskola har skett vid ett flertal tillfällen under projektets gång utan att moderatorn (Ralf Rohde) har blivit underrättad. D. Resultat 11. Kursekonomi: Hur mycket KK-stiftelsemedel tilldelades projektet? Skr. Hur mycket har projektet kostat totalt? Skr. Om möjligt, försök att uppskatta skillnaderna i driftskostnader mellan projektet och motsvarande kurs/utbildning i traditionell form. När väl investeringskostnaderna är gjorda är detta en billigare utbildningsform än den traditionella. Har projektet kunnat hållas inom de preliminära ekonomiska ramarna? Ja. 12. Studerandes synpunkter på kursen/cirkeln: Vilken nytta anser de studerande att de haft av kursmaterialet (studiehandledning, annat förproducerat material) för sin inlärning? En skriven handledning i hanterandet av FirstClass-klientprogrammet har varit till stor nytta. 7

8 Vilken nytta anser de studerande att de haft av IT-stödet: Det har möjliggjort datorkommunikation med lärare samt andra studerande. Vilka var de vanligast förekommande positiva omdömena om projektet? Att kombinationen av ett engagerande ämne samt möjligheten att bekanta sig med IT varit mycket positivt. Vilka var de vanligast förekommande negativa omdömena om projektet? Att organisatoriska förändringar försvårat deltagandet avsevärt. 13. Projektets nyhetsvärde; de viktigaste slutsatserna: Vilka positiva respektive negativa erfarenheter vill ni dela med er beträffande Förutsättningar för utveckling av verksamhet med inriktning mot IT inom er egen organisation och eventuellt i samverkan med externa aktörer? Förutsättningar för genomförande av verksamhet med inriktning mot IT inom er egen organisation och eventuellt i samverkan med externa aktörer? Projektet har för oss klargjort möjligheterna, problemen samt behoven vad gäller det här ovan nämnda. Projektet har bland annat resulterat i ett samarbetsprojekt i distansundervisning med det polska universitet i Ludowy w Radawnicy. Utifrån er erfarenhet; vilka anser ni vara de mest betydelsefulla frågorna kring ITstöd och distansutbildning som återstår att besvara? De som berör fortbildning för att handha den nya tekniken. Utifrån er erfarenhet; vilka viktiga hinder återstår att undanröja? Tillgängligheten till datorer. Våra målgrupper har generellt ej tillgång till datorer i sin hemmiljö. Detta i sin tur har inneburit att stora delar av projektet ej kunnat genomföras oberoende av tid och rum. 14.Utvärdering av projektet: Hur har ni samlat in de uppgifter som ni lämnar i denna utvärdering av ert KKSprojekt? Skriftliga frågeformulär. 8